Etikettarkiv: konsumtionssamhälle

Pris per användning – När dyrt kan bli billigt

6 svar

Något som är dyrt i inköp kan ändå vara billigt i längden. Under förutsättning att du använder plagget eller prylen tillräckligt ofta. Pris per användning (PPA) är ett mått som visar kostnaden för att använda eller konsumera en produkt varje gång den används. Det beräknas genom att dela sakens totala kostnad med antalet gånger den används.

Med det i åtanke kan även billiga saker vara dyra, om vi inte använder dem särskilt ofta. Klassiska felköp helt enkelt eller bara trendiga fast fashion-plagg som vi snabbt tröttnar på.

Det kan underlätta beslutsfattande och medveten konsumtion om du har PPA i åtanke när du konsumerar. Du delar bara kostnaden (priset) för plagget/prylen, med hur många gånger du räknar med att använda den. En tröja för 1000 kr som du räknar med att använda en dag per vecka året runt oavsett årstid, kommer kosta knappt 20 kr per användning. Är det ett kvalitativt plagg som kan användas lika mycket året därpå sjunker kostnaden till mindre än 10 kr per användning. Är det värt det? Det vet bara du.

På detta sätt kan en kvalitativ och tidlös men dyr vinterjacka, bli ett ganska billigt köp sett över tid. Under förutsättning att du bor där det är vinterklimat flera månader per år.

Om jag ska visa två plagg (som båda syns i bilderna ovan) och en pryl som har väldigt låg PPA hos mig så är det följande:

Houdini Power Houdi (adlink)
En tröja jag använder flera gånger i veckan, året runt. Det är tröjan jag jobbar i hemma, den som åker på när jag kommer hem efter en dag på jobbet och tar av mig kontorskläderna, den som är extralager i skidbacken och fungerar som jacka svala sommarkvällar. Min senaste Houdini Power Houdi (jag har haft 2-3 stycken som slitits ut åren) köptes 2019 och har använts säkert 300 av årets 365 dagar så även om den vid köpet kostade ca 1500 kr så har den hittills bara kostat ca 1 kr per användningsdag. :)
Linnen från Bread & Boxers (adlink)
De här linnena (Tank cotton stretch) har jag både under min Houdini-tröja nämnd ovan, men också under alla mina skjortor eller tröjor på jobbet, liksom till vardags sommartid som ett ”eget” plagg. De är bekväma, lagom långa i midjan, inte för urringade och har varken för smala eller breda axelband för min smak. Dessutom håller de formen otroligt länge, tvätt efter tvätt. Jag har både vita, gråa och svarta linnen.
Min temosmugg
Jag velade länge innan jag köpte en termosmugg, men idag går det ingen kontorsdag utan min temosmugg, ingen längre bilresa eller utflykt. Den har använts i många år nu, jag skrev om den här år 2017 på bloggen. Jag använder den i snitt 3 dagar per vecka oavsett årstid, under sju år blir det totalt 1092 användningsdagar för något som kostat mig 400 kr i inköp. Det blir några ören för något som skänker mig glädje flera gången i veckan.

Hur mycket får ett plagg kosta, var går gränsen i PPA, hur ska man tänka? Det är såklart upp till en själv samt kommer vara olika för olika typer av plagg. Och ibland märker man först i efterhand att det visst blev ett felköp med väldigt hög PPA. Då gäller det att lära av misstagen och gå vidare med de lärdomarna i bagaget.

Har jag själv inga saker med otroligt högt PPA? Jodå, även minimalister gör misstag. :) Det jag tänker på spontant är ett par riktigt dyra festklänningar som köptes för 15-20 år sedan men bara använts 2-3 gånger och kostade flera tusen i inköp. Dyrköpta lärdomar.

Har du PPA i åtanke när du konsumerar? Har du kanske till och med räknat ut PPA för några av dina plagg eller prylar? :)

Termosmuggen får följa med på flera äventyr.

Vårda, laga och konsumindre

10 svar

Att vårda och laga handlar om omsorg och hållbarhet. Att vårda och laga är att värna våra barns framtid. För vi måste ta slut på den slit och släng-fest som pågår som om morgondagen inte fanns. För det gör den. Men frågan är hur den kommer se ut?

