Etikettarkiv: pengar

3 tankar innan du trycker på köpknappen

Har du någon gång länkat ihop din produktion med din konsumtion? Alltså räknat på hur många timmar du måste jobba och vad du måste ha i lön, för att ha de konsumtionsmönster och den livsstil du skapat dig? Eller kanske vänt på det och räknat ut hur lite du egentligen skulle kunna jobba för att leva som du gör?

Här är 3 olika ekonomiska tankar värda att ha med sig och räkna på innan du trycker på köpknappen för något onödigt inköp nästa gång.

1. Timlön. Vad får du egentligen betalt för en dags arbete? Att räkna ut din dagslön eller timlön gör att du vet hur många timmar du måste jobba för att köpa något (alltså dela nettolönen med antal dagar/timmar du jobbar per månad). Plötsligt ser du på dina planerade köp och potentiella ”reafynd” på helt nya sätt. En tröja kostar inte längre 500 kronor utan x antal timmar av din arbetstid. Och att uppgradera till en nyare teknisk pryl du suktat efter kostar inte längre 5 000 kronor, utan flera arbetsdagar av ditt liv.

Är det värt det, eller är det mer värt att byta dessa pengar mot ledighet istället för mot prylar? Skulle ditt konsumtionsbeteende se annorlunda ut om du vägde vissa av dina inköp mot tid istället för mot kronor? Det handlar inte om att man inte får shoppa eller konsumera. Utan det handlar om att lära sig göra mer medvetna val och att veta i vilken omfattning och mot vad man faktiskt byter sin tid och energi mot.

2. Deltid. För väldigt många heltidsarbetande i Sverige går det också att vända på det. Hur lite skulle du egentligen kunna jobba för att bo och leva som du gör idag eller så som du vill ha det i framtiden? Väldigt många skulle inte alls behöva jobba heltid och stressa som de gör, särskilt inte med minimerad onödig konsumtion.

Heltidsnormen i Sverige är dock otroligt stark, så stark att det finns statliga och kommunala kampanjer för att få alla anställda att jobba 100 procent. Men varför jobba mer än man egentligen behöver? ;) Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Återigen, gör ett medvetet val.

3. Alternativkostnaden. Något annat att ta i beaktning innan köp är alternativkostnaden. Det vill säga om du exempelvis investerar motsvarande summar pengar som du nu tänkte shoppa upp, vad kan dessa pengar ge för avkastning och växa till för summa över tid?

Eller om du byter alla uteluncher på en månad mot matlådor, betyder det att du rent ekonomiskt skulle kunna vara ledig en eller två dagar i månaden?

Det handlar inte om att aldrig gå ut och äta lunch med kollegorna, eller att bli snål på alla fronter. Det handlar om att göra medvetna val och prioriteringar, och känna till vad alternativkostnaden kan vara, på både kort och lång sikt. Ibland är det mer värt att gå ut och äta på restaurang eller köpa hämtmat än att lägga tid och energi på att laga mat.

Har du koll på din dagslön eller timlön? Och brukar du fundera över någon av punkterna ovan?

Därför har vi ingen budget

Många blir förvånade när de hör att vi inte har någon budget. Men att inte ha en budget, behöver inte betyda att man inte har koll på sin ekonomi. :)

Kanske är det delvis tvärtom, att jag känner att jag har så bra koll och insikt kring min/vår ekonomi, att jag därför inte behöver lägga tid och energi på att göra eller följa en budget? Att det ändå inte skulle ge några aha-upplevelser eller leda till förändring.

Det finns två tillfällen när jag ser behov av en budget och det är när du står inför:

  1. Utmaningar
  2. Målsättningar
  1. Utmaningar kan exempelvis vara att man har svårt att hålla i pengarna eller få dem att räcka hela månaden, eller att man har begränsat med pengar. Helt enkelt när det finns utmaningar i sin privatekonomi, vilket det för vissa gör jämt, och för andra under en specifik period i livet (som student, föräldraledig, utan/mellan jobb etc).
  2. Målsättningar kan exempelvis vara att man vill öronmärka pengar till något speciellt, eller skaffa sig kontroll för att utifrån nuläget kunna skapa förändring. Kanske har man som mål att spara ihop en summar pengar och behöver få koll på var pengarna tar vägen eller hålla nere utgifterna väldigt mycket.

Vi har inget av dessa just nu, ingen direkt ekonomisk utmaning (tack och lov) men heller ingen målsättning. Vi upplever att vi sparar tillräckligt varje månad, och vi konsumerar sparsamt utifrån våra låga behov.

