Etikettarkiv: mindfulness

Hur får man tiden att gå långsamt?

Vår årliga semestervecka på Gotland kändes detta år betydligt kortare än vad den brukar göra. Vi reflekterade kring vad det kunde bero på och tänkte dela med oss av våra tankar och reflektioner.

För att tiden ska gå långsamt och upplevas lång, sägs det att man behöver vara mindful och närvarande. Likaså att olika och unika upplevelser kan göra att tiden upplevs långsammare, det vill säga att inte dagarna bunkras ihop till likadana sjok som tillslut flyter ihop. Detta då hjärnan är mer uppmärksam vid nya händelser och sparar fler detaljer i minnet.

Detta år var gotlandsveckan en av våra första semesterveckor, medan den alla tidigare år legat på slutet eller som sista semestervecka. Rent aktivitetsmässigt och vädermässigt var veckan som brukligt.

Kan det vara så att det faktum att gotlandsveckan låg så tidigt på semestern, innan vi hunnit komma ner i varv, var det som gjorde att den kändes kortare? Att vår subjektiva tidsupplevelse inte var i synk med vår interna klocka. Vi kom mer eller mindre direkt från att ha jobbat och var därmed fortfarande uppe i varv, med en hjärna som hade mer fokus på insidan (tankar, jobb, problemlösning) och mindre fokus på utsidan (närvaro i det vi upplevde och där vi var här och nu).

Om man jobbar in i det sista, och sedan går på semester, så tar det ett par dagar, eller kanske någon vecka för hjärnan att komma ner i varv. Vi är inte ”här”, utan vi är någon annanstans i huvudet. Vi har trots allt 11 månader av att ”göra” (jobba) och sen cirka en månad när vi bara ska ”vara” (semester). Det kan ta tid att ställa om. Och när vi inte är här, det vill säga inte är närvarande, så upplever vi att tiden går fortare än den skulle behöva göra. Hade man varit helt och hållet här och nu, så hade tiden upplevts långsammare.

Vi har en obalans mellan göra och vara.

Detta kan även vara något som gör det extra viktigt att gå ner i varv innan semestern. Att få till mer vara, och mindre göra, den sista veckan. Annars kan du behöva ta början av semestern till att landa, innan du kan bara vara och ha semester på riktigt. Måste du på grund av jobbsituationen köra hårt ”ända in i kaklet” så kan det hjälpa att vara medveten om att det nu kommer ta ett tag att komma in i semesterlunken för hjärnan, och vara snäll mot sig själv i det. :)

Kanske var det gotlandsveckans placering under semestern, som var det som gjorde att den i år kändes kortare än brukligt. Oavsett anledning så blev vi sugna på att nästa år vara kvar två veckor på öjn. :)

Har du några tankar kring detta? Har du upplevt liknande själv?

Skogen ställer inga krav

Den här hösten har min energi verkligen inte varit som vanligt. Kanske är det snart två år av corona och saknad av avlastning i allt det vardagliga som börjar ta ut sin rätt. Eller så var det bara en extra tung höst mentalt trots mindre jobb (deltid) och mer frihet.

Skogen är verkligen den plats där jag laddar batterierna och allra helst i kombination med en joggingrunda. Eller som flertalet gånger denna höst – en promenad för att plocka svamp. Jag tror det är jätteviktigt att ha en sådan plats. En plats där man laddar om och kommer tillbaka med mer energi än man lämnade hemmet med.

I skogen slipper jag fatta beslut, skogen vill ingenting, den bara står där välkomnande och alltid öppen. Den dömer inte, moraliserar inte och kräver inte.

I andra sammanhang i samhället finns förväntan på framsteg, förbättring och förändring. Men skogen blir inte särskilt imponerad. Den dag vi tröttnat på den ständiga jakten på nästa-vad-som-helst eller hetsen att hinna först och få störst, då finns skogen där och väntar på oss. Tålmodigt, lugnt och vilsamt.

90% säger att utomhustid gör vardagen mer meningsfull enligt en rapport från Skogsstyrelsen. Skogen gör oss dessutom mindre stressade, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och är bra för motoriken hos barn, visar forskning. Som om inte det vore nog så är barn som vistas i naturen, mer måna om naturen i vuxen ålder och spenderar mer tid i skogen som vuxna.

