Etikettarkiv: miljövänlig

Repamera och konsumindre

För någon månad sedan insåg Herr Minimalist att det var dags att köpa nya jeans, de tidigare hade fått flera hål på samma ställe som hans tidigare jeans. Jeansen utgör en favoritmodell men får alltid hål på samma ställe, och nu var det så pass rejält att han inte ville använda dem utanför hemmet längre.

Jag (Fru Minimalist) köper alla mina jeans second hand, men när vi kollade utbudet under ett par veckor så visade det sig inte vara lika stort i rätt storlek på herr-sidan.

Men innan sambon hann besöka en webbshop eller fysisk butik, så kom vi att tänka på företaget Repamera som är en postordertjänst fast för lagning av kläder och textiler. Sagt och gjort, Herr Minimalist bröt vanan att köpa nya jeans när de gamla gick sönder och lagade dem istället.

En dryg vecka senare hade han tre par hela jeans av favoritmodellen. De tidigare hålen syns inte alls från utsidan. Detta till en liten del av priset för att köpa ett enda par nya jeans. Och med minimal miljöpåverkan. Win – win – win!

Utöver hålen så var jeansen i bra skick vilket ju gör att det känns helt onödigt att slänga dem. Ofta är det ju så med just hål och slitage i kläder, att de uppstår på ett eller två ställen, medan majoriteten av plagget är fortsatt fint.

Så min uppmaning till dig är att reparera mera! Istället för att köpa nya eller bättre begagnade plagg, laga först det du redan har. Semestern är en bra tid att ta tag i högen med kläder i behov av lagning. Och med företaget Repamera kan du varken skylla på att du har långt till närmsta skräddare, inte hinner laga eller inte vill ta dig in till stan. :)

Har du något plagg där hemma som borde lagas?

Bli en klimatkompis eller klimathjälte

I betalt samarbete med ClimateHero

Hur kan man leva mer klimatvänligt och hur stor påverkan har det egentligen att skippa palmoljan, överge köttet eller byta till miljövänligt elbolag? Eller att göra andra miljövänliga förändringar i sin livsstil.

Jag har tidigare gjort olika undersökningar för att beräkna mitt klimatavtryck för att få ett hum om var på en skala jag ligger. Men också för att lära mig mer om vilka olika delar och områden jag på egen hand kan arbeta med och förändra för att leva mer hållbart. Vissa klimatkalkylatorer är mer komplicerade än andra, men en som jag tycker varit både enkel, lite rolig och samtidigt gick snabbt att göra är ClimateHero:s klimatkalkylator.

Det är en klimatkalkylator som hjälper dig minska ditt klimatavtryck baserat på dina nuvarande levnadsvanor. Mindre än 5 minuter tog den att gå igenom och då tog den ändå hänsyn till många områden; allt från palmolja, konsumtionsvanor och plast, till resor, boende och matvanor.

Efteråt får du förslag på vad du skulle kunna göra för att minska ditt klimatavtryck ytterligare och hur stor påverkan olika förändringar har. Jag hamnade i kategorin ”Klimatkompis” vilket var näst ”bäst” (jag är inte Klimathjälte än med andra ord) och jag fick följande tips på vad jag kan göra för att minska klimatavtrycket ytterligare:

  • Promenera eller cykla mer​​ (-0.1​ ton).
    Här skulle jag kunna cykla oftare till jobbet, nu är det nog lite 50/50 och samma lika med närmsta mataffären. Samtidigt är jag sällan på kontoret sedan 1,5 år så…
  • Byta bil till miljöbil​​ (-0.6​ ton).
    Vi kör en tio år gammal dieselbil som på den tiden klassades som miljöbil och var skattebefriad första åren (vi har köpt den begagnad). Numera kör vi dessutom fler långa bilresor till fjällen jämfört med när barnen var yngre.
  • Äta mer vegetariskt​ (-0.2​ ton).
    Jag äter inte kött mer än kyckling någon dag i veckan samt fisk. Men vi skulle kunna bli bättre på att hitta och experimentera fram vegetariska rätter som barnen gillar.
  • Undvika produkter med palmolja​ (-0.1​ ton).
    Jag läser inte innehållsförteckningen nitiskt i snacks, kex och godis, men borde börja göra. Det kan ju räcka att göra det en gång och hitta ett bättre alternativ, för att sedan för all framtid göra bättre val inom den produktgruppen.

Jag kommer nu under sommaren och hösten försöka cykla mer i vardagen, anstränga mig för att hitta fler vegetariska alternativ som går hem hos barnen samt mer medvetet undvika produkter med palmolja. Bilen kommer att bytas inom sinom tid men än så länge får jag inte sambon att byta till elbil, även om det skulle ha större påverkan än alla övriga tillsammans enligt ovan. Men ibland får man ta de ”lågt hängande frukterna” som är enklast att påverka åt rätt håll. :) Men man bör ha i åtanke att andrahandsvärdet på fossilbilar riskerar att dippa kraftigt i takt med att andelen elbilar i samhället ökar.