Här är fem olika prylar vi förlängt livslängden på senaste månaden:

Mina sneakers har haft hål på insidan av hälen sedan i somras men är nu lagade med lagningslappar för hälen (adlink). De har suttit fint i en månad och gjort skon bekväm igen. Jag var såå nära att köpa ett par nya sneakers men lyckades nu skjuta på ett nyköp, kanske ända till nästa år?
Herr Minimalist lade en halvtimme på att rengöra och smörja in sina vinterskor samt höst- / vårskor så att de 15 år gamla skorna ska kunna fortsätta vara i gott skick och kännas fräscha när de plockas fram i höst igen.
Jag lagade fyra av lillebrors byxor som gått sönder på knäna nu när våren börjar komma och överdragsbyxor används mer sällan. Jag använde enkla lagningslappar (adlink) som bara är att stryka på. Det upplever jag som smidigaste lagningen som ändå sitter bra.
Mina skidhandskar från Hestra rengjordes och smörjdes in med läderbalsam efteråt. Nu är de redo att ligga i ide ett halvår till nästa skidsäsong. :)
Ett par skosnören gick sönder i storasysters skor men lagades snabbt och lätt med nya dito. Hon tyckte dessutom att skorna blev ändå snyggare med de här nya skosnörena (adlink). Det är ju en stor vinst när något lagas och blir ändå snyggare efteråt. :)

Vi gör detta för miljön. Men vi gör det också för att slippa lägga pengar på att konsumera något som vi kan undvika genom att ta hand om det vi redan har köpt.

Om man vänjer sig vid att konsumera mindre, samt att när man väl konsumerar köper noga utvalda saker. Då vill man i större utsträckning ta hand om det man valt ut och köpt för att kunna använda det länge. Inte lägga tid och energi på att köpa samma pryl/plagg snart igen.

Men det handlar även mycket om vanor och prioritering att vårda det man äger och har. Att lägga de där 5 eller 20 minutrarna som det tar att laga eller underhålla en pryl eller ett plagg. För egentligen tar det ju minst lika lång tid att köpa en ny dito, även om energiåtgången ibland känns lägre. Genom att reparera våra saker istället för att köpa nya, samt vårda och underhålla, så minskar vi vår konsumtionen samt bidrar till att minska avfallsmängderna.

Jag upplever att detta med att vårda och laga är något som många var otroligt mycket bättre på för bara en generation sedan. Att slit-och-släng-kulturen som funnits både har skapat en lättja att ”det bara är att köpa nytt” och samtidigt gjort att vi tappat värdefull kunskap om hur vi vårdar, lagar och tar hand om våra saker för att de ska hålla länge.

Prioriterar du att ta hand om och vårda dina skor och kläder? :)

Konsumera sig lycklig och nöjd

7 svar

Det finns två vägar för att känna mer förnöjsamhet och lycka i livet::

Att konsumera och jaga mer, fler och större.
Att vara nöjd med det man har.

Problemet med att konsumera och fylla tomheten med saker, är att jakten aldrig tar slut. Det finns alltid någon att jämföra sig med som har det lite bättre, finare eller nyare. Vi skapar en ständig strävan och suktan som aldrig kan mättas. När vi fått det vi trodde skulle göra oss nöjda, flyttar sig målet bara framåt.

Vi matas ständigt med att framgång och välbefinnande kommer genom yttre faktorer. Och att sträva efter större och fler är receptet för lycka. Det du vill ha finns där framme. Bara du får det där jobbet, kan köpa den där prylen, flyttar till en större bostad. Så snart du får mer än du har idag, kommer du bli lycklig, harmonisk och framgångsrik. Tror vi.

Men genom att öva upp tacksamhet för det du har, kommer önskan om mer och fler, att istället bli till ”vad behöver jag egentligen äga?”.

Förnöjsamhet uppnås inte den dag vi har tillräckligt.
Utan den dag vi inser att det vi har är tillräckligt.
Elisabeth / Minimalisterna

Om du inte kan känna förnöjsamhet här och nu över det du har idag. Kommer du förmodligen inte göra det när du nått toppen av din karriär, bor i ett toppenfint hus eller lyckats köpa en Tesla.

Att öva och fokusera på tacksamhet är den kortaste vägen för att uppnå mer lycka. Och jag skulle vilja hävda att det är den enda vägen för att uppnå mer bestående lycka. Lycka och tacksamhet är färdigheter som du kan öva upp, och de utgår från din förmåga att se det du har och uppskatta det, istället för att fokusera på det du inte har.

Håller du med? Och är du duktig på att vara nöjd med det du har?

Varför köper vi så mycket saker?

