Etikettarkiv: konsumtionssamhälle

Inreda med slow consumption

När man flyttar till ny bostad är det lätt att plötsligt rättfärdiga stor andel konsumtion på kort tid. Dels för att man vill komma i ordning, göra hemmet till sitt och kunna bjuda över folk med stolthet över hemmet. Men också för att man i de allra flesta fall betalat en väldigt stor summa pengar för sin bostad. Och i jämförelse med den stora summan så ter sig inköp av några möbler och nya textiler för tiotusen kronor (kanske till och med hundratusen) som små.

I den här situationen är det lätt att gå lös och shoppa på sig saker snabbt. För vår del som nyligen gått igenom detta har det blivit väldigt tydligt hur hjärnan och situationen kan ”lura” en. Kanske extra mycket om man som vi, flyttar från en liten bostad (2 r o k på 60 kvm) till ett hus på dubbelt så många kvm, eftersom vissa rum då ekar tomma.

Här tror jag på att backa några årtionden och köra slow consumption. Kanske till och med helt stoppa sig själv från konsumtion till hemmet en period och fokusera på något annat. Och därefter försöka konsumera medvetet med samma respekt för pengar och miljön som du hade innan det dyra bostadsköpet. Som många brukar säga i samband med flytten; att först bo in sig.

Under de första månaderna i huset möblerade vi om flera gånger i samtliga husets rum. Jag tror den enda möbel som står på samma ställe som det första dagarna i huset, är köksbordet. :) Soffa, bokhyllor, byråer, skrivbord, alla sängar har flyttat på sig och fortfarande vet vi inte riktigt hur vi vill ha alla möbler. Och då är det såklart svårt att köpa nya möbler liksom att komplettera med mattor, gardiner, lampor etc om sånt behövs.

Sen när man väl landat i ungefär vad man tror sig vilja ha, kan man börja sätta bevakningar på Blocket, hålla utkik efter erbjudanden i butiker etc. Låt hemmets prägel sättas med tålamod så blir det bättre för miljön och långsiktigt bättre för dig själv. Och låt det ta tid – applicera slow consumption.

Känner du igen känslan, hur summor som tidigare kändes stora plötsligt efter ett bostadsköp känns minimala? Eller viljan att konsumera ovanligt mycket strax efter flytten till ny en bostad?

Den underskattade förnöjsamheten

I ett samhälle där mycket är uppbyggt kring att du ska vara missnöjd, är det otroligt underskattat att vara förnöjsam. Tänk om vi plötsligt skulle vara nöjda med det vi redan har och där vi är i livet. Då skulle vi inte i samma utsträckning shoppa, renovera, karriärklättra eller sukta efter nästa vad-som-helst.

Vår kultur bygger på att vi ska vara missnöjda och känna att vi kan vara och få det lite bättre. Vi byggt upp ett samhälle där missnöjsamhet behövs för tillväxten. Där företagen är de som tjänar mest på att vi ska känna oss missnöjda med det vi redan har. Och de har verkligen lyckats med sin marknadsföring. För vem vill nöja sig med mindre, om man kan få mer och fler?

Jag funderar ibland på vad det är som gör att vi har så svårt att stanna upp och stoltsera med att vara förnöjsamma. Är det rädslan för att andra plötsligt ska ha fler, mer och bättre än oss själva? Är det samhällets förväntningar på att vi idag ständigt ska sträva uppåt och framåt, oavsett om det gäller karriär, hemmet eller fritiden? Det är nästa pryl, nästa resa, nästa bostad, nästa utmaning, nästa karriärsteg. Hur många stannar egentligen upp, känner sig nöjda och kan landa i det längre än över en helg?

Kanske är orsaken till den ständiga missnöjsamheten en kombination av människans grundläggande drivkraft att sträva längre fram som är det som drivit evolutionen framåt. Kombinerat med företagens uppbyggnad och marknadsföring av förväntningssamhället där vi är mer intresserade av vad som väntar runt nästa hörn än vad som händer här och nu. Där vi tror att nästa vad-som-helst är bättre än det vi har idag.

Förnöjsamhet är inte samma sak som tråkigt och meningslöst. Jag tror att även väldigt drivna människor skulle må bra av förnöjsamhet, kanske är det till och med de som behöver det allra mest. Livet har plats för såväl driv och utveckling, som förnöjsamhet och tillräcklighet.

