Etikettarkiv: konsumtion

Minskad marginalnytta av mer konsumtion

Att marginalnyttan minskar är ett antagande som ofta används inom nationalekonomi för att förstå konsumtion. Marginalnytta avser:

Den extra nytta som en individ får av ytterligare en enhet av något.

Är du törstig är det härligt att köpa ett glas god dryck, men det fjärde glaset smakar förmodligen inte lika gott, trots att det kostar lika mycket att köpa. Samma sak med elektronik och kläder. Ju mer du köper av något du redan har liknande av, desto mindre värde har den ytterligare enheten.

Alla kan vi behöva nya (eller bättre begagnade) kläder och tekniska prylar ibland för att saker slits, går sönder och det kommer bättre produkter. Men ingen behöver 30 par skor, en tv i varje rum eller tre mobiltelefoner. Nyttan av varje ytterligare liknande sak, sjunker i takt med att överflödet ökar. Även om du har pengarna, eller handlar på rea, så finns alltid alternativkostnaden där och behöver beaktas.

Kanske blir marginalnyttan till och med negativ med allt för mycket saker. Helt enkelt för att det tillslut tar mer än det ger. Det blir för stor kostnad och för mycket underhåll, förvaring, organisering osv med ytterligare en enhet, att marginalnyttan blir negativ.

För hur många av något behöver vi egentligen? Om du tänker på något du själv har flera likadana av, visst finns det ändå en eller ett par som du oftast ändå väljer före de andra? Den skönaste mössan, bästa väskan, bekvämaste skorna, finaste skålen osv.

Kan du känna igen dig i den minskade marginalnyttan av att konsumera ytterligare en enhet av något du redan äger? :)

Varför köper vi så mycket saker?

Du stirrar på kassarna med utrensade kläder och prylar och ser tusenlapparna som istället skulle kunna gett dig en resa, roliga upplevelser med familjen eller varit siffror på ditt bankkonto. Nu hoppas du kunna få tillbaka åtminstone en liten del för att väga upp dina tidigare dåliga beslut och felaktiga köp. Jag vet precis hur det känns.

Vi ger upp frihet till förmån för saker som knappt kommer vara värt något vid nästa års loppis. Varför gör vi det? Några anledningar är:

  • Jakten på en bra deal. Många människor motiveras till köp av att göra en riktigt bra affär snarare än att tillfredsställa ett konkret behov. Jakten på ett riktigt bra pris och känslan av att ha fyndat driver konsumtionen.
  • Mentala kryckor. Konsumtion för att känna sig säkrare, tryggare och mer förberedd vid nya utmaningar. Allt från nya kläder inför ett nytt jobb, eller ny teknisk pryl eller plagg inför en ny träningsform.
  • Låg tröskel. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger en känsla av att vi är smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa på rea, trots att vi de facto spenderar pengar.
  • Emotionell tröst eller belöning. Shopping ger oss energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera.
  • Status, tillhörighet och identitet. Vi påverkas i hög grad av vår närmaste omgivning och deras krav, kultur och förväntningar. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp konsumerar. Utöver grupptillhörighet är social status en stark drivkraft för hur och varför vi konsumerar, vilket är applicerbart på allt från bostäder, bilar, klockor, kläder och tekniska prylar.

Ytterligare några anledningar skriver vi om i vår bok Prylbanta – Färre saker, större frihet.

Ovannämnda punkter kan vara extra viktiga att ha med sig inför höstens black friday. När marknadsförarna vill få dig att känna att du gör en bra deal, att du bör belöna dig med det här, eller höja din status med det där, och genom att sänka priset sänker de tröskeln till att trycka på köp-knappen. Medvetenhet är ett första steg mot förändring, så bli medveten om dina konsumtionsmönster och vad som ofta triggar dig till onödig konsumtion. För att i nästa steg låta bli att göra om samma shoppingmisstag igen.

Vilken av de ovanstående punkterna känner du mest igen hos dig själv eller andra :)

Se upp för livsstilsinflation

Det pratas mycket om inflation just nu. Något det dock sällan pratas om som är minst lika viktigt är livsstilsinflationen som ständigt pågår i samhället, oavsett låg- eller högkonjunktur.