1 svar

Du stirrar på kassarna med utrensade kläder och prylar och ser tusenlapparna som istället skulle kunna gett dig en resa, roliga upplevelser med familjen eller varit siffror på ditt bankkonto. Nu hoppas du kunna få tillbaka åtminstone en liten del för att väga upp dina tidigare dåliga beslut och felaktiga köp. Jag vet precis hur det känns.

Vi ger upp frihet till förmån för saker som knappt kommer vara värt något vid nästa års loppis. Varför gör vi det? Några anledningar är:

Jakten på en bra deal. Många människor motiveras till köp av att göra en riktigt bra affär snarare än att tillfredsställa ett konkret behov. Jakten på ett riktigt bra pris och känslan av att ha fyndat driver konsumtionen.
Mentala kryckor. Konsumtion för att känna sig säkrare, tryggare och mer förberedd vid nya utmaningar. Allt från nya kläder inför ett nytt jobb, eller ny teknisk pryl eller plagg inför en ny träningsform.
Låg tröskel. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger en känsla av att vi är smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa på rea, trots att vi de facto spenderar pengar.

Emotionell tröst eller belöning. Shopping ger oss energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera.
Status, tillhörighet och identitet. Vi påverkas i hög grad av vår närmaste omgivning och deras krav, kultur och förväntningar. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp konsumerar. Utöver grupptillhörighet är social status en stark drivkraft för hur och varför vi konsumerar, vilket är applicerbart på allt från bostäder, bilar, klockor, kläder och tekniska prylar.

Ytterligare några anledningar skriver vi om i vår bok Prylbanta – Färre saker, större frihet.

Ovannämnda punkter kan vara extra viktiga att ha med sig inför höstens black friday. När marknadsförarna vill få dig att känna att du gör en bra deal, att du bör belöna dig med det här, eller höja din status med det där, och genom att sänka priset sänker de tröskeln till att trycka på köp-knappen. Medvetenhet är ett första steg mot förändring, så bli medveten om dina konsumtionsmönster och vad som ofta triggar dig till onödig konsumtion. För att i nästa steg låta bli att göra om samma shoppingmisstag igen.

Vilken av de ovanstående punkterna känner du mest igen hos dig själv eller andra :)

När mer inte längre är bättre

8 svar

Jag tänker ibland på hur det skulle vara om fler kunde vara förnöjsamma. Istället för att ständigt sukta efter det man inte har, eller sträva efter mer, fler och större.

Vi har byggt upp ett samhälle där missnöjsamhet behövs för tillväxten. Där företagen tjänar på att vi är missnöjda med det vi har idag och gynnas av att få oss att tro att vi kan få det lite bättre. Och där har de verkligen lyckats med sin marknadsföring. För vem vill nöja sig med mindre, när man kan få mer och fler?

Visst är denna medfödda och kulturella drivkraft en starkt bidragande orsak till mänsklighetens nuvarande framgång. Men kan det vara så att vi nått den punkt där drivkraften inte längre gagnar varken individen, mänskligheten eller planeten?

Tänk om vi plötsligt skulle vara nöjda med det vi redan har och där vi är i livet. För vi har det ju generellt sett otroligt bra i vår del av världen. Då skulle vi inte i samma utsträckning shoppa onödiga saker, renovera fullt fungerande hem, armbåga oss fram i karriären, stressa fram i livet eller sukta efter nästa vad-som-helst. Vi lägger allt krångligare livspussel och målar in oss i ett hörn där vi måste jobba längre och hårdare för att upprätthålla vår ohållbara livsstil.

Vad är det som gör att vi har så svårt att stanna upp och stoltsera med att vara förnöjsamma? Är det rädslan för att andra ska springa ifrån oss och plötsligt ha fler, mer och bättre än oss själva? Är det samhällets förväntningar på att vi ständigt ska sträva uppåt och framåt, oavsett om det gäller karriär, hemmet eller fritiden? Det är nästa pryl, nästa resa, nästa bostad, nästa utmaning, nästa karriärsteg. Hur många stannar egentligen upp, känner sig nöjda och kan landa i det längre än över en helg?

I ett samhälle där mycket är uppbyggt kring att du ska vara missnöjd, är det otroligt underskattat att vara förnöjsam.

Men kanske har vi kommit till en nivå där mer och fler inte längre är bättre. Där mindre, färre och enklare är det nya framgångsreceptet.

Och där vi kan börja backa bandet för att Sveriges Overshoot Day inte ska inträffa redan i början av april. Det vill säga den dagen då vi förbrukat vad som borde varit jordens totala årskvot av förbrukning av naturresurser.

