Det pratas mycket om inflation just nu. Något det dock sällan pratas om som är minst lika viktigt är livsstilsinflationen som ständigt pågår i samhället, oavsett låg- eller högkonjunktur.
Livsstilsinflation är när vi anpassar våra utgifter i takt med att våra inkomster ökar. Ett tydligt exempel som många kan känna igen sig i, är när man studerat och sedan börjar jobba och får mer pengar att röra sig med. Det blir då naturligt att börja unna sig och lägga till kläder, prylar eller tjänster i sitt liv. Likaså när man avancerar i jobbet och får högre lön. Plötsligt känns det legitimt att köpa en nyare bil, dyrare kläder eller varför inte större bostad så du får plats med alla nya saker? :)
Det som var tillräckligt igår, är inte nog idag.
Vår privatekonomi som egentligen borde bli bättre vid ökad inkomst blir oförändrad eller i vissa fall sämre på grund av livsstilsinflation. Vi skapar oss en allt dyrare livsstil. Ju mer vi konsumerar och vänjer oss vid en hög konsumtion, desto mer beroende blir vi att ha en hög inkomst. Du behöver jobba fler timmar eller ta större ansvar med högre krav, vilket ofta leder till mindre tid för vänner, familj, ideellt arbete och fritidsintressen. Är detta frihet kan man fråga sig?
Livsstilsinflation tenderar att öka på den ekonomiska stressen. Nya kostnader läggs på hög, fasta kostnader ökar och tillslut är du beroende av höga inkomster för att livet ska gå runt.
Att leva ett liv med lägre andel konsumtion gör att risken sjunker. Livet blir enklare och mindre beroende av en hög inkomst. Det i sig kan ge större frihet.
Kan du se hur den här livsstilsinflationen påverkar dig själv eller andra i din omgivning?
Min familj är där men ändå inte. Jag levde så för något år sedan men efter jag blev sjukskriven för stress (arbetade redan då deltid) och insåg att jag vill vara och prioriterar vara hemma lite mer med barnen behövde jag prioritera om. Jag har minskat på flera av mina ”onödiga” utgifter men har fler att arbeta med.
Igår tog jag upp diskussionen om min fortsatta deltid (arbetar 85%) och sambon var inte riktigt med på banan med anledning av just ekonomi och höjda räntor. Påtalade då att vi faktiskt har 2 större bilar (även om vi cyklar en del under vår/sommar/höst) som vi/han valt då vi reser en del o har familjen utspridd etc. men jag ska börja jobba heltid för räntan ökat. Där och då blev vår livstil tydlig.
I övrigt lägger vi nog mest pengar på upplevelser/resor inom Sverige någon gång per år. Försöker önska presentkort till barnen i födelsedagspresent så vi kan genomföra dessa. Vi önskar nog att vi hade vissa nya grejer men nöjer oss med det vi har. Men risken är att tanken kommer tillbaka om någon av oss skulle få bättre betalt. Tack för du satte orden på det jag saknade igår.
Vilket jättebra konkret exempel med bilarna kontra deltid, väldigt intressant och sant.
Och ibland får man tänka längre än ”här och nu” också. Att jobba deltid gör kanske att du kan jobba 85 % en hel månad, ett helt år osv. Istället för att riskera att man blir slutkörd och tvingas ta ut sjukdagar (eller i värsta fall långtidssjuk). Det pratas ju väldigt lite om det, men att vara sjuk kostar ju också stora pengar. Förmodligen långsiktigt bättre för alla (en själv, familjen, arbetsgivare) att kunna jobba 85 % ”hela tiden”.
Så bra inlägg! både jag och min sambo studerar just nu och vi har barn. Vi klarar oss alldeles utmärkt på studielån + bidrag och kan till och med spara en liten summa varje månad. Vi har sålt bilen och cyklar överallt, börjat veckoplanera maten, minskat på shoppingen och vi bor relativt litet och billigt (bostadsrätt 3:a). Innan när vi båda jobbade heltid och inte hade barn gick mycket pengar till bilen, dyra träningskort och utemat. Men vi upplever inte att vår livskvalité är sämre nu än innan, vi har mer fritid tillsammans som familj. Vi har pratat mycket om att vi faktiskt inte behöver bo större eller skaffa bil igen när vi börjar jobba, vi är nöjda med livet som det är nu. Ev kommer vi köpa större boende om några år (om det blir fler barn) men än så länge är vår 3:a alldeles tillräcklig.
Vad härligt att höra att ni diskuterat och resonerat kring liknande frågor för att inte hamna i den klassiska ”livsstilsinflationen”.
Att ha varit student tycker jag hjälper mycket, det är skönt att veta och minnas att jag kunde leva på väldigt lite pengar (och ändå spara till tex en resa) och att livet inte var så annorlunda då. Nu har jag barn men i ärlighetens namn är det inte barnen som kostar utan snarare att jag inte längre tittar på prislappen i mataffären, köper lunch i personalmatsalen samt hämtmat osv.
Pingback: 4 vanliga misstag du gör med din privatekonomi - samhällsutvecklarna
Att inte öka sin konsumtion i takt med ökad köpkraft är en färdighet man kan träna upp. Det enda man måste kunna är att förstå vad man själv menar med ”behöver”. Det mesta vi tror att vi behöver är i själva verket inte alls nödvändigt.
Jag låtsas att jag inte har några pengar när jag har betalat mina räkningar. Då går det åt cirka 2000 kr/månad till mat, nöjen, kläder, presenter, sällanvaror som kopieringspapper, dammsugarpåsar, receptfria apoteksprodukter mm. Det blir mycket pengar på sparkontot …
Pingback: 3 tips för hur du förbättrar din privatekonomi - Carolagrahn
Jag tror att det viktigaste är att fundera på vad MAN SJÄLV vill få ut av livet. Det är så lätt annars att bo större/ha finare bil/köpa kläder i vissa butiker etc. för att andra gör det. För att inte tala om inredning, så mycket pengar som kan försvinna där om man försöker efterliknar de man ser upp till på Instagram (de kan vara minimalister också, även de kan ha fin förvaring ;)).
För mig och min man har det inneburit en otrolig höjning av livskvaliteten att bo större. Det beror på att vi ha så många intressen som tar stor plats, exempelvis musikinstrument och studioutrustning. I lägenheten hade dessa intressen ett litet sovrum på några kvadratmeter, nu i vårt stora hus kan vi breda ut oss och verkligen få utlopp för kreativitet och skaparglädje. Vi lägger alltså våra pengar på större boende, samt på upplevelser som restaurangbesök och konserter. Å andra sidan åker vi aldrig utomlands, köper i princip alla kläder och elektronikprylar secondhand och lappar och lagar det mesta vi äger, vilket tar mycket tid och energi. För någon annan kanske det är mer värt att ha tid över, och pengar till att resa eller köpa finare kläder, och då är boendeytan inte lika viktig.
Jag håller helt med er om att man bör tänka till så att man inte fastnar i fällan att göra alla delar av livet dyrare bara för att man kan. Men om man får ökad inkomst behöver det inte vara fel att lägga mer pengar på något som man inte kunde innan. Men analysera dig själv och dina intressen så att du lägger extra pengar på det som faktiskt betyder något för DIG.
Pingback: Förbättra din privatekonomi 3 tre steg - Direktnytt.se