Etikettarkiv: konsumera

Konsumera dig till en lycklig jul?

Här om dagen släppte Svensk Handel siffrorna som visar att julhandeln förväntas slå rekord i år igen. Föga förvånande eftersom julhandeln slagit nya försäljningsrekord varje år de senaste åren.

Julen har verkligen två sidor. Jag älskar sidan som innehåller pyssel, bak, mys, umgänge och ljus mitt under den mörkaste tiden på året. Men konsumtionshetsen som tar avspark med Black Friday i slutet av november och sedan pågår fram till jul. För att hämta andan några dagar och sedan ta nya tag under mellandagsrean. Den sidan av julen skulle jag mer än gärna vara utan.

När kommer vi vakna upp och inse att det inte är värt det? Vi blir inte långsiktigt lyckligare av ytterligare en ny tröja, väska eller den senaste modellen bil eller mobil. Vi spenderar cirka 80 miljarder på att shoppa under december månad. Själva julklapparna brukar stå för drygt 20 miljarder. Samtidigt som regeringens totala klimat- och miljöbudget för 2020 uppgår till 12 miljarder. Det är allt annat än långsiktigt hållbart.

Vi konsumenter shoppar alltså under en månad upp mångdubbelt mer än hela vårt lands årsbudget för att åtgärda klimatkrisen. Vi julshoppar sönder våra barns framtid. I hopp om att våra barn (och vi själva) ska bli lyckligare, eller?

Samtidigt som det finns så många fördelar med att minimera sin konsumtionsnivå. Det uppenbara är sparade pengar, men du får också mer tid och mental energi över till annat än att researcha prylar, besöka butiker, köpa prylar och administrera prylar. Samtidigt som du gör miljön en tjänst.

Tänk om julen kunde vara en tid med större fokus på enkelhet. En tid för paus från den sjuka västerländska överkonsumtionen. En tid när kalendern får vara luftig med utrymme för spontanitet. Att julen och veckorna innan blir en tid när man ägnar sig åt det som ligger en närmast hjärtat. Vilket förmodligen inte är att jaga den optimala julklappen eller göra bästa dealen i nätbutiken. Helt enkelt en tid när vi backar tillbaka till julens kärnvärden.

Kanske är det färre och mindre som skulle leda till julfrid och mer långvarig glädje. Och inte den kortvariga kick eller lyckorus som konsumtion eller en julklapp ofta ger. Det går ju faktiskt att visa uppskattning på annat sätt än genom konsumtion av prylar.

Den miljövänligaste konsumtionen är den som inte blir av och lycka sitter inte i prylar eller saker. Det är när du slutar sukta efter nästa pryl, resa, karriärsteg eller nästa vad-som-helst, som du får du tid att landa och fundera över vad som verkligen tillför värde i ditt liv och vad som gör dig lycklig. Förmodligen är det inte särkilt mycket prylar eller julklappar som behövs utan något helt annat, eller hur? :)

Hur känner du inför den kommande konsumtionshögtiden julen som snart tar avspark i och med Black Friday?

Medvetenhet kring behöva eller villhöva

Så här års lockar butikerna med sommarens färger, material och mönster inför den varma årstiden. De använder säljande budskap och bilder, liksom spelar på dina vårkänslor, för att försöka få dig att tro att du behöver något nytt. Men det är stor skillnad på att vilja ha något och på att verkligen behöva det. Att lära sig se skillnaden och inte agera på den första impulsen eller känslan är A och O för att spara såväl pengar, som din tid och göra snällare val för miljön.

En viktig pusselbit kallas medvetenhet. Att bli medveten om butikernas knep, dina egna känslor och att agera ansvarsfullt och medvetet.

Men vi är ju inga robotar utan människor med känslor och impulser, så ett tips är att även minimera antalet frestelser du utsätter dig för. Om du väl har bestämt dig för att minimera nykonsumtion så gör du rätt i att inte besöka butiker där du vet att frestelser finns, samt att avprenumerera dig från nyhetsbrev eftersom deras enda mål är att få dig att känna dig missnöjd med det du har och locka till konsumtion.

