Etikettarkiv: konsumtion

Pris per användning – När dyrt kan bli billigt

Något som är dyrt i inköp kan ändå vara billigt i längden. Under förutsättning att du använder plagget eller prylen tillräckligt ofta. Pris per användning (PPA) är ett mått som visar kostnaden för att använda eller konsumera en produkt varje gång den används. Det beräknas genom att dela sakens totala kostnad med antalet gånger den används.

Med det i åtanke kan även billiga saker vara dyra, om vi inte använder dem särskilt ofta. Klassiska felköp helt enkelt eller bara trendiga fast fashion-plagg som vi snabbt tröttnar på.

Det kan underlätta beslutsfattande och medveten konsumtion om du har PPA i åtanke när du konsumerar. Du delar bara kostnaden (priset) för plagget/prylen, med hur många gånger du räknar med att använda den. En tröja för 1000 kr som du räknar med att använda en dag per vecka året runt oavsett årstid, kommer kosta knappt 20 kr per användning. Är det ett kvalitativt plagg som kan användas lika mycket året därpå sjunker kostnaden till mindre än 10 kr per användning. Är det värt det? Det vet bara du.

På detta sätt kan en kvalitativ och tidlös men dyr vinterjacka, bli ett ganska billigt köp sett över tid. Under förutsättning att du bor där det är vinterklimat flera månader per år.

Om jag ska visa två plagg (som båda syns i bilderna ovan) och en pryl som har väldigt låg PPA hos mig så är det följande:

  • Houdini Power Houdi (adlink)
    En tröja jag använder flera gånger i veckan, året runt. Det är tröjan jag jobbar i hemma, den som åker på när jag kommer hem efter en dag på jobbet och tar av mig kontorskläderna, den som är extralager i skidbacken och fungerar som jacka svala sommarkvällar. Min senaste Houdini Power Houdi (jag har haft 2-3 stycken som slitits ut åren) köptes 2019 och har använts säkert 300 av årets 365 dagar så även om den vid köpet kostade ca 1500 kr så har den hittills bara kostat ca 1 kr per användningsdag. :)
  • Linnen från Bread & Boxers (adlink)
    De här linnena (Tank cotton stretch) har jag både under min Houdini-tröja nämnd ovan, men också under alla mina skjortor eller tröjor på jobbet, liksom till vardags sommartid som ett ”eget” plagg. De är bekväma, lagom långa i midjan, inte för urringade och har varken för smala eller breda axelband för min smak. Dessutom håller de formen otroligt länge, tvätt efter tvätt. Jag har både vita, gråa och svarta linnen.
  • Min temosmugg
    Jag velade länge innan jag köpte en termosmugg, men idag går det ingen kontorsdag utan min temosmugg, ingen längre bilresa eller utflykt. Den har använts i många år nu, jag skrev om den här år 2017 på bloggen. Jag använder den i snitt 3 dagar per vecka oavsett årstid, under sju år blir det totalt 1092 användningsdagar för något som kostat mig 400 kr i inköp. Det blir några ören för något som skänker mig glädje flera gången i veckan.

Hur mycket får ett plagg kosta, var går gränsen i PPA, hur ska man tänka? Det är såklart upp till en själv samt kommer vara olika för olika typer av plagg. Och ibland märker man först i efterhand att det visst blev ett felköp med väldigt hög PPA. Då gäller det att lära av misstagen och gå vidare med de lärdomarna i bagaget.

Har jag själv inga saker med otroligt högt PPA? Jodå, även minimalister gör misstag. :) Det jag tänker på spontant är ett par riktigt dyra festklänningar som köptes för 15-20 år sedan men bara använts 2-3 gånger och kostade flera tusen i inköp. Dyrköpta lärdomar.

Har du PPA i åtanke när du konsumerar? Har du kanske till och med räknat ut PPA för några av dina plagg eller prylar? :)

Konsumtion som humörhöjare i novembermörkret

Det är grått, det är regnigt och det är mörkt. November har sina utmaningar och det är inte konstigt om man desperat letar efter humörhöjare i vardagen så här års. Som exempelvis genom konsumtion.