Jag anser att förnöjsamhet är otroligt underskattat. Lägg pengar på att leva istället för att konsumera. Och fortsätt att röra dig framåt, men på ett behagligt och mer hållbart sätt. Hållbart för såväl dig själv, som andra omkring dig och för planeten.

Är du bra på att stanna upp vara förnöjsam med det du redan har, eller har du en vana att ständigt sträva framåt och mot nästa mål?

5 tips inför köpstopp

Om du inte kände dig tillräckligt pepp på att ha ett köpfritt år efter att ha läst inlägget med alla frågor och svar kring mitt shoppingfria år. Så kommer här ett inlägg med 5 tips skrivna till dig som är nyfiken på att ha ett köpstopp. För ett sådant år eller period behöver inte starta 1 januari, utan går precis lika bra att börja med idag.

1. Motivera. Fundera över varför du vill ha en shoppingfri period och sätt upp dina förhållningsregler, antingen skriver du ner dem eller har dem mentalt. Det är lättare att hålla motivationen uppe om du vet varför du gör något och hur det ska göras. Inspiration till förhållningsregler hittar du här

2. Avregistrera. Avregistrera dig från nyhetsbrev och sms-utskick, ta bort konsumtions-appar (Blocket, Tradera, butiker etc), sluta besöka webbshoppar samt fysiska butiker som kan locka till konsumtion (går att blocka i din webbrowser om så behövs för att ändra vanor). Och sätt upp en Reklam nej tack!-skylt på postlådan. :) Helt enkelt undvik onödiga frestelser.

3. Inspireras. Inspireras av andra som också har eller har haft köpstoppsår. Läs böcker och bloggar. Börja följa andra på Instagram som också har köpstopp, eller gå med i någon grupp på FB. Och passa samtidigt på att avfölja konton som istället triggar dig att konsumera liksom FB-grupper som gör detsamma. :)

4. Vanor. Identifiera dina (o)vanor och analysera ditt köpbeteende. Fundera över när och varför du ibland får shoppingsug, och om du kan undvika den typen av situationer. Är det sena kvällar på Tradera, lunchshopping med kollega, eller när du är ledsen eller kanske vill belöna dig? Kan du hantera dessa situationer på något annat sätt för att slippa frestelsen?

5. Informera. Berätta för andra om ditt beslut och vad du hoppas åstadkomma så att du kan få stöd, förståelse men också peppning. Kanske lyckas du till och med inspirera någon i din närhet till en liknande utmaning, om int annat har du åtminstone sått ett frö. :)

Utöver dessa 5 tips skulle jag, för den som planerar ett långt shoppingfri period som ett helt år, tipsa om att se över det allra viktigaste i garderoben. Har man exempelvis tillräckligt med trosor och strumpor? Så man inte har rensat ut löparskorna (om man är löpare) under hösten och den sista bikinin, för att upptäcka detta under vår och sommar utan att få konsumera.

Och utifrån översynen vid stora behov konsumera innan ens år börjar, eller sätta upp saken/plagget som ett (av få) undantag. Men översynens allra viktigast poäng, är att mentalt förbereda sig på att nu kommer jag inte kunna konsumera det jag ev. saknar under kommande året. Utan det får helt enkelt vänta, och om behovet kvarstår köps det tidigast om ett år.

Det sistnämnda tipset missade jag själv inför mitt shoppingfria år. Därav fick jag springa i mina 4,5 år gamla löparskor som bokstavligt talat höll på att falla sönder. Och sista veckorna hade jag bara några par strumpor kvar och fick varva med löparstrumpor. Menmen, det gick det med! :)

Har du som läsare något ytterligare tips att skicka med så kommentera gärna nedan.

Är det någon av er läsare som har en shoppingfri period / köpfritt år just nu och hur tycker du i så fall att det går?

Köper du prylar eller välbefinnande?

Har du tänkt på vad mycket pengar vi lägger på kläder och prylar jämfört med hur mycket vi lägger på vår egna fysiska och psykiska hälsa? Jag upplever att träning och andra långsiktiga satsningar i vårt eget välbefinnande oftast får en betydligt mindre pott i vår månadsbudget?

