Etikettarkiv: lycklig

Vad är friheten egentligen värd?

I våras läste jag boken ”Fyra tusen veckor” av Oliver Burkman, en otroligt läsvärd bok på så många sätt. Ett av många tänkvärda ämnen som boken berör är vad friheten och mer ledig tid, som så otroligt många strävar efter, egentligen är värd?

Tid är inte en resurs som blir mer värd ju mer du har av den. Tiden får sitt värde av hur många andra människor i din omgivning som också har tillgång till den och hur väl deras andelar är samordnade med din.

Det kan liknas vid konton på sociala medier – det spelar igen roll hur många sociala medier-konton du skapar, om inte andra också har det och de på något sätt är sammanlänkade med ditt. På samma sätt med telefoner – det spelar ingen roll om du har jättemånga – det blir värdefullt först när andra också har en telefon och de på något sätt kan sammanlänkas med din.

Att ha oändligt mycket ledig tid är inte särskilt värdefullt om du måste uppleva den på egen hand. För att friheten och den lediga tiden ska bli värdefull, behöver den vara synkroniserad med andras frihet och lediga tid.

En forskningsstudie i Sverige från 2013 av Terry Hartig, påvisade att människor blev lyckligare när de gick på semester. Och att livsglädjen ökade i tak med att allt fler svenskar gick på semester, det vill säga i takt med att tidssamordningen ökade. Kanske för att det var enklare att vårda relationer när fler var lediga, samt att många kunde koppla av mer när hela eller större delen av kollegorna också var lediga.

Om man strävar efter med ledig tid och större frihet. Är det samtidigt viktigt att reflektera över vad man vill göra med den här lediga tiden och friheten. Tiden måste på ett eller annat sätt vara meningsfull för att kännas värdefull.

Men brukar säga att ökad lön bara gör en lycklig upp till en viss summa omkring 50 000 kr / månad, efter det planar kurvan ut rejält. Det vill säga efter den summan blir man inte lyckligare av att få ändå mer pengar. Kanske är det likadant med ökad frihet och mer tid. Att man blir lyckligare upp till en viss nivå med mer ledig tid. En hel extra semestervecka eller jobba 75 % osv. Men när lediga tiden blir allt för stor så blir den kanske inte lika meningsfull och därmed inte lika mycket värd…?

Vad tror du? Dela gärna med dig av dina tankar om det här. :)

Lyckligare av att julpynta tidigt

Har du plockat fram julsakerna än? Det bör du göra. I alla fall om man ska tro en brittisk undersökning gjord av Unilad. Den visar nämligen att de som julpyntar tidigt är lyckligare än de som väntar.

Förklaringen till detta tror man är att julpyntet väcker starka känslor från barndomens jular och att vi blir som barn på nytt när vi julpyntar.

I ett samhälle fullt av stress och oro, är det lätt att man söker sig mot det som känns tryggt, bekant och glatt. Precis som julen och julpynt gör för många. Det väcker barndomskänslor och är för de allra flesta förknippat med positiva sådana. Vad som är ”tidigt” framgår dock inte i undersökningen vad jag kunnat hitta.

Men, har du inte julpyntat ännu, då är det hög tid nu i helgen inför första advent. Även om du brukar göra det längre fram i december, så kanske du kan testa om det gör dig ändå lyckligare att börja redan nu? Och börja ändå tidigare nästa år. :)

Här åker de få julsaker vi har fram i helgen vid första advent. Igår efter skola och förskola bakade vi lussebullar och imorgon står pepparkaksbak på schemat. Så smått börjar den härliga känslan av jul att smyga sig på.

Hur är det hos dig, har du julpyntat än?

