Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

Målet flyttar sig framåt

Jag reflekterade här om dagen över hur vi ständigt flyttar fram våra målsättningar. Och att en av de svåraste färdigheterna är att få målet att sluta flytta på sig. För om förväntningarna alltid ökar allt eftersom du rör dig framåt, så når du aldrig fram. För varje steg du tar, flyttar sig målet två steg.

Varje gång du tror att du når fram så inser du att du inte blev lyckligare. Var detta allt? Och så flyttar sig målet igen.

Men gör det något? Är inte detta en grundläggande, inre drivkraft. Det som tagit oss ut ur grottan och drivit evolutionen framåt historiskt. Delvis är det säkerligen så, men jag vill hävda att vi nu kommit till en nivå där mer, fler och större inte längre är likställt med bättre.

Det finns en stor risk att viljan att ha mer pengar, status, prylar, makt osv, gör att ambitionen ökar snabbare än tillfredsställelsen.

Men om du inte kan känna förnöjsamhet här och nu över det du har idag, tror du då att det kommer förändras för att du fått högre lön, klivit högre upp på karriärstegen eller står på toppen av ett berg?

Förnöjsamhet är inte samma sak som tråkigt och meningslöst. Jag tror att även väldigt drivna människor skulle må bra av förnöjsamhet, kanske är det till och med de som behöver det allra mest. Livet har plats för såväl driv och utveckling, som förnöjsamhet och tillräcklighet.

Livet blir inte roligt utan en känsla för vad som är nog. Eller när du aldrig känner dig förnöjsam och tillräcklig.

Känner du igen fenomenet att målet tenderar att ständigt flytta på sig? :)

Minimalistisk prepping

I samband med kriget i Ukraina och de hot som även finns mot Sverige, har prepping blivit än mer aktuellt igen. För vad gör du om extremväder gör att du inte kan gå ut, it-attacker slår ut all kommunikation eller militära konflikter blir verklighet?

Jag skulle säga att vi själva har ändrat synsätt kring det här de senaste åren. Från att tidigare haft en mer naiv syn i linje med ett inlägg vi skrev 2015: ”Minimalister och survivalister” (ni får tänka på att blogginlägget är över sju år gammalt och vi därmed var sju år yngre :) ). Här är två korta avsnitt från det inlägget (som är läsvärt!).

Minimalister köper och äger precis vad de behöver och använder regelbundet. Tanken är att minimera tiden det tar att fysiskt och mentalt hantera prylar, eliminera onödiga mentala fokus för att kunna leva i nuet, fokusera på det som gör dem lyckliga samt typiskt spara pengar till upplevelser och ekonomisk frihet.

Survivalister köper och äger saker de eventuellt skulle kunna ha användning av i framtiden då allt går åt skogen, antingen på mikro eller makronivå. Mentalt fokus ligger hela tiden på att förutse och förbereda inför katastrofen med dyra ekonomiska investeringar med personlig lycka och frihet som insats.

Minimalisterna – Minimalister och survivalister

En händelse som fick oss att förändra vårt tankesätt kring just det här, var när vi semestrade på Gotland 2018. En morgon vaknade vi upp utan el, vatten och internet i sommarstugan vi hyrde. Vattenpumpen till brunnen gick på el så vi hade inget vatten i varken kranar eller kunde använda toaletter. Hela ön hade drabbats av ett stort strömavbrott och var utan mobiltäckning. Då kände vi hur snabbt man blir isolerad och hur svårt det var att få information om vad som hänt osv. En hel dag var vi utan ström och rinnande vatten.

Detta var samma år som vi senare tidig höst flyttade till hus och därmed längre från stort köpcentrum, olika kommunikationer, sjukvård osv. Och den där händelsen på Gotland fick oss att inse att när man bor mer ”själv” så gäller det att vara lite mer förberedd och att vi borde ha reserver i form av mat och vatten.