Vissa månader lägger vi lite för mycket pengar på ute-luncher, och en annan månad väldigt lite. Vissa månader har lite högre fasta kostnader pga försäkringar, kyla eller kvartalsvisa vattenräkningar, men det är hanterbara svängningar. Vi vet däremot inte den exakta månadskostnaden för mat, utan köper mat när det behövs. Inte heller hur mycket vi tankar bilen för varje (eller är det varannan?) månad, utan vi tankar vid behov.

Då vi (jag och Herr Minimalist) inte har gemensam ekonomi håller vi dock noggrann koll på hushållets månatliga fasta kostnader och delar dessa 50/50. Och så här två år med hus har vi hyfsad koll på vad alla fasta kostnader summerar till i genomsnitt per månad.

Att jämföra sina egna kostnader eller sin egen budget med andra, kan vara lärorikt under period, exempelvis när man har utmaningar eller målsättningar med sin ekonomi. Men när man fått grundkoll på ekonomin upptäcker man att skillnaderna ofta handlar om att man har olika prioriteringar. Någon vill bo i en storstad och har därför dyra bostadskostnader, någon uppskattar att äta på restaurang regelbundet och en tredje lägger stora pengar på kläder eller kanske resor/upplevelser.

Har du en budget? Och håller du med mig om att det inte alltid är nödvändigt utan att man kan ha fullt tillräcklig koll på sin ekonomi ändå? :)

Försäljningsmålet – Så gick det

I början av 2019 satte jag ett monetärt mål kopplat till att sälja saker vi inte längre behöver. Pengar kan fungera som en drivkraft till att få ändan ur att administrera försäljningar. Det kan för många vara det som får en att ta tag i utrensningens sista steg och slutligt släppa taget om sakerna och inte låta dem stå kvar i någon kasse i hallen eller låda i förrådet. Kanske kan familjen göra något extra roligt för pengarna, eller vara lediga ihop?

När jag satt mitt mål att sälja saker för 10 000 kr under ett år, började jag med att skapa en lista i Google Drive över potentiella saker att sälja, samt satte ett ungefärligt pris var och en skulle kunna inbringa. Du kan läsa mer om listan i inlägget ”Prylbanta med ett sparmål”.

För vår del handlade det främst om barnsaker som det fanns potential att göra sig av med, allt från barnens spjälsängar med tillbehör (då vi då just köpt en våningssäng till barnen) till urväxta barnkläder och skor. Men också några av våra egna böcker och kläder.

Hur har det då gått med målet? Jo i början av december sålde jag alla barnens tygblöjor och i och med den försäljningen nåddes målet på att sälja saker för 10 000 kr under år 2019.

Vad såldes för mest pengar? De enskilda saker som inbringat mest pengar var dels en fin Bugaboo åkpåse (som jag själv köpte begagnad till andra barnet) samt barnens tygblöjor (om jag räknar de som en enhet). Båda dessa inbringade strax under 1000 kr per sak. I övrigt har medelpriset varit strax under 200 kr per sak som sålts.

Har allt som skrevs på listan sålts? Nej, ungefär 1/3 av sakerna finns kvar. Allt från barnens barnvagn som vi upptäckte att det var bekvämt att fortsätta ha till och från förskolan, till leksaker där värdet varit på gränsen till för lågt för att mäkta med att sälja. Då har det varit enklare att välja något värt mer pengar eller mer skrymmande som varit skönt att bli av med för att det tar upp fysisk plats.

Var har sakerna sålts? Den största inkomstkällan är en lokal second hand-butik som säljer på kommission. I princip alla barnkläder, ytterkläder och leksaker har sålts där. Det blir visserligen bara en liten summa pengar till mig per plagg (50 % av second hand-priset), men samtidigt nästan inget jobb mer än att rensa ut och butiken ligger nära där vi bor.
Mer skrymmande saker har sålts via en lokal köp- och sälj grupp på Facebook samt Marketplace. Och ytterligare några grejer via Tradera och någon enstaka via Blocket.

Såldes saker varje vecka eller mer oregelbundet? Mer oregelbundet, helt klart. När tid och energi sammanföll att administrera annonser på Tradera och andra platser som nämnts ovan. Saker som var säsongsrelaterade såldes inför rätt säsong.

Kommer de kvarvarande sakerna på listan att säljas nu när målet är nått? Sakerna med högre värde kommer att säljas när det lämpar sig, men en hel del kommer också plockas ihop och skänkas bort. Om jag inte kom mig för att sälja det när jag hade ett försäljningsmål lär jag inte göra det framgent heller. ;)

Gör du/ni något speciellt för pengarna från försäljningarna? Nej, pengarna har inte separerats och lagts på hög till något speciellt. Det hade på sätt och vis varit lite roligt. Och vi kan se det som att den semestervecka i fjällen som vi bokat senare i vintet, vår allra första vintersemestervecka, bekostades av försäljningarna. Den kostade ungefär det vi fick in.

Har du någon ytterligare fråga kopplat till mitt försäljningsmål får du gärna ställa den i kommentarsfältet så svarar jag där.

Innan du sätter ett penga-mål kopplat till att sälja saker, tycker jag du ska fundera över varför du gör det? Alla har nämligen inte pengar som drivkraft, kanske bör fokus istället ligga på att få ut alla prylar du inte behöver i användningskretsloppet igen, eller att äntligen få ordning i förrådet. Det kommer med största sannolikhet inte hända något från en dag till en annan när du säljer den där sista grejen som gör att du uppnår penga-målet. Check och bock på det, men inget mer, vilket kan vara bra att ha med sig. :)

Vad tycker du, finns det är värde i att sätta ett penga-mål kopplat till försäljning av prylar, eller kan det till och med jobba emot en? Har du något mål kring försäljning av onödiga prylar?

5 minimalistiska spartips – stora förändringar

Här om veckan gav jag spartips kring små minimalistiska förändringar man kan göra för att spara pengar. Denna vecka går jag in på större förändringar, vilket även vi gjort ett par. Å ena sidan är de inte lika enkla att applicera rakt av, beroende på hur ens livssituation ser ut, men å andra sidan ger de stora förändringarna ofta större ekonomiska effekter.

Så nu kör vi; här kommer 5 stora minimalistiska spartips:

Tid är pengar. Att se pengar som tid förändrar mångas syn på konsumtion. Plötsligt kostar inte en ny tröja 1000 kr, utan den kostar nästan en dags arbete. Likaså lunchen ute på restaurang dag ut och dag in, kanske får du jobba nästan en timme för att tjäna ihop den. Utlandsresan, hur många veckors jobb är den värd och vad skulle du kunna göra för pengarna istället. Kanske vara ledig betydligt längre tid hemmavid? Är det värt det? Det bestämmer du såklart själv.

Bo litet. Att inte bo större än man behöver kan spara dig mycket pengar. Större bostäder har generellt högre driftkostnader och kräver inköp av fler möbler och accessoarer. Vi bodde kvar i vår tvåa med två barn, men även i nästa steg försökte vi köpa en ”lagom” stor bostad som matchade våra faktiska behov. Kanske har du krav på gästrum när du letar bostad, men fundera då över vad du faktiskt behöver betala extra för att få det där gästrummet. Är det värt sina kanske 200 tkr, 500 tkr + löpande driftkostnader? Det beror såklart på livssituation, hur ofta det kommer nyttjas och vad du kan använda det till övrig tid.

Jobba lokalt. Genom att börja jobba lokalt kan pengar sparas. Förmodligen kan du transportera dig billigare till jobbet, kanske får du dessutom vardagsmotion genom att kunna cykla eller gå och förbättrar din hälsa. Som första punkten anger är tid pengar, och de flesta får mer tid över när de behöver lägga mindre tid på att pendla.

Hemestra. Att inte resa iväg är teoretiskt ett enkelt sätt att spara pengar. Desto svårare kan det vara i praktiken om man har som vana att se semestern som att åka iväg från hemmet, kanske till och med flyga utomlands. Men med flyg, hotell och mat kan en utlandsresa kosta flera tusenlappar per dag, något som sällan händer där hemma. Jag räknade ut att den resa vi gjorde med barnen förra året till Rhodos kostade ca 5 000 kr per dag (!) inkl mat (men inte all inklusive) och då nyttjade vi ändå rabatter och åkte i mitten av maj och inte under högsäsong. En bonus är att hemester och näräventyr oftast är ett bättre val för miljön.

Behöver vs villhöver. Så här års är det lätt att dras med av vårkänslorna och butikernas säljande budskap om att du behöver uppdatera garderoben i vårens färger och mönster. Men det är stor skillnad på att vilja ha något och på att verkligen behöva det. Att lära sig se skillnad på det och agera därefter är a och o om du vill spara stora pengar.

Något som jag tror att de flesta skulle behöva göra är det som första punkten nämner, nämligen att fundera kring konsumtion ur ett större perspektiv: Du sliter på jobbet för att få ihop pengar. Pengar du lägger på att shoppa saker som tar plats där hemma, och som behöver underhållas, organiseras, städas och repareras. Och dessutom har miljön tagit skada under såväl produktion som under sakens resa till dit hem. Om du konsumerar mindre behöver du lägga mindre tid på att ”sköta om” dina prylar, och behöver i teorin jobba mindre. Tid är pengar, eller kanske snarare pengar är tid. :)

Vilken av ovanstående 5 punkter skulle fungera att börja applicera för dig? Eller är det någon eller några av förändringarna som du redan gjort?

10 minimalistiska spartips – många bäckar små

Alla råkar vi ut för oplanerad dyra händelser i livet; bilen går sönder, cykeln blir stulen, man får en p-bot, tänder behöver lagas, vitvaror går sönder eller en restaurangnota springer iväg. Sånt händer såklart även minimalister och sparsamma personer. Jag tänker ofta på att det handlar om att ha ett grundläggande sunt och klokt förhållningssätt till pengar. Då gör det inte så mycket när dessa händelser inträffar. För det kommer de att göra. Det är det som kallas livet. ;)

En minimalistisk livsstil gör ofta att man sparar pengar genom diverse minskade utgifter. I det här inlägget, som jag fått önskemål om från flera personer, skriver jag om konkreta åtgärder och val som gjort att vi sparat pengar och fått en större ekonomisk trygghet.

Jag har valt att dela upp inlägget i två, i det här första blogginlägget kommer jag gå in på mindre förändringar som är enkla att förändra och applicera direkt även för dig. Effekten av dessa ”småsaker” ska inte förringas. Kanske är de till och med dessa du ska satsa på då det är lågt hängande frukter. Det vill säga de är enkla och tröskeln till att testa att genomföra dem är för de flesta låg. Nästa vecka kommer ett blogginlägg med liknande tema men om stora förändringar, vilka ofta tar längre tid och är mer komplexa, men som också ofta är det som ger stora besparingar.

Men nu kör vi; här kommer 10 små minimalistiska spartips;

Minska konsumtionen. Det här är enkelt, konkret och något de flesta minimalister applicerar. En minskad konsumtion och mer genomtänkt sådan gör att du blir mer mån om att köpa långsiktiga och kvalitativa saker, som du blir mer nöjd med över tid och som håller längre. Här kan man också ha ett köpstopp under en period för att minska konsumtionen rejält, även om vissa inköp bara skjuts upp så är det flertalet som aldrig blir av.

Laga och reparera. Idag när det är både billigt och smidigt att konsumera dygnet runt, är det lätt att tänka nyköp istället för att ta hand om och laga det du redan har. Men att laga något som gått sönder är så gott som alltid billigare än att köpa nytt, samtidigt som du minimerar belastningen på miljön.

Dela mera. Istället för att gå på den snabba och kortsiktiga lösningen – konsumtion, välj att låna och hyra det du behöver. Det kan såklart vara frestande att köpa exempelvis en slagborr för 1000 kr om det kostar 150-200 kr att hyra en dag. Men behöver du den inte mer än en gång vart tredje år, så är hyra smidigt då du slipper eventuella underhållskostnader, förvaring, kompletteringsköp mm. Än bättre är såklart om du kan låna sällananvändningssaker.

Att träna i skogen ger mig mer än enbart fysisk träning.

Skippa gymkortet. Om du istället för att skaffa gymkort väljer att träna i naturen, kanske nyttja utegym eller bara köra hemmaträning, kan du spara såväl tusenlappar som träningstid eftersom du förmodligen minskar transporttiden till gymmet. I vårt grannskap är vi flera mammor som börjat träna tillsammans 1-2 pass/vecka. Efter 15 år (!) med gymkort har jag nu varit utan gym i fyra månader och samtidigt aldrig känt mig så vältränad som jag gör nu. Och jag har fått upp ögonen för trailrunning tack vare att vi nu bor nära skog och kuperad terräng.

Ät hemlagat. Förutom det självklara med att ha med lunchlåda majoriteten av veckans arbetsdagar, så vill jag slå ett slag för att bjuda hem vänner på middag eller brunch istället för att mötas upp på en restaurang. På restaurang är ljudvolymen ofta hög, maten överprisad och drycken dyr. Och du får mycket och bra butiksmat för summan av en restaurangmiddag. :) I linje med detta ligger att ha mellanmål med till sig vid utflykter och resor, för att undvika dyra spontanköp på caféer, Pressbyrån, 7-Eleven etc.

Naturligare badrum. Genom att gå lite back to basic och minimera badrumsprodukterna samt välja mer naturliga alternativ, kan du spara en hel del pengar. Kokosolja kan exempelvis både ta bort smink och återfukta kroppen. Nagellack och parfym är något som jag helt slutat med de senaste åren. Jag använder inte längre femtioelva olika krämer etc.  När det gäller smink använder jag ett fåtal produkter. Självklart är det upp till var och en vad man anser sig behöva, men inom det här området finns det verkligen pengar att spara genom att minimera.

Second hand-köpta skjortor som är som nya.

Handla second hand. När du väl verkligen behöver något, inte villhöver, utan behöver, så börja då att leta second hand. Här finns det så mycket pengar (och miljö) att spara. Skjortorna ovan i nyskick betalade jag sammanlagt ca 250 kr för, och de hade kostat över 1500 kr nya i butik.

Sälj saker. En naturlig följd av att anamma en minimalistisk livsstil är att saker rensas ut ur hemmet. Genom att prylbanta kan du också sälja en hel del saker och på så vis få in pengar att spara. Här finns också en stor miljömässig fördel att du låter saker komma ut i användningskretsloppet igen istället för att vara hyllvärmare i ditt förrådet eller garderob.

Avprenumerera nyhetsbrev. Nyhetsbrev vill endast få dig att känna missnöjdhet med det du har och få dig att tro att du behöver något nytt eller att det är dags att uppgradera. Dess mål är att få dig att shoppa genom att locka med säljande bilder, rabatter, bonusar etc. ”Ingen reklam tack” på brevlådan och inga nyhetsbrev i mejlkorgen kommer spara dig såväl pengar, tid som miljö.

Bryt dyra (o)vanor. Alla har vi våra akilleshälar när det gäller konsumtion, och vissa av oss har dyrare sådana än andra. Oavsett om det handlar om dyra märkesväskor, skor eller en latte på väg till jobbet varje dag, så identifiera dem och räkna ut vad de faktiskt kostar dig på ett eller flera år. Det ökar din medvetenhet och kanske gör själva övningens resultat att du blir motiverad att åtminstone minska ner på utgiften.

Vilket är ditt bästa minimalistiska spartips? Ge ditt tips i kommentarsfältet! :)

Prylbanta med ett sparmål

Jag har funderat på att under 2019 har ett monetärt mål kopplat till att sälja saker. Under de senaste åren har vi skänkt bort 90 % av alla saker vi ägt. Helt enkelt för att vi efter ett par års prylbantande gjort oss av med de dyra överflödiga sakerna, och vi tröttnade på all administration kring försäljning, samt prioriterat att bli av med sakerna snabbt. Och såklart för att vi haft monetära förutsättningar, att vi inte behövt vända på varenda krona.

Ni som följt oss på blogg och Instagram ett par år känner nog igen att vi inte varit helt överens om det här med antalet barn i familjen. Jag börjar nu förlika mig med att det inte blir fler barn, och har du gjort rejäl rensning bland barnkläderna och barnprylarna. Det mesta av barnkläderna har skänkts bort, som jag skrev om här. Men några saker tänkte jag försöka sälja på en lokal second hand-butik samt en köp- och sälj-sida på Facebook.

Lillebror Minimalist ett par dagar gammal. I babynestet som nu är utrensat.

Innan du sätter ett penga-mål kopplat till att sälja saker, tycker jag du ska fundera över varför du gör det? Alla har inte pengar som drivkraft nämligen, kanske ska fokus istället ligga på att få ut alla prylar du inte behöver i användningskretsloppet igen, eller att äntligen få ordning i förrådet. Det kommer inte hända något från en dag till en annan när du säljer den där sista grejen som gör att du uppnår penga-målet. Check och bock på det, men inget mer, vilket kan vara bra att ha med sig. :)

Det farliga med att ha ett monetärt mål, är att man blir så fokuserad på målet att man glömmer att göra en behovsanalys i jakten på att nå penga-målet, och därför säljer saker man egentligen behöver. Men det kanske bara är ett problem för väldigt målfokuserade minimalister, dvs personer som redan har få prylar och som kan gå över lik för att nå ett mål. ;)

Men ett penga-mål är bra och tydligt för många. Det kan vara motiverande både på kort sikt att gå igenom och uppskatta hur mycket orealiserade pengar man har ”liggandes” i lådor och förråd. Men också över tid när man ser att många bäckar små faktiskt kan bli en å… Det kan för många vara det som får en att ta tag i utrensningens sista steg och slutligt släppa taget om sakerna. Kanske kan familjen göra något extra roligt för pengarna, eller vara lediga ihop?

