Etikettarkiv: hållbarhet

Årets nyord 2021

Snällvägg, mikrovana och fono, det är tre av mina favoriter från årets nyordslista. Varje år sammanställer Språkrådet och Språktidningen årets nyord. På listan hamnar nya ord som antingen uppfunnits eller blivit mer frekventa under året som gått.

De nya ord om skapas i samhället säger mycket om vad som är aktuellt och händer i världen. Orden visar på att trender och ämnen det plötsligt talas mycket om skapar behov av att utveckla språket med nya ord som beskriver nya fenomen.

Fono är en förkortning av engelskans fear of normal (jämför med fomo – fear of missing out). När samhället återgår till det normala är många glada, men andra vill inte alls tillbaka till det normala livet innan pandemin, de känner fono. Kanske vill man inte återgå till kramar i tid och otid, att pendla till jobbet, stora fester eller återgå till dagligt häng på kontoret. Jag tror vi är många som fått smak på ökad frihet och flexibilitet och kan känna fono. :)

Nedan går jag igenom några av de nya orden för 2021 med anknytning till hållbarhet och minimalism som jag tycker du borde ha koll på. :) Listan är i bokstavsordning:

Delningsboende. Kollektiv boendeform där hyresgästerna delar gemensamma ytor.

Domedagsskrollande. Överdriven konsumtion av medierapportering med negativ innebörd.

Fono. Rädsla för normalitet, efter eller under exempelvis coronapandemin.

Mikrovana. Mindre beteendeförändring som på sikt ska leda till en större beteendeförändring.

Mobilitetshubb. Anläggning där det finns ett utbud av olika transportmedel och där fordon kan parkeras, laddas eller lånas.

Nettonollmål. Mål att uppnå balans mellan utsläpp och upptag av koldioxid och andra växthusgaser.

Snällvägg. Plats där personer kan ge bort exempelvis kläder.

Svinna. Slänga något som hade gått att använda.

Svinnlåda. Låda med livsmedel som närmar sig bäst före-datum, är på väg att bli dåliga eller anses ha skönhetsfel och därför säljs till nedsatt pris.

Tippningspunkt. Punkt där en förändring i ett system blir så stor att ett jämviktsläge oåterkalleligt och abrupt övergår i ett annat läge.

Återförvildande. Återställande av naturen till förhållanden som rådde innan den påverkades av människan.

Såklart fanns det också massor av nyord kopplade till coronapandemin. Pandemin har gett avtryck både i språket och tillvaron. Vi har hybridarbete och hybridmöten som följs av zoomtrötthet, men då kan vi gå ut med våra coronahundar varav vissa blivit våra genom att de blivit djuränklingar (husdjur vars ägare dött).

Vilket av årets nyord tycker du är bäst? Vilket har du själv använt mest det senaste året?

Mitt klimatlöfte 2022

För två år sedan hade jag ett klimatlöfte som jag sen följde upp ett år senare. Nu med två år av corona upplever jag att fokus försvunnit lite från det viktiga arbete vi måste göra för klimatet. Resurser, fokus och energi läggs i första hand på krisen kring pandemin, samtidigt som det pyr en helt annan kris som också måste lösas.

Därför vill jag försöka få tillbaka några att fokusera på klimatarbetet, eller åtminstone att hålla två parallella spår igång samtidigt. Så här såg mitt klimatlöfte ut för år 2020:

I somras gjorde jag en klimatkalkylator, det vill säga svarade på frågor om min/vår livsstil och vanor, och utifrån det fick jag tips på vad vi kunde förändra för att göra mindre klimatpåverkan. Den jag gjorde hittar du hos ClimatHero (adlink). Mitt klimatlöfte för år 2022 grundar sig både i vad klimatkalkylatorn pekade på som nödvändiga förändringar för just mig/oss, men också vad jag känner själv behöver få mer fokus i vår familj.