Sen flyttade vi och bytte liv och det där rann lite ur sanden, även om vi tänkt tanken att vi borde ha en liten krislåda med mat. Fram tills nu 2022 när det blev aktuellt igen. Så nu har vi skapat oss en krislåda/prepperlåda. Helt enkelt för att vara bättre förberedda på följderna om en kris kommer. Och för att kunna ordna med mat, vatten, värme om samhället inte fungerar som vanligt.

Prepping handlar i vår mening inte om att köpa massa onödiga prylar eller mat du aldrig annars äter. Det handlar mest om att vara förberedd och ha kunskap. Hur gör man upp eld och lagar mat utomhus, vad gör jag utan internet och vad händer med huset om elen slutar fungera? Utan el fungerar inte leveransen av matvaror till affären, och inte heller bankomater, mobiltelefoner, bensinpumpar (?), vatten, värme eller kyl och frys. Efter bara några dagar har vi en samhällskris.

I nästa inlägg kommer jag beskriva vad vi har i vår krislåda och hur vi tänker kring den och andra nödvändiga saker vid en större samhälls-kris.

Känner du att du skulle klara dig några dagar utan rinnande vatten, el och mobiltäckning? Vad tror du skulle vara jobbigast? :)

Behovsstyrd förvaring i hallen

Hallen är det första rum du och dina gäster möts av på väg in i ett hem. Drömmen är att det ska kännas ljust och välkomnande att öppna dörren och kliva in. Men samtidigt är hallen en sluss mellan inne och ute, är det lätt hänt att hallen blir en avstjälpningsyta för allt från kläder, skor, väskor och barnvagn, till nycklar, mobil och post. Men försök att skapa förutsättningar för ordning och reda även här så att du och dina gäster möts av ett lugn när du kliver in i hemmet.

I förbifarten nämnde jag att vi gjort om i vår hall i sommar, men det förtjänar ett eget inlägg för denna förändring är något som glädjer oss varje dag.

Om vi börjar med bakgrunden så har vi i grunden en välplanerad och rymlig hall med en skjutgarderob längs ena väggen. Dock bestod drygt 1/3 av garderoben tidigare av ett städskåp vilket gjorde själva garderobsutrymmet och klädförvaringen liten och trång. Särskilt då utrymmet inte var välplanerat utan enbart innehöll en klädstång och två skohyllor.

Vi började renoveringen med att riva ut städskåpet och måla garderobsväggen med grå färg som vi hade kvar från att ha målat vårt sovrum. Nästa steg var att installera Elfa förvarings-system i hela utrymmet som nu öppnade upp sig. Här var ledorden behovsstyrd och smart förvaring. Var och en i familjen ska veta var saker hör hemma och själva kunna ta kläderna dit och därifrån. Ungefär så hade vi som målbild.

Utifrån dessa krav skapade vi bland annat krokar i en höjd som barnen kan nå för deras ytterkläder. Likaså fick de den nedersta utdragbara lådan för mössor, vantar, halsduk etc. Barnen når precis upp så de kan lägga i accessoarerna i lådorna men har än så länge svårt att nå att ta ur dem. Lådavdelare är en detalj som gör det enklare att hålla reda på sina accessoarer. När barnen sen blir större och kan hänga jackor på samma ställe som oss vuxna, sätter vi kanske förvaringslådor ända ner (längst till höger på högra bilden ovan). Eller skoförvaring. Det är fördelen med system som Elfa, att de är modellära utifrån rådande behov.

Vi har ingen spegel i hallen i dagsläget och skulle egentligen vilja ha skjutdörrar som ar spegeldörrar. Vi håller sporadiskt utkik på Blocket, men det som kändes som ett ”need to have” i somras, har nu när vi vant oss utan spegel i hallen, istället blivit ett ”nice to have”. Skjutdörrarna är alltså detsamma som var till garderoben innan, och likaså återanvände vi skoställen då de passade med Elfa-systemet.

