Etikettarkiv: tid

5 minimalistiska spartips – stora förändringar

Här om veckan gav jag spartips kring små minimalistiska förändringar man kan göra för att spara pengar. Denna vecka går jag in på större förändringar, vilket även vi gjort ett par. Å ena sidan är de inte lika enkla att applicera rakt av, beroende på hur ens livssituation ser ut, men å andra sidan ger de stora förändringarna ofta större ekonomiska effekter.

Så nu kör vi; här kommer 5 stora minimalistiska spartips:

Tid är pengar. Att se pengar som tid förändrar mångas syn på konsumtion. Plötsligt kostar inte en ny tröja 1000 kr, utan den kostar nästan en dags arbete. Likaså lunchen ute på restaurang dag ut och dag in, kanske får du jobba nästan en timme för att tjäna ihop den. Utlandsresan, hur många veckors jobb är den värd och vad skulle du kunna göra för pengarna istället. Kanske vara ledig betydligt längre tid hemmavid? Är det värt det? Det bestämmer du såklart själv.

Bo litet. Att inte bo större än man behöver kan spara dig mycket pengar. Större bostäder har generellt högre driftkostnader och kräver inköp av fler möbler och accessoarer. Vi bodde kvar i vår tvåa med två barn, men även i nästa steg försökte vi köpa en ”lagom” stor bostad som matchade våra faktiska behov. Kanske har du krav på gästrum när du letar bostad, men fundera då över vad du faktiskt behöver betala extra för att få det där gästrummet. Är det värt sina kanske 200 tkr, 500 tkr + löpande driftkostnader? Det beror såklart på livssituation, hur ofta det kommer nyttjas och vad du kan använda det till övrig tid.

Jobba lokalt. Genom att börja jobba lokalt kan pengar sparas. Förmodligen kan du transportera dig billigare till jobbet, kanske får du dessutom vardagsmotion genom att kunna cykla eller gå och förbättrar din hälsa. Som första punkten anger är tid pengar, och de flesta får mer tid över när de behöver lägga mindre tid på att pendla.

Hemestra. Att inte resa iväg är teoretiskt ett enkelt sätt att spara pengar. Desto svårare kan det vara i praktiken om man har som vana att se semestern som att åka iväg från hemmet, kanske till och med flyga utomlands. Men med flyg, hotell och mat kan en utlandsresa kosta flera tusenlappar per dag, något som sällan händer där hemma. Jag räknade ut att den resa vi gjorde med barnen förra året till Rhodos kostade ca 5 000 kr per dag (!) inkl mat (men inte all inklusive) och då nyttjade vi ändå rabatter och åkte i mitten av maj och inte under högsäsong. En bonus är att hemester och näräventyr oftast är ett bättre val för miljön.

Behöver vs villhöver. Så här års är det lätt att dras med av vårkänslorna och butikernas säljande budskap om att du behöver uppdatera garderoben i vårens färger och mönster. Men det är stor skillnad på att vilja ha något och på att verkligen behöva det. Att lära sig se skillnad på det och agera därefter är a och o om du vill spara stora pengar.

Något som jag tror att de flesta skulle behöva göra är det som första punkten nämner, nämligen att fundera kring konsumtion ur ett större perspektiv: Du sliter på jobbet för att få ihop pengar. Pengar du lägger på att shoppa saker som tar plats där hemma, och som behöver underhållas, organiseras, städas och repareras. Och dessutom har miljön tagit skada under såväl produktion som under sakens resa till dit hem. Om du konsumerar mindre behöver du lägga mindre tid på att ”sköta om” dina prylar, och behöver i teorin jobba mindre. Tid är pengar, eller kanske snarare pengar är tid. :)

Vilken av ovanstående 5 punkter skulle fungera att börja applicera för dig? Eller är det någon eller några av förändringarna som du redan gjort?

Att hitta sin egen dröm

Den frihet som många minimalister strävar efter handlar även om att bygga upp sin egen drömtillvaro. En tillvaro där man har tillräckligt med tid, energi och pengar att kunna göra mer av det man drömmer om, mer av det man tycker om och det man värderar högst.

