Etikettarkiv: spara

Ohållbart att investera på börsen

Är det förenligt med en hållbar livsstil att investera på börsen? Det finns säkert många svar på den frågan och olika sätt att se på det. Men något som är entydigt är att varje gång jag skriver om investeringar på börsen, så får jag kommentaren att det inte är hållbart. Som att det är något ”fult” att investera sina pengar och något som miljömedvetna människor bör hålla sig ifrån.

Jag tänker att det till stor del beror på okunskap och kanske till viss del rädsla för det som är okänt, vilket börsen är för många. Visst kan det vara otroligt ohållbart att investera sina pengar i branscher med verksamhet som förstör miljön eller åtminstone inte stöttar omställningen till en hållbarare planet.

Men det jag ofta tänker är – vad gör de miljömedvetna börshatarna med sina sparpengar istället? För om pengarna sitter på ett räntekonto, sparkonto eller lönekonto, då kan du vara säker på att de är allt annat än hållbart investerade av din bank. Och man har själv noll koll över vad pengarna ”stöttar”.

Det vill säga; medan du noggrant väljer ekobananer i butiken och handlar second hand-kläder, kan dina sparpengar investeras i skövling av regnskog, barnarbete och vapenexport till diktaturer. För att du själv är ekonomiskt passiv och naiv.

Medan om man däremot investerar dem i aktier, i exempelvis solenergibolag, vindkraftsbolag, förnybara energikällor, bolag som jobbar med textilåtervinning (som ReNewcell för att förekomma frågor). Då har du åtminstone lite mer kontroll över vad pengarna stöttar. Även om det såklart är svårt att ha insyn i bolagens hela produktionskedja. Och det finns ju även fonder som är mer eller mindre hållbara, lite beroende på vilka hållbarhetskrav du har.

För det finns olika nyanser av grönt – är bolag inom livsmedel, fastighetsförvaltning och konsultbolag per automatik ”ohållbara”? Ja, det beror på vem du frågar, det finns olika nyanser när det gäller hållbara investeringar. Men är det en sak som är säker så är det att hålla pengarna utanför börsen, inte per automatik innebär ett hållbarare val. Snarare bara att du själv inte tar aktivt ägandeskap över vad dina pengar stöttar.

Har du inte redan en aktiedepå eller ett ISK-konto för dina aktier och investeringar, så skapar du det enkelt hos Avanza (affiliatelänk).

Hur tänker du kring hållbarhet kopplat till dina sparpengar och/eller investeringar?

Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Att hitta gamla saker på vinden

Jag träffar då och då bekanta som berättar om hur glada de blivit över grejer de hittat på vinden eller i förrådet som de glömt bort att de ägde. Eller någon som fått en låda leksaker som personen själv lekte med som barn men inte visste hade sparats. De har upplevt härliga känslor som en Kon Mari-fantast skulle liknat vid att sakerna de plötsligt såg ”sparks joy”.

Det här är i grunden samma känslor som du kan känna när du hittar en pryl eller plagg i butik som du väldigt gärna vill ha. Kanske något du haft behov av en längre tid och äntligen hittar den ”perfekta” lösningen för, eller något extra snyggt du ”villhöver”. Du översköljs av euforiska lyckokänslor och någon form av ha-begär.

Men bara för att du får härliga känslor när du ser dessa saker, är det inte skäl som automatiskt betyder att du ska köpa eller spara saker du egentligen inte behöver. Hade du inte hittat de bortglömda sakerna hade du med största sannolikhet inte ägnat dem en endaste tanke. För du kom ju inte ens ihåg att de fanns (!). Känslorna är helt okej att känna, men du behöver inte agera på dem eller dra för stora växlar på dem.

Att hitta gamla, sparade saker kan såklart vara kul. Men det är inte värt att spara massor med saker bara för att några få av dem eventuellt kan leda till euforiska känslor under några få minuter i framtiden. Då är det bättre de får komma till användning av någon annan här och nu.

