Etikettarkiv: klimatkris

Färre barn för klimatets skull

Att skaffa barn belastar klimatet, det har framkommit i flera forskningsstudier. I Sverige fick forskare vid Lunds universitet stor uppmärksamhet för ett par år sedan när de konstaterade att valet att inte skaffa ett barn till var den enskilt största uppoffring man kan göra för klimatet.

För mig som då var tvåbarnsmamma med stor längtan efter ett tredje barn, etsade sig den där studien verkligen fast och jag har inte kunnat släppa den. Lite som när polletten plötsligt kan trilla ner inom vad som helst. Man får en insikt som gör att något plötsligt skaver eller att man börjar göra en konkret förändring utifrån den nya kunskapen.

Kanske har det gått för långt när klimatdebatten tar sig in i sängkammaren. Samtidigt som vi måste börja kompromissa med många av de stora klimatpåverkande bekvämligheter och friheter vi skaffat oss genom åren. Ett hållbart liv handlar inte längre bara om källsortering, bilism och ekologisk mat.

Att sukta efter fler barn men låta bli på grund av klimatet, är det att ge upp? Eller är det snarare att ta ett av flera potentiella miljöansvar som man som individ faktiskt kan påverka? Liksom ett sätt att öva sig i att vara förnöjsam med det man har. I mitt fall två underbara barn.

Jag har alltid drömt om en stor familj, sett mig som en mamma till många barn. Gillar kaoset som uppstår när alla mina syskon och syskonbarn är samlade och umgås vid högtider och semestrar. Samtidigt kan jag inte släppa den där forskningsrapporten från Lund.

”Om vi inte skaffar barn, för vems skull ska jorden finnas kvar?” läste jag i någon debattartikel. Men jag tycker inte det handlar om barn eller inte barn. Utan om att fler kanske kan nöja sig med färre. Jag tror att barn kan vara det som för många ger mening till livet och ge en ändå större vilja att kämpa för någons framtid. Med det sagt behöver inte mer, eller snarare fler, vara det som skapar större kämparglöd eller lycka.

Rent faktamässigt tror jag de flesta förstår att en befolkningsminskning skulle innebära ett lättat tryck på ekosystemen och våra resurser. Det finns en bortre gräns för hur många individer vår planet klarar av. Samtidigt är det en grundläggande drift i människan att fortplanta sig. Men det är också en grundläggande drift i människan att vara missnöjd och ständigt söka efter mer, fler, större och bättre. Det är det som hittills drivit evolutionen framåt och som gjort att vi som människor kommit dit vi är idag. Med ett klimathot hängande över oss som följd.

Vi måste börja ta ägandeskap och fundera kring hur vi vill och behöver forma vår framtid inom en rad områden. För att överhuvudtaget ha någon framtid. Vi behöver rädda miljön både för de människor som redan finns och för de som kommer efter oss. Vi måste göra förändringar på flera fronter samtidigt; resor, konsumtion, mat, investeringar och transporter. Och vi måste skapa ett samhälle som inte bygger på att vi blir fler för att få tillväxt och hålla samhällsekonomin igång.

När det skrivs om att skaffa färre barn ur klimatsynvinkel görs det numera sällan utan att nämna ordet barnskam. Men det handlar inte om skam eller vem som ”offrar mest”. Om klimatfrågan blir en tävling mellan individer tror jag tyvärr miljön står som förlorare.

Och istället för att se det som att jag väljer bort ett barn, kan jag se det som att jag faktiskt väljer mer tid och energi med de två barn vi redan har. Göra det till ett aktivt och medvetet val, se fördelarna som det innebär och försöka landa i förnöjsamhet och acceptans kring det.

Hur tänker du kring det här med att nöja sig med färre barn för klimatet oavsett om det är noll, ett eller fyra?

Bokrecension: Gör skillnad!

Vi lägger krångliga livspussel, släcker bränder som vår tidsbrist orsakar, tycks aldrig bli nöjda och målar in oss i ett hörn där vi måste tjäna allt mer pengar för att upprätthålla vår ohållbara livsstil. Vad sägs om deltidsarbete till fler med en hållbarare livsstil som resultat. Jobba färre timmar, tjäna mindre men lev mer och orka mer!