Men hur vet man egentligen att det är den egna drömmen man har målat upp och strävar mot? Idag översköljs vi dagligen av andras liv, drömmar och härliga upplevelser via sociala medier. Då är det såklart lätt att påverkas av andra och sätta upp mål och drömmar som egentligen mer är någon annans, än dina egna. Visst är det bra att inspireras av andras vägar, men det är samtidigt lätt att gå vilse. Hur vet du att det faktiskt är din dröm och inte bara något härligt du sett på Instagram, Facebook, Pinterest eller läst om på en blogg, som du strävar mot?

Jag skulle vilja ge 3 tips för att identifiera dina egna mål och drömmar:

  • Ta dig tid. En nyckel som många idag lider brist på, nämligen att ta sig tid att stanna upp och reflektera. För många snurrar hjulet och åren i ett så snabbt tempo att vi inte hinner stanna upp och känna efter. Var är jag? Vart är jag på väg? Och vart leder den nuvarande livsstilen mig? Ju mer vi jobbar, desto mindre tid har vi över till reflektion och att öppna upp för andra, nya tankebanor. Liksom mindre energi över till att börja agera annorlunda. Enklast är att göra som flocken och springa vidare i ekorrhjulet.
  • Influeras av likasinnade. Prata med vänner och bekanta som delar dina värderingar och stöttar dina drömmar, och som kanske själva har liknande mål. Samt följ personer på sociala medier som är på väg eller redan gjort en liknande resa. Att ständigt få försvara sina drömmar och mål för nära och kära, kan få vem som helst att fundera kring om det verkligen är rätt väg och börja tvivla på sig själv. Detta tips är inte samma sak som att bara omge sig med ja-sägare, men det finns olika sätt att ifrågasätta någon annan; med ifrågasättande ord och ton, eller med konstruktiva frågor och nyfikenhet. Omge dig med folk som gör det senare.
  • Ta små steg. Våga testa på din dröm eller snarare delar av den. Drömmer du om att jobba mindre? Testa att gå ner i tid under en begränsad period för att se hur det känns och hur det fungerar ekonomiskt. Har du en drömresa du vill göra? Dela upp den i delmål så att du känner att ni kommer framåt och att resan dit blir en del av målet. En större förändring eller ett högt uppsatt mål kan upplevas otroligt långt bort eller till och med ouppnåeligt, men bryter du ner det i mindre delar som var för sig blir hanterbara, känns det oftast mycket enklare. Och på köpet har du fått en plan för hur du ska nå hela vägen fram. :)

Det är ingen slump att många säger upp sig efter semestern eller börjar ta några steg mot förändringar i livet. Det är först då vi har haft tid att stanna upp och fundera hur vi faktiskt mår och var vi är på väg. Kanske även haft tid att diskutera och reflektera över vad som är realistiskt och vad som egentligen är ens egna dröm.

Vad drömmer du om? Och ändå viktigare, är det din egen dröm eller någon annans? :)

Att kunna cykla till jobbet kan vara en dröm för vissa.

Att jobba lokalt

Strax efter att vi flyttade till hus i höstas så valde jag att byta jobb. Istället för att fortsätta pendla in till stan, så började jag jobba lokalt i kommunen vi bosatt oss i. Vissa tycker att det finns en charm i att pendla in till Stockholm, få ta del av den storstad man ändå bor i (eller strax utanför), kunna möta upp vänner för en AW eller lunch mm. Själv är jag uppväxt i en småstad i Dalarna och van att kunna cykla till det mesta och har egentligen inget större behov av att befinna mig i centrala Stockholm mer än i undantagsfall.

För mig lockade det mer att få kortare restid, möjlighet att cykla till jobbet, att snabbt kunna ta mig till barnens förskola och att inte dagligen vara beroende av tågtider. Men också att få ett större engagemang och inblick i den kommun vi nu bosatt oss i då vi inte har någon relation till den sedan tidigare.

På gott och ont hade jag ett roligt och utvecklande jobb med otroligt bra kollegor mitt inne i stan, men när den tjänst jag har idag dök upp strax innan vi skulle flytta, kunde jag inte låta bli att söka. För rent krasst så är utbudet lägre av spännande tjänster som ekonom/analytiker, ju längre ut från storstan man kommer.

