En av de största anledningarna till att folk behåller saker de egentligen inte behöver, är för att de sparar saker om utifall att och för säkerhets skull. Du vet att du hamnat där om du argumenterar med vaga och trevande meningar som ”det kan nog vara bra att ha ändå”, ”det skulle kunna komma till nytta om något inträffade” och ”jag sparar det för säkerhets skull”.
Så här ett drygt år efter coronapandemin bröt ut sätts dina tidigare beslut och dina sparade om utifall att-plagg och för säkerhets skull-prylar på prov.
Tänk dig en linje där ditt vardagliga liv med hur det såg ut innan corona är i ena ändan. Under det senaste året har vi steg för steg tagit oss till andra ändan av den linjen och åtminstone i perioder befunnit oss i en extrem situation och i ett nödläge där allt ställts på ända.
Om du inte behövde, använde eller uppskattade prylarna i ditt vanliga ”normala” liv och vardag, och du inte heller i den här exceptionella och speciella situation vi befinner oss i nu, behöver dem. Kan vi då enas om att du inte behöver hålla kvar vi det? :)
Om du inte behövt, vad det än må vara, i varken vardagen eller i ett extremläge, och ej heller på vägen till det här extremläget. Kan vi då konstatera att det är otroligt liten risk att du kommer ångra att du släppte taget och levde utan det? :)
Kanske rör det sig om olästa tidningshögar, böcker i bokhyllan eller hobbygrejer som fortfarande står oanvända, trots att såväl andra aktiviteter ställs in som att mer tid hemmavid plötsligt uppstått. Men som med minimalism i stort, behöver det inte enbart handla om prylar, utan kan även vara vanor, åtaganden, intressen, relationer mm.
Om något inom de områden inte skapat värde för dig tidigare i din vardag, och heller inte gjort det under corona – släpp det! Låt det lämna hemmet, släpp tankarna på det eller boka av det eller försök avsluta. Du kommer med största sannolikhet klara dig lika bra, eller till och med bättre, utan det.
Eller vad tror du? :)