Det är dessutom lätt att misstolka de glädjekänslor man känner, som att det var rätt beslut och en bra anledning att spara sakerna. Ur miljösynvinkel är det såklart bättre att de får leva vidare hos någon med större behov idag medan de fortfarande är fräscha och aktuella. Och själv köpa tillbaka begagnade dito den dag det eventuellt är aktuellt.

Om du börjat tänka tanken; ska jag släppa taget och sälja, skänka eller slänga (återvinna) dessa? Så är själva saken förmodligen något du inte använder särskilt ofta, och något du faktiskt inte behöver eller älskar. För då hade du istället direkt tänkt att det kommer uppstå problem när jag nu gör mig av med det här.

Om du glömt bort att du ägde det, fram tills att du såg det, behöver du det inte. Oavsett vilka känslor som sköljer över dig. Håller du med? :)

Därför har vi ingen budget

Många blir förvånade när de hör att vi inte har någon budget. Men att inte ha en budget, behöver inte betyda att man inte har koll på sin ekonomi. :)

Kanske är det delvis tvärtom, att jag känner att jag har så bra koll och insikt kring min/vår ekonomi, att jag därför inte behöver lägga tid och energi på att göra eller följa en budget? Att det ändå inte skulle ge några aha-upplevelser eller leda till förändring.

Det finns två tillfällen när jag ser behov av en budget och det är när du står inför:

  1. Utmaningar
  2. Målsättningar
  1. Utmaningar kan exempelvis vara att man har svårt att hålla i pengarna eller få dem att räcka hela månaden, eller att man har begränsat med pengar. Helt enkelt när det finns utmaningar i sin privatekonomi, vilket det för vissa gör jämt, och för andra under en specifik period i livet (som student, föräldraledig, utan/mellan jobb etc).
  2. Målsättningar kan exempelvis vara att man vill öronmärka pengar till något speciellt, eller skaffa sig kontroll för att utifrån nuläget kunna skapa förändring. Kanske har man som mål att spara ihop en summar pengar och behöver få koll på var pengarna tar vägen eller hålla nere utgifterna väldigt mycket.

Vi har inget av dessa just nu, ingen direkt ekonomisk utmaning (tack och lov) men heller ingen målsättning. Vi upplever att vi sparar tillräckligt varje månad, och vi konsumerar sparsamt utifrån våra låga behov.

Vissa månader lägger vi lite för mycket pengar på ute-luncher, och en annan månad väldigt lite. Vissa månader har lite högre fasta kostnader pga försäkringar, kyla eller kvartalsvisa vattenräkningar, men det är hanterbara svängningar. Vi vet däremot inte den exakta månadskostnaden för mat, utan köper mat när det behövs. Inte heller hur mycket vi tankar bilen för varje (eller är det varannan?) månad, utan vi tankar vid behov.

Då vi (jag och Herr Minimalist) inte har gemensam ekonomi håller vi dock noggrann koll på hushållets månatliga fasta kostnader och delar dessa 50/50. Och så här två år med hus har vi hyfsad koll på vad alla fasta kostnader summerar till i genomsnitt per månad.

Att jämföra sina egna kostnader eller sin egen budget med andra, kan vara lärorikt under period, exempelvis när man har utmaningar eller målsättningar med sin ekonomi. Men när man fått grundkoll på ekonomin upptäcker man att skillnaderna ofta handlar om att man har olika prioriteringar. Någon vill bo i en storstad och har därför dyra bostadskostnader, någon uppskattar att äta på restaurang regelbundet och en tredje lägger stora pengar på kläder eller kanske resor/upplevelser.