En ny iPhone här, en ny bikini och ett par nya höstplagg där, några inredningsdetaljer och en vinterjacka med matchande halsduk. Ingen skulle höja på ögonbrynen för den konsumtionen under ett år trots att den säkert inte var livsviktig samt kan uppgå till ett femsiffrigt belopp totalt. Men hur mycket pengar lägger vi på vårt eget psykiska och fysiska välbefinnande? Det som egentligen borde värderas otroligt mycket högre än prylar och kläder. Gymkort upplevs dyra, ekologisk mat likaså, PT-timmar ska vi inte ens tala om och att gå till en coach regelbundet kostar bara fåtalet på sig.

Min analys är att vi är dåliga på att värdera sådant som inte lämnar något fysiskt efter sig. Eller saker som inte ger omedelbar positiv belöning. Upplevelser är också något som oftast inte lämnar något fysiskt efter sig, men det ger ändå någon slags omedelbar positiv tillfredsställelse.

Men när det gäller områden där belöningen är mindre konkret och där man själv har ett visst ansvar för att få betalt för nedlagda tid, pengar och energi, så är vi inte lika generösa mot oss själva. Likaså områden där belöningen kommer först på lång sikt. Det räcker inte att gå till gymmet en gång, gå på ett coachsamtal, åka på en träningsresa eller äta en hälsosam måltid för att må bra på lång sikt. Det krävs ofta någon form av regelbundenhet och du är oftast själv ansvarig för, åtminstone delar av, utvecklingen.

Det är helt enkelt lättare att låta pengarna gå till prylar. Risken för att misslyckas eller att inte få valuta för pengarna är mindre. Det står en prislapp och du vet ofta ganska väl vad du får med dig hem och belöningen sker direkt (om än kortvarigt). Det har kanske att göra med människans oförmåga att investera och tänka långsiktigt och holistiskt?

Har du en app likt Tink eller bankernas egna utgifts-uppdelningar så kan du hyfsat snabbt få en överblick över hur mycket pengar du lägger på prylar och kläder, respektive din egen fysiska och psykiska hälsa.

Har du funderat kring hur mycket pengar du lägger på prylar och kläder vs mer långsiktiga investeringar i dig själv under ett år?

Shoppingfritt 2018 – Tips kring köpstopp

Mitt shoppingstoppsår börjar lida mot sitt slut. Kanske är det någon av er där ute som blivit nyfiken eller rent av inspirerad till att göra något liknande inför 2019. Jag tänkte därför dela med mig av några tankar och tips vad man kan tänka på inför ett sådant år.

Jag tycker det är bra att börja med att fundera kring varför du vill genomföra ett kortare eller längre shoppingstopp. Det är samma sak som med träning, vet du varför du gör något är det enklare att hålla motivationen även när det känns motigt. Jag har skrivit om mina förhoppningar med mitt shoppingfria år i inlägget här: Här är tre av mina fem förhoppningar inför året:

  • Minska shoppingsuget. Rent praktiskt shoppade jag inte så mycket, men jag hade ett sug jag ville bli av med.
  • Spara tid. Det tar trots allt tid att leta kläder och prylar webben, jämföra priser, läsa recensioner, bevaka Tradera etc.
  • Inspirera andra. Jag hoppas kunna visa att det går att låta bli att konsumera saker till sig själv under ett år. Samt det kan leda till positiva insikter som sparad tid, pengar och energi som man har med sig i åtanke vid konsumtion resten av livet.

Att spara pengar kan nog vara en stor drivkraft för många, men eftersom min shopping redan låg på en relativt låg nivå, var den delen inte så central för min del.

För många kan nog ett shoppingstopp kännas övermäktigt. Ett tips är därför att ta det i etappar och bryta ner det i mindre delar. Kanske kan något av dessa sätt fungera för dig:

  • En shoppingfri månad. Börja med en kortare period som en eller två månader. Eller att inte shoppa till dig själv fram till påsk. Kanske får du mersmak och förlänger shoppingstoppet till semestern när du väl är igång. ;)
  • Ersätt shoppingsuget. När du får ett shoppingsug, köp något helt annat istället som inte är shopping av prylar eller kläder. Kanske aktier, fonder, god mat eller något som barnen verkligen behöver (och leta helst second hand först). Ofta kan du stilla begäret utan onödig konsumtion.

