Etikettarkiv: konsumtion

Medvetenhet skapar förändring

Medvetenhet är ett första steg till förändring. En viktig sak att bli medveten om för att minska sin konsumtion, är att det finns personer där ute som har som jobb att få dig att konsumera saker du inte behöver. Personer som vet alla trick kring när, var och hur de enklast får precis dig på fall.

  • Det är inte ett sammanträffande när en pryl du pratat om eller googlat på dyker upp på rea.
  • Det är inte ett tecken på att du måste shoppa när ett plagg du funderat lite löst på att köpa, plötsligt är med i en reklamannons eller dyker upp på förstasidan i webbutiken du besöker.
  • Och det är inte av ren välvilja som du får ett mejl som påminner dig om att du lagt saker i kundkorgen i webbutiken, men sedan lämnat sidan.

Allt detta är bara tecken på medveten och utstuderad marknadsföring baserad på insamlad data om dig. Skapad av personer och företag som har studerat dina shoppingvanor på många olika plattformar och sparat data kring dig under flera års tid.

Om du kan se det för vad det är och bli medveten om hur arbetet bakom att fånga din uppmärksamhet och dina pengar ser ut, kanske det blir lite lättare att stå emot erbjudanden och strategiskt utplacerade saker i webbutiker.

Stå emot impulsen och bli medveten om ditt eget och företagens beteende. Men också, bli medveten om dina konkreta, verkliga behov. Att inte köpa det som någon marknadsföringsperson använder diverse knep för att locka dig att konsumera i onödan, en tid på dygnet när du har som minst motstånd.

Är du medveten om det ovanstående och har det i åtanke innan du trycker på köp-knappen? :)

Är Instagram det nya ”gå på stan”?

Har Instagram blivit det nya ”gå på stan”? Det vill säga att vi inspireras, influeras och påverkas till onödig konsumtion på liknande sätt som reklamskyltar och skyltfönster försöker få oss att göra när vi går på stan eller i ett köpcentrum.

När vi scrollar Instagram får vi väldigt mycket ”inspiration” och intryck på kort tid. Vi exponeras för många prylar, klädesplagg och reklam samt hinner jämföra oss med väldigt många personer på kort tid. Gör man detta en timme så har man influerats betydligt mer än en heldag på stan eller i ett köpcentrum. Och många scrollar flera timmar varje dag.

En stor risk när vi ”går på stan” fast på Instagram är, dels att vi blir mindre nöjda med oss själva och det vi själva redan har, och att de leder till onödig konsumtion som köps för att vi villhöver snarare än behöver. Och som ett nästa steg riskerar att konsumera andras drömmar (påhittade för att sälja, eller verkliga) snarare än våra egna. När vi känner oss missnöjda i jämförelse med så många andra, är vi extra mottagliga för att konsumera något som ser ut att göra andra lyckliga.

Vi påverkas så mycket av så många, att vi inte hinner tänka och känna inåt. Ju mer ”brus” och yttre intryck, desto svårare att lyssna inåt och landa i våra egna prioriteringar och värderingar. Vad är viktigt för mig, vad mår jag bra av och vad vill jag egentligen ha, göra och prioritera i livet?

Plötsligt en dag riskerar vi att stå där omgivna av prylar eller kläder som inte alls är ”jag”. Och kanske inser vi att vi lyckats köpa någon annans dröm för våra egna pengar. Eller bara någon random pryl som en person vi inte ens känner, lyckades övertyga oss om att vi borde köpa, äga och ha.

Självklart blev vi påverkade av andra personer och reklam även för tjugo år sedan, men då i samband med det där besöket på stan ibland, genom en bild i tidningen eller av vår närmaste vänskapskrets och grannar. Inte matade i flera timmar varje dag av hundratals mer eller mindre okända personer, varav vissa får bra betalt för att övertyga dig om att konsumera saker du egentligen inte behöver.

Vad tycker du, har Instagram blivit det nya ”gå på stan” där man hittar inspiration och påverkas till (onödig) konsumtion?

Underhållsrensning och triggers för att prylbanta

Jag fick en fråga på Instagram om vi har rutiner kring underhållsrensning. Alltså om vi prylbantar lite då och då och hur vi då gör det strukturerat.