Livsstilsinflation är när vi anpassar våra utgifter i takt med att våra inkomster ökar. Ett tydligt exempel som många kan känna igen sig i, är när man studerat och sedan börjar jobba och får mer pengar att röra sig med. Det blir då naturligt att börja unna sig och lägga till kläder, prylar eller tjänster i sitt liv. Likaså när man avancerar i jobbet och får högre lön. Plötsligt känns det legitimt att köpa en nyare bil, dyrare kläder eller varför inte större bostad så du får plats med alla nya saker? :)

Det som var tillräckligt igår, är inte nog idag.

Vår privatekonomi som egentligen borde bli bättre vid ökad inkomst blir oförändrad eller i vissa fall sämre på grund av livsstilsinflation. Vi skapar oss en allt dyrare livsstil. Ju mer vi konsumerar och vänjer oss vid en hög konsumtion, desto mer beroende blir vi att ha en hög inkomst. Du behöver jobba fler timmar eller ta större ansvar med högre krav, vilket ofta leder till mindre tid för vänner, familj, ideellt arbete och fritidsintressen. Är detta frihet kan man fråga sig?

Livsstilsinflation tenderar att öka på den ekonomiska stressen. Nya kostnader läggs på hög, fasta kostnader ökar och tillslut är du beroende av höga inkomster för att livet ska gå runt.

Att leva ett liv med lägre andel konsumtion gör att risken sjunker. Livet blir enklare och mindre beroende av en hög inkomst. Det i sig kan ge större frihet.

Kan du se hur den här livsstilsinflationen påverkar dig själv eller andra i din omgivning?

5 tips för lägre konsumtion

I förra inlägget skrev jag om vikten av att inte enbart prylbanta, utan att även minska sitt inflöde av såväl nya som begagnade saker i hemmet och livet.

Att enbart prylbanta, och inte minimera inflödet av prylar, kommer inte fungera. Om du inte minskar vad som kommer in i ditt hem och liv, så hamnar du i en ständig cykel av att ha saker som du vill rensa och göra dig av med. Det blir som jojo-minimalism som aldrig tar slut och man får aldrig känna av minimalismens positiva effekter.

Så här kommer några konkreta tips för lägre konsumtion:

Förhala beslutet. Ha som grundregel att aldrig spontanköpa något. Hittar du något intressant så sov alltid på saken eller sätt en tidsram att vänta en vecka eller månad och se om behovet känns lika starkt när tidsperioden passerat. Det är förvånansvärt ofta som lite distans och tid resulterar i att ett för stunden intensivt behov svalnar.

Hitta mönster. Lär känna dig själv och dina (o)vanor kopplade till konsumtion genom att bli uppmärksam på när du konsumerar. Är det på kvällar när du är trött? Ensamma helger i gallerian? När du är nedstämd? Eller kanske vid en specifik tidpunkt i månaden (läs menscykeln)? Och kan du utifrån den kunskapen du får och de mönster du ser, hitta strategier för att förebygga och undvika situationer som triggar onödig konsumtion.

Ställ kontrollfrågor. Fråga dig själv frågor som; Hur blir mitt liv bättre med saken? Vad kommer prylen skapa för värde för mig? Hur ofta kommer jag egentligen använda den? Och är detta något jag verkligen behöver, eller är det mer något jag villhöver? :)

Tänk på alternativkostnaden. Fundera över vad du skulle kunna göra med pengarna istället? Vad försakar du indirekt idag men också i framtiden genom att konsumera saker du egentligen inte behöver? Det handlar inte om att bli snål på alla fronter, det handlar om att göra medvetna val och prioriteringar, och känna till vad ens alternativkostnad kan vara, på både kort och lång sikt.

Låna eller hyra. När det uppstår ett behov eller sug är den idag naturligaste och snabbaste lösningen oftast att köpa något nytt och fräscht. Men överväg alternativ till att köpa och äga. Oftast kan du låna eller hyra saken vilket generellt sett är miljövänligare. Och om det är något du tror dig komma att använda sällan, är det ofta mer ekonomiskt fördelaktigt att hyra (kolla in exempelvis Hygglo). Fritidsbanker runt om i landet är perfekta att låna fritidsutrustning genom, men även många grannar har en hel del grejer att låna/hyra ut. :)

Om du kommer fram till att det är konsumtion som är lösningen på ditt behov. Så börja alltid med att scanna av second hand-marknaden. Andra hand i första hand, så att säga.