När man kliver in i vår hall möts man av två saker. På ena väggen sitter budskaps-tavlan nedan i bild. Så att man ska veta att man kommit hem till Minimalisterna. :) Nej, skämt åsido, vi gillar att påminna oss själva om våra värderingar på olika sätt. På en annan vägg sitter en brokig tapetvåd med stadsnamn. Egentligen är vi inte särskilt förtjusta i den men kan inte bestämma oss för vad vi vill ha där istället. En annan lugnare tapetvåd? Måla vitt, färg? Många grannar har en byrå stående på den platsen, men vi har inget behov av ytterligare förvaring i hallen utöver garderoben. Har ni läsare några tips?

Och så avslutar vi med tre korta tips för dig som har svårt att få eller hålla ordning i hallen:

  • Behovsstyrt. Behovsstyrd förvaring är a och o, och eftersom behoven ändras med åren, i alla fall om man har barn, behöver hallen anpassas då och då.
  • Dold förvaring. Skor, jackor, vantar, mössor, nycklar skapar ett rörigt intryck och oreda, försök dölja dessa med dörrar eller tyg för ett lugnare intryck.
  • Aktuella saker. Låt bara skor, jackor, sjalar etc som är i säsong få ta plats i hallen. Övrigt bör förvaras på annan plats för att inte ta utrymme från det aktuella.

När det gäller just skor har de ju en tendens att svämma över i hallen som barnfamilj. Här finns ofta rensningspotential och det gäller att inventera hur många skor var och en i familjen egentligen har framme samtidigt, och vilka som faktiskt används regelbundet i nuvarande säsong. Övriga kan förvaras på annan plats och behöver inte bidra till oreda i det utrymme (hallen) som du nyttjar dagligen.

Vad är ditt bästa tips när det gäller förvaring i just hallen?

Så rensar jag bland skorna

Som en fortsättning på inlägget om mina skor här om veckan kommer här en kort redogörelse för hur jag brukar gå tillväga när jag rensar bland mina skor. Tidigare när min skogarderob var betydligt större var detta tillvägagångssätt mer frekvent. Numera sker oftast rensning när ett par skor går sönder, men då och då används denna strategi fortfarande.

Så här kommer min strategi för att veta om skor förtjänar att få vara kvar i skogarderoben:

1. Analysera. Jag gör en kort analys kring varför jag inte använder skorna. Är de osköna? Passar de inte till något i min garderob? Är de redundanta, det vill säga har jag liknande skor jag hellre använder? Om jag inte får något självklart svar som gör beslutet om skornas framtid enkel, går jag vidare till nästa steg.

Själv har jag haft två par skor som jag tyckt var otroligt fina, där jag insett att anledningen till att de inte kommer till användning är för att de är så osköna. Kanske kunde jag tycka det var värt att gå i osköna men snygga skor som tonåring, men inte numera.

2. Använda. Att använda skorna frekvent sätter dem på prov. Detta för att gamla föreställningar om skorna kan vara förlegade och inte längre gälla. Jag har kanske en bild av att vissa skor används ofta och är sköna, men när jag måste använda dem märker jag ibland att jag hellre skulle välja ett par andra.

Ibland har jag tvingat mig att använda ett par skor flera gånger i veckan under ett par veckor. Utifrån denna intensiva användningsperiod kan jag oftast fatta bättre beslut.

3. Saknad. Som sista steg funderar jag över hur livet skulle se ut utan skorna. Skulle jag sakna dem? Eller inte ens märka om de rensades ut? Kanske finns det substitut som är lika bra eller till och med bättre och därför alltid väljs istället. Då kan de ständigt ratade skorna lämna hemmet och få chansen att bli någon annans favoritskor.

Det tredje och sista steget är ett bra sätt för att kunna släppa taget om överflödiga skor där man har många skor som fyller samma funktion. Exempelvis flera par sneakers, joggingskor eller festskor.

