Etikettarkiv: kök

Från prylköp till prenumerationstjänst

Idag är det enklare och ofta billigare att köpa nytt, än att laga och förlänga livslängden på det som redan producerats. Hur skulle vi kunna göra för att ändra på det?

Tre veckor utan diskmaskin i väntan på reservdelar till vår diskmaskin, fick oss att fundera över dels hur dyrt det är att reparera vitvaror, men också kring prenumerationstjänster vs köpa och äga, denna typ av saker.

Inom mjukvarubranschen är SaaS (Software as a Service) vanligt förekommande. Det betyder att du prenumererar på en programvara/mjukvara och betalar en regelbunden fast summa pengar, i vilken det ingår service och uppdatering av programvaran. Du känner säkert igen prismodellen från vissa appar du betalar för månadsvis, bilar som leasas (men inte exempelvis Netflix, de tillhandahåller innehåll men ingen programvara). Inom verkstadsindustrin är det vanligt att stora maskiner har samma prismodell, du betalar månadsvis och kan räkna med service när maskinen krånglar liksom mjukvaruuppdateringar av maskinen.

Vad skulle hända om majoriteten av våra större privata prylköp, köptes med en SaaS-modell? Tänk alla dina vitvaror i köket, dina teknikprylar som datorer och tv-apparater liksom värmepumpar och liknande.

Jo, tillverkaren skulle vilja tillhandahålla en så kvalitativ produkt som möjligt, för att slippa åka ut och serva den för att någon lite del gått sönder. Reparationen skulle kosta i reservdelar, tid och personal, så det vore gynnsamt att istället tillverka kvalitet. Och du prenumererar då snarare på en tjänst; en fungerande maskin som gör ren disken, en dator som inte strular, du har inte köpt själva tvättmaskinen eller datorn. Så med den modellen skulle det gynna tillverkaren att tillverka kvalitet som håller länge.

Bild på vårt kök så som det såg ut vid visningen av huset. Som ni ser på bilden högst upp
i inlägget har kossorna på väggen fått springa sin kos. :)

För vår del var det som sagt diskmaskinen som gick sönder, den är tre år gammal (2017) och det var värmeelementet som slutade fungera, vilket gjorde att disken varken blev ren eller torr. Eftersom den är så ny så kändes det givet för oss att laga maskinen om det gick istället för att frakta hit en ny stor maskin med alla sina delar, när det bara är en liten grej som gått sönder. En ny diskmaskin skulle kosta ca 4 500 kr, reparationen kostade 3 000 kr. Eftermarknaden är lukrativ. Men ur miljösynvinkel så var detta det bästa valet på en så pass ny maskin. Kanske man man säga att vi tog en för teamet, som jag skrev om i inlägget här om veckan. :)

Så här två veckor efter att reparatören var här är vi fortfarande tacksamma över att ha en fungerande diskmaskin. Två av de tre veckor vi var utan diskmaskinen var hela familjen hemma i karantän på grund av lättare förkylning hos ett av barnen. Och ni andra småbarnsfamiljer vet ju hur mycket disk som skapas när hela familjen är hemma 24/7 och äter alla måltider hemma på grund av rådande läge. Om händerna var torra innan på grund av handtvätt, så var det inget mot vad de var efter dessa veckor med frekvent handdiskande. :)

Vad tror du om prismodellen att privatpersoner leasar sina dyrare prylar, skulle det göra att tillverkaren höjde kvaliteten på det som säljs?

Schismer i minimalisthemmet

34 svar

Vi har haft turen att vi båda är intresserade av minimalism och en enklare livsstil. Så ser det inte ut i alla familjer. Men även hos oss finns det vissa meningsskiljaktigheter gällande om saker ska rensas ut eller få vara kvar, samt hur vi ska ha det i hemmet. Här tänkte vi dela med oss av ett par konkreta områden där vi tycker olika.

Diskbänken. Fru Minimalist skulle gärna ha en helt avplockad diskbänk. För några år sedan tog vi bort vårt bestickställ och det har vi inte ångrat en dag, majoriteten av alla bestick diskas ändå i diskmaskinen. Men att inte heller ha något diskställ och ställa det som diskas undan för hand på en kökshandduk och sedan plocka in det i skåpen, det går Herr Minimalist inte med på. Han motiverar det med att vi har för mycket som diskas för hand nu under småbarnsåren, i och med att vi valt att inte ha flera uppsättningar av varken bestick, tallrik eller flaskor etc till barnen. Så diskstället i hörnet får stå kvar tills vidare.

Böcker. Herr Minimalist vill spara betydligt fler böcker trots att han numera köper 9/10 böcker som e-bok. Medan Fru Minimalist i perioder haft så lite som 10 böcker sparade. Här är det nog tur att vi har regeln ”rör inte någon annans saker” (om man inte uttryckligen bett om det såklart). Men Fru Minimalist drömmer om ett hus där vi bara får plats med en minimal bokhylla. Tilläggas kan att Fru Minimalist älskar att läsa fysiska böcker, men inte har något behov av att äga dem. Likaså skulle böckerna kunnat få stå bakochfram som vi tidigare skrev om i inlägget här, för att det ger ett visuellt lugn, men det vägrar Herr Minimalist. :)

Var sak har sin plats. Herr Minimalists återsamlingsplats för dagliga prylar.

Att-göra-saker. Fru Minimalist kan tycka att det är en utmärkt idé att lägga fram saker som behöver kommas ihåg, medan Herr Minimalist är all-in på att ha informationen digitalt. Ska vi komma ihåg att ta med påsen till second hand när vi lämnar hemmet så ställer Fru Minimalist den framför dörren samma morgon för att komma ihåg. Herr Minimalist hade lagt in det i sin to-do-lista. Problem med synliga att-göra-saker uppstår när det finns en obalans mellan ambition och ork, alternativt då en att-göra-sak helt enkelt inte är prioriterad och blir en permanent installation. Vill du läsa mer om detta har vi skrivit om det i inlägget ”Varning för permanenta att-göra-saker”.

Morgonstäda. Vi har det allt som oftast undanplockat på golv och ytor här hemma, undantaget barnens saker när barnen är hemma. Ytterligare ett undantag är när Fru Minimalist har lämningen av barnen på förskolan. Även om vi inte lämnar barnen jättetidigt på förskolan (08:30-08:45) så är det så pass intensivt att städa undan det barnen hunnit dra fram (leksaker, böcker, soffkuddar) inte prioriteras där och då. Mer än av Herr Minimalist. När han har lämningen plockas det undan och städas innan de beger sig iväg till förskolan. Men så kommer han inte till förskolan förrän tidigast kl 09 heller… ;) Eftersom vi bor så litet förvaras alla leksaker i vardagsrummet som är det rum man ser direkt när man kliver in i bostaden. Förmodligen skulle detta inte alls vara störande i ett barnrum eller kanske bara en större bostad.

Nu har vi delat med oss av våra schismer här i minimalisthemmet, och är nyfikna på om ni har några liknande områden eller tillfällen där oenighet uppstår om och om igen relaterat till minimalism? :)

Det är ju inget fel på den

6 svar

Att spara något ”utifall att” och ”för säkerhetsskull” är otroligt vanligt. Det grundar sig ofta i en rädsla för att prylen faktiskt kan komma till användning i framtiden och att du skulle ångra en utrensning. Du vill undvika känslan av att ha gjort ett dåligt beslut. Saker som sparas av dessa anledningar är ofta dubbletter av olika slag men där bara ett fåtal i praktiken faktiskt används regelbundet.

Ett annat vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns något konkret behov av är; ”det är ju inget fel på den”. Men bara för att en pryl fortfarande är fullt fungerande så betyder det inte att den per automatik fyller ett behov hos just dig eller att du behöver fortsätta förvara den i ditt hem. Du kan låta den få komma till användning hos någon som har ett behov.

Till och med hemma hos oss hittar vi ibland saker som sparats av dessa anledningar. Nu senast var det bland våra karaffer, tillbringare och mixerskålar. De nedan är de som fanns i vår ägo innan vi rensade.

Alla våra tillbringare, karaffer och mixerskålar innan rensning.

De två likadana vattenkarafferna från Eva Solo används regelbundet, liksom den bredvid i glas som vi använder som vattenkanna och kombinerad mixerskål när vi gör smoothie och motsvarande (lugn, vi brukar inte ha i någon växtnäring i vår ”vattenkanna”). De två som står ytterst på varsin sida har sparats av i våra ögon felaktiga skäl när vi väl rannsakade oss själva.
Den blå karaffen har sparats för att det inte är något fel på den och den ingår i samma serie som hela vårt matporslin. Men vi märker att den knappt kommer till användning då vi hellre använder våra karaffer i glas när det är dags.

Plasttillbringaren/mixerskålen längst till höger fick vi med när vi köpte vår mixerstav för några år sedan. Ett klassiskt fenomen; du behöver en specifik pryl men får flera överflödiga tillbehör med på köpet. Egentligen föredrar vi att inte använda plast i köket och mixar därför oftare i tillbringaren av glas. Mixerskålen har fått vara kvar ”utifall att”, den i glas skulle gå sönder, vara i disken etc. Den utgör egentligen en typ av redundans, det vill säga det finns en alternativ lösning som fungerar minst lika bra.

Efter att ha rannsakat oss själva så rensade vi ut de den blå karaffen och tillbringare/ mixerskålen i plast. Kvar blev uppsättningen nedan i glas där samtliga används regelbundet och vi tycker om dem. Två vattenkaraffer från Eva Solo och en vattenkaraff i glas som främst används som vattenkanna och mixerskål till smoothie men även som vattenkaraff när så behövs.

Kvarvarande vattenkaraff och kombinerad vattenkaraff/mixerskål/vattenkanna. :)

Flera tankevillor och argument utöver ”utifall att” och ”det är ju inget fel på den”, tar vi upp och skriver kring i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” som du snart kan låna på ett bibliotek nära dig eller köpa i butik. :)

Vad har du i ditt hem som du sparar ”utifall att ”eller enbart för att det inte är något fel på den?

Tips kring utrensning av kokböcker

11 svar

Det ges ut mer än en kokbok per dag i Sverige varje år. Matlagningsprogrammen på tv avlöser varandra liksom matbilderna på sociala medier. För att inte tala om internet som svämmar över av recept. Samtidigt visar undersökningar att vi svenskar äter ute på restaurang allt mer. Men även om vi lägger mindre tid på att laga mat hemma så vill vi fortfarande inspireras. Alla äter och alla har en relation till mat vilket gör det till ett ämne som skapar intresse.

Oavsett om det är klassiska Vår kokbok, en kokbok från favoritkändisen eller din mormors handskrivna kokbok, så utgå från behov och användningsfrekvens när du rensar bland dina kokböcker. Tittar du regelbundet i dem och blir glad av bilderna? Använder du flera av recepten då och då? Eller har du flera kokböcker som står och samlar damm? Kanske sträcker du dig alltid efter samma kokbok, eller mobilen, när det vankas matlagning.

Här kommer några generella tips kring rensning av kokböcker:

Ta fram alla kokböcker du har. Det är vanligt att de har spridit ut sig över hemmet, några i bokhyllan, andra i köket och kanske ytterligare någon vid vardagsrumsbordet. Ta fram alla för att skapa en överblick över antalet och vilka typer av kokböcker du har. Kanske finns det flera som överlappar varandra innehållsmässigt?
Om du bara använder ett fåtal recept från kokboken är vårt tips att spara dessa digitalt. Fota av receptet eller leta upp det på nätet. Alternativt skriv ut receptet och sätt in i en receptpärm. Hellre en pärm med favoritrecept än många kokböcker som knappt används.

Hellre en receptpärm med favoritrecept än många kokböcker som knappt används.

Om du inte använder recepten i kokboken bör du överväga att skänka den vidare. Förhoppningsvis har någon annan intresse kokbokens innehåll.
Låt kokböcker du gillar för att de är snygga eller de du behåller av nostalgiska skäl bli en synlig inredningsdetalj. Vissa kokböcker kan vara lika fina som en tavla. På så vis kommer de till användning som prydnad, och förhoppningsvis ser du dem och tar oftare fram dem.
Passar den ärvda familjekokboken inte som hemmets prydnad men du kan ändå inte skiljas från den? Då hör den kanske hemma i din nostalgilåda.
Använder du receptpärm med utskrivna och utrivna recept kan du digitaliseras den. Digitalisera såklart enbart recept du använder regelbundet. Ta för vana att rensa igenom receptpärmen årligen. Säkerligen hittar du några gamla favoriter du glömt bort, och kan rensa ut recept som inte var goda eller av annan anledning inte önskas lagas igen.

Ett utdrag från Minimalisternas digitala kokbok genom appen Anylist.

Vi brukar beskriva minimalism och prylbantning som att skala en lök lager för lager. Plötsligt har du tagit dig igenom ytterligare ett lager och kan rensa ut saker som du för något åt sedan tyckte var oumbärliga. Så kan det vara även på en detaljnivå som kokböcker. Du rensar ut några stycken du sällan eller aldrig använder. Efter något år märker du att du inte saknat de du rensat ut och kanske inte heller använder några av de som är kvar eller nya som tagit sig in i hemmet, och kan med lätthet rensa ut ytterligare ett par kokböcker.

