Etikettarkiv: klimatkris

Räddar vi planeten om vi slutar flyga?

Flyget har verkligen blivit den stora klimatfrågan i Sverige. Och flygandet ska ifrågasättas, det är trots allt ett ”enkelt” sätt att leva mer klimatsmart att låta bli att flyga. Särskilt eftersom många av oss gör det främst för nöjes skull och inte av nöd.

Men vi måste samtidigt ha med oss att flyget bara är en hållbarhetsparameter av flera. Det allra viktigaste borde vara individers (och företags) totala klimatpåverkan. Men i just Sverige har flyget blivit ett oerhört känsligt ämne och det som får mest fokus. Trots att skaffa fler/många barn, skulle kunna vara mer kontroversiellt eftersom det leder till betydligt större utsläpp på lång sikt, och båda grundar sig i egoistiska handlingar.

Men det är bara den som någon gång flyger som riskerar att behöva stå till svars. Den som däremot avstår flyget kan sitta tryggt och äta en köttig hamburgare i sin suv, bila upp till fjällen regelbundet, köra fritidsbåt, renovera sitt oslitna kök, köpa ny vinterjacka varje år, låta pensionspengarna investeras i oetiska fonder och skaffa fyra barn. Utan att bli ifrågasatt. Typ. :)

Samtidigt får man ha med sig att ett gäng storföretag står för majoriteten av utsläppen i världen idag. En rapport nämnde att 100 av världens företag idag står för 70 % av världens utsläpp. Jag vet att den siffran har ifrågasatts, men faktum kvarstår – planetens framtid ligger i ett gäng multinationella företags händer. De har förmågan att påverka jordens klimat och samlade ekosystem genom att de själva idag har gigantiska utsläpp och ofta har små och mellanstora företag i sina leverantörskedjor.

Bara i Sverige står tre företag för lika stora utsläpp som samtliga personbilar i Sverige (SSAB, Cementa och Preem). Ändå tror vissa att om vi kan få Isabella Löwengrip (eller valfri stor influencer som flyger på semester) att undvika flygande så når vi klimatmålet. Det är naivt.

Flyget är en klimatbov och vi behöver flyga mindre och välja bort de onödiga flygresorna, samtidigt släpper klädindustrin ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten ihop, enligt FN:s handelsorgan Unctad. Och att köpa ekologisk bomull hjälper inte om energin som går åt vid tillverkningen kommer från kolkraft. Det är strukturer i samhället och konsumtionsmönster hos individer som behöver förändras.

Livsmedel nämns ofta som en stor klimatpåverkan särskilt i ett land som Sverige där majoriteten har råd att äta stor andel kött. Men mat måste vi ju äta, åtminstone i någon form, till skillnad från att flyga. Hur man än vänder på det är flyget en egoistisk handling.

Precis som att skaffa barn är en egoistisk handling. Det är ändå intressant att avstå barn är den största klimatfrämjande uppgiften man kan göra, enligt en forskningsrapport från Lund (tillhörande bild nedan). Ändå är det otroligt få med många barn som får utstå kritik ur ett klimatperspektiv. För mig är att låta bli att skaffa ytterligare ett (högt efterlängtat) tredje barn den absolut största uppoffringen vi själva gjort, jag som alltid drömt om en stor familj. Det är också det jag är mest rädd att ångra i framtiden. Men vi har ändå gjort det valet och fokuserar på att vi har två helt underbara barn. Ibland behöver man jobba med acceptansen och förnöjsamheten. :)

Någonstans bottnar det i att göra medvetna val och det kan var och en göra på många olika fronter. Välja ett miljövänligt jobb nära där man bor eller dit kollektivtrafiken går, ett jobb man inte behöver flyga på tjänsteresa i och kanske även jobbar för en bättre miljö på ett eller annat sätt. Vad köper vi hem för livsmedel och vad äter vi. Hur många mil får bilen gå per vecka och vilken typ av bil är det vi kör. Hur bor du både vad gäller storlek, typ av boende, uppvärmning och energiförbrukning? Hur ser ditt och din familjs konsumtionsbeteende ut och var placerar du dina pensions- och sparpengar?