Jag ser det som mitt ansvar som vuxen att visa mina barn skogen. Och när jag gör det får jag själv vistelse i skogen och välmående på köpet.

Hur har din energinivå varit i höst? Och vilken är din plats där du kan landa och ladda om ditt inre batteri?

Flytta till lugnet utanför storstaden

Många flyttar från en storstad för att slippa stressen, det höga tempot och all trängsel. Faktum är att fler flyttade från Stockholm än till, under såväl år 2018 som 2019. Man vill hitta lugnet. Ofta i kombination med att komma närmare naturen. Vilket inte är så konstigt för naturen har en lugnande effekt på kroppen visar forskning, så där är intuitionen korrekt.

Men detta fenomen, att flytta från storstan för att hitta lugnet, har fått mig att fundera över vad det egentligen är som skapar lugn. Måste man bort från storstan och i så fall hur långt bort? Eller sitter det mer i huvudet?

Projicerar vi stressen på vår omgivning så att vi tillslut själva tror på det. Att alla människor runt omkring oss är stressade, att kollegor karriärhetsar eller att man själv alltid är sen till hämtningen, det är storstadsstressens och pendlingens fel. Eller är det egentligen vi själva som har fått smuts på linsen? Som bara ser och hör just det där och låter oss själva bli ett stressat offer för omständigheterna?

Några av de främsta orsakerna till stress enligt forskning:

  • Tempo. Ett uppjagat tempo i samhället, deadlines, för hög arbetsbelastning och karriärhets.
  • Tidsbrist. Att inte hinner det jag förväntats hinna, i jobbet och privat.
  • Nyheter. De skapar rädsla och oro för sådant man inte vill ha i sitt liv.
  • Jämförelse. Att snegla på andra, statusjakt och att aldrig vara nöjd, vilket eldas på genom sociala medier där man lätt kan se allt man själv inte har.

Dessa saker är inget som automatiskt försvinner för att man flyttar till en annan plats eller mindre stad. Visst kan tempot och karriärhetsen upplevas som värst i storstäderna, men det handlar också om känslor och hur man väljer att påverkas av andras ord och beteenden. Tidsbristen kan likväl handla om en oförstående arbetsgivare eller chef, men även om ens egna förväntningar på vad man ska hinna uträtta under en vecka både på jobbet och privat.

De sista två punkterna (nyheter och jämförelse) är mest oberoende av bostadsort. Även om såklart statusjakten är hetsigare i vissa områden, men alla bostadsorter, små som stora, har sina ”finare” områden. Och om man bryr sig om statusmarkörer eller inte, handlar snarare om personlighet.

Jag tror att vi har en övertro på externa verktyg för att hitta ett lugn, som vi alla kan hitta inom oss. Att det handlar om interna verktyg snarare än externa/yttre, men att de externa är så mycket enklare och mer konventionella att ta till. Att ha naturen nära och ett vilsamt hem att landa i är viktiga parametrar, men det kan man få på många ställen även i eller strax utanför en storstad. Utöver det kanske det mer handlar om att jobba med sig själv, sitt mindset, hur man upplever sin verklighet och förhåller sig till sitt jobb och personer runt omkring sig?

Att lämna storstan för att flytta närmre släktingar tror jag däremot kan minska stressen, särskilt om man själv har barn och har släktingar som kan rycka in i vardagen. Jag tror alla som bor i en storstad men som inte är uppväxta där, någon gång funderar över att flytta tillbaka. Det är helt naturligt och forskning visar också att vi förknippar den miljö vi växte upp med som trygg och ”hemma”. Det förklarar också varför många söker sig till områden med liknande karaktär som där man växte upp.