Siktar du på en längre shoppingfri period kan det rent mentalt vara skönt att ha en back up i form av vetskapen om att du faktiskt kan önska dig något du verkligen behöver när du fyller år. För min del så fyllde jag nog år för snart inpå att mitt shoppingfria år började (jag fyller år i april). Det var först i somras det började dyka upp saker jag saknade och nog hade köpt (om än kanske begagnat) om jag inte haft shoppingstopp.

Är du inte beredd på att ha en helt shoppingfri period så kanske något av detta kan funka för att ändå göra miljön och din plånbok en tjänst, samt inspirera andra att agera annorlunda:

  • Köp enbart second hand. Ladda med en dos tålamod och försöka att hitta allt du behöver second hand. Eller genom att låna eller hyra istället för att köpa.
  • Medveten konsumtion. Shoppa enbart det du verkligen verkligen behöver. Det vill säga hålla dig borta från att köpa det du egentligen ”villhöver” eller tror dig behöva.

För de flesta krävs det lite ansträngning i början, men i grund och botten handlar det mycket om att ändra (o)vanor och börja agera och konsumera mer medvetet. Inte agera på känslor, hormoner eller tillfälliga humörsvängningar utan försöka agera rationellt.

Vilken av de olika typerna av minskad konsumtion skulle passa dig bäst?

Shoppingfritt 2018 – 300 dagar utan shopping

Nu i helgen den 27 oktober ”firade” jag shoppingstopp i 300 dagar. Eller egentligen mer för senast jag shoppade var i november 2017, men själva shoppingfria året började ju första januari 2018 så officiellt är det 300 dagar.

Ibland funderar jag på om det är svårare för oss minimalister att ha ett shoppingfritt år. Kanske enklare på så vis för att vi är vana att inte konsumera så mycket, men svårare för att vi inte har de där överflödet som andra kan ta av när det krisar. I mitt fall har jag inte stora mängder träningskläder vilket gjorde att jag saknade korta träningsbyxor när både våren och sommaren var så varm som i år. Och inga extra joggingskor varva med trots att mina nuvarande är över 4 år gamla. När solglasögonen gick sönder och inte kunde lagas kunde jag inte bara öppna en låda och plocka fram ett par gamla eller de där paret som alltid ligger i bilen.

De senaste månaderna har jag delvis fått mitt shoppingbegär stillat genom att få köpa saker till huset, om än mest praktiska saker och flertalet ”tråkiga” men behovsstyrda saker. Saker till barnen liksom gemensamma grejer är undantagna från det shoppingfria året, du kan läsa mer om de förhållningsregler jag satt upp här (liksom om mina förhoppningar med året).

När jag hade halvårsavstämning i juli stod följande två saker på min önskelista över saker jag hade konsumerat om jag inte haft shoppingsstopp:
– Träningsshorts
– Solglasögon, du har väl läst hur jag fick ett par ”nya” solglasögon av en snäll bloggläsare?

Skulle jag lägga till något på listan idag? Ja, ett par nya joggingskor. Det kändes nästan ändå mer brådskande när jag rensade bland mobilfoton och insåg att de jag har nu var över 4 år gamla (!). Jag joggade i dem när jag blev gravid med första barnet vilket känns såå avlägset. Och med tanke på att jag kunnat jogga ganska länge i båda graviditeterna och kommit igång hyfsat snabbt efteråt samt springer 1-2 gånger i veckan nu, så förstår jag varför det gått hål på dem. ;) Men även om det vore nice så får det vänta. Ett par höstskor vore också trevligt då jag rensade ut mina dito förra hösten, men jag överlever med mina sneakers, det blev ju plötsligt dags för vinterskor ändå. ;)

Mina sneakers som sjunger på sista versen. Hoppas de håller året ut!

Är det någon annan som fortfarande har köpstopp i år? Eller som vill hoppa på så här i slutet av året och köra köpstopp 2 månader fram till nyår? :)

10 saker du kan göra för klimatet

Är svenskarna schizofrena? Å ena sidan ser vi oss själva som ett naturälskande och miljömedvetet folk. Vi har en progressiv klimatlagstiftning, är ett av tre länder med klimatlag och med ambitiösa mål som fossilfri transportsektor år 2030 och fossilfritt land år 2045. Samtidigt som vi ligger som topp fem på listan över länder som flyger mest och bland dem med störst ekologiskt fotavtryck.

