Etikettarkiv: konsumtionssamhälle

Köpstopp och shoppingfritt 2020

När andra handlade som mest hysteriskt under Black Friday, funderade jag på om jag skulle ha ett köpstopps år igen år 2020. Precis så som jag hade år 2018. Jag tyckte nämligen att det på sätt och vis var ett skönt och vilsamt beslut att inte shoppa.

Det är inte det att jag har konsumerat oförsvarbart mycket under år 2019, eller att jag känner att jag måste bryta något slags shoppingmani. Jag anser inte att jag lagt mig till med osunda shoppingvanor, men däremot har vi generellt i samhället osunda shoppingvanor. Därför kan jag tänka mig att återigen visa att det går att ha ett shoppingfritt år, och ändå leva ett normalt liv. Liksom att det till och med kan vara ett befriande beslut att inte konsumera under en period. Som Jack Canfield skulle sagt:

99 % is a bitch. 100 % is a breeze.

Det vill säga; när du får shoppa behöver du tänka till och fatta beslut kring när detta ska ske och vad som är värt pengarna, men om du tidigare beslutat att du inte ska shoppa ett år, så behöver du inte ens fatta något aktivt beslut i varje potentiell shoppingsituation. Beslutet är taget för länge sedan. Lite som någon som dricker alkohol ”bara ibland” behöver fatta beslut och ta ställning varje gång frågan kommer eller tillfälle ges, är detta ett okej tillfälle eller inte att dricka alkohol (?). Medan de som aldrig dricker alkohol inte ens behöver fundera om svaret är ja eller nej. För det är alltid 100 % nej.

Tillbaka till mitt shoppingfria år 2020. Det blir alltså ett år utan att lägga tid och energi på att slösurfa i webbutiker, jämföra och researcha produkter, hålla koll på bästa dealen eller gå i butiker. Det låter som ett ganska bra år tycker jag. :)

När jag hade shoppingfritt år 2018 hade jag följande förhållningsregler:

  • Shoppingstoppet gäller enbart saker till mig själv; kläder, prylar, accessoarer etc. Jag får inte heller köpa dessa second hand.
  • Underkläder och strumpor får inte köpas. Däremot hudfärgade nylonstrumpbyxor vid behov.
  • Förbrukningsvaror ingår inte i köpstoppet utan får köpas.
  • Tjänster/upplevelser som frisörbesök, gymkort, restaurangbesök, resor får köpas.
  • Saker till det gemensamma bohaget ingår inte heller i mitt shoppingfria år. Nya sängkläder eller en ny diskmaskin skulle alltså vara okej.
  • Kläder till barnen eller saker de behöver får köpas, men oftast ärver vi ändå kläder.
  • Presenter får köpas till andra samt tas emot. Jag hoppas vi kan ge upplevelser eller förbrukningsvaror istället vilket vi ofta gör, men till barn kanske det blir en pryl.
  • Smink får jag köpa. Jag räknar det som förbrukningsvara och min sminkväska är redan väldigt liten.

En stor förändring jag kommer göra till detta års köpstopp och mina förhållningsregler ovan, är att när ett stort behov uppstår, så får inköp göras second hand. Därav kompletteras listan ovan med följande punkt:

  • När stort behov uppstår får inköp göras second hand.

Det återstår att se om det blir några ”okynnesköp” på grund av detta undantag. Och det blir ju tyvärr inte lika befriande som att inte konsumera alls, men i år är detta en nivå som passar mig.

Är du redo för ett shoppingfritt år 2020 eller kanske del av året? En köpfri månad är bättre än ingen. :)

Konsumera dig till en lycklig jul?

Här om dagen släppte Svensk Handel siffrorna som visar att julhandeln förväntas slå rekord i år igen. Föga förvånande eftersom julhandeln slagit nya försäljningsrekord varje år de senaste åren.

