Etikettarkiv: prioritering

Vad är meningen med minimalism?

Vad är egentligen meningen med minimalism? Om man inte blir lyckligare av att prylbanta, eller när man kommit till en balans mellan in och ut, vad ska man då med minimalismen till? Vi fick en intressant fråga på bloggen som jag tänkte lyfta upp så fler kan ta del av den och fundera, och delger samtidigt vårt svar på frågan. Frågan är något nedkortad mot originalet, och svaret något utökat. Frågan lyder:

Minimalismen är något som tilltalar mig mycket, men jag tänker efter att man har rensat ut det värsta och bara sparat sådant som man behöver, vad händer sen? Jag har alltid älskat att rensa och gå igenom alla mina saker, men nu känner jag liksom att jag inte ser någon mening med det, jag blir inte lyckligare för det. Men jag blir heller inte lyckligare av att ha för mycket saker. Det känns väl tomt på nåt vis nu. Vad ska man med minimalismen till om man ändå inte känner att det hjälper en på ett bättre spår? Jag känner att jag fastnat i en känsla av att livet är tomt. Jag saknar inte saker, utan det är en djupare tomhet. Minimalismen ska ju ge en tid till det man tycker om att göra, men om man inte vet vad man tycker om att göra, då är det ju lite meningslöst känner jag. Jag vill gärna höra er sida och tankar om saken!

För er som läst vår bok Prylbanta kanske ni känner igen motsvarande tankegångar i slutorden på boken. Det framgick inte om frågeställaren läst vår bok, men så här står det nämligen där om jag klipper in två korta stycken:

… ”Och du har mer tid, energi och pengar över. Men vad händer då? Eftersom shopping och prylar för flertalet fyller en så pass central roll i våra liv och på många sätt används som mentala kryckor samt distraktion från sådant som vi inte vill tänka på eller orkar ta tag i, så följs en intensiv rensningsperiod ofta av något som kan liknas vid abstinens. Det uppstår nämligen ett emotionellt och mentalt tomrum som tidigare fylldes av alla prylar och dess många former av relaterad distraktion.”

… ”Härifrån finns det nämligen helt nya möjligheter att medvetet fylla detta vakuum med nya, meningsfulla eller prioriterade åtaganden, intressen, relationer och utgifter som ligger i linje med dina värderingar och som skänker just ditt liv maximal mening och glädje.”

Vår bok Prylbanta finns även som e-bok.

Jag tror frågeställaren ska fokusera på det där sista stycket och gräva djupare där.

Minimalism är inte lösningen på ”vad som är meningen med livet” eller vad som ger just dig lycka, utan minimalism är ett verktyg för att frigöra tid, energi och utrymme till att kunna göra mer av det som är viktigt och högt prioriterat hos dig. Men då gäller det ju att veta vad detta är, vad som skänker just mig stor glädje och tillfredsställelse.

För många tror jag processen med att prylbanta det överflödiga gör att det blir tydligare vad som är viktigt i livet. Framför allt när man kommer in på det som inte är prylrelaterat utan rensar och minimerar bland åtaganden, intressen, relationer och utgifter. Men det kan också vara så att det som skulle skänka glädje, lycka och mening, är något man inte gör eller har idag. Helt enkelt för att det inte funnits utrymme till att testa eller fördjupa sig inom det. Eller bara inte funnits tid och andrum till att låta sinnet fantisera vad det skulle kunna vara.

Om du funderar inom olika delar i livet, som exempelvis vänner, familj, jobb, självutveckling, fritid mm, vad inom respektive område ger energi, glädje eller skapar nyfikenhet hos dig? Hur ser en riktigt härlig dag ut för dig och kan du få fler sådana dagar? Och det behöver inte betyda att du ska lägga till en massa aktiviteter. Kanske är prioriteringen bara att slippa stressa, eller känslan av att ha ett friare liv i linje med dina värderingar.

Som vi nämnt tidigare anser vi att minimalism inte är något du blir färdig med. Minimalism är som vi ser det inte ett projekt du genomför och bockar av, utan mer en livsstil eller filosofi. Vill du läsa mer kring det så läs inlägget När är du en färdig minimalist?