Och så en liten brasklapp att om man har mängder med skor i garderoben som man tycker om, så kan man såklart ”använda upp dem” innan man rensar ut dem. Ett förslag då är att ställa undan vissa skor som kompletterar varandra, och slita ut ett av paren i taget. Så kan man plocka fram ett par ”nya” skor när de andra slitits ut.

Vad har du för strategi för att veta när det är dags att släppa taget om ett par skor? :)

Minimalism i skogarderoben

För några år sedan skrev jag inlägg kring mina skor och nu är det dags igen. För livet och behoven förändras som bekant med tiden. År 2014 hade jag 9 par skor och ansåg mig i behov av 2 ytterligare, vilka skor kan du läsa om i inlägget Skor jag äger vs skor jag behöver.

När man som vi hela tiden utgår från behov, är det intressant att följa hur livets olika faser gör att skogarderoben förändras. Jag har exempelvis inte ägt ett par gummistövlar sedan jag själv var barn, och i inlägget från år 2014 ansåg jag inte att gummistövlar var ett behov. Men nu känns det som ett stort behov, till stor del för att vi har småbarn, har längre promenad till kommunala färdmedel, samt bor granne med skogen där vi gärna spenderar tid. Jag har dessutom rensat ut mina vandringsskor i närtid då de hade hål och läckte.

De skor jag äger idag inkl träningsskor, med tillägg av ett ballerinaskor som förvaras på jobbet.

De skor jag har just nu ser du på bilden ovan. Varav två är träningsskor – ett par joggingskor och ett par inomhusträningsskor. Utanför bild är mina ballerinaskor som jag har på jobbet och alltid förvarar där och byter om till vissa dagar beroende på vad jag ska göra. I annat fall har jag mina sneakers på jobbet.

Stövlarna på bilden ovan kommer eventuellt rensas ut då de gått sönder. Jag ska höra mig för hos en skomakare om de går att rädda först. Pumpsen är jag också tveksam till att spara, jag tycker ballerinaskorna som du ser på bild nedan är mycket skönare att gå i och tycker kvaliteten på dem varit bra. Det är numera ytterst få tillfällen pumpsen kommer till användning såväl i jobbet som privat. Rensningspotential med andra ord.

Ballerinaskorna brukar få övernatta på kontoret.

Så i min ägo finns totalt 8 par skor just nu, de 7 på bilden och ballerinaskorna. Det är lätt att tro att jag tycker mig ha en perfekt och komplett skogarderob, så är det inte och det är heller inget jag strävar efter. För den perfekta uppsättningen, oavsett om det är skor, kläder eller porslinsserie, är en illusion. Du når i praktiken aldrig fram till det under någon längre tid. Så fort du har »satt setet« börjar du fundera på vad som kan bytas ut och optimeras ytterligare, eller också går någon del sönder och du måste kompletteringsköpa. Livet förändras, prioriteringar och intressen kan ändras, precis som det ska vara.

Jag saknar flera par skor, men det har inte varit akuta behov som jag inte kunnat lösa på andra sätt. Ballerinaskorna letade jag efter i 3 års tid (!) utan att ha några liknande substitut under den perioden. Tålamod är mitt andranamn. ;)

En sak jag vill påminna om är att inte hänga upp dig på antalet skor, utan att utgå från just dina behov. Alla har vi olika intressen, fötter och smak, samt befinner oss i olika livsfaser som har sina behov. Utgå från det när du rensar eller kompletterar din skogarderob.