Spontant tänkte jag att vi inte har några rutiner kring det, men å andra sidan gör vi viss underhållsrensning regelbundet, så det har kanske mer blivit en vana och inte något vi ser som en ”rutin”.

Det jag identifierat att vi gör och som kan ses som underhållsrensning är att när nedan regelbundna situationer inträffar, kan det trigga oss att prylbanta. Dessa triggers är:

Årstidsväxlingar. När sommaren gör entré och badkläder, shorts och tunna klänningar ska plockas fram, då får både gamla och nya kläder sig en genomgång. Samma sak när vintern är på gång med vantar och mössor etc.

Förändringar. När barn växer ur en storlek i skor/kläder så blir det automatiskt att vi går igenom alla skor/kläder. Likaså om vi möblerar om någonstans eller disponerar om ytor och ändrar om i skåp, så motiverar det också rensning, oavsett om det är bland barnens saker, i köket eller förrådet. Och givetvis de (få) gånger man flyttar.

Oordning. När vi har en period när det blir extra stökigt i hemmet, kanske på grund av stress, barnens kreativa faser eller att det kommit in nya saker i hemmet på kort tid, så det inte hunnit tas om hand. För ja, det händer även hos oss. :) Den där oordningen skapar ofta rensningslust även på andra plan än just där det är oordning för stunden.

Konsumtion. När vi köper saker till hemmet brukar en rensningsiver kunna infinna sig. Exempelvis har vi i närtid köpt en grill och trimmer till gräset. Även den typen av större inköp, kan trigga en känsla av att vilja rensa på helt andra fronter i hemmet som inte alls har med matlagning eller trädgården att göra. :)

Och i de allra flesta fall där det är lämpligt, så tar vi fram alla saker i den specifika kategorin vi rensar, för att få överblick och enklare kunna se vad vi inte har behov av.

Jag vet annars att vissa uppskattar och gärna prylbantar utifrån sådana här modeller:
10-minuter. Gå runt i hemmet och rensa ut så mycket du hinner på 10 minuter. Snabbt och lätt överstökat. Kanske hittar du 20 saker ena gången och 2 andra gången.
100 saker. Bestäm dig för att rensa ut 100 saker under en vecka, en helg eller en dag. Ta dig fram i hemmet rum för rum och se vad du hittar som du eller någon annan i familjen inte längre behöver.

Vi använder inte någon av dessa modeller själva, men de kan fungera i början av ens minimalistiska resa och om man verkligen motiveras av tävlingsmoment. Men generellt tycker vi man ska utgå från konkreta behov, snarare än att ”tvinga” sig till att prylbanta ett visst antal saker. Det tog förmodligen väldigt lång tid att samla på dig alla saker, det är okej att det tar tid att göra dig av med dem.

Hur är det hos dig, har du en ”metodisk” underhållsrensning som görs regelbundet?
Eller är du som oss, att du har situationer som triggar dig att prylbanta och vilka situationer är i så fall det? :)

Cirkulär konsumtion – cirkeln som inte sluts

Ryggradsreaktionen i vårt samhälle är att de flesta problem och behov kan lösas med nykonsumtion. När vi får ett sug efter något, villhöver eller behöver något, så går den första spontana tanken till att köpa nytt. Att det är så djupt rotat i våra tankemönster, i kombination med att det är så billigt att köpa många saker sprillans nya, gör tröskeln till att köpa nytt låg. Och tröskeln till att välja second hand högre. Likaså har det under de senaste decennierna varit högre status att kunna köpa nytt än begagnat.

Här om veckan lämnade vi in två stora påsar till Stadsmissionen som vi hade lyckats fylla med diverse urväxta barnkläder och kvarvarande ”grejer” från den där listan jag gjorde förra året, men som aldrig blev av att säljas.

Och jag tror vi är många som gör just det där, går in med några kassar till en second hand-butik och dumpar grejer (så skönt!), men där slutar den cirkulära konsumtionscirkeln som vi just påbörjade. För när det sedan uppstår behov så är vi långt ifrån lika många som köper second hand.