Skogsbränder, värmerekord och skördekris. Årets sommar har satt klimatet och hållbarhet i fokus och förståelsen har ökat för att det inte är någonting som sker i periferin eller i framtiden, utan här och nu i Sverige. Det här är ett blogginlägg om vad du kan göra för klimatet. För att förändringar måste ske är numera ett faktum.

Visst är det jättebra att vi minimerar matsvinnet, sänker inomhustemperaturen, källsorterar, skippar engångsartiklar, byter till LED-lampor, använder tygkassar och klimatkompenserar våra flygresor. Men det är inte de åtgärderna som räddar planeten. Det är inte där de stora vinsterna för klimatet finns. Tyvärr. Jag lovar dig, jag önskar också att det vore så enkelt.

En enda flygresa kan ”radera” 20 år av nitiskt källsorterande. En enda flygresa t o r till Thailand släpper ut motsvarande 2,2 ton koldioxid, vilket motsvarar det en vanlig bil släpper ut under ett helt år. Vi behöver komma ner till ca 1 (!) ton koldioxid om året per person för att klara klimatförändringarna. Då förstår ni att vi har lite att jobba med.

Men vad kan man göra då? Det finns massor som till en början kanske ter sig som stora uppoffringar, men som för många redan är vardag och det kan de bli för dig med. Här kommer 10 tips på vad du kan göra för leva mer hållbart på riktigt:

1. Minimera flygandet. Bland det viktigaste du kan göra är att ändra dina flyg(o)vanor, såväl privat som i tjänsten. Boka in webbmöten istället för att alltid träffas fysiskt, och välj närmare resmål till den årliga semestern. Låt flygresor vara något riktigt speciellt och lyxigt. Precis som det var för bara 20 år sedan. Det bästa är förstås att skippa flyget helt. Det finns massor av vackra platser att upptäcka utan att sätta sig i flygstolen. Och du, få saker varar för evigt, det kanske kommer gå att flyga med gott samvete i framtiden med fossilfritt flygbränsle.

2. Minska bilåkande. Det handlar inte främst om vilket bränsle du använder, utan om vilken bil du har. Vi kan inte köpa miljövänliga bilar i tron om att vi då kan förbruka mer energi med gott samvete. Se bilen som den bekväma lyx det egentligen är och välj mer miljövänliga alternativ som tåg, buss och cykel så ofta du kan. Kanske kan du jobba hemifrån en dag i veckan med argumentet att det är bättre för miljön (och din stressnivå)? Skjutsar du barnen till aktiviteter, förskola/skola, kan föräldrar turas om att promenera med barnen eller kan ni samåka?

3. Ät mer vegetariskt. Köttets negativa miljöpåverkan är framför allt att nötkreatur släpper ut stora mängder metan, som är en ännu värre klimatgas än koldioxid. Köttproduktion kräver också stora insatser av vatten, konstgödning och foder, och är ett ineffektivt sätt att föda en stor befolkning. Ät vegetariskt och lite fisk som grund och lyxa till det med svenskt naturbeteskött vid festligare tillfällen om du måste.

4. Köp förnybar energi. Genom att köpa förnybar energi får du en lägre klimatpåverkan eftersom den inte tillför någon ny koldioxid till atmosfären när den används. Det kan låta mäckigt att behöva byta exempelvis elbolag, men idag kan du göra det på en kvart. Du är en googling bort från att ha förnybar el och/eller uppvärmning du med.

Vår natur är något alla borde vara mer rädd om.

5. Konsumera mindre. Vi stressar och jobbar hårt för att få pengar att konsumera kläder och prylar. Och sen har vi svårt att göra oss av med sakerna som tar vår tid, pengar och energi. Och inte blev vi lyckligare av det heller. I vår bok Prylbanta har vi flera tips på hur du steg för steg kan identifiera om du verkligen har ett konkret behov att konsumera, så du inte gör det av slentrian, stress, tröst, belöning, (o)vana, sociala normer etc. Mode måste bli långsiktigt och mer hållbart, så kallat slow fashion.

