Etikettarkiv: klimatkris

Mitt klimatlöfte 2020

I början av året gick jag ut med ett klimatlöfte för år 2020, alltså ett löfte eller kanske snarare målsättningar för mig själv inom hållbarhet och klimat. Initiala initiativet till att ha klimatlöften kom via Instagramkontot Mitt klimatlöfte 2020. Nu är det hög tid att följa upp hur det har gått hittills.

Men hur lydde egentligen klimatklöftet, ja eftersom jag enbart skrev om det på Instagram kanske alla inte läst det, och de som gjorde det har förmodligen ändå glömt det ;) men så här var målsättningarna/löftet formulerat i januari:

Hur har det då gått? Vi tar det punkt för punkt.

Shoppingstopp / köpstopp
Årets shoppingstopp var förenat med vissa förhållningsregler som jag skrivit om här, blanda annat får jag köpa kläder second hand, vilket också har skett. Ett fåtal nyköp har kommit in också som jag skrev om i inlägget här i somras. Det känns summa summarum som det gått helt okej ändå.

Fylla på aktieportföljen med fler hållbara bolag
Det har jag helt klart gjort med småköp då och då. Just nu läser jag dessutom boken Bli en Miljönär av Joel Bladh för ytterligare inspo på ämnet. Nedan är en skärmdump på vilka bolag jag har i den hållbara portföljen just nu, men jag har aktier som kan klassas som hållbara även i min ”vanliga” aktieportfölj.

Fortsätta välja second hand i första hand till barnen
Det görs helt klart och nästan till 100 %. Dels genom att shoppa second hand, allt från leksaker, skor och utklädningskläder, till vanliga plagg till vardags där vi även ärvt en hel del från äldre kusiner och grannbarn. Här om dagen var vi till en sportbytarbutik i grannkommunen och köpte bättre begagnad skidutrustning och skridskor inför vintern. Ytterkläder hyrs genom Hyber, det räknar jag också till second hand.

Nytt till barnen är verkligen undantag och något som då oftast kommer genom mor- och farföräldrar vid födelsedag eller jul. Och det lilla känns helt okej.

Hitta fler vegorätter som barnen gillar
Här kämpar vi på och försöker verkligen hitta bra alternativ som går hem hos barnen. Men inser också att vi får ha tålamod och att vissa rätter kan behöva testas ett par gånger innan de går hem. Men nedan är några vegetariska rätter som vi försökt upprepa, ge gärna tips på egna favoriter hos era barn i kommentarsfältet!

  • Nudlar med krispig tofu och jordnötter
  • Vegetariska hamburgare. Här testar vi oss igenom hela sortimentet av färdiga vegohamburgare inklusive några vi gjort på formbar färs. Ibland serverat med hamburgerbröd, pommes etc och ibland med potatisklyftor och sallad.
  • Matiga ugnspannkaka med riven potatis, keso och sylt.
  • Tomatsoppa med vita bönor är en favorit, liksom linssoppa, men vi försöker hitta ytterligare soppalternativ som går hem hos barnen (tips någon?).

Fortsätta kommunicera kring en minimalistisk och mer hållbar livsstil
Det här har jag knappt reflekterat över men det sker ju mer eller mindre automatiskt genom blogg och Instagram som bara flyter på. Men kan också nämna att jag fick frågan om att prata lite kort i ett sammanhang på jobbet om vår bok Prylbanta och cirkulär ekonomi, och tackade faktiskt ja trots att jag egentligen inte trivs i sådana sammanhang. Samtidigt som jag ju vill att fler ska hitta sin variant av en minimalistisk livsstil eftersom det finns så många fördelar för såväl individen som planeten.

Så ja, här ger jag mig själv klart godkänt. :)

Men nu är jag nyfiken på dig, satte du några mål i början av året eller gjorde några förändringar för att leva mer hållbart och klimatsmart?

Kan corona gynna klimatet?

Corona, vem kunde ana att det skulle få så stora konsekvenser på så bred front. Det är otroligt hemskt för alla som drabbas av själva sjukdomen, anställda som förlorar jobb, en sjukdomssektor som redan innan gick på knäna, och många som får se flera års besparingar försvinna i ett djupt svart hål (jag själv inräknad).