Enligt Myrorna får de in 18 ton (!) prylar och möbler. Om dagen! Vilket är en ökning från 16 ton för ett par år sedan. Vilket även det är otroligt mycket. För Stadsmissionen visar en siffra från 2017 att de fick in över 4 ton textilier (enbart textilier) varje dag, en siffra som idag med säkerhet är högre.

I Sverige är vi otroligt duktiga på att skänka till second hand, men desto sämre på att köpa dito. 62 procent av oss köper inte second hand enligt en rapport från Naturvårdsverket. När det gäller att sluta den där cirkeln i det cirkulära konsumtionskretsloppet, då är vi svenskar inte alls särskilt duktiga. Och så länge vi bara bidrar i den ena halvan av den cirkulära ekonomin kan vi inte prata om att vi har en hållbar livsstil.

Jag har funderat en del vad fenomenet kan bero på med tanke på dagens utbud samt alla olika kanaler där vi kan köpa saker second hand idag. Är det för att det varit status att kunna köpa nytt? Eller är vi många som har en föråldrad bild av vad second hand-butiker är? Jag minns själv hur jag och mamma besökte Emmaus i min hemstad som barn och tonåring, och jag tyckte att det luktade ”gammalt” där inne, var rörigt och bara fanns kläder som sedan länge gått ur modet. Långt ifrån det jag idag upplever i second hand-butiker. Kanske lever någon gammal och felaktig bild kvar hos många av oss 70/80/90-talister?

Vi behöver börja tänka och agera annorlunda för att klara den klimatomställning vi står inför. För 6-7 år sedan var jag också skeptisk till second hand, sedan blev jag gravid och fick barn och började i den vevan utforska andrahandsmarknaden med helt nya ögon. För att nu har flera plagg som jag aldrig kommer köpa nya för att det finns precis lika bra alternativ second hand, fast billigare och mer klimatvänliga. Läs inlägget 5 plagg jag bara köper second hand, om du är nyfiken på vilka plaggen är. Och så fort det uppstår ett behov av någon pryl, något som gått sönder eller barnen växt ur, så är second hand den första marknaden jag scannar av.

Kanske är stress och upplevd tidsbrist en orsak att folk inte handlar second hand (?). Samt att vi blivit så vana vid att lösa problem snabbt, och då är nykonsumtion närmast till hands när det ändå är så pass billigt (för plånboken, inte för miljön). Vi upplever att vi inte har tid att leta second hand eller tänker inte på att titta vad andrahandsmarknaden har att erbjuda. Vi behöver bli mer medvetna konsumenter med andra ord och inte alltid ha så bråttom. Klimatet behöver att hela cirkeln sluts i det cirkulära konsumtionskretsloppet.

Är du duktig på att sluta den cirkulära konsumtionscirkeln? :)

Konsumera dig till en lycklig jul?

Här om dagen släppte Svensk Handel siffrorna som visar att julhandeln förväntas slå rekord i år igen. Föga förvånande eftersom julhandeln slagit nya försäljningsrekord varje år de senaste åren.

Julen har verkligen två sidor. Jag älskar sidan som innehåller pyssel, bak, mys, umgänge och ljus mitt under den mörkaste tiden på året. Men konsumtionshetsen som tar avspark med Black Friday i slutet av november och sedan pågår fram till jul. För att hämta andan några dagar och sedan ta nya tag under mellandagsrean. Den sidan av julen skulle jag mer än gärna vara utan.

När kommer vi vakna upp och inse att det inte är värt det? Vi blir inte långsiktigt lyckligare av ytterligare en ny tröja, väska eller den senaste modellen bil eller mobil. Vi spenderar cirka 80 miljarder på att shoppa under december månad. Själva julklapparna brukar stå för drygt 20 miljarder. Samtidigt som regeringens totala klimat- och miljöbudget för 2020 uppgår till 12 miljarder. Det är allt annat än långsiktigt hållbart.

Vi konsumenter shoppar alltså under en månad upp mångdubbelt mer än hela vårt lands årsbudget för att åtgärda klimatkrisen. Vi julshoppar sönder våra barns framtid. I hopp om att våra barn (och vi själva) ska bli lyckligare, eller?