Här om dagen läste jag ut boken ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft” som är skriven av Emma Sundh, Maria Soxbo, Johanna Nilsson. Jag bad mitt lokala bibliotek köpa in boken och fick då låna den först av alla. Nu har jag lämnat vidare boken till nästa person i kö men nedan kan du läsa vad jag tycker om boken.

Det jag gillar med boken:

  • Att den är konkret. Du kan snappa upp små tips och konkreta miljövänliga förändringar som du kan börja applicera i din vardag redan idag.
  • Att den är varierad och lätt att ta till sig. Boken har en röd tråd i form av likartat upplägg inom varje kapitel eller snarare område som mat, boende, kläder, resor och jobb. Variationen består av krönikor, fakta, statistik och intervjuer med experter mm.
  • Att boken är pedagogisk och jag känner att jag lär mig nytt. Den belyser problematik som är lätt att glömma bort i vardagen för att något blivit kutym, men där man genom medvetenhet kan göra bättre val.
  • Att det är en härlig ton genom hela boken, samt att de lyckats få den så samstämmig trots att det är tre författare som skrivit den. Den utmaningen känner jag igen från vår egen bok Prylbanta där vi var två författare som skulle låta som en (typ).

Jag hoppas boken kan vara en del i den stora massans resa mot en mer hållbar livsstil. Att läsaren kan hitta sin nivå och startposition i klimatomställningen och jobba sig till en grönare livsstil utifrån det. För någon innebär det att få sina första klimatglasögon, och för en annan att börja använda dem oftare eller putsa skärpan.

Saknade jag något?

Det kunde stått ändå mer om att engagera sig lokalt politiskt. Visst behöver regering och riksdag fatta gemensamma övergripande beslut och riktlinjer som ska gälla för alla (liksom globala beslut). Men du själv kan påverka klimatarbetet i din egen kommun som ju ändå är det geografiska område som bör stå dig närmast. Nu när jag själv jobbar kommunalt har kommunpolitiken kommit mig väldigt nära. Det som tidigare var främmande (och kanske skrämmande?) är plötsligt en del av min vardag. Och jag gillar det och det är lärorikt. Det går att göra skillnad!

Jag skulle gärna läst mer om hållbara investeringar. Om börsen nu är ett av de stora B:na (tillsammans med Bilen, Bostaden, Biffen, Butiken/Begäret). Och kanske ett av de svåraste för att finansbranschen kört runt i gamla hjulspår länge, så hade jag gärna läst ändå mer om det.

Slutligen

Å ena sidan gillar den optimistiska tongången som genomsyrar hela boken. Jag lämnas med känslan av att vi med några gemensamma men enkla förändringar i vardagen kommer lösa klimatkrisen. Mer grönt och mindre kött på tallriken, lägre konsumtion och förlängd livslängd på klädesplagg, samt flytta de sparpengar som går till hållbarare alternativ. Lägg till några klimatsmarta direktiv från politiker och sen är vi i hamn! Eller inte.

Å andra sidan skaver det innerst inne för vi behöver egentligen göra så mycket mer. För oss som haft klimatglasögon på ett tag saknade jag ibland en fördjupning och allvarligare ton. Men det blir ju inte lika lättsam och populär läsning. Stora beslut kräver ofta stora förändringar. Och det räcker inte med några tweekade vanor och nudging, nu behöver vi en hård tackling!

Vill du också ta del av boken Gör skillnad! så kan du lyssna på den via Nextory. Och vår kod Minimalisterna ger dig fortfarande 30 dagar gratis läsning och lyssning hos Nextory. Koden gäller nya kunder (nya e-postadresser) fram till 31 oktober 2019. Läs boken, sätt på dig klimatglasögonen och börja göra skillnad du också! :)

Har du läst boken och vad tyckte du i så fall? Eller har du läst någon annan bra bok om klimatet och en hållbar livsstil som du kan tipsa om?

Klimatsmarta investeringar

Detta är ett samarbete med Trine.

För ganska precis ett år sedan skrev jag en serie blogginlägg om sparande och investeringar och även om just hållbara investeringar. Om det kändes som klimatet och gröna investeringar var i ropet då, så är det inget mot vad det är nu.

