Etikettarkiv: konsumera

5 tips för lägre konsumtion

I förra inlägget skrev jag om vikten av att inte enbart prylbanta, utan att även minska sitt inflöde av såväl nya som begagnade saker i hemmet och livet.

Att enbart prylbanta, och inte minimera inflödet av prylar, kommer inte fungera. Om du inte minskar vad som kommer in i ditt hem och liv, så hamnar du i en ständig cykel av att ha saker som du vill rensa och göra dig av med. Det blir som jojo-minimalism som aldrig tar slut och man får aldrig känna av minimalismens positiva effekter.

Så här kommer några konkreta tips för lägre konsumtion:

Förhala beslutet. Ha som grundregel att aldrig spontanköpa något. Hittar du något intressant så sov alltid på saken eller sätt en tidsram att vänta en vecka eller månad och se om behovet känns lika starkt när tidsperioden passerat. Det är förvånansvärt ofta som lite distans och tid resulterar i att ett för stunden intensivt behov svalnar.

Hitta mönster. Lär känna dig själv och dina (o)vanor kopplade till konsumtion genom att bli uppmärksam på när du konsumerar. Är det på kvällar när du är trött? Ensamma helger i gallerian? När du är nedstämd? Eller kanske vid en specifik tidpunkt i månaden (läs menscykeln)? Och kan du utifrån den kunskapen du får och de mönster du ser, hitta strategier för att förebygga och undvika situationer som triggar onödig konsumtion.

Ställ kontrollfrågor. Fråga dig själv frågor som; Hur blir mitt liv bättre med saken? Vad kommer prylen skapa för värde för mig? Hur ofta kommer jag egentligen använda den? Och är detta något jag verkligen behöver, eller är det mer något jag villhöver? :)

Tänk på alternativkostnaden. Fundera över vad du skulle kunna göra med pengarna istället? Vad försakar du indirekt idag men också i framtiden genom att konsumera saker du egentligen inte behöver? Det handlar inte om att bli snål på alla fronter, det handlar om att göra medvetna val och prioriteringar, och känna till vad ens alternativkostnad kan vara, på både kort och lång sikt.

Låna eller hyra. När det uppstår ett behov eller sug är den idag naturligaste och snabbaste lösningen oftast att köpa något nytt och fräscht. Men överväg alternativ till att köpa och äga. Oftast kan du låna eller hyra saken vilket generellt sett är miljövänligare. Och om det är något du tror dig komma att använda sällan, är det ofta mer ekonomiskt fördelaktigt att hyra (kolla in exempelvis Hygglo). Fritidsbanker runt om i landet är perfekta att låna fritidsutrustning genom, men även många grannar har en hel del grejer att låna/hyra ut. :)

Om du kommer fram till att det är konsumtion som är lösningen på ditt behov. Så börja alltid med att scanna av second hand-marknaden. Andra hand i första hand, så att säga.

Sen får man komma ihåg att inflöde av saker inte enbart kommer genom egen konsumtion. Man får saker i present, ärver eller tackar ja till gratisprylar. Detta gör också att saker tar sig in över tröskeln i hemmet, och inte alltid de mest genomtänkta sakerna.

Jag tycker själv att förhala beslutet är väldigt användbart, liksom att ställa några kontrollfrågor för att inse att det nog inte var så viktigt ändå som det först kändes när konsumtionssuget satte in.

Hur är det för dig? :)

Bara en sak till

När jag bara har de rätta sakerna, då ska jag minska min konsumtion. Jag ska bara ha ett par nya klädesplagg, några inredningsdetaljer till, uppdatera den tekniska prylen och byta ut några möbler. Bara att par grejer till, sen kommer jag inte behöva något mer, utan kommer äntligen vara klar.

Intalar vi oss själva.

Men du kommer aldrig nå till slutet. Helt enkelt för att det inte finns något slut.

Du kommer aldrig känna sig helt klar. Livet, behoven och prioriteringarna förändras. Och framför allt – det är ingen känsla. Det är ett beslut du tar. Jag behöver inte ständigt sträva efter mer, fler eller större. Punkt.

Du beslutar när det är tillräckligt, att detta är good enough. Jag behöver inte optimera mitt hem genom ytterligare konsumtion. Här och nu är jag nöjd utifrån nuvarande behov.

Självklart får man köpa saker (gärna second hand) när konkret behov uppstår, men i dagens konsumtionssamhälle finns ett ständigt suktande och fönstershoppande, samtidigt som frestelserna är frekventa och överallt. Vi kan behöva fatta ett aktivt beslut för oss själva för att sluta fokusera på nästa vad-som-helst.

Kan du känna igen det här i samhället eller dig själv?

Konsumera dig till en lycklig jul?