Någonstans är det enda som är intressant och relevant att prata om det totala fotavtrycket. Den skada vi som helhet orsakar andra människor och miljö genom vårt sätt att leva, och samtidigt vilka goda val vi gör för att skapa en mer hållbar värld.

Ändå smalnar vi ofta ner det till att handla om flygresor. Kanske för att det känns enkelt och är väldigt konkret. Frågan om flyg har blivit allmänt symbolisk. Och den gör att vi kan gå på individer, vilket är mycket enklare, än att försöka förstå hur vi kan påverka strukturer i samhället, politiskt eller storföretag.

Mitt mål med detta inlägg är inte att försvara vår egen flygresa eller skriva ett avlatsbrev. :) Utan att öppna ögonen för att man kan se världen och klimatkrisen som större än en sällan-flygresa. Men det finns otroligt mycket normer kring vad som är okej att kritisera och inte. Flygresa – javisst. Köra suv – nja inte direkt. Skaffa många barn – absolut inte, tvärtom – gratta!

Och i grunden är det bra att bli ifrågasatt för ens beteende. Jag är för flygskam, vilket jag skrivit om i blogginlägget här tidigare. Om alla krävs på en förklaring kring varför de väljer att flyga, så kanske de åtminstone tänker till och avstår någon resa. Eller ser till att det där internationella jobbmötet sker digitalt istället. De allra flesta människor flyger inte av ondo, de vill bara vara lyckliga. Precis som du. :)

För att knyta an till blogginläggets rubrik, så tror jag tyvärr inte att vi räddar planeten genom att (bara) sluta flyga. Men däremot kan du vara med och bidra till att rädda planeten genom att låta bli att flyga. För hur man än vänder och vrider på det, kommer flyget i dess nuvarande form alltid att ge upphov till väldigt stora utsläpp på individnivå.

Nu vill jag gärna höra dina tankar på detta heta ämne? :)

Det viktiga valet 2022

Ett överhettat Europa i somras, floder som krymper, översvämningar på grund av skyfall och isar som smälter. Men i den svenska valrörelsen låtsas politiker som att det regnar.

Samtidigt som klimatminister Annika Strandhäll (S) säger ”Vi är på väg att förstöra vår planet och möjligheten att bo och leva på många platser”. Så i nästa andetag delas det ut kompensation och bidrag för att klara elförbrukningen och kunna tanka bilen.

När vi ser tillbaka på valet 2022 kan det vara där det avgjordes huruvida Sverige lyckades ställa om till en hållbar framtid. Röstade vi svenskar på ett sådant sätt att klimatmålen kunde nås inom en snar framtid. Eller förlorade vi avgörande år på grund av att vi prioriterade andra frågor högre och därav röstade ”fel” när vi ser tillbaka i backspegeln på valet 2022. Framtiden får utvisa för det är snart dags att välja vilken framtid du vill ha.

Du har helt klart ett ansvar att läsa på vad de olika partierna tycker i åtminstone de 3-5 frågor som du anser är allra viktigast just nu. Klimatfrågan bör vara en av dem. Valkompasser är ofta svart-vita i sina svar och sådana undersökningar kan göra att du hamnar på ett visst parti utifrån frågor du egentligen inte ens bryr dig om. Läs istället in dig på vad olika partier tycker i för dig viktiga frågor. Jag tycker Partiguiden hade matnyttig information om man vill läsa in sig ämnesvis, och Naturskyddsföreningen har också bra sammanställningar då med naturen och miljön i fokus.

Som det är nu har vi otroligt svårt på individnivå att få majoriteten att ställa om självmant. Och kan vi klandra dem/oss? Åka dyra tåg istället för billiga flyg, passa kollektivttrafikens tider istället för att ta flexibla bilen, konsumera begagnat till nästan samma pris som nytt på rea, äga dyr elbil istället för redan avbetald fossilbil osv. Ja, människan är trots allt i grunden både lat och ofta snål. Liksom känslig för normer i samhället som idag är uppbyggt mycket kring status, konsumtion, pengar och prylar.

Då måste vi rösta på ett parti som hjälper oss som kollektiv att ställa om tillsammans. Vi behöver ekonomiska styrmedel, regleringar och mer pengar till att skapa ett hållbart samhälle. Hållbart både för individen och samhället.