Julen har verkligen två sidor. Jag älskar sidan som innehåller pyssel, bak, mys, umgänge och ljus mitt under den mörkaste tiden på året. Men konsumtionshetsen som tar avspark med Black Friday i slutet av november och sedan pågår fram till jul. För att hämta andan några dagar och sedan ta nya tag under mellandagsrean. Den sidan av julen skulle jag mer än gärna vara utan.

När kommer vi vakna upp och inse att det inte är värt det? Vi blir inte långsiktigt lyckligare av ytterligare en ny tröja, väska eller den senaste modellen bil eller mobil. Vi spenderar cirka 80 miljarder på att shoppa under december månad. Själva julklapparna brukar stå för drygt 20 miljarder. Samtidigt som regeringens totala klimat- och miljöbudget för 2020 uppgår till 12 miljarder. Det är allt annat än långsiktigt hållbart.

Vi konsumenter shoppar alltså under en månad upp mångdubbelt mer än hela vårt lands årsbudget för att åtgärda klimatkrisen. Vi julshoppar sönder våra barns framtid. I hopp om att våra barn (och vi själva) ska bli lyckligare, eller?

Samtidigt som det finns så många fördelar med att minimera sin konsumtionsnivå. Det uppenbara är sparade pengar, men du får också mer tid och mental energi över till annat än att researcha prylar, besöka butiker, köpa prylar och administrera prylar. Samtidigt som du gör miljön en tjänst.

Tänk om julen kunde vara en tid med större fokus på enkelhet. En tid för paus från den sjuka västerländska överkonsumtionen. En tid när kalendern får vara luftig med utrymme för spontanitet. Att julen och veckorna innan blir en tid när man ägnar sig åt det som ligger en närmast hjärtat. Vilket förmodligen inte är att jaga den optimala julklappen eller göra bästa dealen i nätbutiken. Helt enkelt en tid när vi backar tillbaka till julens kärnvärden.

Kanske är det färre och mindre som skulle leda till julfrid och mer långvarig glädje. Och inte den kortvariga kick eller lyckorus som konsumtion eller en julklapp ofta ger. Det går ju faktiskt att visa uppskattning på annat sätt än genom konsumtion av prylar.

Den miljövänligaste konsumtionen är den som inte blir av och lycka sitter inte i prylar eller saker. Det är när du slutar sukta efter nästa pryl, resa, karriärsteg eller nästa vad-som-helst, som du får du tid att landa och fundera över vad som verkligen tillför värde i ditt liv och vad som gör dig lycklig. Förmodligen är det inte särkilt mycket prylar eller julklappar som behövs utan något helt annat, eller hur? :)

Hur känner du inför den kommande konsumtionshögtiden julen som snart tar avspark i och med Black Friday?

Medvetenhet kring behöva eller villhöva

Så här års lockar butikerna med sommarens färger, material och mönster inför den varma årstiden. De använder säljande budskap och bilder, liksom spelar på dina vårkänslor, för att försöka få dig att tro att du behöver något nytt. Men det är stor skillnad på att vilja ha något och på att verkligen behöva det. Att lära sig se skillnaden och inte agera på den första impulsen eller känslan är A och O för att spara såväl pengar, som din tid och göra snällare val för miljön.

En viktig pusselbit kallas medvetenhet. Att bli medveten om butikernas knep, dina egna känslor och att agera ansvarsfullt och medvetet.

Men vi är ju inga robotar utan människor med känslor och impulser, så ett tips är att även minimera antalet frestelser du utsätter dig för. Om du väl har bestämt dig för att minimera nykonsumtion så gör du rätt i att inte besöka butiker där du vet att frestelser finns, samt att avprenumerera dig från nyhetsbrev eftersom deras enda mål är att få dig att känna dig missnöjd med det du har och locka till konsumtion.