För våra hjärnor ger oss små rus av dopamin och en känsla av välbehag när vi shoppar och konsumerar. Dopaminkicken gör att vi känner oss glada och nöjda, vilket hjärnan tolkar som att den vill ha upprepning av det vi gjorde för att återskapa samma känsla igen.

Detta gör att hjärnan kan lura oss att konsumera saker vi inte behöver, för att den vill få oss att känna glädje och nöjdhet i likhet med vid tidigare liknande upplevelse. Problemet är att dopaminkickens positiva känsla är så kortvarig. Liksom att hjärnan med tiden vänjer sig – den nya skjortan blir snabbt den vanliga skjortan och märkesväskan blir bara en bland flera väskor, osv. Då är det lätt att hjärnan söker efter något nytt att konsumera för att få en ny dopaminkick.

Det visar även statistik över hur plagg används. I snitt använder vi våra klädesplagg 7 gånger och sparar dem i garderoben i ca 2,5 år innan vi gör oss av med dem.

Och som sagt, den här årstiden kan hjärnan desperat leta efter de där dopaminkickarna för att få energi och höja humöret, i en tid då energinivåerna är låga hos många av oss. Samtidigt tar butikerna ner konsumtionströskeln genom Singles day, Black Friday, Black Week mm.

Vad kan man då göra? Jo, en del är att bli medveten om beteenden och förstå mekanismerna bakom det när du blir väldigt sugen på att konsumera utan att egentligen ha ett konkret behov. Att förstå att det kan vara hormonellt betingat. Likaså att ta för vana att vänta någon vecka med slutligt köp. För det är förvånansvärt ofta som lite distans tar bort ett tidigare starkt köpsug.

Kan du känna igen dig? Vad är dina tankar kring det här? :)

Minskad marginalnytta av mer konsumtion

Att marginalnyttan minskar är ett antagande som ofta används inom nationalekonomi för att förstå konsumtion. Marginalnytta avser:

Den extra nytta som en individ får av ytterligare en enhet av något.

Är du törstig är det härligt att köpa ett glas god dryck, men det fjärde glaset smakar förmodligen inte lika gott, trots att det kostar lika mycket att köpa. Samma sak med elektronik och kläder. Ju mer du köper av något du redan har liknande av, desto mindre värde har den ytterligare enheten.

Alla kan vi behöva nya (eller bättre begagnade) kläder och tekniska prylar ibland för att saker slits, går sönder och det kommer bättre produkter. Men ingen behöver 30 par skor, en tv i varje rum eller tre mobiltelefoner. Nyttan av varje ytterligare liknande sak, sjunker i takt med att överflödet ökar. Även om du har pengarna, eller handlar på rea, så finns alltid alternativkostnaden där och behöver beaktas.

Kanske blir marginalnyttan till och med negativ med allt för mycket saker. Helt enkelt för att det tillslut tar mer än det ger. Det blir för stor kostnad och för mycket underhåll, förvaring, organisering osv med ytterligare en enhet, att marginalnyttan blir negativ.

För hur många av något behöver vi egentligen? Om du tänker på något du själv har flera likadana av, visst finns det ändå en eller ett par som du oftast ändå väljer före de andra? Den skönaste mössan, bästa väskan, bekvämaste skorna, finaste skålen osv.

Kan du känna igen dig i den minskade marginalnyttan av att konsumera ytterligare en enhet av något du redan äger? :)

Varför köper vi så mycket saker?

Du stirrar på kassarna med utrensade kläder och prylar och ser tusenlapparna som istället skulle kunna gett dig en resa, roliga upplevelser med familjen eller varit siffror på ditt bankkonto. Nu hoppas du kunna få tillbaka åtminstone en liten del för att väga upp dina tidigare dåliga beslut och felaktiga köp. Jag vet precis hur det känns.