Har du en budget? Och håller du med mig om att det inte alltid är nödvändigt utan att man kan ha fullt tillräcklig koll på sin ekonomi ändå? :)

Viktiga ekonomiska insikter

Ibland läser man ett blogginlägg, en bok eller lyssnar på en podcast där man får en insikt som biter sig fast och som får en att börja se saker i ett annat perspektiv. Ja, det kanske till och med få en att ändra beteende i vardagen.

Jag tänkte berätta om två sådana insikter kopplade till ekonomi som hjälpt mig i min minimalistisk livsstil.

Din verkliga timlön. Har du tänkt på att den lön du får för ditt arbete är ersättning för att du byter bort det dyrbaraste du har, nämligen din begränsade livstid? Den klassiska beräkningsmodellen för timlön efter skatt är otillräcklig:

Timlön = Nettolön/Arbetstid

För att räkna fram din verkliga timlön tar du med arbetsrelaterade kostnader som att din arbetsplats kräver att du har bil eller månadskort på kommunala färdmedel, kanske vissa typer av kläder du inte använder privat, lunch på restaurang onödigt ofta. Liksom addera restid och eventuella extratimmar du arbetar frivilligt då och då. Då blir beräkningen istället:

Timlön = (Nettolön–Arbetsrelaterade kostnader)/(Arbetstid+Arbetsrelaterad tid).

Utifrån den verkliga timlönen du får fram kan du nu räkna ut hur många timmar du behöver jobba för att köpa den där utelunchen, klädesplagget du suktat efter eller en ny bil. Plötsligt sätts allt i ett annat perspektiv, en tröja kostar inte längre 500 kr, den kostar X timmar av din arbetstid. Är det då värt det? Ibland ja, och ibland nej.

För mig ledde denna insikt till ett nej oftare när det framför allt handlade om slentriankonsumtion som ändå inte tillförde värde i mitt liv.

Alternativkostnaden. När du väljer att tacka ja till något, så väljer du samtidigt att tacka nej till något annat. Även om det så ”bara” är återhämtning eller att bara vara.

Om du väljer att tacka ja till utelunch varje vardag så väljer du samtidigt att tacka nej till en halvtimmes massage varje vecka, eller att investera motsvarande pengar i aktier eller fonder som kan växa sig större. Eller ekonomisk möjlighet att ha en extra ledig dag i månaden med dina barn.

Minimalism handlar om att göra medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt att förutse vad det leder till på längre sikt. Det kräver att du är på det klara med vad som är viktigt för dig, både på kort och lång sikt. En utgift är inte automatiskt ”dålig” men det är bra att veta vad du aktivt väljer, och minst lika viktigt; vad du då väljer bort.

Den här insikten fick mig att prioritera bort aktiviteter som tog mer energi än de gav, till förmån för återhämtning. Liksom att i större utsträckning välja mina uteluncher med omsorg.

Vad tänker du kring de två ovanstående insikterna? Har du själv något ekonomiskt tankesätt som du har i åtanke i vardagen?

Vad behåller man bland ärvda saker?

För några månader sedan gick min farmor bort efter en tids sjukdom. 97 år gammal så inget konstigt med det. I likhet med för några år sedan när min mormor gick bort, så blev det dags att återigen ärva prylar. Frågan i rubriken aktualiserades igen, vad behåller och väljer man ut av den ofta stora mängden ägodelar som en släkting samlat på sig under en livstid?

Förra gången jag stod inför denna fråga, hade vi precis påbörjat vår minimalistiska resa, tankarna var i sin linda och bloggen bara någon månad gammal. Numera finns insikterna och verktygen där, men ändå är det inte helt lätt att värja sig utifrån andras önskningar och förhoppningar kring vad man bör ta emot, spara och föra vidare i släktleden.

Det är så lätt hänt att man plötsligt bär och behåller andras minnen i sin ägo. Men vad vill egentligen jag ärva och behålla? Jag skulle säga att det finns två aspekter som jag utgick från och som kan vara till hjälp även för dig som hamnar i en liknande situation:

  • Behov. Precis som vi brukar förespråka oavsett om du ska rensa eller köpa något, eller som i detta fall ärva – utgå från konkreta behov. Har personen något som du har behov av som du saknar idag, eller något du kan ”uppgradera” till.
  • Minnen. Ibland är det svårt att titta på en stor mängd saker och identifiera vad som är viktigt att spara. Men om du lämnar sakerna och istället tänker på personen det gäller, vad ser du då? Vad gillade du med personen eller hens hem? Vad kommer du ihåg mest? Och ha dessa tankar med dig när du går tillbaka och tittar på sakerna.

Jag sparar hellre ett fåtal saker som verkligen gör mig glad och får mig att tänka på personen, än att känna ansvar för att förvara ett stort antal saker för att andra vill det. Utifrån tankarna ovan i åtanke så sparade jag följande från min farmor:

  • En rostfri bunke och decilitermått. Vi har bara en av varje av dessa sedan tidigare som används vid matlagning och bakning, vilket vi regelbundet upplevt varit för lite. Min farmor bakade mycket och hon bakade ofta ett favoritbröd som var uppkallat efter henne, så det känns fint att dessa får gå i arv och användas av oss nu.
  • Två påslakan då barnen just bytt från barntäcken (som passar spjälsäng) till stora/vanliga täcken, och därmed fanns behov av ”nya” normalstora påslakan.
  • Två skålar i glas. Dessa överlever vi helt klart utan, men de matchade varandra och jag har saknat en finare skål/fat att lägga upp kakor, chokladbollar och dylikt vid fika och barnkalas. När jag ser dem ser jag också framför mig var de har stått i farmors hem.

Prydnadssaker, möbler, tavlor och dukar tackades det nej till. Det finns mängder med fina tavlor och dukar som min farmor själv har sytt, men jag har väldigt svårt att se behov av dessa på både kort och lång sikt. Därför känns det mest rationellt att tacka nej och låta andra i släkten med större behov få välja och njuta av dessa.

Just gedigna och användbara prylar likt den rostfria bunken och decilitermåttet känns det fint och lite coolt att ärva. Tänk att dessa kvalitativa saker kan användas och skänka glädje generation efter generation. Precis som det borde vara i ett hållbart samhälle.

Jag har såklart också fått lärdomar från förra gången jag ärvde saker. För vad av allt jag ärvde från min mormor som gick bort, har jag så här sju år senare kvar? Jo, en gammal, sliten dalahäst som jag förknippar med henne och minns precis var den stod i hennes hem, en fin vas som vi använder regelbundet till blommor, samt en fin stor glasskål som släkten åt frukt och bär ur på juldagen under hela min uppväxt, och som vi nu äter frukt och bär ur regelbundet här hemma. Användbara och kvalitativa saker samt någon minnessak jag förknippar med min mormor.

Hur har du tänkt och känt när du ärvt saker? Har du svårt för att tacka nej när andra släktingar vill att du ska ta emot ärvda prylar?

Spara hållbart och gör skillnad

Detta inlägg innehåller affiliate länk till Avanza, åsikterna är dock mina egna
och jag är själv kund hos Avanza och har varit så i tio års tid.

När det gäller hållbart sparande och hållbara investeringar tycker jag mig se en förändring och ökad transparens de senaste året. Marknaden har börjat möta den efterfrågan som vi konsumenter/investerare haft ett bra tag på att det ska vara enklare att göra investeringar i ”gröna” fonder och aktier. Liksom enklare att se hur pass hållbart (eller kanske ohållbart) ens nuvarande sparande är.

Avanza som jag själv använder har bland annat en sida där du snabbt kan kolla hur klimatvänligt ditt fondsparande är (logga in på Avanza – Spara & Investera – Spara hållbart). Ett knapptryck senare vet du hur många av dina nuvarande fonder som har låg CO2-risk. Låg CO2-risk mäts utifrån två aspekter, och utan att gå in på detaljer så har fonder med låg CO2-risk begränsad exponering mot fossila bränslen. Så ett lite grönare investeringsval.

På samma sida kan du överskådligt se vilka gröna fonder som är mest populära hos Avanzas kunder och hur de utvecklats över tid. I maj 2019 var 34 procent av det totala fondkapitalet hos Avanza investerat i fonder med låg CO2-risk. Det vore kul att se om vi över tid kan få denna siffra att öka genom att fler upptäcker hur enkelt det blivit att göra hållbarare fondval, samt att vi blir fler som gör aktiva val att investera grönt och inte låter gammalt månadssparande löpa på i fonder som egentligen jobbar mot våra egna värderingar.

Här är några specifika saker jag gillar med Avanza när det gäller gröna investeringar:

  • Spara hållbart-modulen. Jobbar dina pengar för en bättre framtid? Under Spara hållbart ser du hur hållbara (eller ohållbara) dina placeringar är. Förutom en schysst avkastning kan du bidra till att klimatmålen nås lite snabbare. Win win så att säga!
  • Temalistor. Här har Avanza samlat intressanta aktier utifrån olika teman. Exempelvis aktier inom Förnyelsebar energi, Jämställda bolag, Dagligvaror, Kvinnornas favoritaktier (lista med de faktiska aktier som kvinnliga sparare hos Avanza äger). Listor som även kan ge vägvisning kring aktier man vill hålla sig undan (exempelvis inom Mode, Betting och Casino mm). Listor och enkel statistik som inspiration till att hitta nya aktier inom kategorier man vill stötta.
  • Fondanalysen. Den här har gjort att jag fått upp ögonen både för hur ohållbara vissa av mina fonder där jag månadssparande pengar var. Men också vilka alternativa fonder det finns som är mer gröna. Utifrån fondanalysen har jag flyttat mitt månads-sparande till mer gröna alternativ. Medvetenhet är ett första steg till förändring.
  • Bevakningsfunktionen. Här kan du göra bevakningslistor för aktier och fonder så att du, utan att investera pengar i dem, enkelt kan hålla koll och följa flera bolag (eller fonder) som du funderar på att investera pengar i i framtiden. Jag har en bevaknings-lista för hållbara bolag (bolag inom exempelvis vindkraft, solenergi mm).

Ibland får jag intrycket att vissa avstår från att investera på börsen av etiska och miljömässiga skäl. Att det skulle vara ”fult” att investera pengar i bolag på börsen. Men att få sina pengar att arbeta dygnet runt, varje dag i bolag med en hållbar verksamhet, det tycker inte jag man ska ha dåligt samvete över. Snarare tvärtom. Det vi stöttar växer, och det vi inte stöttar minskar.

Och alternativet att ha pengarna på ett bankkonto med väldigt låg eller ingen ränta, är med största sannolikhet mindre hållbart. För i vilka bolag och branscher bankerna i sin tur investerar dina pengar på bankkontot i, det har du ingen kontroll över. Och vad stöttar dina pengar då dygnet runt dag ut och dag in? Bättre då att själv göra aktiva val och placera dem i bolag eller branscher du föredrar. Särskilt nu när det blivit lite enklare att hitta gröna investeringar.

Personligen kan jag bli ändå bättre på att investera mina pengar i klimatvänliga aktier. I dagsläget har jag investerat pengar i ett tiotal aktier som brukar ingå i listor över gröna aktier. Det är en början och jag har blivit en mer medveten investerare kring just dessa frågor de senaste åren. Och nu när marknaden gjort det enklare att göra hållbarare investeringsval så ser jag till att faktiskt investera betydligt mer hållbart också. Spara hållbar och gör skillnad du med!

