Jag träffar då och då bekanta som berättar om hur glada de blivit över grejer de hittat på vinden eller i förrådet som de glömt bort att de ägde. Eller någon som fått en låda leksaker som personen själv lekte med som barn men inte visste hade sparats. De har upplevt härliga känslor som en Kon Mari-fantast skulle liknat vid att sakerna de plötsligt såg ”sparks joy”.
Det här är i grunden samma känslor som du kan känna när du hittar en pryl eller plagg i butik som du väldigt gärna vill ha. Kanske något du haft behov av en längre tid och äntligen hittar den ”perfekta” lösningen för, eller något extra snyggt du ”villhöver”. Du översköljs av euforiska lyckokänslor och någon form av ha-begär.
Men bara för att du får härliga känslor när du ser dessa saker, är det inte skäl som automatiskt betyder att du ska köpa eller spara saker du egentligen inte behöver. Hade du inte hittat de bortglömda sakerna hade du med största sannolikhet inte ägnat dem en endaste tanke. För du kom ju inte ens ihåg att de fanns (!). Känslorna är helt okej att känna, men du behöver inte agera på dem eller dra för stora växlar på dem.
Att hitta gamla, sparade saker kan såklart vara kul. Men det är inte värt att spara massor med saker bara för att några få av dem eventuellt kan leda till euforiska känslor under några få minuter i framtiden. Då är det bättre de får komma till användning av någon annan här och nu.
Det är dessutom lätt att misstolka de glädjekänslor man känner, som att det var rätt beslut och en bra anledning att spara sakerna. Ur miljösynvinkel är det såklart bättre att de får leva vidare hos någon med större behov idag medan de fortfarande är fräscha och aktuella. Och själv köpa tillbaka begagnade dito den dag det eventuellt är aktuellt.
Om du börjat tänka tanken; ska jag släppa taget och sälja, skänka eller slänga (återvinna) dessa? Så är själva saken förmodligen något du inte använder särskilt ofta, och något du faktiskt inte behöver eller älskar. För då hade du istället direkt tänkt att det kommer uppstå problem när jag nu gör mig av med det här.
Om du glömt bort att du ägde det, fram tills att du såg det, behöver du det inte. Oavsett vilka känslor som sköljer över dig. Håller du med? :)
Hur tänker ni gällande barn- och bebisprylar? Jag upplever just nu ett stort inflöde till vårt hem då vi har en fem månader gammal dotter. Vi vill nog ha ett barn till relativt snart så än så länge har vi inte gjort oss av med några kläder eller andra saker utan tänkte nog spara dom i två- tre år i så fall. Dock känns det också lite konstigt att göra så. För det första är det ju inte ens säkert att vi vill eller kan få fler barn, för det andra är det ganska mycket”tjejkäder” så skulle det bli en kille skulle vi göra oss av med väldigt mycket. (Och ja, jag vet att man kan klä även pojkar i rosa och volanger, men JAG vill inte det). Vi har verkligen inte köpt mycket kläder (köpt och fått, både nytt och begagnat), men det blir ändå en hel del totalt när alla storlekar adderas och det mesta är i superfint skick då dottern vuxit fort, en storlek per månad hittills. Och mycket av leksakerna, typ babygym och liknande är ganska skrymmande vilket i sig är lite stressande även om vi skulle ha platsen. Hur gjorde ni, sparade ni allt mellan era barn?
Hej Madelene, flikar in med ett tips. Har ni ngn vän som väntar barn som ni kan låna ut grejer /kläder till under perioden fram till ert eventuellt andra barn? Ni slipper förvara och de slipper skaffa nytt?
Om det är väldigt mkt kläder skulle jag välja ut favoriterna och sedan skänka/sälja vidare ut i kretsloppet.
Barngrejer är enkla att köpa igen second hand.
Allt gott!