Tänk om vi skulle börja vara mer nöjda med det vi redan har och där vi är i livet, vad skulle då hända med oss som individer, samhället och planeten?

Vad tror du?

Att leva enkelt är svårt

9 svar

Det är svårt att leva enkelt i ett samhälle som är uppbyggt kring att sträva efter mer, fler och större, liksom att inte vara nöjd. Där vi tidigt lär oss att vårat värde sitter i prestation, att vi är vårt jobb, att våra prylar visar vår status och att det är coolt att ha fullt upp.

Det är inte så lätt att leva ett enklare och lugnare liv när världen runt omkring premierar och basunerar ut det motsatta. Samtidigt som få reflekterar över vad den vedertagna livsstilen faktiskt kostar. Både för individen och för planeten.

Ett enkelt liv kan kräva svåra beslut, och många vågar vi inte ta de svåra besluten. Kanske för att de kan innebära lägre status, lägre lön eller att man ”sticker ut” från den stora grupp som fortsätter springa i ekorrhjulet. Det är lättare att springa med än att våga vika av och ta en ibland okänd stig åt sidan.

Få tar sig tid att stanna upp, reflektera och lyssna till sina egna tankar. Pauserna från ljud och intryck där tankarna får flyga fritt, känna och lyssna inåt. Ja, ha ett samtal med sig själv helt enkelt. De tillfällena är få i ett samhälle som snurrar fort, där man är ständigt tillgänglig och har hela världens frestande stimulans nerstoppad i sin ficka.

Jag ser och har under åren sett hur folk stressar och slår knut på sig själva för att klättra på karriärstegen, pendla långt och jaga mer pengar. Och ibland bara för att de inte vet något annat. De springer så fort i ekorrhjulet att de inte hinner lyfta blicken och se att det finns andra, enklare vägar att gå.

Eller också har de inte insett hur underskattat ett enkelt liv är. Och det finns ju många områden att förenkla i livet; prylar, kläder, intressen, åtaganden, jobb, ekonomi, familj, vänner… Jag menar inte att alla måste eliminera. Nej, det kan räcka med att justera, prioritera och simplifiera. Att ha en smidig vardag sparar mycket energi och skänker glädje varje enskild dag.

Ett enkelt liv är underskattat. Ett enkelt liv är inte detsamma som torftigt och innehållslöst. Det handlar mer om att förenkla vardagen, ha insikt kring sina prioriteringar och att göra medvetna val på så väl kort som lång sikt.

Enkelhet är inte tråkigt. Enkelhet betyder ofta mindre stress, mer utrymme för njutning, samt mer energi och tid till det du värderar högt i livet. Allt annat än tråkigt med andra ord. :)

Inom vilka områden skulle du vilja förenkla livet?

Orsaken till återkommande rensning

8 svar

Det är lätt att fastna i tanken att minimalism bara handlar om att prylbanta, men det handlar minst lika mycket om att gå emot den smått absurda konsumtionskultur som vi innerst inne vet är ohållbar för den planet vi förvaltar tillsammans.

För du kan inte prylbanta dig ur dåliga konsumtionsmönster.

Det är lätt att hamna i en loop där du i perioder rensar och prylbantar i hemmet, men sedan fyller på med nya (eller bättre begagnade) prylar och kläder. Ha-begäret finns hela tiden där och suktandet efter mer, fler och större. Och det ständiga inflödet gör att du netto aldrig får ut maximal effekt av den minimalistiska livsstilen.

Medvetenhet är ett första steg till förändring så genom att bli medveten om vad, när och hur du konsumerar saker du egentligen inte behöver, kan du också minimera dessa. Vad har du köpt det senaste året? Har något av det inte kommit till användning i den utsträckning du förutspådde? Och vad beror det i så fall på?

Det är lätt att glömma allt som konsumeras, men genom en snabb genomgång av de senaste årets transaktioner på ditt bankkort får du ett hum om vad som köpts in.

Minimalism går delvis ut på att rensa ut överflödiga prylar du äger, men minst lika mycket om att få insikt i och kontroll över dina konsumtionsmönster för att på sikt kunna leva enklare och förhoppningsvis även ett lyckligare liv.

I nästa inlägg som kommer senare i veckan kommer du få tips på några konkreta sätta att minimera onödig konsumtion.

Är du bra på att minimera inflödet av saker i hemmet?

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: