Etikettarkiv: specialprylar

Var kommer alla prylar ifrån?

Vissa smyger sig in en och en, andra i grupp vid kalas eller jul. Men man hinner sällan rensa, skapa flashiga säljannonser eller ordna loppis, i samma takt som det fylls på med nya (eller bättre begagnade). Jag pratar om alla dessa saker som fyller våra hem.

Ett födelsedagsbarn i familjen med tillhörande presentinköp från oss samt mor- och farföräldrar fick oss att diskutera det här med inflödet av saker i hemmet. Vi har en känsla av att hemmet blir mer och mer fyllt med saker för att vi inte hinner eller mäktar med att rensa i samma takt som det kommer in nya saker, oavsett om det är barnens pysselgrejer från skolan, julklappar, behovsstyrda klädköp, köksprylar eller leksaker.

Som vi skrivit om tidigare – båda barnen är i en leksaksintensiv ålder just nu – de har samlat på sig flera olika typer av leksaker genom åren, men har ännu inte varit beredda att släppa taget i samma takt som det flödat in. Och vi föräldrar noterar att de olika leksakerna faktiskt används regelbundet, så då finns ju heller ingen anledning att stressa ut dessa. Barn är ju bara barn en begränsad tid och jag vet att åren barnen leker med leksaker är begränsad.

Men det handlar ju inte bara om leksaker. Det är även andra saker, man får en kökspryl i julkapp, en liten tänkvärd födelsedagspresent, fyndar något på second hand-butiken, fyller på en samling och köper några grejer man saknar till ett nyfunnet intresse. Och så plötsligt har det kommit in en handfull grejer som tar upp plats och ska hitta sin plats i hemmet.

Det kan ändå vara intressant att reflektera över, hur tar alla dessa saker sig in i hemmet och var tar de egentligen vägen? Det kanske inte är så konstigt att man stundtals känner ett starkt rensningssug eller att det då och då blir väldigt rörigt i hemmet när det kommer in och plockas fram saker i snabbare takt än någon i familjen städar undan och rensar ut.

För fler saker betyder, allt annat lika, mer tid till att plocka, städa, organisera, laga, förvara osv. Och färre saker betyder då såklart mindre tid att lägga på allt detta. :)

När man väl börjar prylbanta sitt hem. Får man vara ödmjuk inför att det kommer ta tid. För antagligen har det tagit lång tid att samla på dig sakerna, låt det då ta tid att även göra dig av med delar av dem.

Har du någonsin stannat upp och funderat – hur kom alla dessa saker in i hemmet? :)

Varför köper vi så mycket saker?

Du stirrar på kassarna med utrensade kläder och prylar och ser tusenlapparna som istället skulle kunna gett dig en resa, roliga upplevelser med familjen eller varit siffror på ditt bankkonto. Nu hoppas du kunna få tillbaka åtminstone en liten del för att väga upp dina tidigare dåliga beslut och felaktiga köp. Jag vet precis hur det känns.

Vi ger upp frihet till förmån för saker som knappt kommer vara värt något vid nästa års loppis. Varför gör vi det? Några anledningar är:

  • Jakten på en bra deal. Många människor motiveras till köp av att göra en riktigt bra affär snarare än att tillfredsställa ett konkret behov. Jakten på ett riktigt bra pris och känslan av att ha fyndat driver konsumtionen.
  • Mentala kryckor. Konsumtion för att känna sig säkrare, tryggare och mer förberedd vid nya utmaningar. Allt från nya kläder inför ett nytt jobb, eller ny teknisk pryl eller plagg inför en ny träningsform.
  • Låg tröskel. Låga priser får oss att tro att vi gör en bra affär och ger en känsla av att vi är smarta konsumenter. Det kan till och med upplevas som att vi sparar pengar på att shoppa på rea, trots att vi de facto spenderar pengar.
  • Emotionell tröst eller belöning. Shopping ger oss energi, tröst, hopp, trygghet, mod och andra egenskaper vi människor ofta önskade att vi hade mer av. Men det aktiverar även hjärnans belöningssystem genom att trigga utsöndring av signalsubstansen dopamin, vilket gör att vi upplever ett litet rus av att konsumera.
  • Status, tillhörighet och identitet. Vi påverkas i hög grad av vår närmaste omgivning och deras krav, kultur och förväntningar. Vi vill känna tillhörighet och gemenskap med andra, vilket gör oss mottagliga för det som vår referensgrupp konsumerar. Utöver grupptillhörighet är social status en stark drivkraft för hur och varför vi konsumerar, vilket är applicerbart på allt från bostäder, bilar, klockor, kläder och tekniska prylar.

Ytterligare några anledningar skriver vi om i vår bok Prylbanta – Färre saker, större frihet.

Ovannämnda punkter kan vara extra viktiga att ha med sig inför höstens black friday. När marknadsförarna vill få dig att känna att du gör en bra deal, att du bör belöna dig med det här, eller höja din status med det där, och genom att sänka priset sänker de tröskeln till att trycka på köp-knappen. Medvetenhet är ett första steg mot förändring, så bli medveten om dina konsumtionsmönster och vad som ofta triggar dig till onödig konsumtion. För att i nästa steg låta bli att göra om samma shoppingmisstag igen.

Vilken av de ovanstående punkterna känner du mest igen hos dig själv eller andra :)

Vikten av frekvens innan konsumtion

Frekvens är en viktig faktor när det gäller konsumtion, men som vi idag allt för sällan beaktar för att det är så lätt och billigt att köpa nytt. Ofta gör vi en väldigt romantiserad behovsbild av saker vi suktar efter litegrann.

Jag har så smått börjat spela padel (säg att jag inte är sist på bollen? :) ). Än så länge hyr jag racket eller lånar på jobbet där vi har tio racket för utlåning, för än så länge vet jag med flera dagars varsel när spel kommer bli av. Och frekvensen är än så länge låg.

Om jag skulle öka frekvensen och spela oftare, så att låna blir svårt eller hyra blir dyrt. Alternativt spela mer spontant så att låna racket på jobbet blir bökigt. Ja, först då kommer jag köpa ett racket. När behovet är så stort att låna och hyra blir ett hinder för att spela.

Ibland är vi så snabba på att gå direkt på alternativet ”köpa” när det gäller diverse prylar, kläder och sportutrustning, att vi inte ens överväger alternativen. Och ibland överskattar vi hur mycket vi kommer använda något och konsumerar alldeles för snabbt. För att vi kan och det är så vi vant oss att göra.

Ett annat konkret exempel på utrustning likt ovan är apin skidutrustning. Är man en person som åker slalom vid planerade skidveckor i fjällen eller behöver man kunna åka mer spontant hemmavid. Ja, sådant kan avgöra huruvida köp eller hyra är mest lämpligt. Och såklart hur man har det med förvaring och transport av sådan utrustning för familjen.

Som sagt, många gör en väldigt romantiserad behovsanalys av hur ofta något kommer användas, utan att först praktiskt prova alternativen – att låna eller hyra. Kanske i hopp om att saken, plagget eller prylen kommer att användas frekvent. Men sen riskerar den att bli liggandes tillhörande ens ”fantasi-jag”. Det vill säga den man en gång ansåg sig vara eller ville bli i framtiden. Men utan förankring i verkligheten. :)

Vi får se om det blir köp av padel-racket tillslut. Om jag kommer igång och spelar regelbundet eller om det blir mer ad hoc. Det har just öppnat en padel-anläggning ett par hundrameter från där vi bor, och Herr Minimalist ska gå en nybörjarkurs, så chansen för mer frekvent spel har ökat.

Hur är dina tankar kring frekvens och köp versus låna eller hyra? Har du något exempel på där du föredrar att hyra eller låna istället för att köpa och äga?

Från prylköp till prenumerationstjänst

Idag är det enklare och ofta billigare att köpa nytt, än att laga och förlänga livslängden på det som redan producerats. Hur skulle vi kunna göra för att ändra på det?

Tre veckor utan diskmaskin i väntan på reservdelar till vår diskmaskin, fick oss att fundera över dels hur dyrt det är att reparera vitvaror, men också kring prenumerationstjänster vs köpa och äga, denna typ av saker.

Inom mjukvarubranschen är SaaS (Software as a Service) vanligt förekommande. Det betyder att du prenumererar på en programvara/mjukvara och betalar en regelbunden fast summa pengar, i vilken det ingår service och uppdatering av programvaran. Du känner säkert igen prismodellen från vissa appar du betalar för månadsvis, bilar som leasas (men inte exempelvis Netflix, de tillhandahåller innehåll men ingen programvara). Inom verkstadsindustrin är det vanligt att stora maskiner har samma prismodell, du betalar månadsvis och kan räkna med service när maskinen krånglar liksom mjukvaruuppdateringar av maskinen.

Vad skulle hända om majoriteten av våra större privata prylköp, köptes med en SaaS-modell? Tänk alla dina vitvaror i köket, dina teknikprylar som datorer och tv-apparater liksom värmepumpar och liknande.

Jo, tillverkaren skulle vilja tillhandahålla en så kvalitativ produkt som möjligt, för att slippa åka ut och serva den för att någon lite del gått sönder. Reparationen skulle kosta i reservdelar, tid och personal, så det vore gynnsamt att istället tillverka kvalitet. Och du prenumererar då snarare på en tjänst; en fungerande maskin som gör ren disken, en dator som inte strular, du har inte köpt själva tvättmaskinen eller datorn. Så med den modellen skulle det gynna tillverkaren att tillverka kvalitet som håller länge.

För vår del var det som sagt diskmaskinen som gick sönder, den är tre år gammal (2017) och det var värmeelementet som slutade fungera, vilket gjorde att disken varken blev ren eller torr. Eftersom den är så ny så kändes det givet för oss att laga maskinen om det gick istället för att frakta hit en ny stor maskin med alla sina delar, när det bara är en liten grej som gått sönder. En ny diskmaskin skulle kosta ca 4 500 kr, reparationen kostade 3 000 kr. Eftermarknaden är lukrativ. Men ur miljösynvinkel så var detta det bästa valet på en så pass ny maskin. Kanske man man säga att vi tog en för teamet, som jag skrev om i inlägget här om veckan. :)

Så här två veckor efter att reparatören var här är vi fortfarande tacksamma över att ha en fungerande diskmaskin. Två av de tre veckor vi var utan diskmaskinen var hela familjen hemma i karantän på grund av lättare förkylning hos ett av barnen. Och ni andra småbarnsfamiljer vet ju hur mycket disk som skapas när hela familjen är hemma 24/7 och äter alla måltider hemma på grund av rådande läge. Om händerna var torra innan på grund av handtvätt, så var det inget mot vad de var efter dessa veckor med frekvent handdiskande. :)

Vad tror du om prismodellen att privatpersoner leasar sina dyrare prylar, skulle det göra att tillverkaren höjde kvaliteten på det som säljs?

Har du stöd för alltför många edge-case?

Inom mjukvarutveckling finns det något som kallas edge-case. Det innebär ett användarfall, det vill säga ett behov, som behöver tillfredsställas extremt sällan. Alternativt ett behov som uppstår för en extremt liten del av användarna av den slutgiltiga produkten.

Om du som mjukvarutvecklare försöker bygga in stöd för alltför många edge-case så tenderar den slutgiltiga produkten att bli komplicerad att underhålla för utvecklarna, svår att bruka för användarna och följaktligen oattraktiv och olönsam på marknaden.

På många sätt är det precis samma sak i vanliga livet, det vill säga om du försöker skapa hårdvarustöd genom att köpa och äga saker för alla dina undantagsfall och specialfall i livet, så kommer ditt hem och liv bli onödigt komplicerat, din ekonomi sämre och din livsglädje troligen lägre.

Ett exempel på ett edge-case är prylar relaterade till högtider som till exempel pepparkaksformar. Även sällananvändningsprylar som jordgubbssnoppare, eller prylar relaterade till specifika säsonger som vinterns långfärdsskridskor eller slalomskidor passar ofta in i kategorin. Dessa går ofta att låna eller hyra istället vid de få tillfällen då behov uppstår.

Vilka edge-case har du byggt in stöd för i ditt liv och hur skulle ditt liv se ut utan dem?

Uppkittad till tänderna

Har du inför en särskild aktivitet eller tillställning, konsumerat för att känna dig säkrare, tryggare och mer förberedd? Det kan exempelvis vara att köpa ny teknisk utrustning och träningskläder när du börjat med en ny träningsform, en ny väska och block inför terminsstarten, eller nya skjortor och byxor inför starten på ett nytt jobb.

Det här är klassiska former av att kitta upp sig inför nya utmaningar. Ofta är det helt onödigt och följden blir att du snabbt samlar på dig onödigt dyra och överflödiga prylar eller kläder, som sedan riskerar att bli liggandes, samla damm och uppta förvaringsplats.

Dessutom finns det andra risker med denna typ av konsumtion:

  • Prisokänslighet. Du tenderar att bli relativt okänslig för priset. Det känns plötsligt motiverat att köpa första bästa som löser ”problemet” till det pris som erbjuds. Dyr måste ju betyda bra, och dyrare bättre eller? Du försöker desperat köpa dig trygghet.
  • Känslostyrt. Köpen sker ofta utan särskilt mycket research kring alternativa produkter och lösningar. Istället går du på känsla och inbillar dig att den där specialprylen eller plagget kommer göra utmaningen lättare och få dig att se och känna dig bättre än du egentligen är.
  • Överflödigt. I majoriteten av fallen klarar du dig med befintlig utrustning och plagg som redan finns i garderoben. Det sitter mer i huvudet hos dig själv, kanske är det på den mentala delen du skulle lägga mer tid, energi och fokus, än på att springa i affärer. När detta visar sig kommer prylen ligga oanvänd i hemmet bland övriga överflödiga saker. :)

Konsumtionen blir en mental krycka att luta sig mot. Lite som att läsa på mer och mer om något du egentligen redan har tillräckligt med kunskap om för att utföra uppgiften eller aktiviteten. Det bottnar i osäkerhet eller stress och efter inköpet eller ytterligare en läst bok på samma ämne, känner du dig lugnare och mer förberedd.

En lösning kan vara att hyra specialprylarna som du inbillat dig att du behöver. Varför inte genom appen Hygglo? Då slipper du frakta, förvara, vårda och på annat sätt spendera tid, pengar och mentalt fokus på dem i ett längre perspektiv. Dessutom visar det sig såklart ofta att du inte behöver allt du trodde dig behöva, då är det extra skönt att få lämna tillbaka sakerna.

Har du kittat upp dig onödigt mycket inför någon aktivitet eller utmaning?

Minimalism rum för rum – köket

I sommar har vi en bloggserie där vi under ett par veckor publicerar ett blogginlägg i veckan med fokus på minimalism rum för rum. Vi började med hemmets första rum nämligen hallen, därefter tog vi oss in i vardagsrummet, sedan sovrummet och denna vecka går vi vidare in i köket.

Köket ska vara såväl praktiskt som inspirera till matlagning och aptit. När den nyköpta köksmaskinen inte går att trycka in i köksskåpet och porslinet knappt får plats på hyllorna är det dags att fundera kring prylarna och förvaringen, snarare än kring köksrenovering eller större boende. Den vanliga slutsatsen, att skåpen är för få och för små, är lätt att dra, men ofta är vi dåliga på att rensa och har glasporslin och köksredskap i överflöd.

Här kommer några punkter att fundera kring när det gäller minimalism i köket:

Behovsorienterat. Utgå från just ditt och din familjs behov och vad ni faktiskt använder och gör i köket. Bakar du mycket hemma är det självklart att du behöver fler bakredskap än någon som knappt vet vad jäst har för funktion. Våga testa att ta bort något, vi rensade ut vårt bestickställ och majoriteten av våra smörknivar, inget av detta har saknats eller kommit tillbaka sedan dess.

Köksmaskiner. Kaffebryggare, brödrost, hushållsassistent, våffeljärn, smörgåsjärn, glassmaskin, köksvåg mm. Antalet skrymmande köksmaskiner är många i vissa hushåll trots att de inte används särskilt ofta. Gör som ovan en behovsanalys, hur ofta används de och vad tycker du om det som tillagas, är maskinen värd den plats den upptar?

Köksskåp. Köksskåp med glasdörrar eller vitrinluckor där innehållet som förvaras syns, eller öppna hyllor, ger ett rörigt intryck oavsett hur god ordning du håller på porslinet och sakerna som förvaras. Släta luckor ger ett betydligt lugnare intryck.

Dubletter. Hur många har inte två potatisskalare, två tårtspadar, två vispar, två stekspadar, två stekpannor? I mångt och mycket för att slippa diska så ofta, eller för att vi fått dem i gåva. Skapa plats i dina kökslådor genom att rensa ut dubletterna som åtminstone används mer sällan.

Onödigt stora set. Allt från stora samlingar av bunkar, porslin, köksknivar, glas, smörknivar, ugnsformar och andra kökssaker du använder ofta men inte behöver fullt så stor uppsättning för att klara av 99% av vardagen. Här finns stor rensningspotential som kan skapa plats och luft i kökskåpen och kökslådorna.

Redundanta specialprylar. Har du köksredskap som är avsedda för att lösa ett speciellt behov som du egentligen löser precis lika bra med andra saker som du även kan använda för flera andra ändamål? Exempelvis grapefruktskedar (se bild nedan) som kan ersättas av kniv och vanlig sked, pizzaskärare och blomsnittare som kan ersättas med en vanliga knivar, minirivjärn som kan ersättas med det vanliga lite större rivjärn som i princip alla äger, jordgubbsnoppare som kan ersättas med en normalfungerande mänsklig hand, etc.

Speciella grapefruktskedar, en redundant specialpryl om du inte äter grapefrukt väldigt ofta.

Speciella grapefruktskedar, en redundant specialpryl om du inte äter grapefrukt väldigt ofta.

Redundanta normalprylar. Har du köksredskap som du faktiskt använder relativt ofta och som de flesta äger, men som trots det är fullständigt onödiga? Till exempel äggklocka som helt kan ersättas med timern i en vanlig mobiltelefon, vattenkanna som kan ersättas med en tillbringare. Vi har valt bort båda dessa två redundanta normalprylar.

Kokböcker. Hur många kokböcker har du som du aldrig tittar i? Vi har fyra kokböcker som står på en tavellist i köket och som mer känns som en inredningsdetalj som gör hemmet personligt. Två av kokböckerna används dessutom regelbundet, och en annan är en gammal ärvd kokbok från Herr Minimalists mormor. I princip alla våra recept har vi annars digitalt i appen Anylist.

Synliga prylar. Vad behöver egentligen stå framme på köksbänken till vardags? Vi har ett litet diskställ men inget bestickställ, samt en vattenkokare framme. Båda dessa används i vardagen. Ibland har vi även salt- och pepparkvarnarna framme, men ställer vi in dem i ett köksskåp. I övrigt ser vi inget behov av att skapa onödiga distraktioner och oreda på diskbänken.

Diska direkt. Låt inte diskhon bli någon slags mellanlandning för smutsig disk. Ställ antingen ner disken i diskmaskinen eller diska direkt. Oftast när du lagar mat ska något koka, sjuda eller vara i ugnen några minuter, passa då på att diska undan det du använt eller ställ det som går i diskmaskinen. Det är varken roligt att komma in i ett kök med en köksbänk eller diskho full med smutsig disk, eller att äta i den miljön.

Klocka. Något som är väldigt vanligt att ha på väggen i köket är en klocka. Enligt Feng Shui ska man dock inte ha någon klocka i köket då det symboliserar stress och när du äter vill du ha lugn och ro. :) Äggklocka är också en onödig pryl i vår värld då mobilens klocka kan ersätta denna.

Vill du läsa specifikt vad vi har i våra köksskåp och kökslådor så hittar du det i inläggen ”Minimalism i köksskåpen” och ”Minimalism i kökslådorna”.

Har du något minimalistiskt tips för köket att dela med dig av?