Jag planerar att göra testet igen under senhösten eller vintern och se om jag/familjen lyckas klättra upp ytterligare en kategori till ”klimathjältar” med några förändringar. Även om det är en kort period för förändring så gäller det ju för oss alla att ”steppa upp” klimatarbetet, i stort och i smått.

Medan jag jobbar på att göra dessa förändringar livet, skulle jag vilja uppmuntra dig att gå igenom frågebatteriet i klimatkalkylatorn. Det tar som sagt mindre än 5 minuter att svara på ja/nej-frågorna. Och det är enkelt, konkret och intressant! :)

Dela gärna i kommentarsfältet vilken kategori du hamnade i och om du har några tankar kring vad du kan göra annorlunda för att leva mer miljövänligt? :)

Hållbara val till huset

Likväl som att elbilarna och elhybriderna blir fler och fler i vårt bostadsområde, så börjar det även bli några hustak med solceller. Det är kanske inte lika flashigt som att köra runt i en nyare bilmodell ;) men både dessa inköp är ändå något vi regelbundet diskuterar här hemma. Funderar, dividerar, frågar nyfiket någon granne mm. Kanske gör ni det hemma hos dig också?

Det är egentligen inga nya frågor, jag grubblade över detta även år 2018 i inlägget ”Funderingar kring hållbara alternativ”. Solceller har känts närmast till hands för vår del då vi vill vänta med elbil tills det finns ett större utbud av bra sådana på begagnatmarknaden.

Tillbaka till solceller då, det vi initialt har velat veta och ta reda på är:
1. Vad skulle det kosta?
2. Hur lång är återbetalningstiden?
3. Hur fungerar det med ”grönt avdrag” eller statlig bidrag?

Om det tidigare varit klurigt och mycket googlande för att få fram denna information, så vill jag tipsa om att jag hittar väldigt bra info på den här sidan hos solcellsofferter. Här kan du välja och filtrera utifrån vilken typ av bostad du har och enkelt få fram vad det skulle kosta för material, installation mm. Men också hur mycket grönt avdrag du får, ungefärlig elproduktion samt återbetalningstiden för din investering.

Jag gillar sådana här tydliga sidor som gör det lättare att skapa sig en helhetsbild. Ofta är det för många otydliga parametrar som skapar höga trösklar, vilket gör att man inte mäktar med att gå från tanke till handling. Och det är ju extra synd när det är en investering som är bra för miljön.

Ett falskt påstående jag hört tidigare var att miljökostnaden för att producera solceller skulle vara högre än miljövinsten av att ha solceller. Så är inte fallet enligt Naturskyddsföreningen. Utan den tid det tar för solceller att tjäna in den energi som gått åt under tillverkningsfasen, varierar oftast mellan så lite som 1 till 4 år.

Solceller borde vara en bra kombo med elbil, tänker jag. En solig dag när det behövs sparsamt med el till huset, så kan elbilen istället ladda på den solcellsgenererade elen.

Vad är dina tankar kring solceller på taket? Eller tankar om elbilar för den delen?

Bokrecension: Gör skillnad!

Vi lägger krångliga livspussel, släcker bränder som vår tidsbrist orsakar, tycks aldrig bli nöjda och målar in oss i ett hörn där vi måste tjäna allt mer pengar för att upprätthålla vår ohållbara livsstil. Vad sägs om deltidsarbete till fler med en hållbarare livsstil som resultat. Jobba färre timmar, tjäna mindre men lev mer och orka mer!

Här om dagen läste jag ut boken ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft” som är skriven av Emma Sundh, Maria Soxbo, Johanna Nilsson. Jag bad mitt lokala bibliotek köpa in boken och fick då låna den först av alla. Nu har jag lämnat vidare boken till nästa person i kö men nedan kan du läsa vad jag tycker om boken.

Det jag gillar med boken:

  • Att den är konkret. Du kan snappa upp små tips och konkreta miljövänliga förändringar som du kan börja applicera i din vardag redan idag.
  • Att den är varierad och lätt att ta till sig. Boken har en röd tråd i form av likartat upplägg inom varje kapitel eller snarare område som mat, boende, kläder, resor och jobb. Variationen består av krönikor, fakta, statistik och intervjuer med experter mm.
  • Att boken är pedagogisk och jag känner att jag lär mig nytt. Den belyser problematik som är lätt att glömma bort i vardagen för att något blivit kutym, men där man genom medvetenhet kan göra bättre val.
  • Att det är en härlig ton genom hela boken, samt att de lyckats få den så samstämmig trots att det är tre författare som skrivit den. Den utmaningen känner jag igen från vår egen bok Prylbanta där vi var två författare som skulle låta som en (typ).