Men hur vet man egentligen om det är något man bara villhöver eller något man faktiskt behöver? Ett bra sätt att ta reda på det brukar vara att ställa dig själv ett par frågor innan du trycker på köpknappen eller öppnar plånboken:

  • Behöver jag verkligen det här? Och svara ärligt mot dig själv, tvekar du är det förmodligen något du bara villhöver.
  • Var, när och hur ofta ser jag mig själv använda det? Här kan du även räkna ut sakens PPT (Pris Per Tillfälle).
  • Passar det ihop med något jag redan äger? Om inte betyder det förmodligen att det kommer behövas ytterligare kompletterande konsumtion…
  • Kan jag låna eller hyra det vid behov? Det vill säga använda delningsekonomi för att lösa behovet. Detta passar extra bra när det är något du kommer använda sällan.
  • Hur skulle mitt liv ser ut utan det? Förmodligen skulle det inte förändras så pass radikalt att du måste konsumera det, men någon gång ibland leder svaret till ett långsiktigt bra köp.

En vanlig missuppfattning är att minimalister aldrig känner köpsug eller lockas av butikernas erbjudanden eller lömska knep. Självklart gör även vi det, men vi har övat frekvent på att stå emot, tagit bort frestelser och lärt känna oss själva, våra beteenden och akilleshälar. Kort och gott blivit mer medvetna kring våra konsumtionsbeteenden. Därför gör vi allt mer sällan kortsiktiga eller dåliga köp.

Hur gör du för att motstå butikernas knep att locka dig att konsumera inför vår och sommar?

Därför köper vi saker vi inte vill ha

Har du funderat över varför du egentligen konsumerar? Jag läste om en undersökning i Storbrittanien som visade att 1/6 ångrade sina köp under Black Friday. Det man ångrade mest var kläder, surfplattor, tv-apparater och kaffemaskiner (såklart, britter är ju tedrickare, vad ska de med kaffemaskiner till? =D ).

Men hur kommer det sig egentligen att vi köper saker vi inte ens vill ha? Som vanligt när ett beteende är svårt att förklara logiskt handlar det ofta om att det är känslor istället för
rationellt och logiskt tänkande som styr. Här är tre anledningar som jag tror påverkar oss att konsumera saker vi inte behöver eller i vissa fall inte ens vill ha, vid exempelvis mellandagsrean eller Black Friday:

  • Jakten på den grymma dealen. Många människor motiveras till köp av att göra en riktigt bra affär snarare än att tillfredsställa konkreta behov. Det är jakten på ett riktigt bra pris och tillfredsställelsen av att ha fyndat som driver konsumtionen vilket kan resultera i att det köps nya saker av helt fel anledningar och utan en ordentlig behovsanalys. Dealen som verkade så bra initialt blir med andra ord en ganska dålig affär, speciellt om du inte hade planerat att köpa prylen alls från början. Här är alla typer av tillfälliga reor, utförsäljningar och prissänkningar extra farliga.
  • Emotionella drivkrafter. Konsumtion påverkar oss emotionellt. Shopping ger oss energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. Reklamen är väldigt duktig att spela på just våra känslor för att skapa habegär som är svåra att motstå. Jag brukar ha som regel att skulle jag inte köpa det till ordinarie pris (fullpris) så är det inte tillräckligt bra för att köpa på rea heller.
  • Låg tröskel. När det gäller just prisdumpningar vid specifika och ofta begränsade tillfällen så sänks den redan låga tröskeln till konsumtion än mer. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger en känsla av att vi är smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa på rea, trots att vi de facto spenderar pengar. Så är naturligtvis inte fallet och kicken vi fick av att fynda varar i de flesta fall inte mycket längre än hem till tröskeln.

För att kunna bryta mönstret av överkonsumtion kan det vara bra att förstå varför vi konsumerar utan faktiska behov. Fundera över dina senaste inköp, varför skedde de just där och då? Minns du ens vad du fyndade på mellandagsrean eller Black Friday förra året? Om inte är det kanske ett tecken på att hoppa över dessa tillställningar i fortsättningen. ;)

Har du funderat över varför du konsumerar vid reor och andra passa-på-tillfällen? Har du ändrat ditt beteende mot hur du konsumerade tidigare?

Prylar kostar

Idag när en tröja i butik kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera nytt. Låga priser får oss dessutom att tro att vi gör en bra affär, därmed känner vi oss som smarta konsumenter och att vi sparat pengar på att shoppa. Så är det naturligtvis inte.

När vi kommer hem med ännu ett nytt klädesplagg vi inte behöver till den redan välfyllda garderoben eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling eller en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt glöms bort bland hemmets övriga prylar som pockar på uppmärksamhet, så känner vi oss inte fullt så genialiska längre.