6. Handla second hand. Köp plagg och saker som någon annan inte kan ha eller har tröttnat på och låt dina saker som inte används hitta nya ägare. Byt, skänk eller sälj saker du inte använder. Det kan krävas lite tålamod att handla second hand men vinningen är lägre kostnad och mindre miljöpåverkan. När du förlänger livslängden på plagg sparas energi, kemikalier och vatten. Och du, barn bryr sig inte om huruvida något saknar butikslapp eller originalkartong.

7. Stressa mindre. När vi blir stressade börjar minsta möjliga motståndens lag att gälla och vi tar genvägar. Vi tar bilen när vi rent avståndsmässigt skulle kunna gå eller cykla. Vi steker färdiga köttbullar och snabbmakaroner för att vi inte har energi eller tid att bryta vanor och laga en ny vegetarisk middag. Och vi stresshoppar mindre genomtänkta saker i ett försök att dämpa stressen. Eller flyger långt bort för att äntligen kunna koppla av och varva ner så långt bort från vardagen som möjligt. Stress är inte bra för den som vill ha en hållbar livsstil. Eller för klimatet.

8. Var mer förnöjsam. I dagens samhälle drillas vi tidigt i att inte vara nöjda, att sträva efter mer och bättre. Konsumera mera, resa mer, göra mera. Valfriheten och möjligheten att göra ”allt”, i kombination med att vi kan se vad andra har och gör via sociala medier, skapar en missnöjdhet med det man har. För man kan alltid ha mer och bättre. Men det går att träna sig i att vara nöjd med det man har istället för att sukta efter det man inte har. Långsiktig lycka är något du skapa inom dig, inte med yttre attribut eller upplevelser. Blir du mer förnöjsam med det du har, kommer din klimatpåverkan man största sannolikhet att minska.

9. Inspirera andra. Den samhällsförändring och livsstilsförändring vi behöver göra de kommande åren tycks skrämma väldigt många vilket gör att vi inte pratar om det. Politiker vågar knappt ta i frågan av rädsla för beslut som inskränker individens frihet. Vi behöver fler inspiratörer och förebilder på individnivå, och fler som pratar om vad man kan göra och vad man själv gör. Inte minst för att politiker ska förstå att vi som samhälle är beredda att göra den förändring som behövs för att våra barn och barnbarn ska ha en planet att bo på, men att vi då behöver hjälp med strukturförändringar i samhället.

10. Skaffa färre barn. Studier från Lunds universitet visar att låta bli att skaffa barn är den enskilt största uppoffringen du kan göra för klimatet. Större än att avstå flyg-, bilresor eller kött. När något så grundläggande som reproduktion betraktas som en klimatfara, då är det en allvarlig signal om hur ohållbar vår livsstil är. Visst är barn källan till lycka hos många, så även hos oss, men vem säger att fler barn skulle leda till större lycka? Vi kan helt enkelt låta bli att skaffa så många barn, och som i punkt åtta, vara mer förnöjsamma.

Illustration från studien om att färre barn är bättre för klimatet.

Men var ska man börja då? Precis som med minimalism och prylbantning tycker vi man ska börja där tröskeln känns hyfsat låg eller där du har ett visst engagemang och motivation. Gillar du matlagning kanske vegetarisk och ekologisk mat känns som en rolig utmaning. Har du nyss blivit förälder kan du kanske köpa mer second hand, ekologiskt och stressa mindre. Behöver du se över din hälsa kanske du kan tänka dig att låta bilen stå oftare och äta mer grönt. Det kan också vara ekonomin som är på väg åt fel håll och att du därav väljer att shoppa mindre, köpa second hand, vara mer förnöjsam och låta bilen stå oftare. Självklart beror det även på var du befinner dig på hållbarhetstrappan idag, både praktiskt och mentalt.

Ytterligare ett sätt att angripa punkterna på är att testa under en månad. En vegetarisk månad. En bilfri månad. En shoppingfri månad, osv. Kanske lyckas du etablera nya vanor och inser att det inte var så svårt.

Vad gör vi, Minimalisterna? Vi som reste till Rhodos så sent som i våras och då och då nämner längtan efter ett tredje barn. Det kommer jag ta upp i ett framtida blogginlägg med utgångspunkt i våra 10 tips ovan.

Vilken av de 10 punkterna gör du idag och vilken skulle du kunna bli bättre på eller angripa här näst? Har du något ytterligare väsentlig punkt som du tycker jag glömt?