Jag hoppas boken kan vara en del i den stora massans resa mot en mer hållbar livsstil. Att läsaren kan hitta sin nivå och startposition i klimatomställningen och jobba sig till en grönare livsstil utifrån det. För någon innebär det att få sina första klimatglasögon, och för en annan att börja använda dem oftare eller putsa skärpan.

Saknade jag något?

Det kunde stått ändå mer om att engagera sig lokalt politiskt. Visst behöver regering och riksdag fatta gemensamma övergripande beslut och riktlinjer som ska gälla för alla (liksom globala beslut). Men du själv kan påverka klimatarbetet i din egen kommun som ju ändå är det geografiska område som bör stå dig närmast. Nu när jag själv jobbar kommunalt har kommunpolitiken kommit mig väldigt nära. Det som tidigare var främmande (och kanske skrämmande?) är plötsligt en del av min vardag. Och jag gillar det och det är lärorikt. Det går att göra skillnad!

Jag skulle gärna läst mer om hållbara investeringar. Om börsen nu är ett av de stora B:na (tillsammans med Bilen, Bostaden, Biffen, Butiken/Begäret). Och kanske ett av de svåraste för att finansbranschen kört runt i gamla hjulspår länge, så hade jag gärna läst ändå mer om det.

Slutligen

Å ena sidan gillar den optimistiska tongången som genomsyrar hela boken. Jag lämnas med känslan av att vi med några gemensamma men enkla förändringar i vardagen kommer lösa klimatkrisen. Mer grönt och mindre kött på tallriken, lägre konsumtion och förlängd livslängd på klädesplagg, samt flytta de sparpengar som går till hållbarare alternativ. Lägg till några klimatsmarta direktiv från politiker och sen är vi i hamn! Eller inte.

Å andra sidan skaver det innerst inne för vi behöver egentligen göra så mycket mer. För oss som haft klimatglasögon på ett tag saknade jag ibland en fördjupning och allvarligare ton. Men det blir ju inte lika lättsam och populär läsning. Stora beslut kräver ofta stora förändringar. Och det räcker inte med några tweekade vanor och nudging, nu behöver vi en hård tackling!

Vill du också ta del av boken Gör skillnad! så kan du lyssna på den via Nextory. Och vår kod Minimalisterna ger dig fortfarande 30 dagar gratis läsning och lyssning hos Nextory. Koden gäller nya kunder (nya e-postadresser) fram till 31 oktober 2019. Läs boken, sätt på dig klimatglasögonen och börja göra skillnad du också! :)

Har du läst boken och vad tyckte du i så fall? Eller har du läst någon annan bra bok om klimatet och en hållbar livsstil som du kan tipsa om?

Funderingar kring hållbara alternativ

Jag har några olika hållbarhetsfrågor som jag återkommande funderat och googlat kring de senaste månaderna. Då och då ploppar liknande tankar upp, ibland får det mig att googla, diskuterar potentiella alternativ och för- och nackdelar med Herr Minimalist, och ibland låter jag bara tankarna flyga fritt kring ämnet.

Så varför inte låta tankarna flyga vidare ut i ett blogginlägg? Kanske sitter någon av er kloka läsare på ytterligare svar eller vägledning. Det handlar om tre hållbarare alternativ och huruvida de verkligen är så hållbara som de utger sig för att vara, och för- och nackdelar kring att konsumera dessa för att genomföra en förändring.

Lådcykel. Jag har i flera år varit sugen på en lådcykel. I förra bostaden var det enkelt att låta bli då en lådcykel inte kunde förvaras på lämpligt sätt, samt att vi hade gångavstånd till matbutik, bibliotek, stor lekpark, utomhusbad mm. Men sedan flytten har frågan aktualiserats igen, nu ligger motsvarande utflykter på sådär halvlångt avstånd, 2-5 km. För långt för att gärna promenera och för långt för barnen att cykla bredvid närmsta åren (i alla fall fram och tillbaka). Men för kort för att det ska kännas bra att ta bilen. Vi hyrde lådcykel i somras (vilket du kan läsa om här) och jag tror att den skulle användas här med barnen närmsta 5-7 åren.

Frågan är hur mycket vi behöver använda lådcykel för att motivera ett köp? Hur många mil skulle bilen behöva stå till förmån för lådcykeln, för att täcka vad en lådcykel ”kostar” i miljöbelastning att producera?

Här susar vi fram på en hyrd lådcykel. Bild från sommaren 2018.

Solceller. Är miljökostnaden för att producera solceller högre än miljövinsten av att ha solceller på vårt eget tak? Och hur skaffar vi solceller som gör sig bra på vårat tak? Den förstnämnda frågan har jag verkligen grubblat på, dvs kommer det verkligen vara en fördel för miljön att skaffa solceller. Som så ofta är man sällan först i världen med att fundera och undra över något :) så svaret på den här frågan gick faktiskt att hitta hos Naturskyddsföreningen bland deras frågor och svar om solceller:

”Jag har hört att det går åt mer energi att tillverka solceller än vad de kan generera?”
”Detta är en gammal myt som inte stämmer alls längre. Energiåterbetalningstiden, det vill säga den tid det tar för solcellen att tjäna in den energi som gått åt under tillverkningsfasen, varierar oftast idag mellan 1 till omkring 4 år. Detta för moduler som kadmiumtellurid, CIGS, amorft kisel, multikristallint kisel och monokristallint kisel. Där kadmiumtellurid har lägst energiåterbetalningstid och monokristallint kisel har högst.”

Vissa kan kombinera ett takbyte med att lägga solcells-takpannor. Men för vår del som medvetet köpt ett hyfsat nytt hus (10 år) med låga energivärden är inte det aktuellt. Till elen har vi valt fossilfri elleverantör, men kanske är nästa steg solceller på taket?

Elbil. En annan fråga jag grubblar kring är om det är bättre att vi fortsätter köra runt med vår fossil-bil tills den blir skruttig, istället för att köpa eller börja leasa en nyare elbil? Sett ur ett livscykelperspektiv har jag uppfattat att det fortfarande är bättre att använda en redan producerad bil (?). Men om man däremot jämför två sprillans nya bilars hela livscykel så är elbilen det bättre valet, trots att den kräver mer miljöresurser vid tillverkningen än en vanlig bil.

Samtidigt kan jag tycka att det finns ett signalvärde i att någon i ett bostadsområde vågar visa vägen och gå föra och skaffa såväl elbil som solceller på taket, för att få andra att vakna upp och ta ett (ytterligare) steg i positiv miljöriktning, oavsett var på trappan de befinner sig just nu.

Tänk att ha en elbil där i carporten.

Koldioxidmärkning. Sen skulle jag slutligen, vilket hör ihop med allt ovan, ha någon slags mätenhet och märkning likt jämförelsepris, som gjorde olika alternativ jämförbara med varandra. Det vill säga att det blev obligatoriskt att koldioxidmärka sina produkter. Vissa restauranger i framkant har ju börjat med det, Max Hamburgare är ett exempel (vet dock inte om informationen framgår även ute i restaurangen då jag inte ätit där på länge?) och här finns jämförelser från Livsmedelsverket över mängden utsläpp olika slags livsmedel ger. Men jag vill ha samma sak på alla produkter till konsumenter (och kanske tjänster).

Där har ni frågor och funderingar som hållit mig vaken om nätterna senaste veckorna. Har ni några funderingar, input, tips eller svar att ge får ni gärna kommentera nedan. Eller tycker ni jag är helkonstig som ens har dessa funderingar? ;)

Fixa prylarna

Under hösten har Naturskyddsföreningen ett tema som heter ”Fixa grejen” Det är så himla bra tema vilket gör att jag vill lyfta fram det i bloggen.

Det är lätt att stirra sig blind på att minimalism handlar om att ha göra sig av med saker och leva med få saker. Men det handlar lika mycket om att ta hand om de saker du har. Och efter att ha prylbantat har du ofta favoriterna kvar och dessa vill du ju vårda och ta hand om så bra som möjligt för att slippa konsumera nya (eller begagnade).

Fixa grejen ger tips och råd hur du får dina favoritprylar att hålla längre liksom hur du själv kan laga dem om de gått sönder. Här är mina tre favorittips bland Fixa grejen!

  • Få bort ringar och märken på träbord. Märken och ringar från glas och koppar på träbord är irriterande men de kan vara lätta att få bort, här beskriver de hur.
  • Laga dragkedjan. Att på ett eller annat sätt behöva fixa dragkedjor i barnens kläder tycker jag händer då och då. Kanske extra mycket för oss som nästan enbart ärver eller köper begagnade kläder till barnen (?). Bra tips finns här!
  • Putsa silvret med bikarbonat. Precis som det låter hur du får silversmycken, bestick eller andra silverföremål som blivit svarta att glänsa fint igen. Här kan du läsa hur och se resultatet.

Kika in på Naturskyddsföreningens ”Fixa grejen” och lär dig något nytt om hur du kan ta hand om dina kläder eller prylar. För kom ihåg att ta hand om det du har är alltid bättre än att köpa nytt. ;) Se gärna filmen nedan om du inte redan är pepp på att själv ändra beteende och/eller inspirera andra att det nya normala ska bli att fixa prylen istället för att köpa en ny pryl.

Vilket tips tar du med dig? Eller sitter du på något annat hemmahack att dela med dig av? :)

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?