Om du tänkt att ”man röstar ju alltid samma i kommunalval som i riksdagsval” så tycker jag du ska tänka om. Sätt dig in i vad politikerna vill i ditt geografiska närområde. Det är ofta i det kommunala valet som du kan påverka frågor som direkt berör dig i din vardag; ska skog tas ner och bebyggas eller bevaras, hur stora ska barngrupperna vara i förskola/skola, ska det satsas på cykelbanor eller inte (80 % av cykelvägarna i Sverige är kommunalt ägda, källa Riksdagen) och ska det läggas några skattepengar på kulturskola och idrott i kommunen eller prioriterar partiet en sänkning av skatten?

Regionval är det ju också, lätt att missa. Här beslutas om hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, folkbildning och forskning för att nämna några. Viktiga frågor det med.

Det kan kännas som det är mycket att läsa in sig på. Men som sagt, välj ut ett par frågor som är viktigast för dig, såväl lokalt som regionalt och nationellt. Och utifrån det går du sedan och röstar senast den 11 september.

Och rösta med klimatet i åtanke, för den framtid du vill ha för dig, dina barn och barnbarn. Våra barns framtid är nämligen vårt ansvar. Här kan du även skriva på för att bli ditt barns röst för klimatet.

Har du bestämt hur du ska rösta i årets val?

Mitt klimatlöfte 2022

För två år sedan hade jag ett klimatlöfte som jag sen följde upp ett år senare. Nu med två år av corona upplever jag att fokus försvunnit lite från det viktiga arbete vi måste göra för klimatet. Resurser, fokus och energi läggs i första hand på krisen kring pandemin, samtidigt som det pyr en helt annan kris som också måste lösas.

Därför vill jag försöka få tillbaka några att fokusera på klimatarbetet, eller åtminstone att hålla två parallella spår igång samtidigt. Så här såg mitt klimatlöfte ut för år 2020:

I somras gjorde jag en klimatkalkylator, det vill säga svarade på frågor om min/vår livsstil och vanor, och utifrån det fick jag tips på vad vi kunde förändra för att göra mindre klimatpåverkan. Den jag gjorde hittar du hos ClimatHero (adlink). Mitt klimatlöfte för år 2022 grundar sig både i vad klimatkalkylatorn pekade på som nödvändiga förändringar för just mig/oss, men också vad jag känner själv behöver få mer fokus i vår familj.

Utifrån detta är mitt klimatlöfte 2022:

  • Äta mer vegetariskt. Utmaningen här ligger i att få barnen att äta mer vegetariskt. Vegetarisk tacos, pizza (hembakad), tomatsoppa och pannkaka – inga problem. Men utöver det blir det mycket kyckling och lite fisk, liksom köttbullar (de ratar alla vegetariska vi provat). Jag hoppas att jag kan få ihop en hel vecka med vegetariska rätter som barnen gillar under 2022.
  • Cykla mer. Jag har påbörjat denna utmaning genom att vintercykla i december. Senaste två åren har jag ofta åkt bil mina 3,5 km till jobbet. Jag är ju ändå bara på jobbet någon enstaka dag per vecka + att jag oftast handlar mat, lånar böcker, hämtar ut paket på samma rutt, har argumenten varit. Nu försöker jag tänka att ”varje kilometer på cykel är en bil mindre på våra gator”. Och det mår alla bättre av. Inklusive plånboken.
  • Investera i hållbara bolag. Jag har blivit bättre på att investera i hållbara aktiebolag på börsen jämfört med tidigare (vindkraftsbolag, textilåtervinning, solcellsbolag osv). Men vill att dessa ska få ändå större ekonomisk plats i min aktieportfölj.
  • Prylbanta fler saker. Jag vill att vi ska rensa ut fler prylar 2022 jämfört med 2020 eller 2021, och därmed få ut fler saker i användningskretsloppet så att andra kan göra mer hållbara konsumtionsval. Barn som har svårt att släppa saker i kombination med ett stort ha-begär, är en utmaning här. Men jag är redo att ta mig an den utmaningen.
  • Fortsätta med blogg / Instagram. Den stora medelklassen i Sverige måste röra sig åt ett hållbarare håll. Jag tror på att höja statusen på att använda det man har, reparera det som går sönder, köpa andra hand i första hand, och låna och hyra vid lågt behov. Vi människor är sociala varelser som vill känna tillhörighet och gemenskap med andra. Det gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp eller människor med status inom samma grupp visar upp som norm, oavsett om det handlar om prylar, kläder eller värderingar. Jag hoppas att mina kanaler kan inspirera till olika sätt att leva mer hållbart.