Utifrån detta är mitt klimatlöfte 2022:

  • Äta mer vegetariskt. Utmaningen här ligger i att få barnen att äta mer vegetariskt. Vegetarisk tacos, pizza (hembakad), tomatsoppa och pannkaka – inga problem. Men utöver det blir det mycket kyckling och lite fisk, liksom köttbullar (de ratar alla vegetariska vi provat). Jag hoppas att jag kan få ihop en hel vecka med vegetariska rätter som barnen gillar under 2022.
  • Cykla mer. Jag har påbörjat denna utmaning genom att vintercykla i december. Senaste två åren har jag ofta åkt bil mina 3,5 km till jobbet. Jag är ju ändå bara på jobbet någon enstaka dag per vecka + att jag oftast handlar mat, lånar böcker, hämtar ut paket på samma rutt, har argumenten varit. Nu försöker jag tänka att ”varje kilometer på cykel är en bil mindre på våra gator”. Och det mår alla bättre av. Inklusive plånboken.
  • Investera i hållbara bolag. Jag har blivit bättre på att investera i hållbara aktiebolag på börsen jämfört med tidigare (vindkraftsbolag, textilåtervinning, solcellsbolag osv). Men vill att dessa ska få ändå större ekonomisk plats i min aktieportfölj.
  • Prylbanta fler saker. Jag vill att vi ska rensa ut fler prylar 2022 jämfört med 2020 eller 2021, och därmed få ut fler saker i användningskretsloppet så att andra kan göra mer hållbara konsumtionsval. Barn som har svårt att släppa saker i kombination med ett stort ha-begär, är en utmaning här. Men jag är redo att ta mig an den utmaningen.
  • Fortsätta med blogg / Instagram. Den stora medelklassen i Sverige måste röra sig åt ett hållbarare håll. Jag tror på att höja statusen på att använda det man har, reparera det som går sönder, köpa andra hand i första hand, och låna och hyra vid lågt behov. Vi människor är sociala varelser som vill känna tillhörighet och gemenskap med andra. Det gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp eller människor med status inom samma grupp visar upp som norm, oavsett om det handlar om prylar, kläder eller värderingar. Jag hoppas att mina kanaler kan inspirera till olika sätt att leva mer hållbart.

Jag vet att vissa hävdar att nej, leva mer hållbart och klimatsmart måste komma inifrån hos var och en. Men nej, det finns ingen möjlighet att vänta på att folk ska göra någon slags inre ”resa” kring detta. Då når vi garanterat inga klimatmål i tid.

Parallellt med klimatmålen ovan kommer jag göra sådana saker som blivit självklara för oss genom åren, som att köpa andra hand i första hand till mig själv och barnen. Vi vuxna äter redan väldigt lite kött och när vi väl gör det blir det oftast kyckling, men som sagt helt vegetariska middagar som hela familjen gillar vill jag ska bli fler.

Hur är det för dig, har du något klimatlöfte för år 2022?

Börja gärna med att beräkna ditt klimatavtryck för 2021 så har du ett utgångsläge och får konkreta tips vad just du/ni behöver förändra för att minska er klimatpåverkan. Du hittar klimatkalkylatorn från ClimateHero som jag gjort här (adlink).

Låt höra, hur låter ditt klimatlöfte för år 2022? :)

Ohållbart att investera på börsen

Är det förenligt med en hållbar livsstil att investera på börsen? Det finns säkert många svar på den frågan och olika sätt att se på det. Men något som är entydigt är att varje gång jag skriver om investeringar på börsen, så får jag kommentaren att det inte är hållbart. Som att det är något ”fult” att investera sina pengar och något som miljömedvetna människor bör hålla sig ifrån.

Jag tänker att det till stor del beror på okunskap och kanske till viss del rädsla för det som är okänt, vilket börsen är för många. Visst kan det vara otroligt ohållbart att investera sina pengar i branscher med verksamhet som förstör miljön eller åtminstone inte stöttar omställningen till en hållbarare planet.

Men det jag ofta tänker är – vad gör de miljömedvetna börshatarna med sina sparpengar istället? För om pengarna sitter på ett räntekonto, sparkonto eller lönekonto, då kan du vara säker på att de är allt annat än hållbart investerade av din bank. Och man har själv noll koll över vad pengarna ”stöttar”.

Det vill säga; medan du noggrant väljer ekobananer i butiken och handlar second hand-kläder, kan dina sparpengar investeras i skövling av regnskog, barnarbete och vapenexport till diktaturer. För att du själv är ekonomiskt passiv och naiv.