Sen får man komma ihåg att inflöde av saker inte enbart kommer genom egen konsumtion. Man får saker i present, ärver eller tackar ja till gratisprylar. Detta gör också att saker tar sig in över tröskeln i hemmet, och inte alltid de mest genomtänkta sakerna.

Jag tycker själv att förhala beslutet är väldigt användbart, liksom att ställa några kontrollfrågor för att inse att det nog inte var så viktigt ändå som det först kändes när konsumtionssuget satte in.

Hur är det för dig? :)

Orsaken till återkommande rensning

Det är lätt att fastna i tanken att minimalism bara handlar om att prylbanta, men det handlar minst lika mycket om att gå emot den smått absurda konsumtionskultur som vi innerst inne vet är ohållbar för den planet vi förvaltar tillsammans.

För du kan inte prylbanta dig ur dåliga konsumtionsmönster.

Det är lätt att hamna i en loop där du i perioder rensar och prylbantar i hemmet, men sedan fyller på med nya (eller bättre begagnade) prylar och kläder. Ha-begäret finns hela tiden där och suktandet efter mer, fler och större. Och det ständiga inflödet gör att du netto aldrig får ut maximal effekt av den minimalistiska livsstilen.

Medvetenhet är ett första steg till förändring så genom att bli medveten om vad, när och hur du konsumerar saker du egentligen inte behöver, kan du också minimera dessa. Vad har du köpt det senaste året? Har något av det inte kommit till användning i den utsträckning du förutspådde? Och vad beror det i så fall på?

Det är lätt att glömma allt som konsumeras, men genom en snabb genomgång av de senaste årets transaktioner på ditt bankkort får du ett hum om vad som köpts in.

Minimalism går delvis ut på att rensa ut överflödiga prylar du äger, men minst lika mycket om att få insikt i och kontroll över dina konsumtionsmönster för att på sikt kunna leva enklare och förhoppningsvis även ett lyckligare liv.

I nästa inlägg som kommer senare i veckan kommer du få tips på några konkreta sätta att minimera onödig konsumtion.

Är du bra på att minimera inflödet av saker i hemmet?

Utgå från behov vid Black Friday

Om du inte behövde det förra veckan, så behöver du det inte heller denna vecka. Oavsett vad de oemotståndliga erbjudandena vid Black Friday försöker övertyga dig om.

Se dig omkring i hemmet, du har med största sannolikhet allt du verkligen behöver. Din familj har allt den behöver. Om det var något som ni verkligen, verkligen behövde, då hade ni redan köpt det när behov uppstod. Inte på en viss fredag i november.

Det är ingen bra deal, om du inte behöver det. Oavsett vad prislappen visar, så kommer det du låter komma över tröskeln in till ditt hem, att kosta dig i tid och energi.

När du köper något, betalar du med delar av ditt liv i form av tid, pengar och energi. Ju mer vi köper som vi egentligen inte behöver, desto mindre fria blir vi. Ofta både praktiskt och känslomässigt. Black Friday finns för att vi ska falla för frestelsen att konsumera saker vi inte behöver, och fylla på samlingen av saker vi inte använder i våra garderober, lådor och förråd.

Vad kan man göra om man känner sig överväldigad av alla erbjudanden som kommer och har svårt att följa sina värderingar och grundprinciper kring konsumtion?

