Är 1+1 alltid lika med 2 när det gäller njutningar och avkopplande aktiviteter, det vill säga blir upplevelsen alltid bättre ju fler av dessa områden du kombinerar? Eller är det en tankevurpa där vi människor tenderar att lura oss själva. Där vi likt naiva barn med fritt spelrum i köket gör misstaget att kombinera ketchup, sylt, glass, godis och läsk i samma skål eftersom allt är gott var för sig?
Det slog mig häromdagen att de multi-task-tendenser vi människor visar inom allt fler områden i livet även letat sig in på områden där vi normalt sett njuter, kopplar av och samlar energi.
Vi äter mat framför TVn, vi lyssnar på ljudböcker medan vi löptränar, vi tittar på TV medan vi ligger i sängen, vi leker med surfplattan medan vi ligger på stranden och vi leker med våra smartphones medan vi umgås familj och vänner.
Men kan det i själva verket vara så att det vi stoppar i munnen smakar bättre om vi inte samtidigt fokuserar på TVn, att vi inte hinner ta in vår omgivning, känslorna i kroppen eller låter våra djupare tankar komma upp till ytan under löprundan med en ihärdig berättarröst i öronen, att vi inte märker hur skön sängen är om vi samtidigt fokuserar på nyheterna på TVn, att vi inte fullständigt njuter av den natur vi ofta rest långt och länge för att se när vi samtidigt leker med surfplattan på stranden eller att vår partner och våra barn inte alls upplever det som kvalitetstid då vi under umgänget gång på gång distraheras av diverse underhållande mobilappar?
Vad tror du, skulle vi må bättre av att njuta av en sak i taget eller finns det vissa kombinationer av njutningar som fungerar bättre tillsammans än andra?
Jag tror att det till stor del har med att man/folk vill hinna med så mycket saker och tror att mer är bättre medans det förmodligen är tvärtom.Ganska panikartat beteende egentligen.
När jag hade mindre saker var jag gladare,mindre avancerad mobil=gladare osv.Men man anpassar sig och känner att sådana saker behövs efter ett tag av användning-då är det svårt att gå tillbaks.Då kan man liksom inte riktigt vara utan en massa aktivitet .Lite som att gå till en buffé kan jag tycka.Du har allt framför dig och allt ser jättegott ut,men du kan inte njuta något särskilt om du väljer att äta allt.Utan tvärtom så mår man illa därefter.Det är smartare att tänka:jag kan använda saker från denna buffé till att göra en jättegod portion.jag kan göra ett Gordon ramsay upplägg istället för att vräka i mig allting.så tänker jag i alla fall haha :)
Vilken bra beskrivning att likna livet i vår del av världen vid en jättestor buffé där vi förlorar förmågan att njuta i ivern att ta del av allt som erbjuds, helst samtidigt.
Riktigt fina restauranger är med andra ord rätt så minimalistiska när de ställer fram en tallrik med i normala sammanhang löjligt lite men väl utvald, välsmakande och vällagad mat. :)
Är njutning eller underhållning rätt ord för att sitta och pilla med telefonen vid matbordet eller på stranden? Är det inte troligare att det är eskapism från vardagens bestyr och måsten?
Jo, i praktiken är det nog så i det fallet även om jag tror att väldigt många är helt omedvetna om varför de agerar som de gör och troligen aldrig skulle förklara sitt beteendet på det viset. :)
Om multi-tasking innebär (sam)arbete med andra så är det just mötet med andra som jag tycker kan splittra ens koncentration, sällan mängden uppgifter. Att göra flera saker samtidigt är ju ofta bara att vara effektiv med tid och energi. Att vara ineffektiv tar åtminstone min energi! Men, som sagt, att ha med andra att göra kan leda till stress när flera mål samtidigt ska nås. Det finns alltid olika meningar kring hur saker bäst görs. Multi-tasking är alltså smart men dumt så fort man står inför en annan människa. En människa är ju som bekant inte ett objekt och kan därför aldrig bli en uppgift att utföra eller lösa.
Men att vara social på nätet, är det att stå inför andra människor? Nja, jag kan ju utföra massor under en dag samtidigt som jag håller kontakten med uppåt femton personer åtminstone. Då har dessa blivit mina objekt som fyller en funktion i min vardag liksom jag själv gjort mig till objekt för att fylla en funktion för andra t ex för bloggägare. Så länge man håller allt på objektnivå anser jag att man kan multi-taska hur mycket som helst. Njutningen (avses flow här?) i det hela sitter väl ändå inte i mängden eller ickemängden saker man gör samtidigt. Den sitter inuti en människa och regleras av inre drivkrafter, inte av yttre omständigheter så mycket tror jag. Men då är det ju också en lätt introvert typ som nu talat.
Nja, där vet jag inte om jag håller med. Personligen är min erfarenhet att multi-tasking är att vara extremt ineffektiv med sin tid, fokus och energi och i de allra flesta fall genererar sämre resultat. Men det är lätt att lura sig med motsatsen pga den emotionella kick det kan ge av att ha ”många bollar i luften”.
Tipsar om lite relaterad läsning från en av mina favoritbloggar:
http://www.bakadesuyo.com/2011/12/can-we-really-multitask-are-women-better-at-i/
http://www.bakadesuyo.com/2012/06/is-there-a-fun-way-to-get-better-at-multitask/
Utöver att multi-tasking är långt ifrån effektivast vad det gäller solo-aktiviter så är min erfarenhet att det även gör människan mindre närvarande och därmed även mindre lycklig och mindre rolig att umgås med för andra. :)