Vi ger upp frihet till förmån för saker som knappt kommer vara värt något vid nästa års loppis. Varför gör vi det? Några anledningar är:

  • Jakten på en bra deal. Många människor motiveras till köp av att göra en riktigt bra affär snarare än att tillfredsställa ett konkret behov. Jakten på ett riktigt bra pris och känslan av att ha fyndat driver konsumtionen.
  • Mentala kryckor. Konsumtion för att känna sig säkrare, tryggare och mer förberedd vid nya utmaningar. Allt från nya kläder inför ett nytt jobb, eller ny teknisk pryl eller plagg inför en ny träningsform.
  • Låg tröskel. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger en känsla av att vi är smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa på rea, trots att vi de facto spenderar pengar.
  • Emotionell tröst eller belöning. Shopping ger oss energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera.
  • Status, tillhörighet och identitet. Vi påverkas i hög grad av vår närmaste omgivning och deras krav, kultur och förväntningar. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp konsumerar. Utöver grupptillhörighet är social status en stark drivkraft för hur och varför vi konsumerar, vilket är applicerbart på allt från bostäder, bilar, klockor, kläder och tekniska prylar.

Ytterligare några anledningar skriver vi om i vår bok Prylbanta – Färre saker, större frihet.

Ovannämnda punkter kan vara extra viktiga att ha med sig inför höstens black friday. När marknadsförarna vill få dig att känna att du gör en bra deal, att du bör belöna dig med det här, eller höja din status med det där, och genom att sänka priset sänker de tröskeln till att trycka på köp-knappen. Medvetenhet är ett första steg mot förändring, så bli medveten om dina konsumtionsmönster och vad som ofta triggar dig till onödig konsumtion. För att i nästa steg låta bli att göra om samma shoppingmisstag igen.

Vilken av de ovanstående punkterna känner du mest igen hos dig själv eller andra :)

Se upp för livsstilsinflation

Det pratas mycket om inflation just nu. Något det dock sällan pratas om som är minst lika viktigt är livsstilsinflationen som ständigt pågår i samhället, oavsett låg- eller högkonjunktur.

Livsstilsinflation är när vi anpassar våra utgifter i takt med att våra inkomster ökar. Ett tydligt exempel som många kan känna igen sig i, är när man studerat och sedan börjar jobba och får mer pengar att röra sig med. Det blir då naturligt att börja unna sig och lägga till kläder, prylar eller tjänster i sitt liv. Likaså när man avancerar i jobbet och får högre lön. Plötsligt känns det legitimt att köpa en nyare bil, dyrare kläder eller varför inte större bostad så du får plats med alla nya saker? :)

Det som var tillräckligt igår, är inte nog idag.

Vår privatekonomi som egentligen borde bli bättre vid ökad inkomst blir oförändrad eller i vissa fall sämre på grund av livsstilsinflation. Vi skapar oss en allt dyrare livsstil. Ju mer vi konsumerar och vänjer oss vid en hög konsumtion, desto mer beroende blir vi att ha en hög inkomst. Du behöver jobba fler timmar eller ta större ansvar med högre krav, vilket ofta leder till mindre tid för vänner, familj, ideellt arbete och fritidsintressen. Är detta frihet kan man fråga sig?

Livsstilsinflation tenderar att öka på den ekonomiska stressen. Nya kostnader läggs på hög, fasta kostnader ökar och tillslut är du beroende av höga inkomster för att livet ska gå runt.

Att leva ett liv med lägre andel konsumtion gör att risken sjunker. Livet blir enklare och mindre beroende av en hög inkomst. Det i sig kan ge större frihet.

Kan du se hur den här livsstilsinflationen påverkar dig själv eller andra i din omgivning?

5 tips för lägre konsumtion

I förra inlägget skrev jag om vikten av att inte enbart prylbanta, utan att även minska sitt inflöde av såväl nya som begagnade saker i hemmet och livet.

Att enbart prylbanta, och inte minimera inflödet av prylar, kommer inte fungera. Om du inte minskar vad som kommer in i ditt hem och liv, så hamnar du i en ständig cykel av att ha saker som du vill rensa och göra dig av med. Det blir som jojo-minimalism som aldrig tar slut och man får aldrig känna av minimalismens positiva effekter.

Så här kommer några konkreta tips för lägre konsumtion:

Förhala beslutet. Ha som grundregel att aldrig spontanköpa något. Hittar du något intressant så sov alltid på saken eller sätt en tidsram att vänta en vecka eller månad och se om behovet känns lika starkt när tidsperioden passerat. Det är förvånansvärt ofta som lite distans och tid resulterar i att ett för stunden intensivt behov svalnar.

