Etikettarkiv: konsumtionssamhälle

När mer inte längre är bättre

Jag tänker ibland på hur det skulle vara om fler kunde vara förnöjsamma. Istället för att ständigt sukta efter det man inte har, eller sträva efter mer, fler och större.

Vi har byggt upp ett samhälle där missnöjsamhet behövs för tillväxten. Där företagen tjänar på att vi är missnöjda med det vi har idag och gynnas av att få oss att tro att vi kan få det lite bättre. Och där har de verkligen lyckats med sin marknadsföring. För vem vill nöja sig med mindre, när man kan få mer och fler?

Visst är denna medfödda och kulturella drivkraft en starkt bidragande orsak till mänsklighetens nuvarande framgång. Men kan det vara så att vi nått den punkt där drivkraften inte längre gagnar varken individen, mänskligheten eller planeten?

Tänk om vi plötsligt skulle vara nöjda med det vi redan har och där vi är i livet. För vi har det ju generellt sett otroligt bra i vår del av världen. Då skulle vi inte i samma utsträckning shoppa onödiga saker, renovera fullt fungerande hem, armbåga oss fram i karriären, stressa fram i livet eller sukta efter nästa vad-som-helst. Vi lägger allt krångligare livspussel och målar in oss i ett hörn där vi måste jobba längre och hårdare för att upprätthålla vår ohållbara livsstil.

Vad är det som gör att vi har så svårt att stanna upp och stoltsera med att vara förnöjsamma? Är det rädslan för att andra ska springa ifrån oss och plötsligt ha fler, mer och bättre än oss själva? Är det samhällets förväntningar på att vi ständigt ska sträva uppåt och framåt, oavsett om det gäller karriär, hemmet eller fritiden? Det är nästa pryl, nästa resa, nästa bostad, nästa utmaning, nästa karriärsteg. Hur många stannar egentligen upp, känner sig nöjda och kan landa i det längre än över en helg?

I ett samhälle där mycket är uppbyggt kring att du ska vara missnöjd, är det otroligt underskattat att vara förnöjsam.

Men kanske har vi kommit till en nivå där mer och fler inte längre är bättre. Där mindre, färre och enklare är det nya framgångsreceptet.

Och där vi kan börja backa bandet för att Sveriges Overshoot Day inte ska inträffa redan i början av april. Det vill säga den dagen då vi förbrukat vad som borde varit jordens totala årskvot av förbrukning av naturresurser.

Tänk om vi skulle börja vara mer nöjda med det vi redan har och där vi är i livet, vad skulle då hända med oss som individer, samhället och planeten?

Vad tror du?

Att leva enkelt är svårt

Det är svårt att leva enkelt i ett samhälle som är uppbyggt kring att sträva efter mer, fler och större, liksom att inte vara nöjd. Där vi tidigt lär oss att vårat värde sitter i prestation, att vi är vårt jobb, att våra prylar visar vår status och att det är coolt att ha fullt upp.

Det är inte så lätt att leva ett enklare och lugnare liv när världen runt omkring premierar och basunerar ut det motsatta. Samtidigt som få reflekterar över vad den vedertagna livsstilen faktiskt kostar. Både för individen och för planeten.

Ett enkelt liv kan kräva svåra beslut, och många vågar vi inte ta de svåra besluten. Kanske för att de kan innebära lägre status, lägre lön eller att man ”sticker ut” från den stora grupp som fortsätter springa i ekorrhjulet. Det är lättare att springa med än att våga vika av och ta en ibland okänd stig åt sidan.

Få tar sig tid att stanna upp, reflektera och lyssna till sina egna tankar. Pauserna från ljud och intryck där tankarna får flyga fritt, känna och lyssna inåt. Ja, ha ett samtal med sig själv helt enkelt. De tillfällena är få i ett samhälle som snurrar fort, där man är ständigt tillgänglig och har hela världens frestande stimulans nerstoppad i sin ficka.

Jag ser och har under åren sett hur folk stressar och slår knut på sig själva för att klättra på karriärstegen, pendla långt och jaga mer pengar. Och ibland bara för att de inte vet något annat. De springer så fort i ekorrhjulet att de inte hinner lyfta blicken och se att det finns andra, enklare vägar att gå.

Eller också har de inte insett hur underskattat ett enkelt liv är. Och det finns ju många områden att förenkla i livet; prylar, kläder, intressen, åtaganden, jobb, ekonomi, familj, vänner… Jag menar inte att alla måste eliminera. Nej, det kan räcka med att justera, prioritera och simplifiera. Att ha en smidig vardag sparar mycket energi och skänker glädje varje enskild dag.

Ett enkelt liv är underskattat. Ett enkelt liv är inte detsamma som torftigt och innehållslöst. Det handlar mer om att förenkla vardagen, ha insikt kring sina prioriteringar och att göra medvetna val på så väl kort som lång sikt.

Enkelhet är inte tråkigt. Enkelhet betyder ofta mindre stress, mer utrymme för njutning, samt mer energi och tid till det du värderar högt i livet. Allt annat än tråkigt med andra ord. :)

Inom vilka områden skulle du vilja förenkla livet?