Klimatvänliga handlingar som att ta cykeln, minska flygandet och skippa köttet i all ära, men det är inte de snabbaste sätten att bidra till ett hållbart samhälle. Det är 27 gånger mer effektivt att flytta sitt kapital till hållbara investeringar, detta enligt finansvetaren Sasja Beslik och analytikern Karin Sayyad som bland annat skrivit boken Guld och gröna skogar.

Vårt sparande hos banker, pensionsbolag och försäkringsbolag påverkar klimatet via de investeringar som görs i bolag som utvinner fossila bränslen. Enligt WWF släpper vi svenskar ut 11 ton per person och år, och i snitt ger vårt nuvarande sätt att spara upphov till ytterligare 8 ton i utsläpp (!). Samtidigt gör den här informationen att vi har något väldigt konkret att arbeta med, som dessutom inte inskränker på vår vardag. Nämligen att flytta dina sparpengar till mer hållbara alternativ.

Ett hållbart investeringsalternativ som jag själv fastnat för är Trine som kopplar ihop solenergibolag på tillväxtmarknader som till exempel Kenya, Indien och Nigeria med privata finansiärer som du och jag. Pengarna investeras i solenergisystem för att ge människor tillgång till elektricitet, så att de kan ladda mobiltelefon, ha radio och lampor. Trine erbjuder lån som överensstämmer med solenergibolagens behov och har fördelaktiga räntor och en avbetalningsplan som matchar projektens längd.

Min investering i Trine är i linje med mina värderingar. Pengarna används till något riktigt bra. Samtidigt fås avkastning i form av räntorna på lånen till solenergibolagen. Jag startade upp mitt månadssparande för ett par månader sedan och det löper på automatiskt utan att jag behöver ta beslut eller vara aktiv varje månad.

Ytterligare en aspekt som fick mig att investera i Trine är transparensen. Det är enkelt att starta, finns mycket information på hemsidan, och jag får regelbundet mejl kring hur investeringarna går. Självklart kan jag alltid logga in för att se status, men jag gillar att få den där regelbundna påminnelsen om hur det går och att mina pengar gör nytta, särskilt eftersom jag automatiserat själva sparandet och investerandet (det förs automatiskt över pengar från mitt lönekonto till Trine i slutet av varje månad, pengar som Trine i sin tur lånar ut till solenergibolagen).

Om du i likhet med mig vill att dina pengar ska jobba dygnet runt, men också göra det för något riktigt bra och långsiktigt hållbart, då tycker jag du ska kolla in Trine! Och vill du läsa mer om hur investeringen fungerar rent praktiskt så har Trine en jättebra ”How it works”-sida som förklarar detta steg för steg. Transparens som sagt. :)

Vad är dina tankar kring hållbara investeringar? Och har du hört talas om Trine tidigare?

Även om detta är ett samarbete så är orden och pengarna jag investerat mina egna.

Funderingar kring hållbara alternativ

Jag har några olika hållbarhetsfrågor som jag återkommande funderat och googlat kring de senaste månaderna. Då och då ploppar liknande tankar upp, ibland får det mig att googla, diskuterar potentiella alternativ och för- och nackdelar med Herr Minimalist, och ibland låter jag bara tankarna flyga fritt kring ämnet.

Så varför inte låta tankarna flyga vidare ut i ett blogginlägg? Kanske sitter någon av er kloka läsare på ytterligare svar eller vägledning. Det handlar om tre hållbarare alternativ och huruvida de verkligen är så hållbara som de utger sig för att vara, och för- och nackdelar kring att konsumera dessa för att genomföra en förändring.

Lådcykel. Jag har i flera år varit sugen på en lådcykel. I förra bostaden var det enkelt att låta bli då en lådcykel inte kunde förvaras på lämpligt sätt, samt att vi hade gångavstånd till matbutik, bibliotek, stor lekpark, utomhusbad mm. Men sedan flytten har frågan aktualiserats igen, nu ligger motsvarande utflykter på sådär halvlångt avstånd, 2-5 km. För långt för att gärna promenera och för långt för barnen att cykla bredvid närmsta åren (i alla fall fram och tillbaka). Men för kort för att det ska kännas bra att ta bilen. Vi hyrde lådcykel i somras (vilket du kan läsa om här) och jag tror att den skulle användas här med barnen närmsta 5-7 åren.

Frågan är hur mycket vi behöver använda lådcykel för att motivera ett köp? Hur många mil skulle bilen behöva stå till förmån för lådcykeln, för att täcka vad en lådcykel ”kostar” i miljöbelastning att producera?

Här susar vi fram på en hyrd lådcykel. Bild från sommaren 2018.

Solceller. Är miljökostnaden för att producera solceller högre än miljövinsten av att ha solceller på vårt eget tak? Och hur skaffar vi solceller som gör sig bra på vårat tak? Den förstnämnda frågan har jag verkligen grubblat på, dvs kommer det verkligen vara en fördel för miljön att skaffa solceller. Som så ofta är man sällan först i världen med att fundera och undra över något :) så svaret på den här frågan gick faktiskt att hitta hos Naturskyddsföreningen bland deras frågor och svar om solceller:

”Jag har hört att det går åt mer energi att tillverka solceller än vad de kan generera?”
”Detta är en gammal myt som inte stämmer alls längre. Energiåterbetalningstiden, det vill säga den tid det tar för solcellen att tjäna in den energi som gått åt under tillverkningsfasen, varierar oftast idag mellan 1 till omkring 4 år. Detta för moduler som kadmiumtellurid, CIGS, amorft kisel, multikristallint kisel och monokristallint kisel. Där kadmiumtellurid har lägst energiåterbetalningstid och monokristallint kisel har högst.”

Vissa kan kombinera ett takbyte med att lägga solcells-takpannor. Men för vår del som medvetet köpt ett hyfsat nytt hus (10 år) med låga energivärden är inte det aktuellt. Till elen har vi valt fossilfri elleverantör, men kanske är nästa steg solceller på taket?

Elbil. En annan fråga jag grubblar kring är om det är bättre att vi fortsätter köra runt med vår fossil-bil tills den blir skruttig, istället för att köpa eller börja leasa en nyare elbil? Sett ur ett livscykelperspektiv har jag uppfattat att det fortfarande är bättre att använda en redan producerad bil (?). Men om man däremot jämför två sprillans nya bilars hela livscykel så är elbilen det bättre valet, trots att den kräver mer miljöresurser vid tillverkningen än en vanlig bil.

Samtidigt kan jag tycka att det finns ett signalvärde i att någon i ett bostadsområde vågar visa vägen och gå föra och skaffa såväl elbil som solceller på taket, för att få andra att vakna upp och ta ett (ytterligare) steg i positiv miljöriktning, oavsett var på trappan de befinner sig just nu.

Tänk att ha en elbil där i carporten.

Koldioxidmärkning. Sen skulle jag slutligen, vilket hör ihop med allt ovan, ha någon slags mätenhet och märkning likt jämförelsepris, som gjorde olika alternativ jämförbara med varandra. Det vill säga att det blev obligatoriskt att koldioxidmärka sina produkter. Vissa restauranger i framkant har ju börjat med det, Max Hamburgare är ett exempel (vet dock inte om informationen framgår även ute i restaurangen då jag inte ätit där på länge?) och här finns jämförelser från Livsmedelsverket över mängden utsläpp olika slags livsmedel ger. Men jag vill ha samma sak på alla produkter till konsumenter (och kanske tjänster).

Där har ni frågor och funderingar som hållit mig vaken om nätterna senaste veckorna. Har ni några funderingar, input, tips eller svar att ge får ni gärna kommentera nedan. Eller tycker ni jag är helkonstig som ens har dessa funderingar? ;)

Att hantera sin klimatångest

Efter förra veckans inlägg där jag skrev om att det inte räcker att vi källsorterar, skippar engångsartiklar och byter till LED-lampor samt gav 10 tips på saker du kan göra för klimatet, så är nog en naturlig följdfråga om jag har klimatångest.

Och ja, de senaste månaderna har klimatångesten kommit smygandes. Det händer då och då att jag gråter över att fler inte tycks bry sig eller är beredda att ändra sin livsstil. Inte ens vissa personer i vår egen närhet. Kan det vara en generationsfråga? Eller är den en klassfråga? Stora delar av samhället är så fokuserad på vinst, mer och större, på bekostnad av andra människor, djur, natur och planeten. Men mest försöker jag fokuserar på vad lilla jag kan göra och vad jag kan inspirera andra att göra.

För samtidigt träffar jag många människor både i jobbet och privat som vill leva hållbart och försöker göra skillnad utifrån sina förutsättningar. Så även om det är frustrerande att det sker så lite på samhällsnivå, politiskt och att stora företag står för majoriteten av utsläppen, så består såväl samhället, politiker och företag av individer och enskilda personer som tillsammans kan göra skillnad. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Och jag upplever att klimat och miljö får allt större plats i tidningar och debatter, och att fler tycks bli medvetna om problematiken.

Hur hanterar jag min klimatångest?

Jag försöker ta in information som är positiv och fokusera på vad jag kan göra. När du väl förstått att vi är i ett kritiskt läge, då behöver du inte ta in mer information om alla klimatkatastrofer som sker, om hur kort tid vi har kvar (är det 10, 20 eller 30 år?). Boosta istället med positiva exempel och aktiviteter för att inte bli paralyserad av rädsla. Jag läser eller ser fortfarande inte på nyheter, det ger mig inget positivt. Istället går jag med och följer nätverk som exempelvis nystartade initiativet Klimatklubben på Instagram  som ser möjligheter.

I veckan lånade jag en bok på biblioteket som du ser nedan och som jag hoppas kan vara upplyftande och ge konkreta tips kring hur man kan tänka och leva mer hållbart. Jag gillar att få mer koll och få fler tips på hur vi kan göra mer aktiva, hållbara val på kort och lång sikt. Men jag behöver inte ytterligare info eller koll på exakt hur illa det är ställt.

En hoppfull bok. Hoppas jag. :)

Jag tänker på att jag vill kunna se mina barn i ögonen när de växer upp och säga att vi faktiskt gjorde aktiva val för att leva mer hållbart. Att vi inte köpte nya bilar, flög hej vilt, shoppade okontrollerat eller åt kött till vardags. Vi försökte faktiskt utifrån våra förutsättningar, informationen här och nu, och vår livsstil leva mer hållbart. Vi gjorde ibland misstag, frånsteg våra värderingar och var inte perfekta, men vi gjorde vårt bästa. Och jag kan förklara för dem vad vi valde och vad vi valde bort.

Vi började 2013 spara pengar till en resa till Nya Zeeland dit vi tänkt åka med barnen innan äldsta barnet börjar förskoleklass. Eventuellt göra det som vår bröllopsresa. I år är dock första året som vi börjat tveka på om vi kommer genomföra den resan. Framtiden får utvisa men i dagsläget känns det helt enkelt inte lika roligt och lockande som det gjorde tidigare.

Jag har även bytt jobb under hösten som vissa av er kanske sett på Instagram. Ett jobb där jag är involverad i hållbarhetsfrågor och som jag kan cykla till på 10-15 minuter. Jag kanske får utveckla och återkomma till jobbytet i ett framtida inlägg.

Hur gör du för att hantera din klimatångest? Har du gjort någon förändring i tankar eller handling på senare tid?

Nya Zeeland, detta fantastiskt vackra land!

Scener ur hjärtat

Jag lyssnade klart på Malena Ernman och Svante Thunbergs bok ”Scener ur hjärtat” på Nextory här om dagen. Jag hade gjort en notering i kalendern att den skulle släppas som ljudbok den 24 augusti och laddade ner den samma dag. Det ångrar jag inte. Eller kanske ångrar jag det jättemycket. För efter att ha lyssnat på den kan jag inte leva på samma sätt som tidigare. Och jag inser nu att det är bråttom att nå ut med budskapet att vi befinner oss mitt i en hållbarhets- och klimatkris och att vi måste ta alla varningssignaler på allvar. Ändra vår livsstil och leva mer hållbart och långsiktigt. Du, jag och alla andra.

Men ”Scener ur hjärtat” tar egentligen avstamp någon helt annanstans, nämligen i psykisk ohälsa. Inom bokens första 30 minuter (ljudbok) har jag redan gråtit en gång. Och det ska visa sig bli fler under bokens gång. För boken är naken och gripande på såväl individ som global nivå. Det är föräldrars kamp för sina barns hälsa och rättigheter till vård och skola, och det är medmänniskors kamp för en hållbar planet som våra barn och barnbarn kan växa upp i.

Det är en bok om familjekris och klimatkris. Om psykisk ohälsa och planetens ohälsa. Om utbrända människor på en utbränd planet. Allt i en logisk blandning i en ologisk värld. För egentligen hänger allt ihop om vi höjer blicken, vidgar vyn och ser det ur ett större perspektiv istället för att streta på allt hårdare och intensivare i ekorrhjulet medan vi trasar sönder oss själva, våra medmänniskor och planeten.

Mänskligheten står i en rulltrappa på väg upp mot temperaturer som saknar slutdestination. Vi kan inte längre bara bry oss om ”trevliga” och enkla miljöfrågor som matsvinn, plastpåsar, källsortering och lufttryck i bildäcken. Dessa miljövänliga handlingar är egentligen bara en piss i Mississippi och ett sätt att friskriva sig från ytterligare ansvar. För det är jobbigt att inse att vi måste ändra vår livsstil, våra vanor och våra beteenden. Som vi skriver i vår bok Prylbanta:

”Att politikerna ska lyckas arbeta fram en ekonomisk politik som inte är konsumtions- och tillväxtbaserad känns idag avlägset. Politiker är beroende av sponsrade forskare och ekonomiska särintressen, vilket försvårar hållbarhetsarbetet ytterligare. Det är vi konsumenter som måste visa vägen och inte sitta still i båten och invänta syndafloden.”

Vissa forskare hävdar att vi har ca 18 år på oss att laga och vända vårt sjunkande skepp jorden. Och en ny rapport av ledande klimatforskare i PNAS varnar för att redan en uppvärmning på två grader kan innebära att en accelererande uppvärmning blir omöjlig att stoppa. Efter den här stekheta sommaren är det fler som inser att vi har en klimatkris, men steget från att erkänna krisen till att förstå dess innebörd är lång. Många befinner sig mitt i detta tomrum där livet fortsätter som vanligt; boka julens flygresa, shoppa ny höstoutfit och tänka att tekniken kommer lösa det.

Det kan låta som att boken är en sorgsen dystopi men det är den inte. Den är bara realistisk istället för hoppfullt naiv. Jag är ledsen att behöva säga det men det är inte ekologisk bomull i kläderna, att byta till LED-lampor eller att klimatkompensera din flygresa som kommer lösa klimatkrisen. Det krävs större och mer obekväma förändringar och omställningar för att vi ska nå Parisavtalet och för att våra barn ska ha en fungerande planet att bo på.

Om de senaste årens flyktingkatastrof var jobbig för samhället, hur kommer det då inte bli när stora delar av världen blir obeboelig och hundratals miljoner klimatflyktingar världen där det fortfarande går att leva? Många är beredda att göra vad som helst för sina barn, förutom att göra de ändringar och uppoffringar som krävs för att lämna dem en planet att bo på. Hur ska du kunna se dina barn i ögonen om några år och säga att du visste om att vår tids konsumtions- och flygvanor var de största anledningarna till klimatförändringarna, men att du ändå fortsatte?

Såg detta på väg till förskolan. Naturen kan vara så vacker men då måste vi ta hand om den.

Det här var den första ljudbok jag kände att jag letade tillfällen att lyssna vidare, jag måste ut och springa, jag måste ta en lunchpromenad. Efter den här boken har Malena Ernman växt i mina ögon. Så länge folk inte vet bättre fortsätter man att leva på som om inget hänt, men här är en person (eller snarare en familj) som åtminstone försöker nå igenom bruset för att få människor att fatta att det handlar om att ändra livsstil och beteende nu. Inte imorgon. Inte när politikerna hunnit ändra lagar. Utan NU idag. När börjar #metoo för klimatet?

I somras hade vi ett samarbete med Nextory där du fick 30 dagars gratis läsning och lyssning, det erbjudandet gäller fortfarande (fram till 30 september 2018). Så vill du läsa eller lyssna på Malena Ernmans bok kan du fortfarande nyttja erbjudandet med koden Minimalisterna (gäller nya e-postadresser/kunder). Det är en bok som alla borde läsa, för att få större förståelse för den pågående klimat- och hållbarhetskrisen, och större förståelse för att många familjer kämpar med sitt bakom Instagramfiltren. Läs eller lyssna på den du med!

Vi vill passa på att uppmärksamma er på att även Prylbanta nyligen kommit ut som e-bok, och självklart finns den hos Nextory. ;)

Har du läst eller lyssnat på Malena Ernmans bok? Vad tyckte du?