Men hur vet man egentligen om det är något man bara villhöver eller något man faktiskt behöver? Ett bra sätt att ta reda på det brukar vara att ställa dig själv ett par frågor innan du trycker på köpknappen eller öppnar plånboken:

  • Behöver jag verkligen det här? Och svara ärligt mot dig själv, tvekar du är det förmodligen något du bara villhöver.
  • Var, när och hur ofta ser jag mig själv använda det? Här kan du även räkna ut sakens PPT (Pris Per Tillfälle).
  • Passar det ihop med något jag redan äger? Om inte betyder det förmodligen att det kommer behövas ytterligare kompletterande konsumtion…
  • Kan jag låna eller hyra det vid behov? Det vill säga använda delningsekonomi för att lösa behovet. Detta passar extra bra när det är något du kommer använda sällan.
  • Hur skulle mitt liv ser ut utan det? Förmodligen skulle det inte förändras så pass radikalt att du måste konsumera det, men någon gång ibland leder svaret till ett långsiktigt bra köp.

En vanlig missuppfattning är att minimalister aldrig känner köpsug eller lockas av butikernas erbjudanden eller lömska knep. Självklart gör även vi det, men vi har övat frekvent på att stå emot, tagit bort frestelser och lärt känna oss själva, våra beteenden och akilleshälar. Kort och gott blivit mer medvetna kring våra konsumtionsbeteenden. Därför gör vi allt mer sällan kortsiktiga eller dåliga köp.

Hur gör du för att motstå butikernas knep att locka dig att konsumera inför vår och sommar?

Inreda med slow consumption

När man flyttar till ny bostad är det lätt att plötsligt rättfärdiga stor andel konsumtion på kort tid. Dels för att man vill komma i ordning, göra hemmet till sitt och kunna bjuda över folk med stolthet över hemmet. Men också för att man i de allra flesta fall betalat en väldigt stor summa pengar för sin bostad. Och i jämförelse med den stora summan så ter sig inköp av några möbler och nya textiler för tiotusen kronor (kanske till och med hundratusen) som små.

I den här situationen är det lätt att gå lös och shoppa på sig saker snabbt. För vår del som nyligen gått igenom detta har det blivit väldigt tydligt hur hjärnan och situationen kan ”lura” en. Kanske extra mycket om man som vi, flyttar från en liten bostad (2 r o k på 60 kvm) till ett hus på dubbelt så många kvm, eftersom vissa rum då ekar tomma.

Här tror jag på att backa några årtionden och köra slow consumption. Kanske till och med helt stoppa sig själv från konsumtion till hemmet en period och fokusera på något annat. Och därefter försöka konsumera medvetet med samma respekt för pengar och miljön som du hade innan det dyra bostadsköpet. Som många brukar säga i samband med flytten; att först bo in sig.

Under de första månaderna i huset möblerade vi om flera gånger i samtliga husets rum. Jag tror den enda möbel som står på samma ställe som det första dagarna i huset, är köksbordet. :) Soffa, bokhyllor, byråer, skrivbord, alla sängar har flyttat på sig och fortfarande vet vi inte riktigt hur vi vill ha alla möbler. Och då är det såklart svårt att köpa nya möbler liksom att komplettera med mattor, gardiner, lampor etc om sånt behövs.

Sen när man väl landat i ungefär vad man tror sig vilja ha, kan man börja sätta bevakningar på Blocket, hålla utkik efter erbjudanden i butiker etc. Låt hemmets prägel sättas med tålamod så blir det bättre för miljön och långsiktigt bättre för dig själv. Och låt det ta tid – applicera slow consumption.

Känner du igen känslan, hur summor som tidigare kändes stora plötsligt efter ett bostadsköp känns minimala? Eller viljan att konsumera ovanligt mycket strax efter flytten till ny en bostad?

Den underskattade förnöjsamheten

I ett samhälle där mycket är uppbyggt kring att du ska vara missnöjd, är det otroligt underskattat att vara förnöjsam. Tänk om vi plötsligt skulle vara nöjda med det vi redan har och där vi är i livet. Då skulle vi inte i samma utsträckning shoppa, renovera, karriärklättra eller sukta efter nästa vad-som-helst.