Orsaken till återkommande rensning

Det är lätt att fastna i tanken att minimalism bara handlar om att prylbanta, men det handlar minst lika mycket om att gå emot den smått absurda konsumtionskultur som vi innerst inne vet är ohållbar för den planet vi förvaltar tillsammans.

För du kan inte prylbanta dig ur dåliga konsumtionsmönster.

Det är lätt att hamna i en loop där du i perioder rensar och prylbantar i hemmet, men sedan fyller på med nya (eller bättre begagnade) prylar och kläder. Ha-begäret finns hela tiden där och suktandet efter mer, fler och större. Och det ständiga inflödet gör att du netto aldrig får ut maximal effekt av den minimalistiska livsstilen.

Medvetenhet är ett första steg till förändring så genom att bli medveten om vad, när och hur du konsumerar saker du egentligen inte behöver, kan du också minimera dessa. Vad har du köpt det senaste året? Har något av det inte kommit till användning i den utsträckning du förutspådde? Och vad beror det i så fall på?

Det är lätt att glömma allt som konsumeras, men genom en snabb genomgång av de senaste årets transaktioner på ditt bankkort får du ett hum om vad som köpts in.

Minimalism går delvis ut på att rensa ut överflödiga prylar du äger, men minst lika mycket om att få insikt i och kontroll över dina konsumtionsmönster för att på sikt kunna leva enklare och förhoppningsvis även ett lyckligare liv.

I nästa inlägg som kommer senare i veckan kommer du få tips på några konkreta sätta att minimera onödig konsumtion.

Är du bra på att minimera inflödet av saker i hemmet?

Bara en sak till

När jag bara har de rätta sakerna, då ska jag minska min konsumtion. Jag ska bara ha ett par nya klädesplagg, några inredningsdetaljer till, uppdatera den tekniska prylen och byta ut några möbler. Bara att par grejer till, sen kommer jag inte behöva något mer, utan kommer äntligen vara klar.

Intalar vi oss själva.

Men du kommer aldrig nå till slutet. Helt enkelt för att det inte finns något slut.

Du kommer aldrig känna sig helt klar. Livet, behoven och prioriteringarna förändras. Och framför allt – det är ingen känsla. Det är ett beslut du tar. Jag behöver inte ständigt sträva efter mer, fler eller större. Punkt.

Du beslutar när det är tillräckligt, att detta är good enough. Jag behöver inte optimera mitt hem genom ytterligare konsumtion. Här och nu är jag nöjd utifrån nuvarande behov.

Självklart får man köpa saker (gärna second hand) när konkret behov uppstår, men i dagens konsumtionssamhälle finns ett ständigt suktande och fönstershoppande, samtidigt som frestelserna är frekventa och överallt. Vi kan behöva fatta ett aktivt beslut för oss själva för att sluta fokusera på nästa vad-som-helst.

Kan du känna igen det här i samhället eller dig själv?

Konsumtionshetsen peakar inför Black Friday

Black November, Black Week, Black Friday och Singles Day. Blixtsnabba deals, oemotståndliga priser och tillfälliga rabatter. Vi är inne i den största konsumtionshets-perioden på hela året och det gäller att se upp för att inte falla för frestelserna.

Enligt Expressens Dina Pengar shoppades genomsnittspersonen i Sverige för 2 980 kr för i samband med Black Friday år 2019. Om du inte behövde grejerna förra veckan, så behöver du dem heller inte i samband med Black Friday. :)

Många människor motiveras till köp av att göra en riktigt grym deal. Och ingen vill ju göra en dålig affär, så det är klart det är lätt att dras med och vilja fynda. Men jakten på den grymma dealen tenderar att bli dyr om behovet inte är konkret. Jag brukar ha som grundregel att skulle jag inte köpa det till ordinarie pris så är det inte tillräckligt bra för att köpa på rea heller.

En annan anledning till att många (över)konsumerar är att tröskeln är låg. Med en prisdumpning under en begränsad period sänks den redan låga tröskeln till att konsumera ytterligare. Se upp så att din främsta anledning till att konsumera, inte enbart är ett lågt pris… Då är risken stor för överkonsumtion under denna period.

Konsumtion påverkar oss emotionellt och kan ge oss energi, tröst, hopp och trygghet. Det aktiverar hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera. Risken med att få en positiv kick av att konsumera, är att forskning visar att den kicken är väldigt kortvarig, det räcker knappt till att du får in fynden över tröskeln där hemma. För att upprätthålla den härliga konsumtionskänslan måste du konsumera igen, och igen och igen…

Och du vet väl att det finns en plats där priset är lågt året om och där du alltid gör en bra och även hållbar affär? Nämligen när du handlar second hand. Därför finns det ingen anledning att överkonsumera just denna månad. Handla begagnat och hållbart när behov uppstår istället.

Brukar du fynda i samband med Black Friday och vad är det i så fall du köper?