Vad är det då för jobb jag har? Jag jobbar med det som du eller dina barn med stor sannolikhet sysslar med på fritiden i vår kommun. :) Ett jobb där jag får kombinera det bästa av flera världar; ekonomi, analyser, föreningsliv, friluftsliv, bibliotek, kultur och hållbarhet.

Jag vet att det kanske låter rörigt, men jag ser det bara som väldigt varierat vilket passar mig. Rollen jag har är som controller på fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen i vår kommun. Och jag har också ett visst ansvar att driva hållbarhetsfrågor inom dessa två förvaltningar. Jag tycker att jag får komma i kontakt med de roligaste delarna som en kommun erbjuder, och kombinera det med ekonomi som jag är utbildad inom, och hållbarhet som är ett av mina intressen.

Så här ett halvår på ”nya” jobbet kan jag konstatera att det är otroligt underskattat att jobba lokalt. För mig har det givit en större flexibilitet i vardagen och betydligt större frihetskänsla. Just flexibilitet i jobbet och vardagen ska inte underskattas. Herr Minimalist fortsätter pendla till sitt jobb i stan av samma anledning. Han har ett både utvecklande och väldigt flexibelt jobb. Men jag slipper gärna vardagsstressen med att passa tågtider. Det är inte alla som upplever det som stress, men jag gjorde det när resan blev längre och alternativa resvägar färre.

När fritidsförvaltningen har AW är vi såklart utomhus. Även vintertid. :)

Att säga upp sig från ett jobb man trivs väldigt bra på är jobbigt. För man vet bara vad man har, inte vad man får. För mig var det en stor chansning att byta bort något bra, till något jag hoppades och trodde skulle kunna bli ändå bättre. Jag är glad att jag lyssnade på magkänslan och kan så här i efterhand konstatera att det blev väldigt bra! :)

vad är viktigast för dig när det gäller ett jobb? Skulle du kunna tänka dig att börja jobba lokalt?

Vara ute i skogen med barn

90% säger att utomhustid gör vardagen mer meningsfull enligt en rapport från Skogsstyrelsen. Skogen gör oss dessutom mindre stressade, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och är bra för motoriken hos barn, visar forskning. Som om inte det vore nog så är barn som vistas i naturen, mer måna om naturen i vuxen ålder och spenderar mer tid i skogen som vuxna.

Vi får en hel del frågor kring att vi spenderar mycket tid i skogen med våra barn, något som vi främst visar upp på Instagram där vi är mer personliga och visar mer av vår vardag. Frågor kring vad man kan göra, hålla till, vad man ska tänka på mm.

Vi vill att våra barn ska bry sig om naturen som vuxna, och sannolikheten för det ökar ju alltså då om vi spenderar tid där med dem som barn. Vi upplever själva skogen som en harmonisk och lugn plats att vistas på, vilket känns skönt och viktigt utifrån all stress och allt brus som finns i ens närhet idag och som är svårt att helt komma ifrån i vardagen.

”Rikast är den vars nöjen kostar minst”

Ett citat från Henry David Thoreau som passar bra när det gäller att uppskatta skogen. Men för att bli lite mer konkreta när det gäller att vara i skogen med små barn kommer här några tips (våra barn är 2 år respektive 3,5 år nu):

  • Resan är målet. Det spelar ingen roll hur många hundrameter eller km ni går, om ni inte hann dit du tänkt eller kom fram till den perfekta rastplatsen. Det viktigaste är att ta det i barnens takt och att se resan som målet. Sen kan man såklart locka dem framåt på diverse sätt så man slipper spendera hela skogsturen på grusvägen intill skogen bara för att det råkar finnas vattenpölar, stenar eller blåbär att plocka. ;)
  • God matsäck. En av höjdpunkterna är ändå att sätta sig i en skogsglänta, rulla ut liggunderlaget och plocka fram matsäcken. Vi brukar ha matmuffins eller smörgåsar med pålägg, frukt och ibland russin för att hålla humöret uppe. Men här funkar vad som helst, kalla pannkakor, smoothie, klämmis, pastasallad, grönsaksstavar etc. Vi har alltid te i vår to-go-mugg till oss vuxna, vatten och/eller varm choklad till barnen beroende på årstid.

