Etikettarkiv: prylbanta

Underhållsrensning och triggers för att prylbanta

Jag fick en fråga på Instagram om vi har rutiner kring underhållsrensning. Alltså om vi prylbantar lite då och då och hur vi då gör det strukturerat.

Spontant tänkte jag att vi inte har några rutiner kring det, men å andra sidan gör vi viss underhållsrensning regelbundet, så det har kanske mer blivit en vana och inte något vi ser som en ”rutin”.

Det jag identifierat att vi gör och som kan ses som underhållsrensning är att när nedan regelbundna situationer inträffar, kan det trigga oss att prylbanta. Dessa triggers är:

Årstidsväxlingar. När sommaren gör entré och badkläder, shorts och tunna klänningar ska plockas fram, då får både gamla och nya kläder sig en genomgång. Samma sak när vintern är på gång med vantar och mössor etc.

Förändringar. När barn växer ur en storlek i skor/kläder så blir det automatiskt att vi går igenom alla skor/kläder. Likaså om vi möblerar om någonstans eller disponerar om ytor och ändrar om i skåp, så motiverar det också rensning, oavsett om det är bland barnens saker, i köket eller förrådet. Och givetvis de (få) gånger man flyttar.

Oordning. När vi har en period när det blir extra stökigt i hemmet, kanske på grund av stress, barnens kreativa faser eller att det kommit in nya saker i hemmet på kort tid, så det inte hunnit tas om hand. För ja, det händer även hos oss. :) Den där oordningen skapar ofta rensningslust även på andra plan än just där det är oordning för stunden.

Konsumtion. När vi köper saker till hemmet brukar en rensningsiver kunna infinna sig. Exempelvis har vi i närtid köpt en grill och trimmer till gräset. Även den typen av större inköp, kan trigga en känsla av att vilja rensa på helt andra fronter i hemmet som inte alls har med matlagning eller trädgården att göra. :)

Och i de allra flesta fall där det är lämpligt, så tar vi fram alla saker i den specifika kategorin vi rensar, för att få överblick och enklare kunna se vad vi inte har behov av.

Jag vet annars att vissa uppskattar och gärna prylbantar utifrån sådana här modeller:
10-minuter. Gå runt i hemmet och rensa ut så mycket du hinner på 10 minuter. Snabbt och lätt överstökat. Kanske hittar du 20 saker ena gången och 2 andra gången.
100 saker. Bestäm dig för att rensa ut 100 saker under en vecka, en helg eller en dag. Ta dig fram i hemmet rum för rum och se vad du hittar som du eller någon annan i familjen inte längre behöver.

Vi använder inte någon av dessa modeller själva, men de kan fungera i början av ens minimalistiska resa och om man verkligen motiveras av tävlingsmoment. Men generellt tycker vi man ska utgå från konkreta behov, snarare än att ”tvinga” sig till att prylbanta ett visst antal saker. Det tog förmodligen väldigt lång tid att samla på dig alla saker, det är okej att det tar tid att göra dig av med dem.

Hur är det hos dig, har du en ”metodisk” underhållsrensning som görs regelbundet?
Eller är du som oss, att du har situationer som triggar dig att prylbanta och vilka situationer är i så fall det? :)

Minimalism och skrymmande intressen

En vanlig fråga jag får är hur man ska kunna bli minimalist om man gillar att exempelvis pyssla, åka skidor, baka, cykla racer/mtb eller har något annat skrymmande intresse? Jag upplever att många tror att minimalism handlar om att leva med så få saker som bara möjligt.

Om du också tänkt tankar likt ovan, så behöver du helt enkelt tänka om kring hur du själv definierar minimalism. Det handlar inte om att ha så lite prylar som möjligt. Det handlar om att ha de prylar som du och din familj har behov av i den livsfas du eller ni befinner er i just nu.

Egentligen handlar minimalism otroligt lite om prylar. Visst är det för många mest naturligt att börja med att minimera bland just prylar och kläder. Det är konkret, blir synlig förändring och skapar en känsla av att komma framåt i sin minimalistiska process. Dessutom sätter det ofta något i rullning när du påbörjar den processen.

Men i det stora hela är minimalism så otroligt mycket mer än att rensa prylar. Och syftet är ju någonstans att prylarna ska få mindre fokus. Inte att du ska bli besatt av strävan att ha så få prylar du bara kan och de exakt ”rätta” prylarna. Läs mer i inlägget Minimalism är så mycket mer än att prylbanta.

Detta är inte samma sak som att du ska behålla prylar som tillhör ditt fantasi-jag, vilket prylar kopplade till just fritidsintressen kan bestå av. Prylar och kläder du har hemma ska spegla den person du är idag och det liv du faktiskt lever. Att rensa ut ditt fantasi-jag kan göra det lättare att skapa plats för ditt riktiga jag. Vem är du under de saker du köpt för att symbolisera den du är, eller den du var, eller den du ville vara?

Så, har du någon gång tänkt att minimalism är inte för mig, jag som har så skrymmande fritidsintressen. Då är det dags att tänka om kring hur du definierar minimalism. Minimalism handlar om att ha de sakerna som just du har behov av och som skapar värde i ditt liv där du befinner dig just nu. Varken mer eller mindre.

Har du också tänkt tanken att minimalism inte är för dig?

Vad har vi så bråttom tillbaka till?

Det känns som alla så snabbt som möjligt vill komma tillbaka till en normal vardag och till så som livet såg ut innan corona. Men vad är det egentligen vi har så bråttom tillbaka till?

Jag tror alla håller med om att det kommer finnas ett ”före” och ett ”efter” corona. Hur vill vi att detta ”efter” ska se ut. Vad av det gamla vill vi ha tillbaka, vad vill vi välja bort och vad av allt vi lärt oss under den här processen vill vi ta med oss och kanske till och med låta ta större plats i den tid som väntar efter corona?

Jag såg en tänkvärd och halvrolig text på sociala medier för några veckor sedan:

Kinda feeling like the earth just sent us all to our rooms to think about what we’ve done.

Kanske är det någon där uppe som inte riktigt tycker att vi har tänkt klart tankarna kring hur vi vill att världen och livet ska se ut, och därför inte släpper ut oss ur rummet till vårt ”efter”.

När jag och sambon åker bil och en bilförare kör snabbt och som en galning, brukar vi skämtsamt säga, vad har hen så bråttom till? Att komma hem snabbast möjligt bara för att sedan lägga sig i soffan stirrandes på mobilen?

Vad är det vi har så bråttom att komma tillbaka till? Kanske är det inte förrän vi landat i och tänkt klart hur vi vill forma och skapa vårt ”efter” corona, som sjukdomen släpper sitt grepp om samhället, och tar oss dit.

Och jag förstår att alla inom vård och omsorg, de som blivit av med sitt jobb och sin trygghet, liksom de som drabbats av den värsta sortens corona, bara vill tillbaka till det som tidigare var ens ”normala” vardag. Men alla vi andra, vi kan passa på att ta oss en funderare kring vad av det normala som är värt att faktiskt ha bråttom tillbaka till. Hur vi vill att världen, samhället och livet ska se ut efter corona?

Vad tror du? :) Och hur vill du forma ditt efter corona?

Minimera aktiviteter och relationer

Vi brukar definiera en minimalistisk livsstil som att det handlar om att du så långt det är möjligt eliminerar allt som är lågprioriterat eller onödigt för att skapa mer plats för det som är högprioriterat och meningsfullt för dig.

De primära förenklingsområdena att arbeta med är; saker, utgifter, åtaganden, intressen och relationer. De tre sistnämnda kan till viss del vara provokativa att ”rensa” bland.

Det kan lätt förväxlas med att man inte bryr sig, är oengagerad eller till och med otacksam. När det egentligen kan handla om att man börjat lyssna mer inåt till sig själv. Vad i livet mår jag bra av, vilka personer och aktiviteter ger mig energi, vad behöver jag i mitt liv där jag befinner mig just nu och vilka åtaganden tillför tillräckligt stort värde för att få vara kvar?

Den klassiska paretoprincipen eller 80/20-regeln kan appliceras även här, som att:
20 procent av dina åtaganden leder till 80 procent av det resultat som tar dig mot dina mål.
20 procent av dina intressen leder till 80 procent av din personliga utveckling eller behållning.
20 procent av dina relationer står för 80 procent av den tillfredsställelse du får av att umgås med andra människor.