Men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på om det är precis den här typen av rejält omskakande händelse som behövs, för att det ska ske en nödvändig global förändring i samhället med en positiv inverkan på klimatet som resultat. Där global samverkan blivit ett måste och politiker fått anledning att kliva fram och fatta avgörande beslut med negativa konsekvenser för samhället. Kanske känns stora beslut för klimatet inte lika läskiga och främmande att fatta efter corona. Och nu vet vi att samhället kan ställa om snabbt på många fronter när vi behandlar krisen som en kris.

Fatta styrkan i att vi kan stänga ner stora delar av världen på kortare tid än två månader (!). Och styrkan i att vi nu en gång praktiskt har genomfört just det i och med corona. Förhoppningsvis kan vi då med de lärdomar och erfarenhet som detta givit, också skapa långsiktiga strukturella förändringar som gynnar klimatet.

Kan det rent av vara så att vi om några år ser tillbaka på corona som startskottet på det gemensamma greppet för att motverka klimatförändringarna och som avstamp på det globala klimatarbetet?

Låt mig förklara hur jag tänker:

  • Recession eller depression. Om det blir en recession eller till och med depression, kommer folk att hålla i pengarna och konsumera betydligt mindre. Vilket såklart spär på ekonomins negativa spiral, samtidigt som klimatet jublar tack vare…(nästa punkt)
  • Minskad konsumtion. Även om det inte blir en depression så kommer konsumtionen av prylar och kläder sannolikt att minska under en längre period. I bästa fall skapas en långsiktigt sundare konsumtionskultur som baseras på behov snarare än känsla eller status. Och företagen får lov att tänka över sin affärsmodell och hitta hållbara versioner, hållbar för att klara oroligheter i världen och hållbar för miljön.
  • Minskad produktion. Utbud och efterfrågan hänger såklart ihop. På lång sikt minskar produktionen om vi minskar efterfrågar. På kort sikt går den ner genom att många i de värst drabbade länderna producerar det vi i västvärlden konsumerar, men nu inte kunnat producera på grund av corona.
  • Kulturförändring. Folk kommer nu och framöver att resa mindre, det kommer bli mer naturligt och accepterat att arbeta på distans och ha webbmöten. Företagen inser att distansarbete funkar, vilket för många skapar ett sundare arbetsklimat och minskar vardagsstressen. Och vänjer vi oss vid att konsumera och resa mindre, behöver vi dra in mindre pengar, kan jobba och stressa mindre, vilket ger mer tid för nära och kära…en positiv spiral för individen och klimatet, som på sikt genererar en kulturförändring!

Å ena sidan gör krissituationen att det sämsta hos människor plockas fram, egoismen tar över förnuftet och vi bunkrar varor utan omtanke om andra. Å andra sidan visar många också medmänsklighet och vi tar oss tid att prata med varandra för färre behöver skynda till tåg, möten eller aktiviteter. Enskilda personer erbjuder hjälp med medicin och handling till de som inte kan, och grupper med liknande syfte bildas.

Nya positiva sidor kommer också fram i krissituationer, och jag hoppas att de är större än egoismen, åtminstone när den initiala paniken lagt sig och vi inser att ”we are in this together”. Som Stefan Löfven sa: ”Vi ska ta oss genom det och jag vill understryka att vi ska göra det tillsammans”. Var det klimatkrisen eller corona han talade om? :) Det gäller båda oavsett.

Vad tror du, kan corona föra med sig något positivt när det gäller klimatkrisen, kan det skapa en sundare kultur inom såväl konsumtion, resvanor som arbete?

Det behöver bli status att leva hållbart

En av de stora förändringar som behöver ske i samhället i närtid för att nå våra klimatmål och ha en hållbar planet att bo på, är att statusen på att leva klimatsmart behöver höjas. Och då menar jag inte statusen i att köpa en sprillans ny Tesla-bil eller bygga ett nytt Svanenmärkt hus. Utan mer statusen kring att använda det man har, äta grönt, återanvända, låna och hyra i så stor utsträckning som möjligt. Reparera det man äger som går sönder istället för att köpa nytt, och vid konsumtionsbehov välja second hand i första hand.

Jag tror att det måste bli status att leva klimatsmart och hållbart för att vi ska få med oss den stora massan på det gröna tåget och klara av klimatomställningen.

För generellt påverkas vi människor i hög grad av vår närmaste omgivning och deras krav, kultur och förväntningar, visar forskning. De sociala behoven kommer ur identitetsskapande och ditt behov av att känna tillhörighet med en specifik grupp samt att ha en hög status inom denna. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp eller människor med status inom samma grupp visar upp som norm, oavsett om det handlar om prylar, kläder eller värderingar.