I övrigt tycker vi inte det är så många ”måsten” att tänka på. Det behövs inga speciella skor eller kläder för att gå på vanliga skogsstigar, utan klä er efter väder. Men här är några andra tips som kan göra utflykten ändå roligare och trevligare:

  • Bärsele. Är barnen små kan det vara en bra back up att ha bärsele eller lära dem åka på en vuxens axlar. Bärsele på ryggen fungerar fortfarande med lillebror men gränsfall med storasyster. Sjal, bärstol eller en stark famn fungerar såklart också. ;)
  • Skattsamlare. Ta med en turkisk yoghurt-burk eller annan lämplig hink med lock för att lägga ”skatter” ni hittar i skogen som kottar, fina stenar, löv, blommor etc. Klipp ett hål i burkens lock så kan ni lägga ner skatterna i hålet men de åker inte ur om hinken ramlar. Eller ta med en creme fraiche-burk att studera en myra eller gråsugga i en stund, som naturligtvis släpps tillbaka i naturen.

  • Skogsmemory. Om du har ett gammalt memory-spel som du kan tänka dig att ”offra” kan du göra hål och sätta i snöre i det ena kortet i paret. Häng upp korten på grenar i skogen, barnen får kortet utan snöre och letar sedan efter rätt bild för att hitta ett par. Det här kan såklart göras hemma i trädgården också. :)
  • Sittunderlag. Eller liggunderlag (eller en picknickfilt) är väldigt skönt för att slippa sitta på marken. Det är värt att släpa på när det är dags för höjdpunkten – matsäckspaus. Det finns små hopvikbara sittunderlag som tar liten plats om man vill packa minimalistiskt. ;) Vi kör vanligt liggunderlag då vi äger det sedan våra fjällvandringar.

Vill man komma ut med familjen i skogen regelbundet kan jag varmt rekommendera att gå med i Friluftsfrämjandet som har SkogsknoppSkogsknytte och Skogsmulle (beroende på barnens ålder mm). Det tycker vi har varit bra för att komma ut regelbundet året runt även när vädret inte är strålande eller energin på topp. Samt för att träffa andra familjer som gillar att vara ute i naturen.

Vad är ditt bästa tips vid skogsturer med små barn?

Årets julklapp 2018

Årets julklapp år 2017 blev ju en elcykel. Hur många det nu är som i realiteten ger så pass dyra julklappar till varandra, men ändock. Jag hoppas i alla fall att de som får eller köper en elcykel verkligen använder den så att det inte blir den populäraste prylen på Blocket nästa år. ;)

För som vanligt var årets julklapp en pryl. Vi ser dock fram emot året då TID blir årets julklapp. Tid med varandra, tid med andra, tid med sina barn och andras barn. Vi är nog alla överens om att prylar inte är något som det råder brist på varken hos barn eller vuxna. Däremot har många brist på tid. Barn har brist på tid med andra vuxna, vi brist på tid med vår partner, liksom med vänner och andra vi tycker om.

Egentligen handlar det ju inte om verklig tidsbrist, utan om prioriteringar och värderingar. Alla har lika många timmar till förfogande varje vecka, sen är det upp till var och en och välja vad man väljer att använda den till. Men vi tänker sällan på alternativkostnaden (som du kan läsa mer om i vår bok), att varje gång du tackar ja till något så tackar du automatiskt nej till mycket annat. Och våra ekorrhjul och fullspäckade scheman tar sig uttryck i upplevd brist på tid.

År 2008 blev årets julklapp inte en pryl utan en upplevelse. Vi hoppas att årets julklapp 10 år senare, dvs nästa år, blir tid.

De bortglömda transaktionskostnaderna

Tänk om du hade fem olika konton innehållandes fem olika typer av mycket värdefulla tillgångar, där en transaktion på det ena kontot alltid påverkade ett eller flera av de andra. Och tänk om det totala värdet av dina tillgångar oundvikligen minskade vid varje transaktion men att du trots detta flera gånger per dag helt obetänksamt skyfflade tillgångar fram och tillbaka mellan dina konton. Visst vore det ett besynnerligt beteende?