Vår kultur bygger på att vi ska vara missnöjda och känna att vi kan vara och få det lite bättre. Vi byggt upp ett samhälle där missnöjsamhet behövs för tillväxten. Där företagen är de som tjänar mest på att vi ska känna oss missnöjda med det vi redan har. Och de har verkligen lyckats med sin marknadsföring. För vem vill nöja sig med mindre, om man kan få mer och fler?

Jag funderar ibland på vad det är som gör att vi har så svårt att stanna upp och stoltsera med att vara förnöjsamma. Är det rädslan för att andra plötsligt ska ha fler, mer och bättre än oss själva? Är det samhällets förväntningar på att vi idag ständigt ska sträva uppåt och framåt, oavsett om det gäller karriär, hemmet eller fritiden? Det är nästa pryl, nästa resa, nästa bostad, nästa utmaning, nästa karriärsteg. Hur många stannar egentligen upp, känner sig nöjda och kan landa i det längre än över en helg?

Kanske är orsaken till den ständiga missnöjsamheten en kombination av människans grundläggande drivkraft att sträva längre fram som är det som drivit evolutionen framåt. Kombinerat med företagens uppbyggnad och marknadsföring av förväntningssamhället där vi är mer intresserade av vad som väntar runt nästa hörn än vad som händer här och nu. Där vi tror att nästa vad-som-helst är bättre än det vi har idag.

Förnöjsamhet är inte samma sak som tråkigt och meningslöst. Jag tror att även väldigt drivna människor skulle må bra av förnöjsamhet, kanske är det till och med de som behöver det allra mest. Livet har plats för såväl driv och utveckling, som förnöjsamhet och tillräcklighet.

Jag anser att förnöjsamhet är otroligt underskattat. Lägg pengar på att leva istället för att konsumera. Och fortsätt att röra dig framåt, men på ett behagligt och mer hållbart sätt. Hållbart för såväl dig själv, som andra omkring dig och för planeten.

Är du bra på att stanna upp vara förnöjsam med det du redan har, eller har du en vana att ständigt sträva framåt och mot nästa mål?

5 tips inför köpstopp

Om du inte kände dig tillräckligt pepp på att ha ett köpfritt år efter att ha läst inlägget med alla frågor och svar kring mitt shoppingfria år. Så kommer här ett inlägg med 5 tips skrivna till dig som är nyfiken på att ha ett köpstopp. För ett sådant år eller period behöver inte starta 1 januari, utan går precis lika bra att börja med idag.

1. Motivera. Fundera över varför du vill ha en shoppingfri period och sätt upp dina förhållningsregler, antingen skriver du ner dem eller har dem mentalt. Det är lättare att hålla motivationen uppe om du vet varför du gör något och hur det ska göras. Inspiration till förhållningsregler hittar du här

2. Avregistrera. Avregistrera dig från nyhetsbrev och sms-utskick, ta bort konsumtions-appar (Blocket, Tradera, butiker etc), sluta besöka webbshoppar samt fysiska butiker som kan locka till konsumtion (går att blocka i din webbrowser om så behövs för att ändra vanor). Och sätt upp en Reklam nej tack!-skylt på postlådan. :) Helt enkelt undvik onödiga frestelser.

3. Inspireras. Inspireras av andra som också har eller har haft köpstoppsår. Läs böcker och bloggar. Börja följa andra på Instagram som också har köpstopp, eller gå med i någon grupp på FB. Och passa samtidigt på att avfölja konton som istället triggar dig att konsumera liksom FB-grupper som gör detsamma. :)

4. Vanor. Identifiera dina (o)vanor och analysera ditt köpbeteende. Fundera över när och varför du ibland får shoppingsug, och om du kan undvika den typen av situationer. Är det sena kvällar på Tradera, lunchshopping med kollega, eller när du är ledsen eller kanske vill belöna dig? Kan du hantera dessa situationer på något annat sätt för att slippa frestelsen?

5. Informera. Berätta för andra om ditt beslut och vad du hoppas åstadkomma så att du kan få stöd, förståelse men också peppning. Kanske lyckas du till och med inspirera någon i din närhet till en liknande utmaning, om int annat har du åtminstone sått ett frö. :)

Utöver dessa 5 tips skulle jag, för den som planerar ett långt shoppingfri period som ett helt år, tipsa om att se över det allra viktigaste i garderoben. Har man exempelvis tillräckligt med trosor och strumpor? Så man inte har rensat ut löparskorna (om man är löpare) under hösten och den sista bikinin, för att upptäcka detta under vår och sommar utan att få konsumera.

Och utifrån översynen vid stora behov konsumera innan ens år börjar, eller sätta upp saken/plagget som ett (av få) undantag. Men översynens allra viktigast poäng, är att mentalt förbereda sig på att nu kommer jag inte kunna konsumera det jag ev. saknar under kommande året. Utan det får helt enkelt vänta, och om behovet kvarstår köps det tidigast om ett år.

Det sistnämnda tipset missade jag själv inför mitt shoppingfria år. Därav fick jag springa i mina 4,5 år gamla löparskor som bokstavligt talat höll på att falla sönder. Och sista veckorna hade jag bara några par strumpor kvar och fick varva med löparstrumpor. Menmen, det gick det med! :)

Har du som läsare något ytterligare tips att skicka med så kommentera gärna nedan.

Är det någon av er läsare som har en shoppingfri period / köpfritt år just nu och hur tycker du i så fall att det går?

Köper du prylar eller välbefinnande?

Har du tänkt på vad mycket pengar vi lägger på kläder och prylar jämfört med hur mycket vi lägger på vår egna fysiska och psykiska hälsa? Jag upplever att träning och andra långsiktiga satsningar i vårt eget välbefinnande oftast får en betydligt mindre pott i vår månadsbudget?

En ny iPhone här, en ny bikini och ett par nya höstplagg där, några inredningsdetaljer och en vinterjacka med matchande halsduk. Ingen skulle höja på ögonbrynen för den konsumtionen under ett år trots att den säkert inte var livsviktig samt kan uppgå till ett femsiffrigt belopp totalt. Men hur mycket pengar lägger vi på vårt eget psykiska och fysiska välbefinnande? Det som egentligen borde värderas otroligt mycket högre än prylar och kläder. Gymkort upplevs dyra, ekologisk mat likaså, PT-timmar ska vi inte ens tala om och att gå till en coach regelbundet kostar bara fåtalet på sig.

Min analys är att vi är dåliga på att värdera sådant som inte lämnar något fysiskt efter sig. Eller saker som inte ger omedelbar positiv belöning. Upplevelser är också något som oftast inte lämnar något fysiskt efter sig, men det ger ändå någon slags omedelbar positiv tillfredsställelse.

Men när det gäller områden där belöningen är mindre konkret och där man själv har ett visst ansvar för att få betalt för nedlagda tid, pengar och energi, så är vi inte lika generösa mot oss själva. Likaså områden där belöningen kommer först på lång sikt. Det räcker inte att gå till gymmet en gång, gå på ett coachsamtal, åka på en träningsresa eller äta en hälsosam måltid för att må bra på lång sikt. Det krävs ofta någon form av regelbundenhet och du är oftast själv ansvarig för, åtminstone delar av, utvecklingen.

Det är helt enkelt lättare att låta pengarna gå till prylar. Risken för att misslyckas eller att inte få valuta för pengarna är mindre. Det står en prislapp och du vet ofta ganska väl vad du får med dig hem och belöningen sker direkt (om än kortvarigt). Det har kanske att göra med människans oförmåga att investera och tänka långsiktigt och holistiskt?

Har du en app likt Tink eller bankernas egna utgifts-uppdelningar så kan du hyfsat snabbt få en överblick över hur mycket pengar du lägger på prylar och kläder, respektive din egen fysiska och psykiska hälsa.

Har du funderat kring hur mycket pengar du lägger på prylar och kläder vs mer långsiktiga investeringar i dig själv under ett år?