Det är i teorin lätt att inse att ett liv där de 20 procent som inte ger dig värde i livet sållats bort inom olika kategorier, är ett mycket enklare och mer tillfredsställande liv.

Minimalism handlar om att göra medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt att förutse vad det leder till på längre sikt. Den stora utmaningen är att göra medvetna val baserade på dina värderingar och prioriteringar och därigenom undvika att oprioriterade prylar, åtaganden, intressen, relationer och utgifter smyger sig in i livet tills det plötsligt är dessa som äger dig istället för tvärtom.

Att minimera bland sina åtaganden, intressen och relationer, handlar inte om egoism, att man är elak eller otacksam. Det handlar om att hushålla med sina resurser, att lyssna inåt och att börja identifiera vad i livet som ger värde och energi, och möjliggöra att det får ta större plats. Även inom dessa områden som kan upplevas mer känsliga att förändra.

Har du försökt ”rensa” och minimera bland åtaganden, intressen och relationer?

Tv eller inte tv?

Vår över tio år gamla tv gick sönder för snart tre veckor sedan. Plötsligt stod vi inför samma fråga som vi bloggade om 2014, kan vi leva utan tv? Att leva minimalistisk handlar ju både om att försöka eliminera onödiga prylar, men minst lika mycket om att reducera onödiga och oprioriterade distraktioner som kan ta sig olika former (relationer, åtaganden, skärmar etc).

Vi vuxna tittar på tv en till två kvällar i veckan. Medan barnen kollar en stund innan läggdags i princip varje kväll. Nu har de istället fått titta på SVT Play på surfplattan. I teorin finns det många fördelar med att inte ha en tv:

  • Frigöra tid. Vi skulle garanterat minska dagens lilla tv-tid till minimal, då det inte är lika attraktivt att se på en film eller serie på datorn.
  • Färre möbler och prylar. Idag har vi ingen tv-bänk utan har tv:n stående på två byråer där barnen har sina kläder. Precis som vi hade när vi bodde i vår lilla lägenhet. Men andra prylar som ljudsystem, Apple TV, fjärrkontroller och diverse sladdar skulle sakna behov.
  • Möjliggöra ett flexiblare hem. Vardagsrummens möbler är ofta planerade utifrån tv:ns placering. I just vårt fall har vi valt att ha den i allrummet/hallen på övervåningen för att slippa ha den i fokus i det rum där vi umgås mest – vardagsrummet.
  • Frigöra pengar. Numera slipper man inte undan tv-licensen även om man inte har en tv, men däremot behövs inget inköp av tv, tv-bänk, ljudsystem eller diverse andra tillbehör för att optimera tv-hörnan. Och om ett liv utan tv gör det möjligt att leva på mindre yta finns det riktigt stora pengar att spara på boendet.

Många skulle säkert få mycket mer saker gjorda om de inte hade en tv, då vi inte har vanan att ha den på i tid och otid eller slötitta på något upplever vi i teorin inte den fördelen. Men komiskt nog var en sak som hände när tv:n gick sönder att vi plötsligt monterade och satte upp två stora tavlor vi beställt men inte slutfört arbetet kring, samt började boka sommarens semester. Kanske skulle vi skippa den där tv:n ändå. :)

Jag har testat att leva utan tv under två perioder tidigare i livet; 2008 som student utomlands och 2009 som inneboende i Stockholm. Jag saknade inte tv vid någon av dessa perioder. Nu är det framför allt barnen som klagat och som saknat tv:n. Så snart har vi nog en ny tv på plats för framför allt deras skull. Vi spanar parallellt på begagnatmarknaden då den förra tv:n var begagnad, men dyker det inte upp någon inom rimlig tid så blir det nyköp denna gång.

Har du testat att vara utan tv en längre period i livet och vad tyckte du i så fall om det? Eller har ni rent av kastat ut tv:n där hemma? :)

Hitta tid till att prylbanta

Har du svårt att hitta tid i den redan välfyllda kalendern till att prylbanta? Tänk då på att den tid du investerar på att minimera antalet saker nu, är tid du får tillbaka flerfaldigt framöver. Lägg 15 minuter på att prylbanta nu, och du kan på lite sikt få tillbaka en timme i mindre tid att städa, plocka, organisera, leta efter, reparera och serva dina saker.

Kanske kan du; gå upp 15 minuter tidigare en dag i veckan, kolla på tv 15 minuter mindre en kväll eller avboka en egentligen inte prioriterad aktivitet. Till förmån för att allt eftersom, skapa dig ett enklare liv. Enklare som i färre distraktioner, mer lugn och mindre friktion i vardagen.

Har du barn kanske det kan vara värt att fixa barnvakt en förmiddag, eller att ni föräldrar växeldrar, det vill säga att den ena tar fullt ansvar för barnen medan den andra minimerar prylar. Och sen byter ni.

Men ofta handlar det inte ens om tidsbrist, utan om energibrist. Att det helt enkelt inte finns energi till att prylbanta och till de beslut som behöver fattas. Liksom om att aktiviteten inte har haft tillräckligt hög prioritering bland allt annat roligt som finns att göra om dagar och kvällar. Men tänk då på att 15 minuter investerad tid nu, kan frigöra ytterligare ledig tid sen.

Hur gör du för att hitta tid till att prylbanta? :)

Minimera junket i junklådan

Junklåda, skräplåda eller alltiallo-låda, kärt barn har många namn. Även små saker tar upp plats i hemmet. Och de tenderar dessutom att inte ha någon naturlig förvaringsplats. Det kan vara vitt skilda saker som exempelvis batterier, reflexer, hänglås, gem, utländska pengar, nyckelbrickor, pass, vaccinationskort, medlemskort med mera. Saker du har användning för då och då och gärna vill hitta snabbt och enkelt när du väl behöver dem.

Idag ger jag tips kring rensning i din junklåda, som ett led i att börja decenniet lite enklare och lite mer ordningssamt. Men kom ihåg, organisera inte det du kan rensa bort. :)

Denna saliga blandning av småsaker har en tendens att hamna i en eller flera så kallade junklådor och jag har identifierat några typiska karaktärsdrag för dessa saker:

  • De saknar naturlig tillhörighet. Sakerna har ingen naturligt hem eller förvaringsplats och hör inte ihop med tillräckligt många andra prylar för att förtjäna en egen plats.
  • De är fysiskt små. Sakerna tar var för sig liten plats och anses därför inte behöva ett eget utrymme i en låda eller på en hylla, och det finns inget bättre sätt att förvara dem på än tillsammans med andra prylar av liknande karaktär.
  • De används sällan. Sakerna används sällan eller under en ytterst begränsad del av året. Kanske är det extra uppsättningar av befintliga saker som nyckelbrickor, glasögonfodral, hänglås, reflexer eller liknande.

Utmaningen med junklådorna är att dessa över tid tenderar att fyllas med sådant som egentligen bör rensas ut. De används nämligen ofta som plats för saker som inte har någon bestämd plats eller som du inte orkar lägga tillbaka på rätt plats, alternativt inte vill fatta ett slutgiltigt rensningsbeslut kring. Det gör att saker med eller utan värde blandas huller och buller, där den senare kategorin tenderar att dölja den första. Därför är det bra att någon eller några gånger per år göra en rensning även i junklådan.

De prylarna som faktiskt fyller ett behov, om än relativt sällan, behöver såklart inte rensas ut. Samtidigt som de inte heller behöver ligga huller om buller med saker som bör rensas ut.

Genom att ta ut alla saker i junklådan, kan du enklare lyfta blicken och kategorisera dem. Jämfört med andra rensningsområden är det särskilt viktigt att fundera ett extra varv kring var de olika prylarna som du vill behålla hör hemma. Så när du rensar i junklådan, lägg inte omedelbart tillbaka det du behöver och vill spara, utan fundera om det finns en mer naturlig plats för saken i hemmet. Kanske kan en delmängd av junket skapa en helt egen kategori, exempelvis reseprylar, träningssaker eller motsvarande. På så vis slipper du lägga onödigt mycket tid och mental energi på att leta efter dem i röran nästa gång.

Hur ser det ut hos dig, har du en junklåda eller skräplåda? Är den i behov av att prylbantas? :)

Det här inlägget är en del av en kort serie blogginlägg med prylbantar-inspiration för att du ska kunna börja det nya decenniet lite lättare. De tidigare publicerade inläggen i serien är:
Börja decenniet med en enklare garderob
Rensa böcker steg för steg
Minimera samlingen med textilier