Medan om man däremot investerar dem i aktier, i exempelvis solenergibolag, vindkraftsbolag, förnybara energikällor, bolag som jobbar med textilåtervinning (som ReNewcell för att förekomma frågor). Då har du åtminstone lite mer kontroll över vad pengarna stöttar. Även om det såklart är svårt att ha insyn i bolagens hela produktionskedja. Och det finns ju även fonder som är mer eller mindre hållbara, lite beroende på vilka hållbarhetskrav du har.

För det finns olika nyanser av grönt – är bolag inom livsmedel, fastighetsförvaltning och konsultbolag per automatik ”ohållbara”? Ja, det beror på vem du frågar, det finns olika nyanser när det gäller hållbara investeringar. Men är det en sak som är säker så är det att hålla pengarna utanför börsen, inte per automatik innebär ett hållbarare val. Snarare bara att du själv inte tar aktivt ägandeskap över vad dina pengar stöttar.

Har du inte redan en aktiedepå eller ett ISK-konto för dina aktier och investeringar, så skapar du det enkelt hos Avanza (affiliatelänk).

Hur tänker du kring hållbarhet kopplat till dina sparpengar och/eller investeringar?

Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Cirkulär mobil med Swappie

Detta är ett betalt samarbete med Swappie.

En iPhone 11 väger 226 gram men skapar hela 86 kg avfall vid sin framtagning (enligt Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet). Om vi istället cirkulerar mobilerna och vid behov byter till en redan producerad dito, gör vi ett mer hållbart val. Den 22 april är det Earth dag / Jordens dag som instiftats att uppmärksamma världens miljöproblem. Att välja en rekonditionerad mobil nästa gång det är dags att byta är ett litet steg i mer hållbar riktning.

Tänk om det var lika enkelt att köpa en begagnad mobil som att besöka vilken webbutik som helst. Inte behöva oroa sig för att mobilen kan vara stulen, känna osäkerhet över om skicket speglar priset och annonsens beskrivning eller undra om den verkligen är fabriksåterställd.

Nu är detta möjligt tack vare tjänsten Swappie!

Swappie kombinerar de bästa funktionerna av second hand-butik och webbutik. Det är en säker och pålitlig tjänst som erbjuder använda men rekonditionerade smartphones till ett överkomligt pris. Mobilerna som säljs är alltså fabriksåterställda, testade samt vid behov – renoverade. Tack vare den kvalitetskontroll som görs kan de erbjuda 12 månaders garanti samt 14 dagars öppet köp.

Swappie fungerar som vilken smidig webbutik som helst; du väljer modell och färg på mobilen. Men det bästa tycker jag är att du också väljer om mobilen ska vara i nyskick, mycket bra skick, bra skick eller om det räcker med okej skick. Och priset sjunker såklart i takt med skicket. Ska du exempelvis köpa en mobil till barnen kan det ju vara skönt att inte betala för nyskick, och är det barnens tredje mobil på kort tid betalar du kanske gärna för enbart bra eller okej skick. ;)

Du kan även lika enkelt sälja din gamla mobil till Swappie. Med Swappie behöver du inte kontakta säljare, gå med på att träffas eller riskera att bli lurad.

Om du eller någon i din närhet har behov av en ”ny” mobiltelefon så får du just nu 100 kr rabatt hos Swappie om du använder koden: minimalisterna100.

Detta är en webbshop där även många arbetsgivare borde köpa sina mobiler av såväl miljöskäl som ekonomiska skäl. Jag vet många anställda, inklusive mig själv, som använder sin jobbmobil ytterst sparsamt och därmed inte skulle behöva varken senaste modellen eller en sprillans ny. Inte minst nu när många i första hand ringer eller skriver till varandra genom Teams och Skype.

Swappie är en tjänst jag själv kommer använda för att på ett hållbarare sätt byta ut min mobil den dag det är dags. Det som föranlett mina tidigare uppgraderingar av modell har varit att jag velat ha en bättre kamera eftersom detta är den enda kamera jag använder, men det kan ju även vara så att mobilen skadas och därav behöver bytas ut. Då vet jag nu vart jag ska vända mig – till Swappie! :)

Har du hört talas om Swappie tidigare? Är din mobil ett nyköp?

Hållbara presenter till förskolepedagoger

Vi tycker om dem för att de tar hand om och lär våra barn nya saker varje dag, men när vi ska visa pedagogerna på förskolan vår uppskattning i slutet av terminen får vissa ångest eller slår knut på sig själva. Ska man ge present, vilka ska man ge till, ska man ge själv eller alla föräldrar tillsammans, och framför allt; vad sjutton ska man ge?