Hur går det med dina gröna investeringar? Vill du läsa mer om hållbara investeringar här på bloggen och i så fall mer exakt vad vill du veta? :)

Kom ihåg att investeringar i värdepapper alltid är förenade med risk och därför kan satsade pengar gå förlorade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

5 minimalistiska spartips – stora förändringar

Här om veckan gav jag spartips kring små minimalistiska förändringar man kan göra för att spara pengar. Denna vecka går jag in på större förändringar, vilket även vi gjort ett par. Å ena sidan är de inte lika enkla att applicera rakt av, beroende på hur ens livssituation ser ut, men å andra sidan ger de stora förändringarna ofta större ekonomiska effekter.

Så nu kör vi; här kommer 5 stora minimalistiska spartips:

Tid är pengar. Att se pengar som tid förändrar mångas syn på konsumtion. Plötsligt kostar inte en ny tröja 1000 kr, utan den kostar nästan en dags arbete. Likaså lunchen ute på restaurang dag ut och dag in, kanske får du jobba nästan en timme för att tjäna ihop den. Utlandsresan, hur många veckors jobb är den värd och vad skulle du kunna göra för pengarna istället. Kanske vara ledig betydligt längre tid hemmavid? Är det värt det? Det bestämmer du såklart själv.

Bo litet. Att inte bo större än man behöver kan spara dig mycket pengar. Större bostäder har generellt högre driftkostnader och kräver inköp av fler möbler och accessoarer. Vi bodde kvar i vår tvåa med två barn, men även i nästa steg försökte vi köpa en ”lagom” stor bostad som matchade våra faktiska behov. Kanske har du krav på gästrum när du letar bostad, men fundera då över vad du faktiskt behöver betala extra för att få det där gästrummet. Är det värt sina kanske 200 tkr, 500 tkr + löpande driftkostnader? Det beror såklart på livssituation, hur ofta det kommer nyttjas och vad du kan använda det till övrig tid.

Jobba lokalt. Genom att börja jobba lokalt kan pengar sparas. Förmodligen kan du transportera dig billigare till jobbet, kanske får du dessutom vardagsmotion genom att kunna cykla eller gå och förbättrar din hälsa. Som första punkten anger är tid pengar, och de flesta får mer tid över när de behöver lägga mindre tid på att pendla.

Hemestra. Att inte resa iväg är teoretiskt ett enkelt sätt att spara pengar. Desto svårare kan det vara i praktiken om man har som vana att se semestern som att åka iväg från hemmet, kanske till och med flyga utomlands. Men med flyg, hotell och mat kan en utlandsresa kosta flera tusenlappar per dag, något som sällan händer där hemma. Jag räknade ut att den resa vi gjorde med barnen förra året till Rhodos kostade ca 5 000 kr per dag (!) inkl mat (men inte all inklusive) och då nyttjade vi ändå rabatter och åkte i mitten av maj och inte under högsäsong. En bonus är att hemester och näräventyr oftast är ett bättre val för miljön.

Behöver vs villhöver. Så här års är det lätt att dras med av vårkänslorna och butikernas säljande budskap om att du behöver uppdatera garderoben i vårens färger och mönster. Men det är stor skillnad på att vilja ha något och på att verkligen behöva det. Att lära sig se skillnad på det och agera därefter är a och o om du vill spara stora pengar.

Något som jag tror att de flesta skulle behöva göra är det som första punkten nämner, nämligen att fundera kring konsumtion ur ett större perspektiv: Du sliter på jobbet för att få ihop pengar. Pengar du lägger på att shoppa saker som tar plats där hemma, och som behöver underhållas, organiseras, städas och repareras. Och dessutom har miljön tagit skada under såväl produktion som under sakens resa till dit hem. Om du konsumerar mindre behöver du lägga mindre tid på att ”sköta om” dina prylar, och behöver i teorin jobba mindre. Tid är pengar, eller kanske snarare pengar är tid. :)

Vilken av ovanstående 5 punkter skulle fungera att börja applicera för dig? Eller är det någon eller några av förändringarna som du redan gjort?