Samtidigt som det finns så många fördelar med att minimera sin konsumtionsnivå. Det uppenbara är sparade pengar, men du får också mer tid och mental energi över till annat än att researcha prylar, besöka butiker, köpa prylar och administrera prylar. Samtidigt som du gör miljön en tjänst.

Tänk om julen kunde vara en tid med större fokus på enkelhet. En tid för paus från den sjuka västerländska överkonsumtionen. En tid när kalendern får vara luftig med utrymme för spontanitet. Att julen och veckorna innan blir en tid när man ägnar sig åt det som ligger en närmast hjärtat. Vilket förmodligen inte är att jaga den optimala julklappen eller göra bästa dealen i nätbutiken. Helt enkelt en tid när vi backar tillbaka till julens kärnvärden.

Kanske är det färre och mindre som skulle leda till julfrid och mer långvarig glädje. Och inte den kortvariga kick eller lyckorus som konsumtion eller en julklapp ofta ger. Det går ju faktiskt att visa uppskattning på annat sätt än genom konsumtion av prylar.

Den miljövänligaste konsumtionen är den som inte blir av och lycka sitter inte i prylar eller saker. Det är när du slutar sukta efter nästa pryl, resa, karriärsteg eller nästa vad-som-helst, som du får du tid att landa och fundera över vad som verkligen tillför värde i ditt liv och vad som gör dig lycklig. Förmodligen är det inte särkilt mycket prylar eller julklappar som behövs utan något helt annat, eller hur? :)

Hur känner du inför den kommande konsumtionshögtiden julen som snart tar avspark i och med Black Friday?

5 minimalistiska spartips – stora förändringar

Här om veckan gav jag spartips kring små minimalistiska förändringar man kan göra för att spara pengar. Denna vecka går jag in på större förändringar, vilket även vi gjort ett par. Å ena sidan är de inte lika enkla att applicera rakt av, beroende på hur ens livssituation ser ut, men å andra sidan ger de stora förändringarna ofta större ekonomiska effekter.

Så nu kör vi; här kommer 5 stora minimalistiska spartips:

Tid är pengar. Att se pengar som tid förändrar mångas syn på konsumtion. Plötsligt kostar inte en ny tröja 1000 kr, utan den kostar nästan en dags arbete. Likaså lunchen ute på restaurang dag ut och dag in, kanske får du jobba nästan en timme för att tjäna ihop den. Utlandsresan, hur många veckors jobb är den värd och vad skulle du kunna göra för pengarna istället. Kanske vara ledig betydligt längre tid hemmavid? Är det värt det? Det bestämmer du såklart själv.

Bo litet. Att inte bo större än man behöver kan spara dig mycket pengar. Större bostäder har generellt högre driftkostnader och kräver inköp av fler möbler och accessoarer. Vi bodde kvar i vår tvåa med två barn, men även i nästa steg försökte vi köpa en ”lagom” stor bostad som matchade våra faktiska behov. Kanske har du krav på gästrum när du letar bostad, men fundera då över vad du faktiskt behöver betala extra för att få det där gästrummet. Är det värt sina kanske 200 tkr, 500 tkr + löpande driftkostnader? Det beror såklart på livssituation, hur ofta det kommer nyttjas och vad du kan använda det till övrig tid.

Jobba lokalt. Genom att börja jobba lokalt kan pengar sparas. Förmodligen kan du transportera dig billigare till jobbet, kanske får du dessutom vardagsmotion genom att kunna cykla eller gå och förbättrar din hälsa. Som första punkten anger är tid pengar, och de flesta får mer tid över när de behöver lägga mindre tid på att pendla.

Hemestra. Att inte resa iväg är teoretiskt ett enkelt sätt att spara pengar. Desto svårare kan det vara i praktiken om man har som vana att se semestern som att åka iväg från hemmet, kanske till och med flyga utomlands. Men med flyg, hotell och mat kan en utlandsresa kosta flera tusenlappar per dag, något som sällan händer där hemma. Jag räknade ut att den resa vi gjorde med barnen förra året till Rhodos kostade ca 5 000 kr per dag (!) inkl mat (men inte all inklusive) och då nyttjade vi ändå rabatter och åkte i mitten av maj och inte under högsäsong. En bonus är att hemester och näräventyr oftast är ett bättre val för miljön.