Här om dagen släppte Svensk Handel siffrorna som visar att julhandeln förväntas slå rekord i år igen. Föga förvånande eftersom julhandeln slagit nya försäljningsrekord varje år de senaste åren.

Julen har verkligen två sidor. Jag älskar sidan som innehåller pyssel, bak, mys, umgänge och ljus mitt under den mörkaste tiden på året. Men konsumtionshetsen som tar avspark med Black Friday i slutet av november och sedan pågår fram till jul. För att hämta andan några dagar och sedan ta nya tag under mellandagsrean. Den sidan av julen skulle jag mer än gärna vara utan.

När kommer vi vakna upp och inse att det inte är värt det? Vi blir inte långsiktigt lyckligare av ytterligare en ny tröja, väska eller den senaste modellen bil eller mobil. Vi spenderar cirka 80 miljarder på att shoppa under december månad. Själva julklapparna brukar stå för drygt 20 miljarder. Samtidigt som regeringens totala klimat- och miljöbudget för 2020 uppgår till 12 miljarder. Det är allt annat än långsiktigt hållbart.

Vi konsumenter shoppar alltså under en månad upp mångdubbelt mer än hela vårt lands årsbudget för att åtgärda klimatkrisen. Vi julshoppar sönder våra barns framtid. I hopp om att våra barn (och vi själva) ska bli lyckligare, eller?

Samtidigt som det finns så många fördelar med att minimera sin konsumtionsnivå. Det uppenbara är sparade pengar, men du får också mer tid och mental energi över till annat än att researcha prylar, besöka butiker, köpa prylar och administrera prylar. Samtidigt som du gör miljön en tjänst.

Tänk om julen kunde vara en tid med större fokus på enkelhet. En tid för paus från den sjuka västerländska överkonsumtionen. En tid när kalendern får vara luftig med utrymme för spontanitet. Att julen och veckorna innan blir en tid när man ägnar sig åt det som ligger en närmast hjärtat. Vilket förmodligen inte är att jaga den optimala julklappen eller göra bästa dealen i nätbutiken. Helt enkelt en tid när vi backar tillbaka till julens kärnvärden.

Kanske är det färre och mindre som skulle leda till julfrid och mer långvarig glädje. Och inte den kortvariga kick eller lyckorus som konsumtion eller en julklapp ofta ger. Det går ju faktiskt att visa uppskattning på annat sätt än genom konsumtion av prylar.

Den miljövänligaste konsumtionen är den som inte blir av och lycka sitter inte i prylar eller saker. Det är när du slutar sukta efter nästa pryl, resa, karriärsteg eller nästa vad-som-helst, som du får du tid att landa och fundera över vad som verkligen tillför värde i ditt liv och vad som gör dig lycklig. Förmodligen är det inte särkilt mycket prylar eller julklappar som behövs utan något helt annat, eller hur? :)

Hur känner du inför den kommande konsumtionshögtiden julen som snart tar avspark i och med Black Friday?

Medvetenhet kring behöva eller villhöva

Så här års lockar butikerna med sommarens färger, material och mönster inför den varma årstiden. De använder säljande budskap och bilder, liksom spelar på dina vårkänslor, för att försöka få dig att tro att du behöver något nytt. Men det är stor skillnad på att vilja ha något och på att verkligen behöva det. Att lära sig se skillnaden och inte agera på den första impulsen eller känslan är A och O för att spara såväl pengar, som din tid och göra snällare val för miljön.

En viktig pusselbit kallas medvetenhet. Att bli medveten om butikernas knep, dina egna känslor och att agera ansvarsfullt och medvetet.

Men vi är ju inga robotar utan människor med känslor och impulser, så ett tips är att även minimera antalet frestelser du utsätter dig för. Om du väl har bestämt dig för att minimera nykonsumtion så gör du rätt i att inte besöka butiker där du vet att frestelser finns, samt att avprenumerera dig från nyhetsbrev eftersom deras enda mål är att få dig att känna dig missnöjd med det du har och locka till konsumtion.

Men hur vet man egentligen om det är något man bara villhöver eller något man faktiskt behöver? Ett bra sätt att ta reda på det brukar vara att ställa dig själv ett par frågor innan du trycker på köpknappen eller öppnar plånboken:

  • Behöver jag verkligen det här? Och svara ärligt mot dig själv, tvekar du är det förmodligen något du bara villhöver.
  • Var, när och hur ofta ser jag mig själv använda det? Här kan du även räkna ut sakens PPT (Pris Per Tillfälle).
  • Passar det ihop med något jag redan äger? Om inte betyder det förmodligen att det kommer behövas ytterligare kompletterande konsumtion…
  • Kan jag låna eller hyra det vid behov? Det vill säga använda delningsekonomi för att lösa behovet. Detta passar extra bra när det är något du kommer använda sällan.
  • Hur skulle mitt liv ser ut utan det? Förmodligen skulle det inte förändras så pass radikalt att du måste konsumera det, men någon gång ibland leder svaret till ett långsiktigt bra köp.

En vanlig missuppfattning är att minimalister aldrig känner köpsug eller lockas av butikernas erbjudanden eller lömska knep. Självklart gör även vi det, men vi har övat frekvent på att stå emot, tagit bort frestelser och lärt känna oss själva, våra beteenden och akilleshälar. Kort och gott blivit mer medvetna kring våra konsumtionsbeteenden. Därför gör vi allt mer sällan kortsiktiga eller dåliga köp.

Hur gör du för att motstå butikernas knep att locka dig att konsumera inför vår och sommar?

Prylar kostar

Idag när en tröja i butik kan vara billigare än en kopp kaffe på café är tröskeln låg till att konsumera nytt. Låga priser får oss dessutom att tro att vi gör en bra affär, därmed känner vi oss som smarta konsumenter och att vi sparat pengar på att shoppa. Så är det naturligtvis inte.

När vi kommer hem med ännu ett nytt klädesplagg vi inte behöver till den redan välfyllda garderoben eller ytterligare en billig leksak till barnens redan onödigt stora leksakssamling eller en överflödig teknisk pryl som kändes rolig i butiken men snabbt glöms bort bland hemmets övriga prylar som pockar på uppmärksamhet, så känner vi oss inte fullt så genialiska längre.

Prylar kostar. De kostar och tar av dina pengar, din tid och din energi. Ju fler prylar desto mer tid till att underhålla, rengöra, organisera och jobba, och mindre tid till att använda och uppleva. Ju fler prylar desto större och därmed dyrare kan du behöva bo, vilket i sin tur gör att du behöver jobba mer för att gå runt varje månad.

Kostnaden i tid, pengar och energi sker på individnivå. Sen finns det såklart en miljömässig och humanistisk aspekt i en konsumtionstung livsstil. Vår förmåga och vilja att förstå slitaget och konsekvenserna för vår planet och för människor bortom vår egen närmaste krets övertrumfas av de kortsiktiga kickar som vi tycker oss få av konsumtion.

I vår bok försöker vi öppna ögonen för att prylar och kläder kommer med betydligt fler kostnader än den du ser på prislappen i butiken. Både på individ och global nivå.

Vill du förstå mer om varför du egentligen konsumerar, få en mer rationell istället för emotionell relation till dina prylar, få förståelse för vilka kostnader fler prylar faktiskt medför, samt en verktygslåda med tips kring hur du kan tänka vid såväl rensning som vid inköp? Då ska du köpa vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet”. ;)

Och så hoppas vi såklart att vår bok, blogg och instagram kan inspirera till att just du vågar börja din minimalistiska resa under 2018. :)

Värdet av en in- och utlista

Om du följt vår blogg ett tag har du säkert lagt märke till att vi sedan vi började vår minimalistiska resa varje månad gjort en sammanställning av allt vi införskaffat respektive rensat ut. När det skett några större alternativt kontroversiella förändringar så motiverar vi alltid detta. Men varför gör vi så?

De tre största vinsterna med denna typ av ”redovisning” är enligt vår erfarenhet:

  • Du konsumerar mer medvetet. Att veta att varje inköp bör kunna motiveras ur ett konkret behovsperspektiv skapar ett effektivt motstånd mot onödiga spontanköp. Du tänker till både en och två extra gånger.
  • Du skapar motivation till rensning. Att dokumentera alla onödiga och överflödiga saker du gör dig av med skapar mersmak till att göra dig av med ytterligare bråte. Du får momentum av tidigare framgångar.
  • Du blir medveten om trender. Att månad för månad se vad du införskaffar respektive rensar ut ger dig insikter om potentiella akilleshälar, vart ditt beteende tar dig på lång sikt samt möjligheten att justera i tid. Du avslöjar dina egna små vita lögner.

I slutändan handlar det i vårt fall främst om att vi håller oss själva och varandra ansvariga samt att vi hela tiden är medvetna om att vi får skämmas lite inför bloggens läsare om vi inte agerar i linje med våra värderingar. Ytterligare en sporre i vårt fall är att vi har möjlighet att motivera andra via bloggen.

Hur skulle ditt shopping- och rensningsbeteende förändras om du alltid dokumenterade samt motiverade dina beslut?

Alternativ konsumtion och ständig tillväxt

Produktion och konsumtion är två stora drivande faktorer i dagens ekonomiska system. Många hävdar att det inte skulle fungera om vi slutar konsumera, att vi måste ha fortsatt tillväxt genom ökad konsumtion. Ju mer vi konsumerar, desto bättre går det för samhället och desto mer nya varor kan vi köpa. Att hävda att det fungerar idag är en sanning med modifikation när vi samtidigt tär på jordens ändliga resurser, raderar den biologiska mångfalden och låter människor lida för att vi i väst ska kunna konsumera mer än vad vi själva mår bra av att göra.

Andra hävdar tvärtom att vi måste sluta konsumera för att rädda världen. Vilket i teorin skulle kunna leda till ekonomisk kollaps, stor arbetslöshet, minskad välfärd och social utslagning. Vi är fast i ett ekorrhjul där vi måste springa snabbare och snabbare för att inte ramla ur, men om vi slutar springa så kraschar vi abrupt.

Hur skulle ett alternativt levnadssätt och ekonomiskt system kunna se ut? Det handlar i grund och botten inte om att sluta konsumera. Däremot handlar det om att tänka på vad och hur vi konsumerar. Det finns en hel del mer miljövänlig konsumtion som inte handlar om billiga prylar och kläder. Genom att köpa ett fåtal av bättre kvalitet, istället för många av sämre kvalitet, blir köpen ofta mer genomtänka. Är du beredd att lägga en större summa pengar kan du välja material som är gjorda för att hålla länge. Produkten kan vara tillverkad av någon som jobbar vettiga arbetstimmar och får en sund lön. Dessutom är det större chans att du väljer att reparera saken om den är noga utvald och du betalt mer för den. En kvalitativ produkt som du växer ifrån, växer ur eller tröttnar på, kan du sälja vidare eller lämna till second hand och på så vis får den leva vidare och komma till nytta för någon annan.

Ytterligare ett sätt är att konsumera tjänster då dessa oftast är mer koldioxidsnåla är varor. Genom att lägga motsvarande peng på att konsumera en tjänst eller upplevelse istället för en pryl, så genereras det arbetstillfällen och konsumtion, men till en lägre miljöbelastning. Det är till exempel mer koldioxidsnålt att du reparerar dina befintliga skor än köper nya. Liksom att köpa redan producerade varor second hand istället för att köpa nytt.

I teorin låter det klokt att hellre konsumera ett besök hos massören än att köpa massage-redskap som snabbt blir bortglömt i en låda, hellre köpa ett gymkort än ett helt eget hemma-gym som du slutar använda efter första veckans hajp, liksom att det är bättre för miljön att byta batteriet på din befintliga mobiltelefon än att köpa en helt ny. Likaså är det, tvärtemot vad många tror, bättre för miljön att köra din befintliga bil tills det är dags att skrota den, än att köpa en ny miljöbil. Även om det kan ta emot att inse och acceptera den typen av fakta.

Det krävs dock en vilja att förändra hos dig som konsument. Idag konsumerar många för att de tror att de vill konsumera det som bjuds ut. Marknadsföringen vill medvetet skapa otillfreds-ställelse och missnöje hos dig som konsument. För om du är nöjd med den standard du har idag, nuvarande hus, bil, kläder, golfset, dator och mobil. Då finns ingen större anledning till ytterligare inköp och så blir tillväxten sämre. Vi kan spendera våra pengar betydligt mer koldioxidsnålt genom att göra klimatsmarta val. Om vi som konsumenter börjar styra produk-tionen istället för att den styr oss, kan vi leda in produktutvecklingen på ett hållbart spår.

För det är upp till dig. Du är i slutändan är ansvarig för dina egna val och handlingar, vilket liv du vill leva, och vilken planet du vill lämna efter dig till dina barn och barnbarn. Kanske räcker det att rannsaka sig själv och känna efter vad som verkligen får dig att må bra. Du kommer förmod-ligen fram till att det varken är platt-tv:n, klänningen eller köksmaskinerna som gör dig lycklig.

Människan är i grunden anpassningsbar och kommer kunna ställa om till en ny livsstil. Varje generation har haft nästan dubbelt så hög materiell levnadsstandard som sina föräldrar hade i samma ålder. Och de tekniska framstegen och ekonomiska tillväxten har medfört att gemene man idag lever på minst samma nivå som kungligheter och extremt rika levde för bara hundra år sedan. Detta utan att det är något vi reflekterar över i vardagen utan successivt har ställt om och vant oss vid. När vi nu kan konstatera att mer och fler inte blev bättre eller gjorde oss lyckligare, behöver vi anpassa vår konsumtion och livsstil till att låta mindre och färre leda oss mot ett bättre och lyckligare liv. För vår egen, våra medmänniskor, kommande generationer och för vår planets skull.

Är du beredd att göra uppoffringen att minska och ändra din konsumtion här och nu?