Jag fick många frågor via Instagram gällande mina skor, de flesta har blivit besvarade i texterna ovan men några besvaras separat nedan:

  • Hur klarar jag mig med så pass få skor?
    Jag lever i princip i mina sneakers året runt (som egentligen är ett par joggingskor då jag tycker de har skönare dämpning). När det är riktigt kallt och blött vintertid åker vinterskorna på, men då byter jag till svalare skor när jag kommer till jobbet. Sommarskor kommer jag behöva köpa senare i år då jag rensade ut mina förra i somras.
  • Hur länge har du haft dina skor?
    De nyaste skorna är ett par joggingskor som syns på bilden med alla skor (då mina tidigare var nästan 5 år gamla och höll på att falla i bitar). 2018 hade jag köpstopp så då köptes inga skor, men 2017 köpte jag ballerinaskorna. Vinterskor, pumps, stövlar och flipflops är >5 år. Generellt har jag köpt nya joggingskor och sneakers nästan varje år på grund av slitage då dessa används frekvent året runt, medan mina övriga skor brukar hålla många år.
  • Är några av skorna begagnade?
    Inga nuvarande är begagnade, men gummistövlarna och planerar att köpa begagnat. Det känns som skor som vissa inte har använt så mycket och därför borde gå att hitta.
  • Vilka skor anser du dig ha behov av som du inte äger idag?
    Någon form av skor vid regn, gummistövlar eller tunnare kängor. Öppna skor att ha på sommaren, typ sandaler. Likaså är jag sugen på någon form av trailskor då jag förälskat mig i att springa i skogen samt anmält mig till ett traillopp senare i sommar.

Hur många skor har du i din skogarderob och hur få skulle du klara dig med? :)

Trendkänslighet är inte hållbart

Butikerna, magasinen och reklamen börjar fyllas med texter som ”vårens trender”, ”trendigaste plaggen”, ”trendfärgen nummer ett i vår”. En trend brukar i inrednings och modekretsar syfta till något kortvarigt som är utmärkande i stil, material, mönster eller färg för en viss period. Trender är något som lockar till konsumtion, när det egentligen borde vara tvärtom.

Varför vill vi egentligen köpa något som är tänkt endast ska gälla för en kort tid? Något som ska sticka ut så att vi kan tröttna och vilja uppdatera oss lagom till nästa trend tar vid? När ordet trend dyker upp i butiker, magasin eller reklam, borde det förenas med en varningslampa och en varningstext om att detta är något du riskerar att snabbt tröttna på och som du förmodligen snart kommer vilja byta ut.

Vi behöver börja tänka mer långsiktigt, försöka köpa kvalitet, liksom välja färger, mönster och stil som tål ögats slitage. Det vill säga som vi kan tänka oss att leva med under väldigt lång tid. Inte något i vårens trendfärg som ska bytas ut mot en ny trendfärg så fort hösten tar vid.

Vårt sovrum i lägenheten inför visning, med lånade ”trendiga” kuddar.

Är det behovet av variation som triggar konsumtionen av trendiga saker? Kanske variation och en känsla av förnyelse i hemmet eller garderoben? Känner man så skulle jag säga att det blir än viktigare att hitta de där sakerna som INTE är trendiga. De som du till färg, mönster och material kan tänka dig att leva med under lång tid framöver. Liksom att undvika butiker och magasin, samt se till att göra en grundlig behovsanalys innan du trycker på köpknappen eller öppnar plånboken för något som skyltas som trendigt nästa gång.

Att vara trendkänslig och haka på nya trender, oavsett om det gäller kläder eller inredning, kommer stå dig dyrt. Och det kommer stå miljön och klimatet ändå dyrare.

Är du känslig för trender gällande inredning eller garderob? Eller går du kanske istället medvetet mot det på något sätt?

Långsiktig sänglösning till barnen

Drygt fem månader efter inflytt i huset har vi äntligen landet i vilken barnsäng vi vill ha och börjat skapa ett barnrum till barnen. Men oj vad vi har velat och vänt och vridigt för att komma fram till hur vi vill ha det för att hitta något vi tror ska fungera såväl idag som på lång sikt.