I nästa vecka publicerar vi ett blogginlägg där vi berättar hur vi digitaliserat majoriteten av våra recept och varför vi sparat den handfull kokböcker vi har kvar.

Hur många kokböcker har du och hur många kan du rensa ut? :)

6 bortglömda rensningsställen i köket

17 svar

Det finns forskning som visar att för mycket prylar i hemmet gör dig stressad, olycklig och orolig. I vårt stressade samhälle är det kanske det som gör att så många nu börjar rensa i hemmen och vill göra sig av med saker. Som ett försök att få ner stressnivån, skapa sig en lugn oas i hemmet och en lugnare tillvaro med färre saker som kräver tid, omvårdnad och energi.

Oavsett om du är i startgroparna och vill börja rensa, just har kommit igång eller hållit på i flera år, så finns det vissa ställen som lätt glöms bort och aldrig får sig en rensning. I det här inlägget fokuserar vi på platser i köket som lätt glöms bort och ur du kan göra för att rensa dem:

Kyl och frys. Öppna kylskåpet och släng alla burkar och liknande där där bäst-före-datumet passerats för länge sedan. En vanlig bonus från denna aktivitet är att du hittar bortglömda halvtomma förpackningar med mat, som fortfarande är lämpliga som föda, och som du kan använda vid kommande måltider. Likaså kan frysen innehålla båda spännande gamla matlådor som godsaker som bör ätas upp snarast.

Barskåpet. Hur många av flaskorna i ditt barskåp har du druckit ur de senaste året? Förmodligen kan du göra dig av med likör, rom och sprit du inte druckit eller bjudit på det senast året. Om du behöver tips på hur du kan tänka vid rensning i spritskåpet kan du läsa vilka kriterier vi använde oss av i inlägget ”Dags att rensa ur barskåpet”.

Kryddhyllan. Att kryddhyllan ackumuleras i snabbare takt än du gör slut på kryddor eller rensar ut dem är ett vanligt förekommande scenario. Torkade kryddor som gått ut i datum går att använda med enda följd att de brukar få lite svagare smak. Självklart måste du ibland köpa nya kryddor för att prova nya smaker och recept, men gå igenom kryddhyllan då och då och bli medveten om vilka kryddor som inte används på länge, och sök fram recept med just dessa.

Små skåp. Om du exempelvis som vi har ett väldigt litet och smalt skåp som nästan är dolt och inte öppnas så frekvent, kan här lätt gömma sig både det ena och andra alldeles för länge. I vårt fall hade vi sparat såväl en skärbräda i plast som tio bordsunderlägg, trots att inget av det använts de senaste 2 åren. Även två brickor rensade vi ut från gömman som numera innehåller just endast två små träbrickor.

Ett långsmalt skåp längst in i hörnet i vårt kök.

Under diskhon. Ta ut alla saker som förvaras under diskhon. Återvinn och släng onödiga saker och gör rent utrymmet. Stoppa därefter endast tillbaka det som verkligen borde förvaras där. Kanske har du onödigt många påsar i storlekar du aldrig eller väldigt sällan använder. Nya liknande påsar kommer leta sig in i hemmet, vare sig du vill eller inte.

Medicinskåpet. Om bäst-före-datumet är passerats på läkemedlet eller vitaminerna behöver de inte längre ta upp onödigt förvaringsutrymme. Inte heller på dito som du inte längre använder. Till skillnad mot mat som går att smaka och lukta sig fram till huruvida det går att äta, är detta svårt med läkemedel som dessutom kan bli direkt hälsovådliga. Apoteken har särskilda påsar i vilka du kan stoppa alla mediciner du inte längre behöver och lämna in.

Vilken bortglömd plats i köket har du inte rensat på evigheter?

Bortglömda eller oprioriterade rensningsområden

6 svar

För någon vecka sedan rensade vi i ett långsmalt skåp i köket. Skåpet är längst in i hörnet innanför vår diskmaskin. Utifrån sin placering och utformning ett lätt ställe att glömma bort att rensa på, men också ett ställa att enkelt förvara smala sällananvändningsprylar på. Jag vet inte vad det är tänkt ska förvaras där; ett bakbord, brickor, plåtar eller kanske papperskassar?

Ett långsmalt skåp längst in i hörnet i vårt kök.