Jag vet att vissa hävdar att nej, leva mer hållbart och klimatsmart måste komma inifrån hos var och en. Men nej, det finns ingen möjlighet att vänta på att folk ska göra någon slags inre ”resa” kring detta. Då når vi garanterat inga klimatmål i tid.

Parallellt med klimatmålen ovan kommer jag göra sådana saker som blivit självklara för oss genom åren, som att köpa andra hand i första hand till mig själv och barnen. Vi vuxna äter redan väldigt lite kött och när vi väl gör det blir det oftast kyckling, men som sagt helt vegetariska middagar som hela familjen gillar vill jag ska bli fler.

Hur är det för dig, har du något klimatlöfte för år 2022?

Börja gärna med att beräkna ditt klimatavtryck för 2021 så har du ett utgångsläge och får konkreta tips vad just du/ni behöver förändra för att minska er klimatpåverkan. Du hittar klimatkalkylatorn från ClimateHero som jag gjort här (adlink).

Låt höra, hur låter ditt klimatlöfte för år 2022? :)

Klimat(nöd)läget är kristallklart

Det är bråttom. Vi har själva skyndat på det. Och det är vi som måste agera annorlunda.

Budskapet i FN:s klimatpanel IPCC:s nyligen publicerade rapport är kristallklar – läget för klimatet är akut och människan är ansvarig. Läget är värre än vi trodde, uppvärmningen av planeten högre och alla siffror och staplar pekar åt fel håll. Klimatförändringarna måste behandlas som ett direkt hot mot livet på jorden.

Läget känns verkligen deppigt och jag är nog inte ensam om att känna uppgivenhet från hur lamt världens politiker tycks hantera läget. Samtidigt tror jag det är jätteviktigt att inte deppa ihop och hamna i passivitet. Utan att börja agera och våga prata om det.

Fem huvudbudskap från rapporten:

  • Vi riskerar att passera 1,5-gradersmålet inom 10-20 år.
  • Läget är mycket allvarligt och vi kommer att uppleva stora klimatförändringar framgent och alla regioner i världen påverkas, ingen går säker.
  • Människans utsläpp av fossilgaser är huvudorsaken som driver på extremvädret.
  • Vi närmar oss tröskeleffekter med större risker och oåterkalleliga effekter som kan förstärka klimatförändringarna ytterligare.
  • Kraftiga, snabba utsläppsminskningar behövs nu för att minimera temperaturökningen och är avgörande för miljön, biologisk mångfald, liv på jorden och luftkvaliteten.

Vi pratade om rapporten hemmavid här om dagen och framför allt undrade vi vad ”alla andra” gör med informationen i rapporten. Går rapporten dem bara förbi? Diskuterar de med varandra och andra vad man borde göra och kan göra annorlunda? Vad är era uppfattningar i er egen omgivning, känner sig alla berörda?

Fönstret för att undvika katastrofala klimateffekter håller på att stängas. Jag skulle därför vilja uppmana dig att fundera över vad du kan göra annorlunda den här hösten med klimatet i åtanke och för att bli en del av lösningen. Kan du engagera dig politiskt eller i något nätverk? Gå ner i tid för att ha tid och energi att göra mer klimatsmarta val i vardagen? Våga prata om klimatet med andra och våga ifrågasätta och diskutera ohållbara beteende även när det känns obekvämt? Stötta en klimatorganisation ekonomiskt? Ha ett shoppingfritt år dvs köpstopp under ett år?

Jag är övertygad om att vi alla kan göra något annorlunda. Och vi måste börja göra det nu. Det är vi vuxna idag som måste agera för att se till att världens regeringar halverar utsläppen till år 2030. För att vi och våra barn ska ha en framtid.

För min del när livet är oroligt, rörigt eller känns tungt, dras jag än mer till förenkling:
– Jag prylbantar bort överflöd.
– Jag förenklar i garderobens mönster och färger.
– Jag organiserar röriga områden i hemmet.
– Och jag skapar mer i luft i kalendern.

För enkelhet skapar lugn. Och det blir ett sätt att ta kontroll inom områden som går att kontrollera. För att inte ”drunkna” i oro och röra i såväl i hemmet, samhället som inombords. Ett lugnt hem och inre harmoni skapar en bra bas för att orka och kunna skapa förändring inom andra områden.

Är det något som coronapandemin har visat oss så är det att världen kan gå samman och agera kraftfullt för att tillsammans hantera en kris. Vi kan bidra som individer till något större. Låt oss göra det ännu en gång!

Vad är dina tankar om IPCC-rapporten?

Bli en klimatkompis eller klimathjälte

I betalt samarbete med ClimateHero

Hur kan man leva mer klimatvänligt och hur stor påverkan har det egentligen att skippa palmoljan, överge köttet eller byta till miljövänligt elbolag? Eller att göra andra miljövänliga förändringar i sin livsstil.

Jag har tidigare gjort olika undersökningar för att beräkna mitt klimatavtryck för att få ett hum om var på en skala jag ligger. Men också för att lära mig mer om vilka olika delar och områden jag på egen hand kan arbeta med och förändra för att leva mer hållbart. Vissa klimatkalkylatorer är mer komplicerade än andra, men en som jag tycker varit både enkel, lite rolig och samtidigt gick snabbt att göra är ClimateHero:s klimatkalkylator.

Det är en klimatkalkylator som hjälper dig minska ditt klimatavtryck baserat på dina nuvarande levnadsvanor. Mindre än 5 minuter tog den att gå igenom och då tog den ändå hänsyn till många områden; allt från palmolja, konsumtionsvanor och plast, till resor, boende och matvanor.

Efteråt får du förslag på vad du skulle kunna göra för att minska ditt klimatavtryck ytterligare och hur stor påverkan olika förändringar har. Jag hamnade i kategorin ”Klimatkompis” vilket var näst ”bäst” (jag är inte Klimathjälte än med andra ord) och jag fick följande tips på vad jag kan göra för att minska klimatavtrycket ytterligare:

  • Promenera eller cykla mer​​ (-0.1​ ton).
    Här skulle jag kunna cykla oftare till jobbet, nu är det nog lite 50/50 och samma lika med närmsta mataffären. Samtidigt är jag sällan på kontoret sedan 1,5 år så…
  • Byta bil till miljöbil​​ (-0.6​ ton).
    Vi kör en tio år gammal dieselbil som på den tiden klassades som miljöbil och var skattebefriad första åren (vi har köpt den begagnad). Numera kör vi dessutom fler långa bilresor till fjällen jämfört med när barnen var yngre.
  • Äta mer vegetariskt​ (-0.2​ ton).
    Jag äter inte kött mer än kyckling någon dag i veckan samt fisk. Men vi skulle kunna bli bättre på att hitta och experimentera fram vegetariska rätter som barnen gillar.
  • Undvika produkter med palmolja​ (-0.1​ ton).
    Jag läser inte innehållsförteckningen nitiskt i snacks, kex och godis, men borde börja göra. Det kan ju räcka att göra det en gång och hitta ett bättre alternativ, för att sedan för all framtid göra bättre val inom den produktgruppen.

Jag kommer nu under sommaren och hösten försöka cykla mer i vardagen, anstränga mig för att hitta fler vegetariska alternativ som går hem hos barnen samt mer medvetet undvika produkter med palmolja. Bilen kommer att bytas inom sinom tid men än så länge får jag inte sambon att byta till elbil, även om det skulle ha större påverkan än alla övriga tillsammans enligt ovan. Men ibland får man ta de ”lågt hängande frukterna” som är enklast att påverka åt rätt håll. :) Men man bör ha i åtanke att andrahandsvärdet på fossilbilar riskerar att dippa kraftigt i takt med att andelen elbilar i samhället ökar.