Vi var länge inne på att köpa barnen varsin dagbädd som kan bäddas ut och bli en dubbelsäng, vilket skulle vara bra för såväl gäster, som senare i livet när barnen vill ha varsitt rum. Vi insåg dock att barnens rum inte skulle rymma två sådana på ett bra sätt, och tänkte därför köpa en till att börja med som alltid kunde vara utbäddad som dubbelsäng. Vi var så nära att vi till och med lagt en Hemnes i kundkorgen hos Ikea (ja i webbutiken alltså :) ). Sen ändrade vi oss.

Ledorden för blivande barnrummet är långsiktigt, enkelt och mysigt. Det vi köper och gör nu är avsikten att barnen ska kunna ha väldigt länge, oavsett om det gäller val av väggfärg, lampa, säng och andra eventuella möbler.

Men vi tar velandet av barnsäng från början och ger er några förutsättningar vid valet;

  • Barnen har sedan födseln fram till idag sovit i vårt sovrum i varsin spjälsäng med bovetemadrass. I lägenheten hade vi spjälsängarna ställda mot varandra som en dubbelsäng medan det i huset såg ut som på bilden högst upp i inlägget.
  • Vi vill att barnen ska dela rum då båda barnen kräver att en vuxen är kvar i rummet tills de somnat och en förälder behöver kunna lägga två barn. Det skiljer bara 16 månader mellan våra barn, så de har samma dygnsrytm och vi tycker läggningar tillsammans fungerar ok.
  • Barnrummet är ca 10 kvm och det blir väldigt trångt med två 80 eller 90-sängar har vi märkt. Dels genom att mäta men också eftersom rummet fungerat som gästrum med två resårmadrasser sedan vi köpte ny säng efter flytten.
  • Lillebror som blir 3 år i sommar har aldrig sovit en hel natt. Vi behöver ha en tillräckligt stor säng så att vi kan lägga oss bredvid honom och själva sova en hel natt i hans säng. Det i kombination med att vi vill ha en långsiktig lösning gjorde att växasäng gick bort.

Sängbygge pågår…

Efter flera månaders velande, mätande och optimerande, ja egentligen till och från sedan flytten, så landade vi tillslut i den lösning som vi egentligen varit inne på sedan i somras – en familjevåningssäng. Det vill säga en våningssäng där den nedre bädden är bredare vilket gör att fler personer kan sova där, men även att stegen upp lutar och blir mer lik en trapp.

Efter att ha tittat på och provlegat 4-5 sängmodeller, föll valet på en av de högre varianterna då den uppfyllde flest av våra krav. Vi kan ha riktig resårmadrass i nedre bädden, det blir inte för trångt eller klaustrofobiskt för en vuxen. Samt att den känns kvalitativ och rejäl. Dessutom kan vi, när barnen vill ha varsitt rum, göra om den till två enkelsängar, en 120 säng och en 90 säng. Vi tror att den här sängen passar just vår familjs behov, krav och förutsättningar bäst.

Det färdiga resultatet efter att ha byggt upp en 117 kg tung familjevåningssäng, ser du nedan. Vi tänker fortsätta ha majoriteten av barnens leksaker i vardagsrummet på nedre plan, men rummet ska kompletteras med en fåtölj, samt en liten bokhylla som flyttar upp från vardagsrummet. Vi får återkomma med bilder när sovrummet lever upp även till ledorden enkelt och mysigt. :)

Barnens nya sänglösning. Rullskyddet i nedre bädden fick vi av en granne med äldre barn.

Vad som hände med resårmadrasserna som låg i gästrummet innan det blev barnrum som du ser nedan? De får leva vidare hos min syster som köpt hus och bli gästsäng där istället. Vi har en bäddsoffa som köptes av förra husägarna till våra gäster. Och spjälsängarna med bovetemadrasser som barnen sovit i hittills tänkte vi sälja.

Vilket är ditt bästa tips för att få ett barnrum mysigt?

Minimalistiskt och avskalat gästrum blir nu ett barnrum.