Längst in i vårt långsmala skåp hittade vi följande:

Bordsunderlägg
Brickor
Skärbräda

Bordsunderlägg som vi brukade ha under tallrikarna vid finare dukning innan vi fick barn. Redan då användes de relativt sällan. Sedan Storasyster föddes för 2,5 år sedan kan jag inte minnas att de använts en enda gång. Faktum är att vi helt glömt bort att vi ägde dessa. Två olika varianter hade vi, 6 vardagliga och 4 av en julig variant. Samtliga 10 skänktes bort.

Juliga bordsunderlägg som inte använts på länge, om än någonsin?

Längst ut stod fyra små brickor som vi använder när vi äter smörgås i vardagsrummet eller bär ut frukost eller mellis på balkongen. Vi frågade våra följare på Instagram vilka av brickorna vi skulle behålla och majoriteten tyckte de i trä, att du tröttnar snabbare på de färgglada och att trä känns hållbarare i längden. Jag kan hålla med i bägge fallen. Med tanke på att vi generellt ogilla plast i köket kändes valet tillslut enkelt även här.

Fyra brickor är två för mycket. De i trä fick stanna.

En gammal skärbräda i plast hittade vi också. Vi som bara använt två dito i trä det senaste åren. Den måste ha blivit kvar som en ”just in case” och ”om utifall att”-pryl. Nu åkte den snabbt vidare till återvinningen.

En gammal skärbräda i plast kändes enkel att rensa ut när vi har två i trä.

Det här smala skåpet i köket var ett bortglömt rensningsområde hos oss. Eller som Herr Minimalist skulle uttryckt det, en vit fläck på rensningskartan, i likhet med det han identifierade vid utrensningen i verktygslådan tidigare i våras. Det finns alltså ett par sådan även i vårt hem, vilket kan vara svårt att tro efter 4 års rensande. Undrar om vi har något ytterligare… ;)

Vilka bortglömda eller kanske bara oprioriterade rensningsområden har du i ditt hem?

Rensa kökshanddukar steg för steg

23 svar

Här om helgen när det var dags att byta handdukar fick vi för oss att rensa bland våra kökshanddukar. Vissa förvarar sina kökshanddukar i en låda i köket, andra i linneskåpet och vissa har dem utspridda lite här och var i hemmet. Vi har våra i linneskåpet som du ser på bilden ovan till inlägget. Förutom de som är med julmotiv som förvaras i jullådan.

Våra kökshanddukar hänger på en krok i köket och används främst för att torka disk när vi diskat något för hand. Tidigare hängde de på ugnsluckan men det slutade fungera i samma stund som Storasyster Minimalist lärde sig att stå. :)

Utrensning av kökshanddukar pågår.

För att rensa effektivt bland kökshanddukarna kan du gå tillväga så här:

1. Ta fram alla. Ja, även de kökshanddukar du förvarar i förrådet, i lådan med julpynt eller påskpynt etc. Genom att ta fram och samla alla inom den kategori som ska rensas får du en bra överblick.

2. Gör en behovsanalys. Hur ofta byter du kökshanddukar? Vad används de till? Hur ofta tvättar du den typen av tvätt? Dessa frågor bör ge ledtrådar om hur många du faktiskt behöver.

3. Rensa ut. Utifrån vad du kom fram till ovan kan du nu rensa ut de som är slitna, de som du inte gillar, liksom de som av andra anledningar inte kommer till användning. Behåll dina favorithanddukar som gör dig glad.

4. Skapa ordning. Lägg tillbaka de kökshanddukar du bestämt dig för att ha kvar på lämpligt ställe. Har du dem utspridda i hemmet bör du fundera över var de lämpligast kan förvaras tillsammans. Har du specifika handdukar som bara tas fram vid jul, eller vid påsk, så kan dessa förvaras i lådorna för julpynt respektive påskpynt. istället för att ta upp plats i ett utrymme du använder varje vecka där vanliga kökshanddukar förvaras.

Ärvda kökshanddukar och två bakdukar.

Vi sparade samtliga kökshanddukar ärvts av Herr Minimalists mormor vilket uppgick till sex stycken. Dessa är likadana och har handsytt sigill med hennes initialer. Vissa av dem börjar bli slitna då de har många år på nacken, men vi låter de vara kvar tills de börjar gå sönder eller får allt för många permanenta fläckar. Utöver dessa sparades två rödrutiga handdukar som vi använder vid bakning av bröd, samt två kökshanddukar med julmotiv.

Hur många av dina kökshanddukar kan du rensa ut i helgen? :)

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: