Etikettarkiv: pengar

Att spara pengar utan hög inkomst

Man skulle kunna säga att sparande är gapet mellan din inkomst och ditt ego. Låt mig förklara. :)

Du kan bygga en förmögenhet utan en hög inkomst. Men du kan inte bygga en förmögenhet utan att ha ett visst sparande. Om man tänker på det så blir det tydligt vad som är viktigast av de två parametrarna hög inkomst respektive sparande.

För de flesta av oss består förmögenhet av de ackumulerade resterna efter att du har spenderat delar av de pengar som du får in. Eller så här; förmögenhet skapas över tid genom att du håller igen idag för att få mer i framtiden.

För att öka sitt sparande lägger väldigt många fokus på att öka sin inkomst. Hitta fler inkomstben, förhandla om lönen, göra karriär osv osv. Men det finns ju också det andra benet att jobba med. Att öva sig i att vara nöjd med mindre och minska kostnaderna. Att lära sig vara nöjd med mindre skapar ett större gap mellan din inkomst och dina utgifter. Den sistnämnda delen är dessutom till större del inom din kontroll.

Självklart har vi alla vissa grundbehov som måste täckas, vilket kan variera från person till person liksom familjestorlek. Och sen finns det viss konsumtionsnivå för att täcka även bekväma behov. Men att spendera bortom det, handlar väldigt mycket om en återspegling av ens ego. Att man vill spendera pengar för att visa andra, ibland väldigt medvetet och ibland omedvetet, att man har (eller i alla fall hade) pengar.

Det här kan förklara varför vissa människor med goda inkomster, ändå sparar så lite. De för en ständig kamp mellan behov och ego. Samt har kanske andra i umgänget med samma typ av beteende, som inte alls är villiga att minska på överflödig konsumtion, för att därigenom öka sitt sparande. Oavsett hur hög inkomsten är kommer man aldrig bygga en förmögenhet om man inte kan hålla igen på kostnaderna.

Håller du med eller hur går dina tankar kring det här? :)

Löneförhöjning eller arbetstidsförkortning?

Hur hanterar du högre lön? Så här års har många haft sina lönesamtal som för de flesta faller ut med en högre lön än tidigare. Trots en årlig löneökning är det få som har mer pengar kvar på bankkontot i slutet av månaden eller slutet av året. Detta då de flesta mer eller mindre medvetet kontinuerligt skapar sig nya och dyrare vanor i samma takt som lönen ökar.

Livsstilsinflation kallas det när vi anpassar våra utgifter i takt med att våra inkomster ökar. Nya kostnader läggs på hög, fasta kostnader ökar, nya vanor etableras och tillslut är du beroende av höga inkomster för att livet ska gå runt.

Det som var tillräckligt igår, är inte nog idag.

Se upp så att inte du också hamnar där! :)

Ett helt annat sätt att se på sin löneförhöjning är i form av förkortad arbetstid och mer fritid. Säg att du efter löneförhöjningen får 2 000 kr mer i månaden. Hur mycket kan du då gå ner i arbetstid och ändå få ut samma lön som tidigare? Kanske tycker du den arbetstidsförkortningen och friheten är värd mer än de extra pengarna i plånboken.

Har du fått löneförhöjning och hur hanterar du i så fall den?

Ohållbart att investera på börsen

Är det förenligt med en hållbar livsstil att investera på börsen? Det finns säkert många svar på den frågan och olika sätt att se på det. Men något som är entydigt är att varje gång jag skriver om investeringar på börsen, så får jag kommentaren att det inte är hållbart. Som att det är något ”fult” att investera sina pengar och något som miljömedvetna människor bör hålla sig ifrån.

Jag tänker att det till stor del beror på okunskap och kanske till viss del rädsla för det som är okänt, vilket börsen är för många. Visst kan det vara otroligt ohållbart att investera sina pengar i branscher med verksamhet som förstör miljön eller åtminstone inte stöttar omställningen till en hållbarare planet.