Jaga och samla i konsumtionsskogen

Är det våra urgamla samlarinstinkter från den tid då människan levde som jägare och samlare, som dyker upp när man är ute i svampskogen? För jag upplever verkligen att det är en speciell känsla av tillfredsställelse i att hitta och plocka svamp och bär. Och tänk om fler kunde jaga den känslan i svampskogen, istället för genom shopping.

Att vi människor i grunden är jägare och samlare kan man även se kopplat till konsumtion. Det kan ta sig uttryck i att många njuter mer av att leta efter bra lösningar, researcha och undersöka olika varianter, än det efterföljande ägandet och brukandet.

Samma instinkt gör att många människor motiveras till köp inför utsikten att göra en riktigt bra affär snarare än att tillfredsställa konkreta behov. Det är jakten på ett riktigt bra pris och den efterföljande tillfredsställelsen av att ha fyndat som främst driver konsumtionen. Helt enkelt att man köper en specifik pryl främst för att det var nedsatt pris, alternativt för att det medföljde en bonus i form av onödiga tillbehör.

Jakten på att göra bra affärer i stort och smått är en starkt bidragande faktor till att våra hem fylls med saker som aldrig kommer till användning.

Samlarinstinkten i sin tur gör att många njuter av och känner trygghet i att få ihop det perfekta kittet eller samlingen, till exempel en minutiöst noggrant utvald garderob, verktygsuppsättning eller boksamling, som det i praktiken inte alltid finns ett reellt behov av.

Men tänk om samma härliga känslor kan uppnås genom att gå ut i skogen och plocka svamp? Bara att många har ”glömt bort” det eller inte upptäckt det än, och därför söker den tillfredsställande känslan genom dyr och onödig konsumtion…

Vad tror du? :)

Normerna gör oss olyckliga

Är det inte märkligt att det som i vårt samhälle signalerar hög status, framgång och ett rikt liv. Inte är förankrat i det som i verkligheten gör oss lyckliga.

Vi har ett samhälle som i mångt och mycket är uppbyggt kring konsumtion, pengar, status och prylar. Vilket gör att många strävar efter materiellt välstånd och att visa upp sin exklusiva bil, märkesväska eller senaste dyra vad-som-helst.

Medan forskning visar att det som får människor att känna riktig lycka är relationer, meningsfullhet, tacksamhet och att hjälpa andra.

Varför har det blivit så här? Delvis beror det på att grupptillhörighet och social status är starka drivkrafter nedärvda i våra hjärnor. Dessa påverkar i dagens samhälle hur och varför vi konsumerar. Behov av status motiverar ofta en löjligt hög kostnad till förhållandevis liten praktisk vinning, exempelvis oförsvarligt dyra men inte nödvändigtvis bra eller kvalitativa märkesprodukter som klockor, kläder, smycken eller elektronik, bilar och bostäder. Och forskning visar att vi förknippar dyrare kläder och prylar med högre intelligens, och personer med dyrare attribut blir oftast bättre behandlade. I ett statussamhälle likt det vi lever i är det med andra ord viktigt att visa att du är rik. Eller åtminstone inte fattig.

Men det går att bli medveten om dessa mönster och att göra andra val som på sikt kommer generera större bestående lycka. Beteendet att sträva efter mer, större och fler, handlar mer om våra normer i samhället, än har förankring i vad som kommer göra oss långsiktigt lyckliga.

Här tror jag det är otroligt viktigt att omge sig med personer som strävar i en riktning man själv vill och tror på. Precis som jag skrev i inlägget ”Du blir som du umgås” så kan det ha stor påverkan på ditt liv, vilka människor du umgås med och hur dessa väljer att leva och prioritera i sitt liv.

Hur människor nära dig själv väljer att leva sina liv, kommer nämligen påverka vad du uppfattar som ”normalt”. Om de du umgås med jobbar heltid, reser och konsumerar frekvent, ständigt renoverar något i hemmet och är så uppe i ekorrhjulet att de inte ens reflekterar över att det skulle finnas andra alternativ i livet. Då är det stor risk att du också kör på i samma hjulspår och uppfattar det som vägen till lycka och framgång.

I jämförelse med om de flesta du umgås med redan har gjort livsval som liknar de du själv går och funderar på. Då kommer stegen kännas betydligt mindre och valen enklare att göra verklighet av. Kanske till och med helt naturliga trots att de går emot normer i samhället.

Vi blir matade med en viss bild av vad som är framgång och skapar lycka, så för att gå emot dessa normer i samhället, behöver du själv omvärdera vad som faktiskt betyder mest i livet för dig. Att bli medveten om sina egna val och försöka komma underfund med varför man gör på ett visst sätt eller konsumerar vissa saker. Liksom att bli bra på att uppskatta och vara tacksam för det du har. Som jag skrev på Instagram här om dagen:

Förnöjsamhet uppnås inte den dag vi har tillräckligt. Utan den dag vi inser att det vi har är tillräckligt.

Elisabeth / Minimalisterna

Vem bestämde egentligen att den här jakten på nya kläder, senaste mobilen, ett nyrenoverat hem och resor långt bort, var det som skulle definiera oss oss lyckliga och framgångsrika?

Vad är dina tankar kring detta?