Det kan låta som en ungdomsföreteelse att påverkas av sin omgivning, men fenomenet finns även bland vuxna, titta själv på jobbsammanhang hur oskrivna koder kan få folk att klä sig på ett visst sätt. Och jag tycker bara det är att gå till sig själv; om alla vänner i min egen närhet enbart åt vegetariskt, alltid åkte kommunalt eller cyklade, valde jobb utifrån sina värderingar snarare än karriär och lön, samt jobbade deltid. Nog skulle det vara svårt att vara öppen om man själv inte gjorde något av detta och därmed visade på att man har helt andra värderingar? Man skulle inte bli vegetarian över en natt, säga upp sig på stört och plötsligt låta bilen stå varje dag, men jag är övertygad om att det skulle börja skava lite på flera fronter. Vilket med tiden skulle göra att man formades till en mer hållbar livsstil av sina vänner och sin referensgrupp.

Därför tycker jag att det är så viktigt att vi vågar prata om klimatkrisen och vad vi själva gör för att försöka leva lite mer klimatsmart. Dels för att själv få stöttning och inspiration från andra, men också för att vi faktiskt kan påverka och inspirera människor i vår närhet till mer hållbara val. Under förutsättning att vi vågar prata, berätta och såklart lyssna. Och utan att det blir en tävling mellan individer, för då tror jag tyvärr miljön står som förlorare.

Håller du med om att det behöver bli högre status att leva klimatsmart och hållbart för att vi ska klara klimatomställningen?

Färre barn för klimatets skull

Att skaffa barn belastar klimatet, det har framkommit i flera forskningsstudier. I Sverige fick forskare vid Lunds universitet stor uppmärksamhet för ett par år sedan när de konstaterade att valet att inte skaffa ett barn till var den enskilt största uppoffring man kan göra för klimatet.

För mig som då var tvåbarnsmamma med stor längtan efter ett tredje barn, etsade sig den där studien verkligen fast och jag har inte kunnat släppa den. Lite som när polletten plötsligt kan trilla ner inom vad som helst. Man får en insikt som gör att något plötsligt skaver eller att man börjar göra en konkret förändring utifrån den nya kunskapen.

Kanske har det gått för långt när klimatdebatten tar sig in i sängkammaren. Samtidigt som vi måste börja kompromissa med många av de stora klimatpåverkande bekvämligheter och friheter vi skaffat oss genom åren. Ett hållbart liv handlar inte längre bara om källsortering, bilism och ekologisk mat.

Att sukta efter fler barn men låta bli på grund av klimatet, är det att ge upp? Eller är det snarare att ta ett av flera potentiella miljöansvar som man som individ faktiskt kan påverka? Liksom ett sätt att öva sig i att vara förnöjsam med det man har. I mitt fall två underbara barn.

Jag har alltid drömt om en stor familj, sett mig som en mamma till många barn. Gillar kaoset som uppstår när alla mina syskon och syskonbarn är samlade och umgås vid högtider och semestrar. Samtidigt kan jag inte släppa den där forskningsrapporten från Lund.

”Om vi inte skaffar barn, för vems skull ska jorden finnas kvar?” läste jag i någon debattartikel. Men jag tycker inte det handlar om barn eller inte barn. Utan om att fler kanske kan nöja sig med färre. Jag tror att barn kan vara det som för många ger mening till livet och ge en ändå större vilja att kämpa för någons framtid. Med det sagt behöver inte mer, eller snarare fler, vara det som skapar större kämparglöd eller lycka.

Rent faktamässigt tror jag de flesta förstår att en befolkningsminskning skulle innebära ett lättat tryck på ekosystemen och våra resurser. Det finns en bortre gräns för hur många individer vår planet klarar av. Samtidigt är det en grundläggande drift i människan att fortplanta sig. Men det är också en grundläggande drift i människan att vara missnöjd och ständigt söka efter mer, fler, större och bättre. Det är det som hittills drivit evolutionen framåt och som gjort att vi som människor kommit dit vi är idag. Med ett klimathot hängande över oss som följd.

Vi måste börja ta ägandeskap och fundera kring hur vi vill och behöver forma vår framtid inom en rad områden. För att överhuvudtaget ha någon framtid. Vi behöver rädda miljön både för de människor som redan finns och för de som kommer efter oss. Vi måste göra förändringar på flera fronter samtidigt; resor, konsumtion, mat, investeringar och transporter. Och vi måste skapa ett samhälle som inte bygger på att vi blir fler för att få tillväxt och hålla samhällsekonomin igång.

När det skrivs om att skaffa färre barn ur klimatsynvinkel görs det numera sällan utan att nämna ordet barnskam. Men det handlar inte om skam eller vem som ”offrar mest”. Om klimatfrågan blir en tävling mellan individer tror jag tyvärr miljön står som förlorare.

Och istället för att se det som att jag väljer bort ett barn, kan jag se det som att jag faktiskt väljer mer tid och energi med de två barn vi redan har. Göra det till ett aktivt och medvetet val, se fördelarna som det innebär och försöka landa i förnöjsamhet och acceptans kring det.

Hur tänker du kring det här med att nöja sig med färre barn för klimatet oavsett om det är noll, ett eller fyra?

Bokrecension: Gör skillnad!

Vi lägger krångliga livspussel, släcker bränder som vår tidsbrist orsakar, tycks aldrig bli nöjda och målar in oss i ett hörn där vi måste tjäna allt mer pengar för att upprätthålla vår ohållbara livsstil. Vad sägs om deltidsarbete till fler med en hållbarare livsstil som resultat. Jobba färre timmar, tjäna mindre men lev mer och orka mer!

Här om dagen läste jag ut boken ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft” som är skriven av Emma Sundh, Maria Soxbo, Johanna Nilsson. Jag bad mitt lokala bibliotek köpa in boken och fick då låna den först av alla. Nu har jag lämnat vidare boken till nästa person i kö men nedan kan du läsa vad jag tycker om boken.

Det jag gillar med boken:

  • Att den är konkret. Du kan snappa upp små tips och konkreta miljövänliga förändringar som du kan börja applicera i din vardag redan idag.
  • Att den är varierad och lätt att ta till sig. Boken har en röd tråd i form av likartat upplägg inom varje kapitel eller snarare område som mat, boende, kläder, resor och jobb. Variationen består av krönikor, fakta, statistik och intervjuer med experter mm.
  • Att boken är pedagogisk och jag känner att jag lär mig nytt. Den belyser problematik som är lätt att glömma bort i vardagen för att något blivit kutym, men där man genom medvetenhet kan göra bättre val.
  • Att det är en härlig ton genom hela boken, samt att de lyckats få den så samstämmig trots att det är tre författare som skrivit den. Den utmaningen känner jag igen från vår egen bok Prylbanta där vi var två författare som skulle låta som en (typ).

Jag hoppas boken kan vara en del i den stora massans resa mot en mer hållbar livsstil. Att läsaren kan hitta sin nivå och startposition i klimatomställningen och jobba sig till en grönare livsstil utifrån det. För någon innebär det att få sina första klimatglasögon, och för en annan att börja använda dem oftare eller putsa skärpan.

Saknade jag något?

Det kunde stått ändå mer om att engagera sig lokalt politiskt. Visst behöver regering och riksdag fatta gemensamma övergripande beslut och riktlinjer som ska gälla för alla (liksom globala beslut). Men du själv kan påverka klimatarbetet i din egen kommun som ju ändå är det geografiska område som bör stå dig närmast. Nu när jag själv jobbar kommunalt har kommunpolitiken kommit mig väldigt nära. Det som tidigare var främmande (och kanske skrämmande?) är plötsligt en del av min vardag. Och jag gillar det och det är lärorikt. Det går att göra skillnad!

Jag skulle gärna läst mer om hållbara investeringar. Om börsen nu är ett av de stora B:na (tillsammans med Bilen, Bostaden, Biffen, Butiken/Begäret). Och kanske ett av de svåraste för att finansbranschen kört runt i gamla hjulspår länge, så hade jag gärna läst ändå mer om det.

Slutligen

Å ena sidan gillar den optimistiska tongången som genomsyrar hela boken. Jag lämnas med känslan av att vi med några gemensamma men enkla förändringar i vardagen kommer lösa klimatkrisen. Mer grönt och mindre kött på tallriken, lägre konsumtion och förlängd livslängd på klädesplagg, samt flytta de sparpengar som går till hållbarare alternativ. Lägg till några klimatsmarta direktiv från politiker och sen är vi i hamn! Eller inte.

Å andra sidan skaver det innerst inne för vi behöver egentligen göra så mycket mer. För oss som haft klimatglasögon på ett tag saknade jag ibland en fördjupning och allvarligare ton. Men det blir ju inte lika lättsam och populär läsning. Stora beslut kräver ofta stora förändringar. Och det räcker inte med några tweekade vanor och nudging, nu behöver vi en hård tackling!

Vill du också ta del av boken Gör skillnad! så kan du lyssna på den via Nextory. Och vår kod Minimalisterna ger dig fortfarande 30 dagar gratis läsning och lyssning hos Nextory. Koden gäller nya kunder (nya e-postadresser) fram till 31 oktober 2019. Läs boken, sätt på dig klimatglasögonen och börja göra skillnad du också! :)

Har du läst boken och vad tyckte du i så fall? Eller har du läst någon annan bra bok om klimatet och en hållbar livsstil som du kan tipsa om?

Klimatsmarta investeringar

Detta är ett samarbete med Trine.

För ganska precis ett år sedan skrev jag en serie blogginlägg om sparande och investeringar och även om just hållbara investeringar. Om det kändes som klimatet och gröna investeringar var i ropet då, så är det inget mot vad det är nu.

Klimatvänliga handlingar som att ta cykeln, minska flygandet och skippa köttet i all ära, men det är inte de snabbaste sätten att bidra till ett hållbart samhälle. Det är 27 gånger mer effektivt att flytta sitt kapital till hållbara investeringar, detta enligt finansvetaren Sasja Beslik och analytikern Karin Sayyad som bland annat skrivit boken Guld och gröna skogar.

Vårt sparande hos banker, pensionsbolag och försäkringsbolag påverkar klimatet via de investeringar som görs i bolag som utvinner fossila bränslen. Enligt WWF släpper vi svenskar ut 11 ton per person och år, och i snitt ger vårt nuvarande sätt att spara upphov till ytterligare 8 ton i utsläpp (!). Samtidigt gör den här informationen att vi har något väldigt konkret att arbeta med, som dessutom inte inskränker på vår vardag. Nämligen att flytta dina sparpengar till mer hållbara alternativ.

Ett hållbart investeringsalternativ som jag själv fastnat för är Trine som kopplar ihop solenergibolag på tillväxtmarknader som till exempel Kenya, Indien och Nigeria med privata finansiärer som du och jag. Pengarna investeras i solenergisystem för att ge människor tillgång till elektricitet, så att de kan ladda mobiltelefon, ha radio och lampor. Trine erbjuder lån som överensstämmer med solenergibolagens behov och har fördelaktiga räntor och en avbetalningsplan som matchar projektens längd.

Min investering i Trine är i linje med mina värderingar. Pengarna används till något riktigt bra. Samtidigt fås avkastning i form av räntorna på lånen till solenergibolagen. Jag startade upp mitt månadssparande för ett par månader sedan och det löper på automatiskt utan att jag behöver ta beslut eller vara aktiv varje månad.

Ytterligare en aspekt som fick mig att investera i Trine är transparensen. Det är enkelt att starta, finns mycket information på hemsidan, och jag får regelbundet mejl kring hur investeringarna går. Självklart kan jag alltid logga in för att se status, men jag gillar att få den där regelbundna påminnelsen om hur det går och att mina pengar gör nytta, särskilt eftersom jag automatiserat själva sparandet och investerandet (det förs automatiskt över pengar från mitt lönekonto till Trine i slutet av varje månad, pengar som Trine i sin tur lånar ut till solenergibolagen).

Om du i likhet med mig vill att dina pengar ska jobba dygnet runt, men också göra det för något riktigt bra och långsiktigt hållbart, då tycker jag du ska kolla in Trine! Och vill du läsa mer om hur investeringen fungerar rent praktiskt så har Trine en jättebra ”How it works”-sida som förklarar detta steg för steg. Transparens som sagt. :)

Vad är dina tankar kring hållbara investeringar? Och har du hört talas om Trine tidigare?

Även om detta är ett samarbete så är orden och pengarna jag investerat mina egna.

Funderingar kring hållbara alternativ

Jag har några olika hållbarhetsfrågor som jag återkommande funderat och googlat kring de senaste månaderna. Då och då ploppar liknande tankar upp, ibland får det mig att googla, diskuterar potentiella alternativ och för- och nackdelar med Herr Minimalist, och ibland låter jag bara tankarna flyga fritt kring ämnet.