Prylar kostar. De kostar och tar av dina pengar, din tid och din energi. Ju fler prylar desto mer tid till att underhålla, rengöra, organisera och jobba, och mindre tid till att använda och uppleva. Ju fler prylar desto större och därmed dyrare kan du behöva bo, vilket i sin tur gör att du behöver jobba mer för att gå runt varje månad.

Kostnaden i tid, pengar och energi sker på individnivå. Sen finns det såklart en miljömässig och humanistisk aspekt i en konsumtionstung livsstil. Vår förmåga och vilja att förstå slitaget och konsekvenserna för vår planet och för människor bortom vår egen närmaste krets övertrumfas av de kortsiktiga kickar som vi tycker oss få av konsumtion.

I vår bok försöker vi öppna ögonen för att prylar och kläder kommer med betydligt fler kostnader än den du ser på prislappen i butiken. Både på individ och global nivå.

Vill du förstå mer om varför du egentligen konsumerar, få en mer rationell istället för emotionell relation till dina prylar, få förståelse för vilka kostnader fler prylar faktiskt medför, samt en verktygslåda med tips kring hur du kan tänka vid såväl rensning som vid inköp? Då ska du köpa vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet”. ;)

Och så hoppas vi såklart att vår bok, blogg och instagram kan inspirera till att just du vågar börja din minimalistiska resa under 2018. :)

Värdet av en in- och utlista

Om du följt vår blogg ett tag har du säkert lagt märke till att vi sedan vi började vår minimalistiska resa varje månad gjort en sammanställning av allt vi införskaffat respektive rensat ut. När det skett några större alternativt kontroversiella förändringar så motiverar vi alltid detta. Men varför gör vi så?

De tre största vinsterna med denna typ av ”redovisning” är enligt vår erfarenhet:

  • Du konsumerar mer medvetet. Att veta att varje inköp bör kunna motiveras ur ett konkret behovsperspektiv skapar ett effektivt motstånd mot onödiga spontanköp. Du tänker till både en och två extra gånger.
  • Du skapar motivation till rensning. Att dokumentera alla onödiga och överflödiga saker du gör dig av med skapar mersmak till att göra dig av med ytterligare bråte. Du får momentum av tidigare framgångar.
  • Du blir medveten om trender. Att månad för månad se vad du införskaffar respektive rensar ut ger dig insikter om potentiella akilleshälar, vart ditt beteende tar dig på lång sikt samt möjligheten att justera i tid. Du avslöjar dina egna små vita lögner.

I slutändan handlar det i vårt fall främst om att vi håller oss själva och varandra ansvariga samt att vi hela tiden är medvetna om att vi får skämmas lite inför bloggens läsare om vi inte agerar i linje med våra värderingar. Ytterligare en sporre i vårt fall är att vi har möjlighet att motivera andra via bloggen.

Hur skulle ditt shopping- och rensningsbeteende förändras om du alltid dokumenterade samt motiverade dina beslut?

Alternativ konsumtion och ständig tillväxt

Produktion och konsumtion är två stora drivande faktorer i dagens ekonomiska system. Många hävdar att det inte skulle fungera om vi slutar konsumera, att vi måste ha fortsatt tillväxt genom ökad konsumtion. Ju mer vi konsumerar, desto bättre går det för samhället och desto mer nya varor kan vi köpa. Att hävda att det fungerar idag är en sanning med modifikation när vi samtidigt tär på jordens ändliga resurser, raderar den biologiska mångfalden och låter människor lida för att vi i väst ska kunna konsumera mer än vad vi själva mår bra av att göra.

Andra hävdar tvärtom att vi måste sluta konsumera för att rädda världen. Vilket i teorin skulle kunna leda till ekonomisk kollaps, stor arbetslöshet, minskad välfärd och social utslagning. Vi är fast i ett ekorrhjul där vi måste springa snabbare och snabbare för att inte ramla ur, men om vi slutar springa så kraschar vi abrupt.

Hur skulle ett alternativt levnadssätt och ekonomiskt system kunna se ut? Det handlar i grund och botten inte om att sluta konsumera. Däremot handlar det om att tänka på vad och hur vi konsumerar. Det finns en hel del mer miljövänlig konsumtion som inte handlar om billiga prylar och kläder. Genom att köpa ett fåtal av bättre kvalitet, istället för många av sämre kvalitet, blir köpen ofta mer genomtänka. Är du beredd att lägga en större summa pengar kan du välja material som är gjorda för att hålla länge. Produkten kan vara tillverkad av någon som jobbar vettiga arbetstimmar och får en sund lön. Dessutom är det större chans att du väljer att reparera saken om den är noga utvald och du betalt mer för den. En kvalitativ produkt som du växer ifrån, växer ur eller tröttnar på, kan du sälja vidare eller lämna till second hand och på så vis får den leva vidare och komma till nytta för någon annan.

Ytterligare ett sätt är att konsumera tjänster då dessa oftast är mer koldioxidsnåla är varor. Genom att lägga motsvarande peng på att konsumera en tjänst eller upplevelse istället för en pryl, så genereras det arbetstillfällen och konsumtion, men till en lägre miljöbelastning. Det är till exempel mer koldioxidsnålt att du reparerar dina befintliga skor än köper nya. Liksom att köpa redan producerade varor second hand istället för att köpa nytt.

I teorin låter det klokt att hellre konsumera ett besök hos massören än att köpa massage-redskap som snabbt blir bortglömt i en låda, hellre köpa ett gymkort än ett helt eget hemma-gym som du slutar använda efter första veckans hajp, liksom att det är bättre för miljön att byta batteriet på din befintliga mobiltelefon än att köpa en helt ny. Likaså är det, tvärtemot vad många tror, bättre för miljön att köra din befintliga bil tills det är dags att skrota den, än att köpa en ny miljöbil. Även om det kan ta emot att inse och acceptera den typen av fakta.

Det krävs dock en vilja att förändra hos dig som konsument. Idag konsumerar många för att de tror att de vill konsumera det som bjuds ut. Marknadsföringen vill medvetet skapa otillfreds-ställelse och missnöje hos dig som konsument. För om du är nöjd med den standard du har idag, nuvarande hus, bil, kläder, golfset, dator och mobil. Då finns ingen större anledning till ytterligare inköp och så blir tillväxten sämre. Vi kan spendera våra pengar betydligt mer koldioxidsnålt genom att göra klimatsmarta val. Om vi som konsumenter börjar styra produk-tionen istället för att den styr oss, kan vi leda in produktutvecklingen på ett hållbart spår.

För det är upp till dig. Du är i slutändan är ansvarig för dina egna val och handlingar, vilket liv du vill leva, och vilken planet du vill lämna efter dig till dina barn och barnbarn. Kanske räcker det att rannsaka sig själv och känna efter vad som verkligen får dig att må bra. Du kommer förmod-ligen fram till att det varken är platt-tv:n, klänningen eller köksmaskinerna som gör dig lycklig.

Människan är i grunden anpassningsbar och kommer kunna ställa om till en ny livsstil. Varje generation har haft nästan dubbelt så hög materiell levnadsstandard som sina föräldrar hade i samma ålder. Och de tekniska framstegen och ekonomiska tillväxten har medfört att gemene man idag lever på minst samma nivå som kungligheter och extremt rika levde för bara hundra år sedan. Detta utan att det är något vi reflekterar över i vardagen utan successivt har ställt om och vant oss vid. När vi nu kan konstatera att mer och fler inte blev bättre eller gjorde oss lyckligare, behöver vi anpassa vår konsumtion och livsstil till att låta mindre och färre leda oss mot ett bättre och lyckligare liv. För vår egen, våra medmänniskor, kommande generationer och för vår planets skull.

Är du beredd att göra uppoffringen att minska och ändra din konsumtion här och nu?

Earth Overshoot Day 2014

Igår den 19 augusti var det Earth Overshoot Day. Dagen infaller tidigare än någonsin, när vi skrev om Earth Overshoot Day förra året inföll dagen den 20 augusti. Återigen har vi på knappt 8 månader förbrukat naturens budget för i år, resten av året lever vi över jordens tillgångar.

För att matcha konsumtionssamhället skulle vi behöva 1,5 jordklot. Och om alla levde som majoriteten av Sveriges befolkning skulle vi behöva drygt 3 jordklot.

Vår ekologiska skuld till våra barn, barnbarn och kommande generationer ökar hela tiden i form av förstörda skogar, markförstörelse, förlust av biologisk mångfald, brist på färskvatten och mer koldioxid i atmosfären.

Vad gör du för att minska den negativa påverkan på naturen och jordens resurser?