Vi kanske ska börja med om man över huvud taget behöver ge någon present? För mig känns det som en självklarhet att visa uppskattning om man är nöjd med sin förskola. Men jag har full respekt för att det är svårt att hinna tänka till och fixa något vissa år.

I år bestämde jag mig för att ta tag i insamlingen, jag hade nämligen fått en idé att jag ville ge ett insektshotell/bihotell i present. Jag och en annan förälder tog initiativ och samlade in pengar för förskolans två avdelningar med stora barn.

På barnens förra förskola var det ingen gemensam insamling. Där gav vi några fina somriga chokladkakor och finare teer till personalrummet. Som minimalist har vi ju en försmak till att ge förbrukningsvaror som gåva. :) Att ge till hela gruppen/förskolan är ett bra alternativ om budgeten är liten eller det varit stor personalomsättning.

På nuvarande förskola finns det två grupper för stora barn med totalt sju pedagoger + en vikarie som ofta är på förskolans olika avdelningar. Hon inkluderade vi också.

Vi var överens om att satsa på ätbara förbrukningsvaror och i dessa tider ville vi även stötta en lokal aktör. Vi köpte därför ett ihopplockat kit från ett välkänt, lokalt bageri/café. Varje pedagog fick ett kit med bageriets egna müsli och knäckebröd, en chokladkaka samt ett presentkort på 100 kr på bageriet/caféet så att de kan köpa färskt bröd och bullar, alternativt en kaffe eller lunch om de hellre vill det.

Och så fick de två avdelningarna ett varsitt insektshotell. Vi skrev en information vad man kan tänka på vid placering av insektshotell, information som vi googlade fram, det är pappersrullarna du ser bakom insektshotellen nedan.

Den fina vimpeln med bi-tema finns att skriva ut här. De vimplar som sitter runt respektive paket skrev vi en sommarhälsning på och använde som kort.

Vi samlade in 60 kr per barn och det är knappt 20 barn i varje grupp. Jag tycker allt mellan 25 kr – 75 kr är en okej summa, lite beroende på vad man tänkt köpa, storlek på förskola, om man ger alla pedagoger eller samlad present. Och det är såklart frivilligt att vara med och någon kan råka missa, presenten ges från alla barn och föräldrar ändå.

Jag tycker förbrukningsvaror är klart bäst att köpa, framför allt till personer man inte känner väl. De flesta vuxna yrkesarbetande kan själva köpa majoriteten av prylarna som de har stort behov av som ligger inom rimlig present-budget. Därav är det ytterst sällan man lyckas fylla ett konkret behov med sin gåva. Risken är istället stor att det blir ytterligare en dammsamlande pryl.

Och förbrukningsvaror kan ju vara allt från en korg med exklusiva teer, kaffe, spännande choklad eller charkuterivaror, bröd, kex och dessertostar. Eller varför inte fina tvålar, servetter eller ljus. Lätt att anpassa utifrån olika budgetar och intressen.

Men vill någon köpa en pryl till pedagogerna något år, så låt hen göra det. Man får acceptera att alla inte tänker och tycker lika. Ta tag i insamlingen själv ett annat år och visa på alternativ. Någon kommer kanske tycka vårt insektshotell är fånigt och att vi köpt överprisade förbrukningsvaror hos bageriet/cafét. Alla har vi olika preferenser.

Hur gör du/ni med sommarpresent till pedagoger? Och vad tycker du har varit en riktigt bra present till pedagoger eller lärare? Fyll gärna kommentarsfältet med bra tips! :)

Vad har vi så bråttom tillbaka till?

Det känns som alla så snabbt som möjligt vill komma tillbaka till en normal vardag och till så som livet såg ut innan corona. Men vad är det egentligen vi har så bråttom tillbaka till?

Jag tror alla håller med om att det kommer finnas ett ”före” och ett ”efter” corona. Hur vill vi att detta ”efter” ska se ut. Vad av det gamla vill vi ha tillbaka, vad vill vi välja bort och vad av allt vi lärt oss under den här processen vill vi ta med oss och kanske till och med låta ta större plats i den tid som väntar efter corona?