Men det jag ofta tänker är – vad gör de miljömedvetna börshatarna med sina sparpengar istället? För om pengarna sitter på ett räntekonto, sparkonto eller lönekonto, då kan du vara säker på att de är allt annat än hållbart investerade av din bank. Och man har själv noll koll över vad pengarna ”stöttar”.

Det vill säga; medan du noggrant väljer ekobananer i butiken och handlar second hand-kläder, kan dina sparpengar investeras i skövling av regnskog, barnarbete och vapenexport till diktaturer. För att du själv är ekonomiskt passiv och naiv.

Medan om man däremot investerar dem i aktier, i exempelvis solenergibolag, vindkraftsbolag, förnybara energikällor, bolag som jobbar med textilåtervinning (som ReNewcell för att förekomma frågor). Då har du åtminstone lite mer kontroll över vad pengarna stöttar. Även om det såklart är svårt att ha insyn i bolagens hela produktionskedja. Och det finns ju även fonder som är mer eller mindre hållbara, lite beroende på vilka hållbarhetskrav du har.

För det finns olika nyanser av grönt – är bolag inom livsmedel, fastighetsförvaltning och konsultbolag per automatik ”ohållbara”? Ja, det beror på vem du frågar, det finns olika nyanser när det gäller hållbara investeringar. Men är det en sak som är säker så är det att hålla pengarna utanför börsen, inte per automatik innebär ett hållbarare val. Snarare bara att du själv inte tar aktivt ägandeskap över vad dina pengar stöttar.

Har du inte redan en aktiedepå eller ett ISK-konto för dina aktier och investeringar, så skapar du det enkelt hos Avanza (affiliatelänk).

Hur tänker du kring hållbarhet kopplat till dina sparpengar och/eller investeringar?

Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

3 tankar innan du trycker på köpknappen

Har du någon gång länkat ihop din produktion med din konsumtion? Alltså räknat på hur många timmar du måste jobba och vad du måste ha i lön, för att ha de konsumtionsmönster och den livsstil du skapat dig? Eller kanske vänt på det och räknat ut hur lite du egentligen skulle kunna jobba för att leva som du gör?

Här är 3 olika ekonomiska tankar värda att ha med sig och räkna på innan du trycker på köpknappen för något onödigt inköp nästa gång.

1. Timlön. Vad får du egentligen betalt för en dags arbete? Att räkna ut din dagslön eller timlön gör att du vet hur många timmar du måste jobba för att köpa något (alltså dela nettolönen med antal dagar/timmar du jobbar per månad). Plötsligt ser du på dina planerade köp och potentiella ”reafynd” på helt nya sätt. En tröja kostar inte längre 500 kronor utan x antal timmar av din arbetstid. Och att uppgradera till en nyare teknisk pryl du suktat efter kostar inte längre 5 000 kronor, utan flera arbetsdagar av ditt liv.

Är det värt det, eller är det mer värt att byta dessa pengar mot ledighet istället för mot prylar? Skulle ditt konsumtionsbeteende se annorlunda ut om du vägde vissa av dina inköp mot tid istället för mot kronor? Det handlar inte om att man inte får shoppa eller konsumera. Utan det handlar om att lära sig göra mer medvetna val och att veta i vilken omfattning och mot vad man faktiskt byter sin tid och energi mot.

2. Deltid. För väldigt många heltidsarbetande i Sverige går det också att vända på det. Hur lite skulle du egentligen kunna jobba för att bo och leva som du gör idag eller så som du vill ha det i framtiden? Väldigt många skulle inte alls behöva jobba heltid och stressa som de gör, särskilt inte med minimerad onödig konsumtion.

Heltidsnormen i Sverige är dock otroligt stark, så stark att det finns statliga och kommunala kampanjer för att få alla anställda att jobba 100 procent. Men varför jobba mer än man egentligen behöver? ;) Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Återigen, gör ett medvetet val.