Behöver vs villhöver. Så här års är det lätt att dras med av vårkänslorna och butikernas säljande budskap om att du behöver uppdatera garderoben i vårens färger och mönster. Men det är stor skillnad på att vilja ha något och på att verkligen behöva det. Att lära sig se skillnad på det och agera därefter är a och o om du vill spara stora pengar.

Något som jag tror att de flesta skulle behöva göra är det som första punkten nämner, nämligen att fundera kring konsumtion ur ett större perspektiv: Du sliter på jobbet för att få ihop pengar. Pengar du lägger på att shoppa saker som tar plats där hemma, och som behöver underhållas, organiseras, städas och repareras. Och dessutom har miljön tagit skada under såväl produktion som under sakens resa till dit hem. Om du konsumerar mindre behöver du lägga mindre tid på att ”sköta om” dina prylar, och behöver i teorin jobba mindre. Tid är pengar, eller kanske snarare pengar är tid. :)

Vilken av ovanstående 5 punkter skulle fungera att börja applicera för dig? Eller är det någon eller några av förändringarna som du redan gjort?

Det negativa med en minimalistisk livsstil

Fördelarna med en minimalistisk livsstil är många. Oftast är det såklart dessa som framhävs och med rätta får ta störst plats. De första åren såg vi enbart fördelar med vår livsstil. Men med åren har vi även identifierat ett fåtal nackdelar med en minimalistisk livsstil, de är inte många, och fördelarna är så mycket större, men vi tänkte ändå avslöja de nackdelar vi identifierat:

  • Långsamhet. Det tar lång tid att gå från tanke till handling. Det kan bero på flera olika saker, exempelvis att vi gärna handlar second hand och då kan det ta längre tid att hitta rätt sak i rätt område till rätt pris (och hinna först :) ). Men också för att man vill att köpet ska vara långsiktigt och säkerställa att det är grundat på konkreta behov.

Barnens nya sänglösning tog ett halvår att landa i.

  • Optimeringsvilja. En stor utmaning för många minimalister är viljan att optimera varje beslut vilket, förutom att det i likhet med den första punkten leder till långsamhet i besluts- och köpprocessen, också kan leda till perfektionism. Man vill att det som köps ska vara det bästa på marknaden, det som har längst hållbarhet och som även kommer tåla ögats slitage under lång tid. Det vill säga såväl rent kvalitetsmässigt kunna användas länge, samt något som kommer vara omtyckt länge. Och gärna vara det minst dåliga valet för miljön.

Efter flera år optimeringsvilja landade vi i servisen Swedish Grace.

  • Samvetet. Åtminstone för oss så gnager det dåliga samvetet så fort vi öppnar plånboken och köper något nytt. Oavsett hur stort behovet är, hur bra research som gjorts och hur välgrundat beslutet känns. Det tar ändå emot. Någon gång under processen från tanke till att varan kommit hem, så gör sig det där dåliga miljösamvetet påmint, över att ha konsumerat nytt. För allt är ju inte lämpligt eller smidigt att köpa begagnat.

De här nackdelarna kan såklart ses även som fördelar, för det finns alltid två sidor av myntet. Att det går långsamt gör att vissa köp inte blir av, och då var det väl kanske inte så viktiga som de kändes där och då, eller att ”problemet” löstes på annat sätt än genom konsumtion. Optimeringsviljan gör att köpen, när de väl blir av, ofta blir väldigt välgrundade, långsiktiga och bra. Och lite gnagande dåligt samvete över nykonsumtion tycker jag egentligen bara är bra för att än en gång verkligen tänka till om det är något man behöver eller bara ”villhöver”. :)

De här nackdelarna var som nämnt inget vi upplevde de första åren med vår minimalistiska livsstil. Kanske var vi för nyförälskade för att vilja se baksidorna som livsstilen kom med. ;) Att vi identifierat dem kan också ha att göra med att vi de senaste åren gjort flera större förändringar i livet (barn, flytt, hus, jobb mm) till skillnad från våra första år som minimalister.

Har du upplevt någon negativ sida med en minimalistisk livsstil? Berätta gärna i kommentarsfältet!