Hitta mönster. Lär känna dig själv och dina (o)vanor kopplade till konsumtion genom att bli uppmärksam på när du konsumerar. Är det på kvällar när du är trött? Ensamma helger i gallerian? När du är nedstämd? Eller kanske vid en specifik tidpunkt i månaden (läs menscykeln)? Och kan du utifrån den kunskapen du får och de mönster du ser, hitta strategier för att förebygga och undvika situationer som triggar onödig konsumtion.

Ställ kontrollfrågor. Fråga dig själv frågor som; Hur blir mitt liv bättre med saken? Vad kommer prylen skapa för värde för mig? Hur ofta kommer jag egentligen använda den? Och är detta något jag verkligen behöver, eller är det mer något jag villhöver? :)

Tänk på alternativkostnaden. Fundera över vad du skulle kunna göra med pengarna istället? Vad försakar du indirekt idag men också i framtiden genom att konsumera saker du egentligen inte behöver? Det handlar inte om att bli snål på alla fronter, det handlar om att göra medvetna val och prioriteringar, och känna till vad ens alternativkostnad kan vara, på både kort och lång sikt.

Låna eller hyra. När det uppstår ett behov eller sug är den idag naturligaste och snabbaste lösningen oftast att köpa något nytt och fräscht. Men överväg alternativ till att köpa och äga. Oftast kan du låna eller hyra saken vilket generellt sett är miljövänligare. Och om det är något du tror dig komma att använda sällan, är det ofta mer ekonomiskt fördelaktigt att hyra (kolla in exempelvis Hygglo). Fritidsbanker runt om i landet är perfekta att låna fritidsutrustning genom, men även många grannar har en hel del grejer att låna/hyra ut. :)

Om du kommer fram till att det är konsumtion som är lösningen på ditt behov. Så börja alltid med att scanna av second hand-marknaden. Andra hand i första hand, så att säga.

Sen får man komma ihåg att inflöde av saker inte enbart kommer genom egen konsumtion. Man får saker i present, ärver eller tackar ja till gratisprylar. Detta gör också att saker tar sig in över tröskeln i hemmet, och inte alltid de mest genomtänkta sakerna.

Jag tycker själv att förhala beslutet är väldigt användbart, liksom att ställa några kontrollfrågor för att inse att det nog inte var så viktigt ändå som det först kändes när konsumtionssuget satte in.

Hur är det för dig? :)

Orsaken till återkommande rensning

Det är lätt att fastna i tanken att minimalism bara handlar om att prylbanta, men det handlar minst lika mycket om att gå emot den smått absurda konsumtionskultur som vi innerst inne vet är ohållbar för den planet vi förvaltar tillsammans.

För du kan inte prylbanta dig ur dåliga konsumtionsmönster.

Det är lätt att hamna i en loop där du i perioder rensar och prylbantar i hemmet, men sedan fyller på med nya (eller bättre begagnade) prylar och kläder. Ha-begäret finns hela tiden där och suktandet efter mer, fler och större. Och det ständiga inflödet gör att du netto aldrig får ut maximal effekt av den minimalistiska livsstilen.

Medvetenhet är ett första steg till förändring så genom att bli medveten om vad, när och hur du konsumerar saker du egentligen inte behöver, kan du också minimera dessa. Vad har du köpt det senaste året? Har något av det inte kommit till användning i den utsträckning du förutspådde? Och vad beror det i så fall på?

Det är lätt att glömma allt som konsumeras, men genom en snabb genomgång av de senaste årets transaktioner på ditt bankkort får du ett hum om vad som köpts in.

Minimalism går delvis ut på att rensa ut överflödiga prylar du äger, men minst lika mycket om att få insikt i och kontroll över dina konsumtionsmönster för att på sikt kunna leva enklare och förhoppningsvis även ett lyckligare liv.

I nästa inlägg som kommer senare i veckan kommer du få tips på några konkreta sätta att minimera onödig konsumtion.

Är du bra på att minimera inflödet av saker i hemmet?