Så varför inte låta tankarna flyga vidare ut i ett blogginlägg? Kanske sitter någon av er kloka läsare på ytterligare svar eller vägledning. Det handlar om tre hållbarare alternativ och huruvida de verkligen är så hållbara som de utger sig för att vara, och för- och nackdelar kring att konsumera dessa för att genomföra en förändring.

Lådcykel. Jag har i flera år varit sugen på en lådcykel. I förra bostaden var det enkelt att låta bli då en lådcykel inte kunde förvaras på lämpligt sätt, samt att vi hade gångavstånd till matbutik, bibliotek, stor lekpark, utomhusbad mm. Men sedan flytten har frågan aktualiserats igen, nu ligger motsvarande utflykter på sådär halvlångt avstånd, 2-5 km. För långt för att gärna promenera och för långt för barnen att cykla bredvid närmsta åren (i alla fall fram och tillbaka). Men för kort för att det ska kännas bra att ta bilen. Vi hyrde lådcykel i somras (vilket du kan läsa om här) och jag tror att den skulle användas här med barnen närmsta 5-7 åren.

Frågan är hur mycket vi behöver använda lådcykel för att motivera ett köp? Hur många mil skulle bilen behöva stå till förmån för lådcykeln, för att täcka vad en lådcykel ”kostar” i miljöbelastning att producera?

Här susar vi fram på en hyrd lådcykel. Bild från sommaren 2018.

Solceller. Är miljökostnaden för att producera solceller högre än miljövinsten av att ha solceller på vårt eget tak? Och hur skaffar vi solceller som gör sig bra på vårat tak? Den förstnämnda frågan har jag verkligen grubblat på, dvs kommer det verkligen vara en fördel för miljön att skaffa solceller. Som så ofta är man sällan först i världen med att fundera och undra över något :) så svaret på den här frågan gick faktiskt att hitta hos Naturskyddsföreningen bland deras frågor och svar om solceller:

”Jag har hört att det går åt mer energi att tillverka solceller än vad de kan generera?”
”Detta är en gammal myt som inte stämmer alls längre. Energiåterbetalningstiden, det vill säga den tid det tar för solcellen att tjäna in den energi som gått åt under tillverkningsfasen, varierar oftast idag mellan 1 till omkring 4 år. Detta för moduler som kadmiumtellurid, CIGS, amorft kisel, multikristallint kisel och monokristallint kisel. Där kadmiumtellurid har lägst energiåterbetalningstid och monokristallint kisel har högst.”

Vissa kan kombinera ett takbyte med att lägga solcells-takpannor. Men för vår del som medvetet köpt ett hyfsat nytt hus (10 år) med låga energivärden är inte det aktuellt. Till elen har vi valt fossilfri elleverantör, men kanske är nästa steg solceller på taket?

Elbil. En annan fråga jag grubblar kring är om det är bättre att vi fortsätter köra runt med vår fossil-bil tills den blir skruttig, istället för att köpa eller börja leasa en nyare elbil? Sett ur ett livscykelperspektiv har jag uppfattat att det fortfarande är bättre att använda en redan producerad bil (?). Men om man däremot jämför två sprillans nya bilars hela livscykel så är elbilen det bättre valet, trots att den kräver mer miljöresurser vid tillverkningen än en vanlig bil.

Samtidigt kan jag tycka att det finns ett signalvärde i att någon i ett bostadsområde vågar visa vägen och gå föra och skaffa såväl elbil som solceller på taket, för att få andra att vakna upp och ta ett (ytterligare) steg i positiv miljöriktning, oavsett var på trappan de befinner sig just nu.

Tänk att ha en elbil där i carporten.

Koldioxidmärkning. Sen skulle jag slutligen, vilket hör ihop med allt ovan, ha någon slags mätenhet och märkning likt jämförelsepris, som gjorde olika alternativ jämförbara med varandra. Det vill säga att det blev obligatoriskt att koldioxidmärka sina produkter. Vissa restauranger i framkant har ju börjat med det, Max Hamburgare är ett exempel (vet dock inte om informationen framgår även ute i restaurangen då jag inte ätit där på länge?) och här finns jämförelser från Livsmedelsverket över mängden utsläpp olika slags livsmedel ger. Men jag vill ha samma sak på alla produkter till konsumenter (och kanske tjänster).

Där har ni frågor och funderingar som hållit mig vaken om nätterna senaste veckorna. Har ni några funderingar, input, tips eller svar att ge får ni gärna kommentera nedan. Eller tycker ni jag är helkonstig som ens har dessa funderingar? ;)