3. Alternativkostnaden. Något annat att ta i beaktning innan köp är alternativkostnaden. Det vill säga om du exempelvis investerar motsvarande summar pengar som du nu tänkte shoppa upp, vad kan dessa pengar ge för avkastning och växa till för summa över tid?

Eller om du byter alla uteluncher på en månad mot matlådor, betyder det att du rent ekonomiskt skulle kunna vara ledig en eller två dagar i månaden?

Det handlar inte om att aldrig gå ut och äta lunch med kollegorna, eller att bli snål på alla fronter. Det handlar om att göra medvetna val och prioriteringar, och känna till vad alternativkostnaden kan vara, på både kort och lång sikt. Ibland är det mer värt att gå ut och äta på restaurang eller köpa hämtmat än att lägga tid och energi på att laga mat.

Har du koll på din dagslön eller timlön? Och brukar du fundera över någon av punkterna ovan?

Därför har vi ingen budget

Många blir förvånade när de hör att vi inte har någon budget. Men att inte ha en budget, behöver inte betyda att man inte har koll på sin ekonomi. :)

Kanske är det delvis tvärtom, att jag känner att jag har så bra koll och insikt kring min/vår ekonomi, att jag därför inte behöver lägga tid och energi på att göra eller följa en budget? Att det ändå inte skulle ge några aha-upplevelser eller leda till förändring.

Det finns två tillfällen när jag ser behov av en budget och det är när du står inför:

  1. Utmaningar
  2. Målsättningar
  1. Utmaningar kan exempelvis vara att man har svårt att hålla i pengarna eller få dem att räcka hela månaden, eller att man har begränsat med pengar. Helt enkelt när det finns utmaningar i sin privatekonomi, vilket det för vissa gör jämt, och för andra under en specifik period i livet (som student, föräldraledig, utan/mellan jobb etc).
  2. Målsättningar kan exempelvis vara att man vill öronmärka pengar till något speciellt, eller skaffa sig kontroll för att utifrån nuläget kunna skapa förändring. Kanske har man som mål att spara ihop en summar pengar och behöver få koll på var pengarna tar vägen eller hålla nere utgifterna väldigt mycket.

Vi har inget av dessa just nu, ingen direkt ekonomisk utmaning (tack och lov) men heller ingen målsättning. Vi upplever att vi sparar tillräckligt varje månad, och vi konsumerar sparsamt utifrån våra låga behov.

Vissa månader lägger vi lite för mycket pengar på ute-luncher, och en annan månad väldigt lite. Vissa månader har lite högre fasta kostnader pga försäkringar, kyla eller kvartalsvisa vattenräkningar, men det är hanterbara svängningar. Vi vet däremot inte den exakta månadskostnaden för mat, utan köper mat när det behövs. Inte heller hur mycket vi tankar bilen för varje (eller är det varannan?) månad, utan vi tankar vid behov.

Då vi (jag och Herr Minimalist) inte har gemensam ekonomi håller vi dock noggrann koll på hushållets månatliga fasta kostnader och delar dessa 50/50. Och så här två år med hus har vi hyfsad koll på vad alla fasta kostnader summerar till i genomsnitt per månad.

Att jämföra sina egna kostnader eller sin egen budget med andra, kan vara lärorikt under period, exempelvis när man har utmaningar eller målsättningar med sin ekonomi. Men när man fått grundkoll på ekonomin upptäcker man att skillnaderna ofta handlar om att man har olika prioriteringar. Någon vill bo i en storstad och har därför dyra bostadskostnader, någon uppskattar att äta på restaurang regelbundet och en tredje lägger stora pengar på kläder eller kanske resor/upplevelser.

Har du en budget? Och håller du med mig om att det inte alltid är nödvändigt utan att man kan ha fullt tillräcklig koll på sin ekonomi ändå? :)

Försäljningsmålet – Så gick det

I början av 2019 satte jag ett monetärt mål kopplat till att sälja saker vi inte längre behöver. Pengar kan fungera som en drivkraft till att få ändan ur att administrera försäljningar. Det kan för många vara det som får en att ta tag i utrensningens sista steg och slutligt släppa taget om sakerna och inte låta dem stå kvar i någon kasse i hallen eller låda i förrådet. Kanske kan familjen göra något extra roligt för pengarna, eller vara lediga ihop?