Därför blir du inte lycklig av prylar

Prylar och andra materiella saker är inte det som gör oss långsiktigt lyckliga. Trots det är samhället i mångt och mycket uppbyggt kring konsumtion, pengar, status och prylar. Vilket gör att många strävar efter materiellt välstånd och att visa upp sin exklusiva bil, märkesväska eller senaste dyra vad-som-helst. Och många upplever faktiskt lycka när de köpt sin bil eller märkesväska. Men hur kommer det sig egentligen att vi inte blir långsiktigt lyckliga av det som på kort sikt faktiskt kan göra oss glada?

Kortfattat är svaret att det beror på hjärnans förmåga till anpassning och tillvänjning.

Hjärnan vill alltid spara energi, det vill säga minimera energianvändningen. Vår hjärna är endast 2 procent av vår kroppsvikt, men tar 20 procent av den energi som kroppen använder hela tiden. Och ett sätt att spara energi för hjärnan är att vänja sig. Allt som är nytt; nya händelser, nya människor och nya prylar, kommer behöva mer energi och uppmärksamhet samt få hjärnan att utsöndra mer dopamin (lyckohormonet eller må-bra-hormonet).

Men med tiden vänjer sig hjärnan. Den exklusiva bilen blir den gamla vanliga bilen och märkesväskan blir bara en bland flera väskor. Detta för att hjärnan annars ständigt skulle gå på högvarv hela dagarna. Nu kan den gå på lågvarv i det som är bekant. Du har säkert cyklat eller kört bil till jobbet utan särskilt mycket tankekraft vissa dagar, för att du har åkt samma sträcka hundratals gånger förut.

Så initialt får du starkt dopaminpåslag när du köper eller upplever något nytt. Just för att det är nytt för hjärnan och något som ger variation. Men därefter anpassar sig hjärnan och vänjer sig till det som nu inte längre är så nytt, och därför ger samma pryl eller upplevelse, inte samma dopaminpåslag efter en tid. Förrän du konsumerar eller upplever något helt nytt igen.

Och är man inte medveten utan låter känslorna och impulserna styra, så är det lätt hänt att hamna i en negativ spiral av konsumtion som kortsiktig belöning. Som behöver efterföljas av ständig ny konsumtion för att få samma härliga känsla av dopaminpåslag. Precis samma negativa dopamin-spiral som kan generera spel- och alkoholberoende.

Medvetenhet är ett första steg till förändring. Att bli medveten om att den härliga dopamin-känslan bara är kortsiktig, att den kan ”lura” dig och skapa beroenden. Samt att du ju faktiskt kan får den även på andra mer hälsosamma sätt – genom exempelvis träning. Och som du nog förstått vid det här laget; det är inte dina kortsiktiga konsumtionskickar som kommer göra dig långsiktigt lycklig.

Kan du känna igen dig i ovanstående hos dig själv eller hos andra i din bekantskapskrets? ;)

Lyckad men inte lycklig

Jag har funderat mycket kring det här med lycka på sistone. Att vara noga med vem som definierar vad som är lycka för just mig. Så att man inte står där en dag lyckad, men inte alls lycklig.

Majoriteten av alla budskap kring vad som ska göra oss lyckliga, är kommersiellt manipulativa. Någon med en baktanke som vill att vi ska konsumera något, eller politisk manipulativa att vi ska se på lycka på ett visst sätt.

Det är så lätt att lyssna på andra, svälja vissa myter och gå på de hypnotiska bilderna av vad som ska göra dig lycklig. Vilket gör att många tror att lyckan finns i det materiella, i karriären, i att tjäna mer pengar och kunna köpa mer, fler och större. Bara jag får det där, gör det där, ser ut så där, eller lyckas med det där. Den konventionella bilden av materiell framgång som ska leda till lycka.

Undersökningar i USA har sedan 70-talet visat att amerikanarna har blivit mycket rikare, men lyckomätningarna visar att de inte alls har blivit lyckligare, trots denna ökade rikedom. Kanske saknas det högljudd klokskap om vad som egentligen gör oss lyckliga (?).