Även jag som är uppväxt i Dalarna har tänkt tanken att flytta hemåt, men den tanken var ganska kortvarig. Uppsidan hade varit att just komma närmre släktingar, men samtidigt hade jag inte velat bo i den stad där jag är uppväxt, och då kom släkten inte så nära ändå. Och livet kommer ju rutas in även på en ny plats; lämningar, jobb, hämtningar, vänner och aktiviteter avlöser varandra. Det som kallas vardag och livet. :)

Men det där om att flytta till område med liknande karaktär som där man själv växte upp, i mitt fall villaområde med bullerbygata nära naturen. Det stämmer ganska bra med vad jag var ute efter när vi letade hus. Titta på bilden ovan från min gata under uppväxten, och sen på den nedan. Visst finns det vissa likheter? :)

Vad tror du, måste man flytta ut på landet eller till en småstad för att hitta ett lugn, eller kan man hitta det där lugnet inom sig själv?

Lyckad men inte lycklig

Jag har funderat mycket kring det här med lycka på sistone. Att vara noga med vem som definierar vad som är lycka för just mig. Så att man inte står där en dag lyckad, men inte alls lycklig.

Majoriteten av alla budskap kring vad som ska göra oss lyckliga, är kommersiellt manipulativa. Någon med en baktanke som vill att vi ska konsumera något, eller politisk manipulativa att vi ska se på lycka på ett visst sätt.

Det är så lätt att lyssna på andra, svälja vissa myter och gå på de hypnotiska bilderna av vad som ska göra dig lycklig. Vilket gör att många tror att lyckan finns i det materiella, i karriären, i att tjäna mer pengar och kunna köpa mer, fler och större. Bara jag får det där, gör det där, ser ut så där, eller lyckas med det där. Den konventionella bilden av materiell framgång som ska leda till lycka.

Undersökningar i USA har sedan 70-talet visat att amerikanarna har blivit mycket rikare, men lyckomätningarna visar att de inte alls har blivit lyckligare, trots denna ökade rikedom. Kanske saknas det högljudd klokskap om vad som egentligen gör oss lyckliga (?).

För var hittar du egentligen lycka? När familjen är samlad, påta i trädgården, tidig morgon på yogamattan, när barnen skrattar hjärtligt, mötet med en vän, stillheten vid havet, dansa till musik, gemenskap med vänner, när katten spinner i knät, att få en äkta kram? Kanske något helt annat för just dig.

Gemensamt för vad de flesta förknippar med lycka, är att det sällan har med prylar, jobb eller pengar att göra. Samtidigt som många prioriterar dessa tre väldigt högt i livet. Men kanske finns lyckan i det lilla, och är inte alls av materiell natur. Utan snarare som en grundinställning till hela tillvaron och ganska enkelt; finnas för andra, ta oss tid, hjälpa och inte vara så fast i oss själva. Känna ett vi mer än ett jag.

En till gemensam nämnare är att lycka inte är en slutdestination eller ett evigt uppnått tillstånd. Det är en lyckokänsla i en situation som går över, men kan såklart stanna i minnet om vi är närvarande. Desto fler saker vi själva definierar som lyckliga för oss, desto fler tillfällen finns det att känna sig lycklig.

Den första koppen te på dagen kan en person slänga i sig utan att knappt notera smaken, medan en annan kan uppleva det som en återkommande lycklig stund på dagen. Allt är en subjektiv bedömning och därigenom tror jag att vissa personer är bättre på att uppleva lycka, men också att alla kan träna sig till att uppleva lycka oftare.

Vad tror du? Och var hittar du lycka någonstans?

Om jag hade mer tid

Vi har strävat mot en minimalistisk livsstil i flera år och på väldigt många fronter har vi nått långt. Vi har genom åren prioriterat bort åtaganden som tog mer energi än de gav, men också lagt till aktiviteter och åtaganden som ger energi. Eftersom livet ständigt förändras, nya utmaningar prövar en, barnen växer och får nya behov etc, så är det en ständig process där jag är glad att ha med mig de verktyg och insikter vi fått under vår minimalistiska resa.

Här om dagen funderade jag på vad det är jag skulle vilja göra, eller göra mer av om jag hade mer tid, pengar och energi. Samma fråga ställde en vän: ”Nu har jag prylbantat rejält, bytt jobb så jag jobbar lokalt, parallellt har barnen blivit äldre och mer självständiga, vad ska jag nu göra med all frigjord tid?”

Ja, själv skulle jag inte alls ha svårt att ”fylla” en del av den frigjorda tiden. :) Men vad skulle jag egentligen vilja lägga den på? Här är 5 saker jag skulle börja göra, eller göra mer av om jag hade mer tid, pengar eller energi i livet:

  • Baka bröd. Jag är uppväxt med att vakna på lördagsmorgnarna av lukten av nybakat bröd och en bakmaskin som brummar dovt i köket en trappa ner. Kanske är det därför jag själv gillar att baka? Hade jag mer tid och energi skulle jag baka bröd oftare än jag gör idag. Jag mår bra av att baka, tycker hembakat smakar bättre, och hela familjen älskar mjukt bröd, så det går åt mycket i hemmet redan nu. Idag bakar jag bröd ca 1-2 gånger i månaden, men jag skulle gärna baka varje vecka.
  • Träna mer. Jag gillar att känna mig stark och skulle gärna träna mer. Nu har jag fått till träningen okej i vår nya vardag i ett villaområde längre från gymkedjor etc. Jag har skippat gymkort och tränar styrketräning 1-2 gånger i veckan med grann-mammor i vår carport, och 1-2 gånger i veckan löptränar jag i det fantastiska skogsområde vi har som granne. Men jag skulle gärna träna ändå mer om mer tid och energi fanns, exempelvis yoga oftare, träna med PT, gå en crawlkurs.
  • Träna unga tjejer. I takt med att allt fler rapporter larmar om barn och ungas inaktivitet, och framför allt tjejers brist på rörelse och motion, skulle jag gärna träna just tjejer. Utbilda mig inom exempelvis yoga och kunna erbjuda yoga gratis på fritids. Starta en traillöpargrupp för tonåringar för att få ut fler att springa tillsammans i skogen. Jag och en grannmamma har startat fotbollslekis/bollek för småtjejer i vår del av kommunen, då det tidigare enbart fanns en fotbollsklubb för killar här. Men det finns så mycket mer att göra för att få fler att röra på sig och därmed må bättre.
  • Göra saker långsamt. Mitt defaultläge är snabbt och framåt. Det är bra ibland men har också stora nackdelar. Jag skulle vilja ha mer luft i kalendern och låta saker få ta tid. Att jag inte behöver skynda till jobbet efter lämningen på förskola/skola. Detta har blivit mycket bättre sedan jag började jobba lokalt, men jag vill ta det till en ny nivå, ha ändå mer luft i kalendern och kunna låta fler moment i vardagen få ta tid.
  • Förkovra mig. Läsa fler böcker, gå en högskolekurs eller studiecirkel i något intressant och roligt ämne. Jag skulle kunna hitta många ämnen att fördjupa mig inom, inte minst på miljö- och hållbarhetsområdet, men också trädgård, kost, meditation eller kanske aktier och investeringar? Ja det räcker med ett par googlingar för att hitta en handfull kurser och faktaböcker jag blir nyfiken på.

Vad skulle du börja göra, eller göra mer av om du hade mer tid, pengar och energi?

Att hitta sin egen dröm

Den frihet som många minimalister strävar efter handlar även om att bygga upp sin egen drömtillvaro. En tillvaro där man har tillräckligt med tid, energi och pengar att kunna göra mer av det man drömmer om, mer av det man tycker om och det man värderar högst.

Men hur vet man egentligen att det är den egna drömmen man har målat upp och strävar mot? Idag översköljs vi dagligen av andras liv, drömmar och härliga upplevelser via sociala medier. Då är det såklart lätt att påverkas av andra och sätta upp mål och drömmar som egentligen mer är någon annans, än dina egna. Visst är det bra att inspireras av andras vägar, men det är samtidigt lätt att gå vilse. Hur vet du att det faktiskt är din dröm och inte bara något härligt du sett på Instagram, Facebook, Pinterest eller läst om på en blogg, som du strävar mot?

Jag skulle vilja ge 3 tips för att identifiera dina egna mål och drömmar:

  • Ta dig tid. En nyckel som många idag lider brist på, nämligen att ta sig tid att stanna upp och reflektera. För många snurrar hjulet och åren i ett så snabbt tempo att vi inte hinner stanna upp och känna efter. Var är jag? Vart är jag på väg? Och vart leder den nuvarande livsstilen mig? Ju mer vi jobbar, desto mindre tid har vi över till reflektion och att öppna upp för andra, nya tankebanor. Liksom mindre energi över till att börja agera annorlunda. Enklast är att göra som flocken och springa vidare i ekorrhjulet.
  • Influeras av likasinnade. Prata med vänner och bekanta som delar dina värderingar och stöttar dina drömmar, och som kanske själva har liknande mål. Samt följ personer på sociala medier som är på väg eller redan gjort en liknande resa. Att ständigt få försvara sina drömmar och mål för nära och kära, kan få vem som helst att fundera kring om det verkligen är rätt väg och börja tvivla på sig själv. Detta tips är inte samma sak som att bara omge sig med ja-sägare, men det finns olika sätt att ifrågasätta någon annan; med ifrågasättande ord och ton, eller med konstruktiva frågor och nyfikenhet. Omge dig med folk som gör det senare.
  • Ta små steg. Våga testa på din dröm eller snarare delar av den. Drömmer du om att jobba mindre? Testa att gå ner i tid under en begränsad period för att se hur det känns och hur det fungerar ekonomiskt. Har du en drömresa du vill göra? Dela upp den i delmål så att du känner att ni kommer framåt och att resan dit blir en del av målet. En större förändring eller ett högt uppsatt mål kan upplevas otroligt långt bort eller till och med ouppnåeligt, men bryter du ner det i mindre delar som var för sig blir hanterbara, känns det oftast mycket enklare. Och på köpet har du fått en plan för hur du ska nå hela vägen fram. :)

Det är ingen slump att många säger upp sig efter semestern eller börjar ta några steg mot förändringar i livet. Det är först då vi har haft tid att stanna upp och fundera hur vi faktiskt mår och var vi är på väg. Kanske även haft tid att diskutera och reflektera över vad som är realistiskt och vad som egentligen är ens egna dröm.

Vad drömmer du om? Och ändå viktigare, är det din egen dröm eller någon annans? :)

Att kunna cykla till jobbet kan vara en dröm för vissa.

Lev mer med mindre

I samarbete med Mind Your Wall.

Som vi berättade för ett par veckor sedan tar vi fram två posters med minimalistiska budskap tillsammans med Johanna Ekblad på företaget Mind Your Wall. Den första postern vi tog fram tillsammans ser du på bilden ovan, och nu har det blivit dags att med er läsares hjälp bestämma hur den andra postern vi tar fram ska se ut.

Du kan alltså vara med och påverka utformningen av en poster som skulle kunna pryda din egen vägg. :) Vi har gemensamt bestämt själva budskapet/citatet, och tagit fram två förslag på hur detta skulle kunna formges, och bland dessa förslag får ni vara med och rösta vilken ni skulle föredra.

Den ena (högra) postern är inspirerad av vårt bokomslag och tanken bakom motivet är att gå från början av sin minimalistiska resa; ”Lev mer med mindre”. Steg för steg minimerar och prylbantar du bort överflödiga och onödiga saker. Tills du landar i en frihetskänsla och på en nivå där behov och ägande är i balans, du hittar kärnan i livet och landar i: ”Lev mer”.

Den andra postern är tänkt som en tratt som ska symbolisera frihet och glädje, och där bara det viktigaste och som ger mest glädje tillslut är kvar och kommer ut ur tratten. Textens utformning är i samma stil som vår tidigare poster ”Minimalism är som att skala en lök lager för lager”, som du ser högst upp i inlägget.

Vi upplever posters och tavlor som ett väldigt enkelt sätt att förändra ett rum och det är något vi själva jobbat mycket med för att skapa hemtrevnad i vår bostad. Än så länge har vi mestadels använt befintliga tavlor som vi hade i lägenheten, men då rummen är fler i huset än i vår lägenhet kommer vi på sikt pryda väggar med bilder på barnen samt minimalistiska budskap.

Vilken av tavlorna gillar du bäst och vill ska komma ut på marknaden framöver? Rösta nedan fram till den 26 november 2018.