De fem tillgångar jag syftar på i exemplet ovan är tid, pengar, energi, miljö och humanism. Det vill säga de fem områden där du enligt oss gör störst vinster med en minimalistisk livsstil. Dels genom att minimera onödig nykonsumtion och rensa ut saker du inte behöver men även genom att göra mer medvetna transaktioner i allmänhet. Låt mig ge några exempel:

  • Du är trött eller lite nedstämd efter en tuff arbetsdag och tröstshoppar på vägen hem. Dina energinivåer går ytterst temporärt upp men det tar tid, kostar pengar och är dåligt ur miljösynpunkt då shoppingen troligen inte fyllde ett praktiskt behov.
  • Du väljer att behålla en pryl du inte längre har behov av. Du sparar tid och energi på att inte sälja eller skänka den vidare men prylen kommer inte någon annan till glädje (humanism) och leder indirekt troligen till någon annans nykonsumtion (miljö). Dessutom går du miste om ett eventuellt ekonomiskt andrahandsvärde.
  • Du väljer att köpa en begagnad pryl istället för nytt direkt ur butik. Du får troligen lägga lite mer tid och energi på att hitta det du behöver men du gör miljön en tjänst och sparar med stor sannolikhet en del pengar.
  • Du köper en ny pryl av hög kvalitet, vilket gör att den både håller och uppskattas längre. Du får troligen lägga ut lite mer pengar men du behöver inte ersätta den lika snabbt, vilket är bra ur både ett ekonomiskt, tids- och miljöperspektiv.

En förklaring till att vi alla agerar så olika ligger i att vi ofta inte är medvetna om hur det ena kontot påverkar det andra. En annan förklaring är att vi värderar de olika tillgångarna olika högt vid olika tillfällen baserat på känslor, sinnestillstånd samt hur mycket resurser vi anser oss ha på respektive konto. En tredje förklaring är att tid, pengar och energikostnader snabbt och tydligt påverkar oss själva, medan kostnader på miljö- och humanistkontot främst påverkar någon annan som vi inte har en relation till och sällan får en omedelbart märkbar effekt.

En lösning på utmaningen ovan är att inför varje konsumtions- respektive rensningsbeslut stanna upp en sekund och göra en snabb och enkel konsekvensanalys ur de olika perspektiven ovan. Något som vi bland mycket annat går in på i mer detalj kring i vår bok Prylbanta. :)

Vilka tillgångar ovan tenderar du att värdera högst respektive lägst och vad får det för konsekvenser för andra och över tid?

Att köpa begagnat tar ofta mer tid och energi men är miljövänligare och bättre för plånboken jämfört med att köpa nytt.

Var tar all tid vägen?

I dagens samhälle är det mycket du förväntas ”hänga med” i. Omgivning förväntar sig att vi hänger med i vad som händer i nyhetsflödet, på sociala kanaler, liksom att vi snabbt svarar på meddelanden och e-post. Många av oss har även förväntningar på oss själva att hänga med i de ovanstående, men dessutom att läsa bloggar, samhällsinformation, böcker, tidningar, informationsmail etc.

Det är fascinerande att fundera över hur upptagna och sysselsatta de flesta blivit online mot för bara 10 år sedan. Tänk om vi lade lika mycket av vår tid och energi på att umgås IRL som på alla dessa olika online-kanaler som pockar på vår uppmärksamhet.

Det är lätt att tro att vi inte kan leva utan dessa ”saker” för de är numera en så naturlig del av vår vardag. Men det går faktiskt att hoppa av ”ekorrhjulet” kring att hänga med. Vi har alla 168 timmar i veckan att spendera och det är till stor del upp till dig att välja hur du vill fördela och prioritera dessa.

Här är några områden vi anser att du bör begränsa din tid, energi eller fokus, och börja konsumera restriktivt och medvetet:

Nyheter. Färgade journalister med vinklade reportage och negativa, skrämmande bilder på tv. Vi tittar aldrig på nyheter på tv och läser ytterst sällan nyheter i tidningar eller på nätet. Fru Minimalist kikar på di.se samt tar del av ekonominyheter genom jobbet. Stora och viktiga händelser brukar vi fånga upp via sociala kanaler, löpsedlar eller i fikarummet utan att aktivt söka upp dem. Ibland med viss fördröjning utan att det hittills gjort något.

Tv. Att zappa mellan kanalerna efter något som ska fånga din uppmärksamhet är tidsslöseri i vår mening. Det kanske funkade när man hade kanal 1, 2 och 4:an för då var det väldigt lite som lockade, men när utbudet är nästintill oändligt kan de flesta hitta något tidsfördriv som fångar uppmärksamheten en timme eller två, utan att ge något positivt tillbaka. Genom att inte titta på tv minskas även exponeringen för reklam som vill få oss att konsumera och bli missnöjda med det vi redan har.

Sociala kanaler. Många kikar igenom flödet i sina sociala kanaler flera gånger per dag med ständigt nya intryck, distraktioner, reklam mm, utan särskilt många fördelar som följd. Det kan vara värt att fundera över vilka kanaler du måste finnas på, kolla av och vilka vänner/följare som ger mer energi än de tar. Vi velade huruvida vi skulle starta Instagramkontot Minimalisterna. Vi vill inte sitta ändå mer vid mobilen eller uppmuntra andra att göra det. Privat har ingen av oss Instagram. Vill du bryta dåliga vanor kan du likt oss blocka exempelvis Facebook i webbrowsern på datorn och ta bort appen, det har minskat vår användning markant. 

E-post. Hur mycket tid lägger du varje vecka på att läsa, skriva, mappa och sortera e-post? Vi har skrivit flera tips på hur du kan effektivisera din e-postanvändning mm, inte minst i arbetet genom att eliminera mappsortering samt endast hantera den en specifik del av dagen istället för att låta e-posten styra din agenda. Rena reklammail och de flesta infomail bör du genast avregistrera dig från för att kunna lägga tid och fokus på mer värdefulla saker.

Här kan du läsa mer kring hantering av e-post:
Minimalism i mailboxen del 1
Minimalism i mailboxen del 2
Minimalism i mailboxen del 3

Läsning på nätet. Nyheter, Reeder, Reddit, Pocket, bloggar eller bara första bästa träffsida efter en nyfiken googling. Internet har mycket tidskrävande läsning att erbjuda. Ibland kan man undra hur man hittade information innan internet och Google. Men det är även skrämmande hur lätt det är att börja läsa en artikel, bloggpost eller kommentar för att sedan klicka sig vidare och plötsligt varken veta hur du hamnade här eller vad du letade efter från början. Läsning på nätet kan i slutändan vara en tidstjuv då informationen är oändlig.

Slösurfing. Många skulle nog hävda att de inte alls sysslar med detta, men så klickar de sig vidare på någon länk eller artikel som sprids på sociala medier, ”ska bara” kolla upp något men hamnar av en slump på någon helt annan sida. Eller letar inspiration i nätets oändliga hav av bilder och tips. Det är lätt hänt och det händer oss alla, och stjäl vår dyrbara tid alldeles för ofta.

Nätshopping. En del har nätshoppingbutiker som någon slags daglig tillflyktsort. Det är en oändlig plats där utbudet och möjligheten att jämföra alla tänkbara parametrar aldrig tycks ta slut, vilket gör att tiden som kan fördrivas är lika ändlös. Genom att skapa dig en capsule wardrobe minskar du shoppingbehovet under längre perioder. Annars är även månader av köpstopp en möjlighet för att göra uppehåll i nätshoppingen och bli av med (o)vanan.

Vi låter de ovanstående sakerna ta av vår dyrbara tid, energi och fokus. I vissa fall utan att ge särskilt mycket tillbaka. Men vi har faktiskt ett val, vi kan bli medvetna om våra beteenden, vanor och skapa förändring. Vi kan välja att göra, konsumera och behöva mindre. Vi kan hoppa av hypen och ”kraven” från oss själva och andra i vår omgivning att ”hänga med” på alla fronter samtidigt och välja ut några kanaler eller konton som vi tycker ger mer energi än de tar.

Vilka av ovanstående punkter avstår du redan från idag? Vilka skulle du vilja avstå mer ifrån?