För var hittar du egentligen lycka? När familjen är samlad, påta i trädgården, tidig morgon på yogamattan, när barnen skrattar hjärtligt, mötet med en vän, stillheten vid havet, dansa till musik, gemenskap med vänner, när katten spinner i knät, att få en äkta kram? Kanske något helt annat för just dig.

Gemensamt för vad de flesta förknippar med lycka, är att det sällan har med prylar, jobb eller pengar att göra. Samtidigt som många prioriterar dessa tre väldigt högt i livet. Men kanske finns lyckan i det lilla, och är inte alls av materiell natur. Utan snarare som en grundinställning till hela tillvaron och ganska enkelt; finnas för andra, ta oss tid, hjälpa och inte vara så fast i oss själva. Känna ett vi mer än ett jag.

En till gemensam nämnare är att lycka inte är en slutdestination eller ett evigt uppnått tillstånd. Det är en lyckokänsla i en situation som går över, men kan såklart stanna i minnet om vi är närvarande. Desto fler saker vi själva definierar som lyckliga för oss, desto fler tillfällen finns det att känna sig lycklig.

Den första koppen te på dagen kan en person slänga i sig utan att knappt notera smaken, medan en annan kan uppleva det som en återkommande lycklig stund på dagen. Allt är en subjektiv bedömning och därigenom tror jag att vissa personer är bättre på att uppleva lycka, men också att alla kan träna sig till att uppleva lycka oftare.

Vad tror du? Och var hittar du lycka någonstans?

Söker lugnet om kvällarna

Sedan Lillebror Minimalist föddes i somras har jag upplevt ett större behov av att få lugna kvällar. Det blir lätt att allt går i ett från att vi vaknar tidig morgon till att barnen somnat vid kl 20. Lillebror tycks dessutom inte ha läst manualen att bebisar ska sova många timmar per dygn, så timmarna av egentid innan nattpasset börjar, vill man både göra så mycket som möjligt av, och samtidigt så lite som möjligt.

Det är lätt att dessa ca två timmar fördrivs framför en skärm, med hemnet-knarkande, sociala medier, blogg och ett försök att bocka av en oändlig inkorg och to-do-lista. Samtidigt som hjärnan bara vill få vara, tänka färdigt en tanke innan en ny invaderar och ha färre mejl i den mentala inkorgen.

En kväll i veckan äter vi sen middag efter att vi lagt barnen. Vi äter i lugn och ro, njuter länge av maten och pratar utan att bli avbrutna. Ofta med ett glas ekologiskt vin eller bubbel. Eller två. :)

middag_tumanhand

Instagram frågade jag tidigare om någon testat färgläggningsböcker för vuxna för att se om det kunde vara ett sätt att varva ner på kvällen. Jag har även funderat att yoga oftare, men det har ibland känts för jobbigt att göra sena kvällar. Likaså testade jag ljudböcker och poddar ett tag, men har insett att jag inte vill ha mer brus, ljud och babbel, utan hellre tystnad och lugn.

fargbok_vuxen

Nu testar jag något nytt, nämligen att skriva tacksamhetsbok. Vi har tidigare berättat om att vi, Herr och Fru Minimalist, innan vi somnar berättar för varandra vad vi är tacksamma för. Sedan Lillebror Minimalist kom har detta dock runnit ut i sanden då han är extremt lättväckt och vi alla fyra sover i samma sovrum.

Att skriva ner det du är tacksam över ska ha större positiv inverkan än att bara tänka eller säga det. Jag började göra tacksamhetsnoteringar i Simplenote, men insåg att jag hellre vill skriva för hand. Jag kostade därför på mig en präglad bok från Bookbinders design. Färg, storlek och text på omslaget väljer du själv. Hur min tacksamhetsbok ser ut  ser du längre ner i inlägget. Jag hoppas det inte känns som ytterligare en to-do att bocka av. Utan att det blir en lugn avslutning och reflektion över dagen som då avslutas i en tacksam och positiv anda. Och jag känner inget måste att skriva i den varje kväll. I den bästa av världar skulle jag även meditera en 5-15 minuter innan läggdags, men där är jag ännu inte. :)

Har du behov av att varva ner om kvällarna och vad gör du i så fall för att hitta lugnet?

tacksamhet_bok

En präglad bok från Bookbinders design för tacksamhetsnoteringar.

Hur tacksam är du?

När vi pratar om att må bra och vara lycklig är det inte alltid så lätt att bara tänka positivt. I perioder i livet har vi motgångar som vi inte kan styra över och hur vi än vrider och vänder på dem kan det vara svårt att se det positiva med det inträffade just där och då. Något som då kan vara enklare och ge motsvarande effekt på ditt välbefinnande och humör är tacksamhet. Vikten av att känna och uppmärksamma tacksamhet är något som även kort nämndes i boken Mindfulness för föräldrar.

Tacksamhet ger dig möjlighet att känna dig bättre och lyckligare i vardagen även i perioder av motgång eller missöden. Mitt i all stress och elände finns det massor av saker du kan vara glad och tacksam för. Lär du dig bara att se dessa så kommer det få en positiv inverkan på hur du mår.

Studier har visat att tacksamma personer är mindre deprimerade, mindre stressade, sover bättre och upplever starkare glädje och tillfredsställelse i livet. De är även mer förlåtande och empatiska. Det fantastiska är att tacksamhet går att öva upp, det behöver inte hänga ihop med vilken personlighet du har, det finns därmed inga undanflykter för dig att börja. :)

Jag och Herr Minimalist har som vana att majoriteten av veckans kvällar berätta för varandra strax innan vi ska sova, vad vi är tacksamma för. Oftast är det saker vi reflekterat kring eller upplevt under dagen, stort som smått; att någon på jobbet var hjälpsam, att vi är friska eller friskare, en fin kommentar på bloggen, en god eller trevlig lunch/middag, att det är fredag, att vi fick en specifik uppgift avklarad, att partnern gjort något omtänksamt, att vi tränat eller bara att solen sken idag. Det mest positiva med tacksamhetsövningen tycker jag är att även små positiva saker lyfts fram, för det är ju ändå dessa små vardagliga saker som i slutändan utgör livet.

Att vara tacksam innan du går och lägger dig har enligt studier större positiv inverkan än att göra det på morgonen, då det sistnämnda gör att det snabbt försvinner bort i vardagens brus. Det finns även studier som visar att det sätter sig bättre om du fysiskt skriver ner det du är tacksam över istället för att bara tänka det för dig själv. Vill du inte skriva i ett block så finns det även appar att använda, sök på gratitude journal så får du några exempel. Vi har dock valt att berätta det högt för varandra istället vilket fungerar utmärkt för oss.

Om vi mot förmodan fortfarande inte lyckats övertyga dig om att tacksamhet skulle ha positiv inverkan på ditt liv kommer här ytterligare fyra skäl till att uttrycka tacksamhet:

  • Tacksamhet gör att du njuter mer av det som är bra i ditt liv samt gör att du kan maximera njutningen och meningsfullheten i händelsen. Du uppmärksammar den mer och blir glad både när den sker och efteråt när du är tacksam över att den inträffade.
  • Tacksamhet gör dig snäll. Studier visar att människor som uttrycker tacksamhet och är medvetna om andras hjälpsamhet är mer benägna att själva vara hjälpsamma mot andra i sin omgivning. Hjälpsamhet föder hjälpsamhet.
  • Tacksamhet gör dig mindre materialistisk och att du uppskattar det du redan har i större utsträckning, därmed blir du mindre fixerad vid att skaffa nya prylar. Detta gör även att du fokuserar mindre på vad andra har och känner mindre avundsjuka.
  • Tacksamhet boostar relationer och gör att du påminns om värdet av familj, vänner och kollegor. Genom att tacksamhet har en positiv inverkan på ditt liv och gör dig mer positiv utåt gentemot andra, har tacksamma personer lättare för att skapa nya vänner och kontakter.