När jag satt mitt mål att sälja saker för 10 000 kr under ett år, började jag med att skapa en lista i Google Drive över potentiella saker att sälja, samt satte ett ungefärligt pris var och en skulle kunna inbringa. Du kan läsa mer om listan i inlägget ”Prylbanta med ett sparmål”.

För vår del handlade det främst om barnsaker som det fanns potential att göra sig av med, allt från barnens spjälsängar med tillbehör (då vi då just köpt en våningssäng till barnen) till urväxta barnkläder och skor. Men också några av våra egna böcker och kläder.

Hur har det då gått med målet? Jo i början av december sålde jag alla barnens tygblöjor och i och med den försäljningen nåddes målet på att sälja saker för 10 000 kr under år 2019.

Vad såldes för mest pengar? De enskilda saker som inbringat mest pengar var dels en fin Bugaboo åkpåse (som jag själv köpte begagnad till andra barnet) samt barnens tygblöjor (om jag räknar de som en enhet). Båda dessa inbringade strax under 1000 kr per sak. I övrigt har medelpriset varit strax under 200 kr per sak som sålts.

Har allt som skrevs på listan sålts? Nej, ungefär 1/3 av sakerna finns kvar. Allt från barnens barnvagn som vi upptäckte att det var bekvämt att fortsätta ha till och från förskolan, till leksaker där värdet varit på gränsen till för lågt för att mäkta med att sälja. Då har det varit enklare att välja något värt mer pengar eller mer skrymmande som varit skönt att bli av med för att det tar upp fysisk plats.

Var har sakerna sålts? Den största inkomstkällan är en lokal second hand-butik som säljer på kommission. I princip alla barnkläder, ytterkläder och leksaker har sålts där. Det blir visserligen bara en liten summa pengar till mig per plagg (50 % av second hand-priset), men samtidigt nästan inget jobb mer än att rensa ut och butiken ligger nära där vi bor.
Mer skrymmande saker har sålts via en lokal köp- och sälj grupp på Facebook samt Marketplace. Och ytterligare några grejer via Tradera och någon enstaka via Blocket.

Såldes saker varje vecka eller mer oregelbundet? Mer oregelbundet, helt klart. När tid och energi sammanföll att administrera annonser på Tradera och andra platser som nämnts ovan. Saker som var säsongsrelaterade såldes inför rätt säsong.

Kommer de kvarvarande sakerna på listan att säljas nu när målet är nått? Sakerna med högre värde kommer att säljas när det lämpar sig, men en hel del kommer också plockas ihop och skänkas bort. Om jag inte kom mig för att sälja det när jag hade ett försäljningsmål lär jag inte göra det framgent heller. ;)

Gör du/ni något speciellt för pengarna från försäljningarna? Nej, pengarna har inte separerats och lagts på hög till något speciellt. Det hade på sätt och vis varit lite roligt. Och vi kan se det som att den semestervecka i fjällen som vi bokat senare i vintet, vår allra första vintersemestervecka, bekostades av försäljningarna. Den kostade ungefär det vi fick in.

Har du någon ytterligare fråga kopplat till mitt försäljningsmål får du gärna ställa den i kommentarsfältet så svarar jag där.

Innan du sätter ett penga-mål kopplat till att sälja saker, tycker jag du ska fundera över varför du gör det? Alla har nämligen inte pengar som drivkraft, kanske bör fokus istället ligga på att få ut alla prylar du inte behöver i användningskretsloppet igen, eller att äntligen få ordning i förrådet. Det kommer med största sannolikhet inte hända något från en dag till en annan när du säljer den där sista grejen som gör att du uppnår penga-målet. Check och bock på det, men inget mer, vilket kan vara bra att ha med sig. :)

Vad tycker du, finns det är värde i att sätta ett penga-mål kopplat till försäljning av prylar, eller kan det till och med jobba emot en? Har du något mål kring försäljning av onödiga prylar?