Jag planerar att göra testet igen under senhösten eller vintern och se om jag/familjen lyckas klättra upp ytterligare en kategori till ”klimathjältar” med några förändringar. Även om det är en kort period för förändring så gäller det ju för oss alla att ”steppa upp” klimatarbetet, i stort och i smått.

Medan jag jobbar på att göra dessa förändringar livet, skulle jag vilja uppmuntra dig att gå igenom frågebatteriet i klimatkalkylatorn. Det tar som sagt mindre än 5 minuter att svara på ja/nej-frågorna. Och det är enkelt, konkret och intressant! :)

Dela gärna i kommentarsfältet vilken kategori du hamnade i och om du har några tankar kring vad du kan göra annorlunda för att leva mer miljövänligt? :)

Mitt klimatlöfte 2020

I början av året gick jag ut med ett klimatlöfte för år 2020, alltså ett löfte eller kanske snarare målsättningar för mig själv inom hållbarhet och klimat. Initiala initiativet till att ha klimatlöften kom via Instagramkontot Mitt klimatlöfte 2020. Nu är det hög tid att följa upp hur det har gått hittills.

Men hur lydde egentligen klimatklöftet, ja eftersom jag enbart skrev om det på Instagram kanske alla inte läst det, och de som gjorde det har förmodligen ändå glömt det ;) men så här var målsättningarna/löftet formulerat i januari:

Hur har det då gått? Vi tar det punkt för punkt.

Shoppingstopp / köpstopp
Årets shoppingstopp var förenat med vissa förhållningsregler som jag skrivit om här, blanda annat får jag köpa kläder second hand, vilket också har skett. Ett fåtal nyköp har kommit in också som jag skrev om i inlägget här i somras. Det känns summa summarum som det gått helt okej ändå.

Fylla på aktieportföljen med fler hållbara bolag
Det har jag helt klart gjort med småköp då och då. Just nu läser jag dessutom boken Bli en Miljönär av Joel Bladh för ytterligare inspo på ämnet. Nedan är en skärmdump på vilka bolag jag har i den hållbara portföljen just nu, men jag har aktier som kan klassas som hållbara även i min ”vanliga” aktieportfölj.

Fortsätta välja second hand i första hand till barnen
Det görs helt klart och nästan till 100 %. Dels genom att shoppa second hand, allt från leksaker, skor och utklädningskläder, till vanliga plagg till vardags där vi även ärvt en hel del från äldre kusiner och grannbarn. Här om dagen var vi till en sportbytarbutik i grannkommunen och köpte bättre begagnad skidutrustning och skridskor inför vintern. Ytterkläder hyrs genom Hyber, det räknar jag också till second hand.

Nytt till barnen är verkligen undantag och något som då oftast kommer genom mor- och farföräldrar vid födelsedag eller jul. Och det lilla känns helt okej.

Hitta fler vegorätter som barnen gillar
Här kämpar vi på och försöker verkligen hitta bra alternativ som går hem hos barnen. Men inser också att vi får ha tålamod och att vissa rätter kan behöva testas ett par gånger innan de går hem. Men nedan är några vegetariska rätter som vi försökt upprepa, ge gärna tips på egna favoriter hos era barn i kommentarsfältet!

  • Nudlar med krispig tofu och jordnötter
  • Vegetariska hamburgare. Här testar vi oss igenom hela sortimentet av färdiga vegohamburgare inklusive några vi gjort på formbar färs. Ibland serverat med hamburgerbröd, pommes etc och ibland med potatisklyftor och sallad.
  • Matiga ugnspannkaka med riven potatis, keso och sylt.
  • Tomatsoppa med vita bönor är en favorit, liksom linssoppa, men vi försöker hitta ytterligare soppalternativ som går hem hos barnen (tips någon?).

Fortsätta kommunicera kring en minimalistisk och mer hållbar livsstil
Det här har jag knappt reflekterat över men det sker ju mer eller mindre automatiskt genom blogg och Instagram som bara flyter på. Men kan också nämna att jag fick frågan om att prata lite kort i ett sammanhang på jobbet om vår bok Prylbanta och cirkulär ekonomi, och tackade faktiskt ja trots att jag egentligen inte trivs i sådana sammanhang. Samtidigt som jag ju vill att fler ska hitta sin variant av en minimalistisk livsstil eftersom det finns så många fördelar för såväl individen som planeten.