Och glöm för all del inte att visa din tacksamhet för andra, som vi skrev om tidigare i år! :)

Har du någon rutin för att vara tacksam över vardagens positiva händelser?

Dags att sprida lite glädje?

Kommer du ihåg hur det kändes senast en okänd person sa något snällt till dig? Visst blev du glad och allt kändes plötsligt lite lättare. Unna någon annan samma känsla, och när du ser hur några snälla ord gör att personen lyser upp så kommer du själv förmodligen bli glad och upprymd. Kanske även lite stolt över att du vågade prata med en främling, bjuda på något utan någon tanke på motkrav.

En så otroligt enkel gest som att genuint tacka för bra service i butiken, berätta för en vän att du tycker hen har ett fint klädesplagg på sig eller är fint nyklippt i håret, eller tala om för kollegan att hen höll ett professionellt framträdande på mötet. Dessa exempel tar bara några sekunder av din tid och du har ju förmodligen redan tänkt tanken att servicen var extra bra, klädesplagget snyggt, håret fint stylat och imponerats av framträdandet. Så vad är det som hindrar dig att gå från tanke till handling?

Jag tror det är väldigt svenskt att försvåra det hela, tänka att det jag vill säga är för personligt eller oroa sig för hur det ska uppfattas. ”När är rätta tillfället?”, ”Tänk om hen tycker jag är påträngande eller närgången?”, ”Om jag säger det till personen som sitter bredvid mig på bussen, kommer hen då tro att jag är intresserad eller att vi måste fortsätta småprata resten av resan?”

De senaste dagarna har jag fått läsa, höra eller uppleva tre exempel på komplimanger givna till främlingar vilket fått mig att fundera kring detta ämne.

  • Läsaren Eva kommenterade på vårt inlägg Snål, sparsam eller slösaktig och tyckte att hon fick otroligt bra service från personer som var involverade i diverse ärenden hon nyligen utförde på stan. Hon påtalade den goda servicen för en butiksanställd kvinna som blev gråtfärdig av glädje då Eva framförde sin uppskattning.
  • Herr Minimalist berättade för mig vid middagsbordet här om kvällen, om hur han efter julledigheten mött en kvinnlig kollega på kontoret som var elegant klädd. Han hade ärligt påpekat för henne att hela hon såg väldigt stilig ut idag. När de sedan kom i konversation med varandra två veckor senare berättade kvinnan att hon fortfarande blev glad när hon tänkte på hans kommentar den där morgonen.
  • Helgen som var lyxade vi till det och åt frukost på ett hotell i stan, bäst att passa på nu innan bebisen kommer. :) Vid bordet intill oss satt ett medelålders par och efter någon timme sade mannen i sällskapet: ”Vilken otroligt fin och glad liten familj ni ser ut att vara”. Vi tackade så mycket för den fina kommentaren och så här i efterhand värmer den ändå mer än den gjorde just där och då när vi nog mest blev paffa. En omtänksam kommentar helt utan tanke på gentjänst eller motkrav.

Har någon på tunnelbanan snygga skor, säg det! Är kassörskan i butiken trevlig, påtala det! Har städerskan gjort ett bra jobb, visst ska hen få veta det? Det är naturligt om det känns lite obekvämt att kommentera en främling, men börja då med en kollega eller vän de första gångerna. När du väl provat tror jag du kommer inse att det inte är svårt och samtidigt kan ge en varm känsla eller ett leende tillbaka som värmer även hos dig. Det kostar så otroligt lite i tid och energi men kan verkligen ge massor tillbaka och bevisligen göra en persons dag eller vecka.

Kan vi inte komma överens om att vi sprider lite mer glädje och omkring oss från och med idag genom att våga säga det fina vi tänker om andra i vår omgivning?

Kommentera gärna om du vågade testa eller har någon historia sedan tidigare på ämnet!