5 minimalistiska spartips – stora förändringar

Här om veckan gav jag spartips kring små minimalistiska förändringar man kan göra för att spara pengar. Denna vecka går jag in på större förändringar, vilket även vi gjort ett par. Å ena sidan är de inte lika enkla att applicera rakt av, beroende på hur ens livssituation ser ut, men å andra sidan ger de stora förändringarna ofta större ekonomiska effekter.

Så nu kör vi; här kommer 5 stora minimalistiska spartips:

Tid är pengar. Att se pengar som tid förändrar mångas syn på konsumtion. Plötsligt kostar inte en ny tröja 1000 kr, utan den kostar nästan en dags arbete. Likaså lunchen ute på restaurang dag ut och dag in, kanske får du jobba nästan en timme för att tjäna ihop den. Utlandsresan, hur många veckors jobb är den värd och vad skulle du kunna göra för pengarna istället. Kanske vara ledig betydligt längre tid hemmavid? Är det värt det? Det bestämmer du såklart själv.

Bo litet. Att inte bo större än man behöver kan spara dig mycket pengar. Större bostäder har generellt högre driftkostnader och kräver inköp av fler möbler och accessoarer. Vi bodde kvar i vår tvåa med två barn, men även i nästa steg försökte vi köpa en ”lagom” stor bostad som matchade våra faktiska behov. Kanske har du krav på gästrum när du letar bostad, men fundera då över vad du faktiskt behöver betala extra för att få det där gästrummet. Är det värt sina kanske 200 tkr, 500 tkr + löpande driftkostnader? Det beror såklart på livssituation, hur ofta det kommer nyttjas och vad du kan använda det till övrig tid.

Jobba lokalt. Genom att börja jobba lokalt kan pengar sparas. Förmodligen kan du transportera dig billigare till jobbet, kanske får du dessutom vardagsmotion genom att kunna cykla eller gå och förbättrar din hälsa. Som första punkten anger är tid pengar, och de flesta får mer tid över när de behöver lägga mindre tid på att pendla.

Hemestra. Att inte resa iväg är teoretiskt ett enkelt sätt att spara pengar. Desto svårare kan det vara i praktiken om man har som vana att se semestern som att åka iväg från hemmet, kanske till och med flyga utomlands. Men med flyg, hotell och mat kan en utlandsresa kosta flera tusenlappar per dag, något som sällan händer där hemma. Jag räknade ut att den resa vi gjorde med barnen förra året till Rhodos kostade ca 5 000 kr per dag (!) inkl mat (men inte all inklusive) och då nyttjade vi ändå rabatter och åkte i mitten av maj och inte under högsäsong. En bonus är att hemester och näräventyr oftast är ett bättre val för miljön.

Behöver vs villhöver. Så här års är det lätt att dras med av vårkänslorna och butikernas säljande budskap om att du behöver uppdatera garderoben i vårens färger och mönster. Men det är stor skillnad på att vilja ha något och på att verkligen behöva det. Att lära sig se skillnad på det och agera därefter är a och o om du vill spara stora pengar.

Något som jag tror att de flesta skulle behöva göra är det som första punkten nämner, nämligen att fundera kring konsumtion ur ett större perspektiv: Du sliter på jobbet för att få ihop pengar. Pengar du lägger på att shoppa saker som tar plats där hemma, och som behöver underhållas, organiseras, städas och repareras. Och dessutom har miljön tagit skada under såväl produktion som under sakens resa till dit hem. Om du konsumerar mindre behöver du lägga mindre tid på att ”sköta om” dina prylar, och behöver i teorin jobba mindre. Tid är pengar, eller kanske snarare pengar är tid. :)

Vilken av ovanstående 5 punkter skulle fungera att börja applicera för dig? Eller är det någon eller några av förändringarna som du redan gjort?