Så ja, här ger jag mig själv klart godkänt. :)

Men nu är jag nyfiken på dig, satte du några mål i början av året eller gjorde några förändringar för att leva mer hållbart och klimatsmart?

Kan corona gynna klimatet?

Corona, vem kunde ana att det skulle få så stora konsekvenser på så bred front. Det är otroligt hemskt för alla som drabbas av själva sjukdomen, anställda som förlorar jobb, en sjukdomssektor som redan innan gick på knäna, och många som får se flera års besparingar försvinna i ett djupt svart hål (jag själv inräknad).

Men samtidigt kan jag inte låta bli att fundera på om det är precis den här typen av rejält omskakande händelse som behövs, för att det ska ske en nödvändig global förändring i samhället med en positiv inverkan på klimatet som resultat. Där global samverkan blivit ett måste och politiker fått anledning att kliva fram och fatta avgörande beslut med negativa konsekvenser för samhället. Kanske känns stora beslut för klimatet inte lika läskiga och främmande att fatta efter corona. Och nu vet vi att samhället kan ställa om snabbt på många fronter när vi behandlar krisen som en kris.

Fatta styrkan i att vi kan stänga ner stora delar av världen på kortare tid än två månader (!). Och styrkan i att vi nu en gång praktiskt har genomfört just det i och med corona. Förhoppningsvis kan vi då med de lärdomar och erfarenhet som detta givit, också skapa långsiktiga strukturella förändringar som gynnar klimatet.

Kan det rent av vara så att vi om några år ser tillbaka på corona som startskottet på det gemensamma greppet för att motverka klimatförändringarna och som avstamp på det globala klimatarbetet?

Låt mig förklara hur jag tänker:

  • Recession eller depression. Om det blir en recession eller till och med depression, kommer folk att hålla i pengarna och konsumera betydligt mindre. Vilket såklart spär på ekonomins negativa spiral, samtidigt som klimatet jublar tack vare…(nästa punkt)
  • Minskad konsumtion. Även om det inte blir en depression så kommer konsumtionen av prylar och kläder sannolikt att minska under en längre period. I bästa fall skapas en långsiktigt sundare konsumtionskultur som baseras på behov snarare än känsla eller status. Och företagen får lov att tänka över sin affärsmodell och hitta hållbara versioner, hållbar för att klara oroligheter i världen och hållbar för miljön.
  • Minskad produktion. Utbud och efterfrågan hänger såklart ihop. På lång sikt minskar produktionen om vi minskar efterfrågar. På kort sikt går den ner genom att många i de värst drabbade länderna producerar det vi i västvärlden konsumerar, men nu inte kunnat producera på grund av corona.
  • Kulturförändring. Folk kommer nu och framöver att resa mindre, det kommer bli mer naturligt och accepterat att arbeta på distans och ha webbmöten. Företagen inser att distansarbete funkar, vilket för många skapar ett sundare arbetsklimat och minskar vardagsstressen. Och vänjer vi oss vid att konsumera och resa mindre, behöver vi dra in mindre pengar, kan jobba och stressa mindre, vilket ger mer tid för nära och kära…en positiv spiral för individen och klimatet, som på sikt genererar en kulturförändring!

Å ena sidan gör krissituationen att det sämsta hos människor plockas fram, egoismen tar över förnuftet och vi bunkrar varor utan omtanke om andra. Å andra sidan visar många också medmänsklighet och vi tar oss tid att prata med varandra för färre behöver skynda till tåg, möten eller aktiviteter. Enskilda personer erbjuder hjälp med medicin och handling till de som inte kan, och grupper med liknande syfte bildas.

Nya positiva sidor kommer också fram i krissituationer, och jag hoppas att de är större än egoismen, åtminstone när den initiala paniken lagt sig och vi inser att ”we are in this together”. Som Stefan Löfven sa: ”Vi ska ta oss genom det och jag vill understryka att vi ska göra det tillsammans”. Var det klimatkrisen eller corona han talade om? :) Det gäller båda oavsett.

Vad tror du, kan corona föra med sig något positivt när det gäller klimatkrisen, kan det skapa en sundare kultur inom såväl konsumtion, resvanor som arbete?