Jag såg en tänkvärd och halvrolig text på sociala medier för några veckor sedan:

Kinda feeling like the earth just sent us all to our rooms to think about what we’ve done.

Kanske är det någon där uppe som inte riktigt tycker att vi har tänkt klart tankarna kring hur vi vill att världen och livet ska se ut, och därför inte släpper ut oss ur rummet till vårt ”efter”.

När jag och sambon åker bil och en bilförare kör snabbt och som en galning, brukar vi skämtsamt säga, vad har hen så bråttom till? Att komma hem snabbast möjligt bara för att sedan lägga sig i soffan stirrandes på mobilen?

Vad är det vi har så bråttom att komma tillbaka till? Kanske är det inte förrän vi landat i och tänkt klart hur vi vill forma och skapa vårt ”efter” corona, som sjukdomen släpper sitt grepp om samhället, och tar oss dit.

Och jag förstår att alla inom vård och omsorg, de som blivit av med sitt jobb och sin trygghet, liksom de som drabbats av den värsta sortens corona, bara vill tillbaka till det som tidigare var ens ”normala” vardag. Men alla vi andra, vi kan passa på att ta oss en funderare kring vad av det normala som är värt att faktiskt ha bråttom tillbaka till. Hur vi vill att världen, samhället och livet ska se ut efter corona?

Vad tror du? :) Och hur vill du forma ditt efter corona?

Ta en för teamet

Vi har i flera år pratat här hemma om konceptet att ”ta en för teamet” ur ett klimatperspektiv. Nu kom vi att tänka på att det är lika applicerbart gällande corona. Låt mig förklara vad vi menar med begreppet, jag tror nämligen inte att vi skrivit om det på bloggen tidigare.

Att ta en för teamet kan innebära att du gör hållbara val som andra inte riktigt vågar, med förhoppningen att fler ska inspireras till liknande val framöver. Det är också när du gör ett val som är bättre ur ett klimatperspektiv eller coronaperspektiv, men som kräver mer jobb eller uppoffringar för dig än ett mindre klimatsmart eller mindre ansvarsfullt val hade gjort.

Inom klimatområdet kan det exempelvis innebära att du väljer att skänka något som hade varit enklast och snabbast att bara slänga när du ändå ska till tippen. Men du tar dig ändå tid och energi att hitta en ny ägare till saken, som i sin tur slipper köpa nyproducerat. Du förlänger livslängden och tar en för teamet (jorden).

Samma sak om du eller familjen avstår en flygresa, det hade kanske varit smidigast att flyga dit du/ni ska, men väljer att ta en för teamet och tar tåget istället. Det är det bästa valet för klimatet och kan samtidigt inspirera andra att göra samma hållbara val i en liknande situation.

Ibland har det hänt att en av oss blivit sugen på att slänga något för att genast bli av med det som rensats ut, men så har den andra påmint om att nu tar vi en för teamet. Så fotar vi, administrerar och försöker skänka för att hitta ny ägare.

Så här i pandemitider när corona härjar är vi många som behöver ta en för teamet. Vi behöver ändra våra planer, ställa in våra resor, hålla oss hemmavid och borta från släktingar. Så gott som dagligen behöver de flesta göra andra, ofta jobbigare, val jämfört med hur vardagen såg ut för bara en månad sedan.

I detta läge behöver vi göra uppoffringar i våra liv för vår omgivnings skull. Vi behöver zooma ut och lyfta blicken från oss själva. För även om man känner att det inte är någon större fara för en själv, så behöver vi ta en för teamet. För teamet medmänniskor och för vårt land, team Sverige.

Den vecka som passerat skulle vi exempelvis spenderat i de svenska fjällen tillsammans med vänner och familj. En efterlängtad resa denna snöfattiga vinter. Men dagen innan avresa började vi tveka och beslutade, om än motvilligt, att stanna kvar hemma och ta en för team Sverige. (En dag efteråt beslutade Skistar att man fick pengar tillgodo vid avbokning – tack!).

Vi är många som nu och framöver behöver göra liknande val, välja bort, planera om, ta ansvar, inspirera, och helt enkelt ta en för teamet såväl ur klimatperspektiv som coronaperspektiv.

Är du beredd att ta en för såväl team Sverige som för team Jorden? :)