En del av allt som rensades ut vid vår flytt i höstas.

Själv började jag med att göra en lista över potentiella saker att sälja med följande kolumner:

  • Vad – själva prylen/plagget, vad är det jag säljer, märke etc.
  • Var – var det lämpligen ska säljas, Tradera, Blocket, FB-grupp, loppis etc.
  • Pris – ungefärligt förväntat pris
  • Kommentar – kort info och kom-ihåg om saken som kan vara bra till annonsen etc.
  • När – när under året är det lämpligt att sälja. Dels utifrån saken men också utifrån min tid.

Att göra en sådan här lista gjorde det väldigt tydligt över vad vi faktiskt har som kan säljas och med sista kolumnen blir det också en slags planering att hålla sig till. Självklart är det ett levande dokument, där du kan lägga till saker, ta bort saker man inte lyckas sälja, men också stryka över det de sålts. 90% på min lista avser barnrelaterade saker och totalt värde uppgick till ca 7000 kr. Så jag sätter målet att sälja saker för 10 000 för 2019. Även om Herr Minimalist blir lite nervös över att jag kommer bli så målfokuserad att det går ut över honom eller familjen (dvs att jag säljer något jag inte borde ;) ).

Hittills i år har vi sålt spjälsäng, bovetemadrass och babynest för totalt 550 kr, så där står vi nu. Men stay tuned, uppdatering kommer under våren med status över hur det går. :)

Vad tycker du, finns det är värde i att sätta ett penga-mål kopplat till försäljning av prylar, eller kan det till och med jobba emot en? Har du något mål kring försäljning av onödiga prylar?

Nästan alla barnkläder har skänkts bort, men några tänkte jag prova att sälja.

Köper du prylar eller välbefinnande?

Har du tänkt på vad mycket pengar vi lägger på kläder och prylar jämfört med hur mycket vi lägger på vår egna fysiska och psykiska hälsa? Jag upplever att träning och andra långsiktiga satsningar i vårt eget välbefinnande oftast får en betydligt mindre pott i vår månadsbudget?

En ny iPhone här, en ny bikini och ett par nya höstplagg där, några inredningsdetaljer och en vinterjacka med matchande halsduk. Ingen skulle höja på ögonbrynen för den konsumtionen under ett år trots att den säkert inte var livsviktig samt kan uppgå till ett femsiffrigt belopp totalt. Men hur mycket pengar lägger vi på vårt eget psykiska och fysiska välbefinnande? Det som egentligen borde värderas otroligt mycket högre än prylar och kläder. Gymkort upplevs dyra, ekologisk mat likaså, PT-timmar ska vi inte ens tala om och att gå till en coach regelbundet kostar bara fåtalet på sig.

Min analys är att vi är dåliga på att värdera sådant som inte lämnar något fysiskt efter sig. Eller saker som inte ger omedelbar positiv belöning. Upplevelser är också något som oftast inte lämnar något fysiskt efter sig, men det ger ändå någon slags omedelbar positiv tillfredsställelse.

Men när det gäller områden där belöningen är mindre konkret och där man själv har ett visst ansvar för att få betalt för nedlagda tid, pengar och energi, så är vi inte lika generösa mot oss själva. Likaså områden där belöningen kommer först på lång sikt. Det räcker inte att gå till gymmet en gång, gå på ett coachsamtal, åka på en träningsresa eller äta en hälsosam måltid för att må bra på lång sikt. Det krävs ofta någon form av regelbundenhet och du är oftast själv ansvarig för, åtminstone delar av, utvecklingen.

Det är helt enkelt lättare att låta pengarna gå till prylar. Risken för att misslyckas eller att inte få valuta för pengarna är mindre. Det står en prislapp och du vet ofta ganska väl vad du får med dig hem och belöningen sker direkt (om än kortvarigt). Det har kanske att göra med människans oförmåga att investera och tänka långsiktigt och holistiskt?

Har du en app likt Tink eller bankernas egna utgifts-uppdelningar så kan du hyfsat snabbt få en överblick över hur mycket pengar du lägger på prylar och kläder, respektive din egen fysiska och psykiska hälsa.

Har du funderat kring hur mycket pengar du lägger på prylar och kläder vs mer långsiktiga investeringar i dig själv under ett år?