Här är 3 tips:

  1. Behov. För det första – lär känna dina verkliga behov och vad du verkligen, verkligen vill ha. Detta eftersom reklamen försöker övertyga dig om att köpa saker du inte ens visste att du hade behov av. :)
  2. Avregistrera. Avregistrera dig från nyhetsbrev och reklammejl. Det vill säga omge dig inte med onödiga frestelser och placera dig inte i en omgivning fylld av uppmuntran till shopping. Radera mejlen utan att ens öppna eller scrolla ner till ”avregistrera”.
  3. Avstå. Inse att Black Friday är ett spel där marknadsförarna försöker övertyga dig om att livet kommer bli roligare och bättre om du köper deras vad-som-helst. Att det du har idag bör du vara missnöjd med, medan det som de nu säljer till ett oemotståndligt pris, kommer göra dig lyckligare och vara mer imponerande. Våga avstå och fundera ett extra varv över punkt 1 innan du trycker på ”köp”.

Egentligen gäller det ovanstående inte enbart vid Black Friday. Att avregistrera dig från reklam-mejl och nyhetsbrev gör att du inte konstant utsätts för frestelser eller har någon som regelbundet försöker övertyga dig om att det du har idag, inte är tillräckligt eller bra nog. Att minimera denna typ av ”brus” kommer spara dig tid, pengar och energi, samtidigt som du gör miljön en tjänst.

Och självklart är det okej att köpa förbrukningsvaror du ändå brukar köpa men göra det till ett lägre pris under Black Friday. Eller något du har ett stort behov av som du avvaktat att köpa för att se om det blir erbjudande nu. Men majoriteten av allt som säljs i samband med Black Friday, är inte av den karaktären. Tyvärr.

Vad shoppar du i samband med årets Black Friday?

Att köpa saker second hand

Jag behöver inte ha en stor garderob eller spara massor av prylar ”om utifall att”. Om behov av något plagg eller pryl uppstår, så vet jag att det med största sannolikhet finns att få tag på second hand.

För några år sedan kände jag ett motstånd till att köpa något begagnat som någon annan redan hade använt. Använda någon annans kläder som luktar instängd byrålåda eller kanske stinker av parfymerat tvättmedel eller sköljmedel (något vi undviker), leksaker som någon annans barnfingrar kladdat på eller fåtöljen som någon annan suttit i med ofräscha byxor. Så gick mina tankegångar då.

Idag är begagnatmarknaden lättillgänglig, utbredd och snabbväxande. Ändå läggs det ut betydligt fler grejer till försäljning, jämfört med vad som köps. Så jag antar att fördomarna mot att köpa begagnat finns där i bakgrunden hos många. Varför skulle man annars hellre köpa dyrt och omiljövänligt nyproducerat, än billigare och miljövänligare begagnat? Är det känslan i att köpa nytt, eller statusen i att kunna göra det, som lockar?

När du var på semester sist, bodde du på hotell, vandrarhem eller kanske via AirBnb? Åker du taxi hem ibland? Brukar du sitta på sätena på buss, tåg eller tunnelbanan (okej, vid tunnelbanan går min gräns ;) )? Har du dina barn på förskola till vardags? Jag tror du förstår var jag är på väg.

Då har du eller dina familjemedlemmar kommit i närkontakt med redan använda saker. Förmodligen väldigt många gånger utan att tänka på att det skulle vara äckligt. Visst de rengörs ju emellanåt på de flesta ställen. Och det kan du göra i samma utsträckning med begagnade saker du köper. Har du suttit i soffan hemma hos vänner? I den har ju också väldigt många för dig okända personer suttit i, var går egentligen gränsen från helt okej till lite småäckligt? :)

Kom ihåg du är inte dina prylar. Att köpa begagnat behöver inte vara en spegling av dig som person eller din sociala status. Att köpa begagnat betyder inte att du är fattig. Att köpa begagnat är ett medvetet och mer hållbart val som gynnar både dig och vår planet.

Och du, om du kommer igång och köper second hand och inser vad mycket mer du får för pengarna, och vilka trevliga möten med främlingar som ofta uppstår. Så betyder inte det att du ska gå bananas och köpa mer än du behöver. Pengarna du sparar på att köpa begagnat istället för nytt, kan du göra något bättre för än att överkonsumera.

Och precis som jag inledde blogginlägget med, så kan medvetenheten kring att det du behöver kommer gå att få tag på begagnat när behov uppstår. Göra att du inte fyller garderoben eller hemmet till bredden med onödiga prylar eller spontana reaköp.

Har du ett motstånd till att köpa prylar och kläder second hand?