Sitter du som läsare på något bra svar eller tankar som kan hjälpa frågeställaren? Kommentera gärna nedan! :)

Hur tänker du själv kring vad som är meningen med minimalism och vad som händer ”sen” när du nått balans mellan utrensade och inkommande saker?

Att jobba deltid

Jobba deltid. Det är ett av de bättre val jag gjort. Jag har i grunden mycket energi så visst skulle jag säkert kunna snurra med i ekorrhjulet, lämna hemmet innan barnen vaknat, hämta dem med andan i halsen och skynda hem för att laga en middag som gärna skulle stått på bordet för en halvtimme sedan. Eller som alternativ komma hem till rester från en middag och träffa mina barn två timmar innan läggdags. Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Men vad är det för liv?

Jag vet att det ser ut så för många, all respekt till er som accepterar eller måste ha det så. Men vi som samhälle borde kunna bättre. Frågar man politiker om vi generellt jobbar för mycket eller för lite i Sverige, så är svaret för lite. Vi borde jobba mer och alla borde jobba heltid.

Samtidigt är arbetsrelaterad stress den främsta orsaken till den lavinartade ökning vi sett av utbrändhet i samhället. Idag tror jag alla känner någon som är eller har varit utmattad. Långa och stressiga arbetsdagar kan av förklarliga skäl även skapa stress i privatlivet. Inte bara för oss vuxna utan också för våra barn.

För två generationer sedan kunde de flesta familjer leva gott på en heltidslön. För en generation sedan var det betydligt vanligare än idag att en i familjen jobbade halvtid. Visst var det en ekonomisk kvinnofälla att inte jobba heltid, men varför skulle mannens prioriteringar bli norm? Vad skulle hända om vi i jämställdhetens anda jobbade 70-80% båda två istället? Få mer tid med familj, vänner, barn och fritidsintressen. Vad sägs om arbetstidsförkortning för alla istället?

Så här ser det oftast ut på Fru Minimalists arbetsplats.

Att jobba deltid handlar inte om att jag inte tycker om mitt jobb. Det handlar om att jag bryr mig snäppet mer om min hälsa, familj och fritid. Och att jag gör ett bättre jobb om jag inte behöver komma med andan i halsen. Jag kommer förmodligen jobba 35 år till, varför inte låta de andra tårtbitarna i livet som familj, träning och återhämtning får ta stor plats nu när livet är som mest intensivt och barnen behöver en som mest? För att sedan fördela om bland tårtbitarna när barnen i större utsträckning klarar sig själva.

Det är lätt att kritisera och tycka att det är ett medelklassprivilegium att gå ner i arbetstid utan att gå ner sig i privatekonomisk oro. Och visst är det till viss del en förmån att ha möjlighet att välja bort heltidsjobb. Men det krävs också aktiva val, medvetna förändringar i livet, en hel del uppoffringar och i många fall stort mod, att gå ner i arbetstid. Inte minst om man jobbar i en storstad eller bransch där snarare ett snabbare ekorrhjul är kutym.

Som ekonomisk trygghetsnarkoman har minskad konsumtion, långsiktigt sparande och låga fasta kostnader varit nyckeln till att jag vågat välja deltid. Jag hämtar barnen som bär kusinernas gamla fleecetröjor, och jag själv har inte köpt en ny tröja på över ett år. Men jag kan hämta barnen utan andan i halsen och låta dem bestämma tempot på promenaden hem. Just nu är det högre prioriterat. Jag kommer förmodligen inte alltid jobba deltid som nu (80 %), exempelvis kan det vara svårt som ny vid jobbyte, men jag kommer alltid sträva efter att göra det på sikt.

Om du önskar jobba färre timmar i veckan är nystarten inför hösten en utmärkt tidpunkt att fundera över vad du kan förändra i livet för att möjliggöra det? Är det kostnader som behöver bli lägre, konsumtionsmönster som behöver brytas, jobb som behöver bytas eller en chef som behöver få ökad förståelse för situationen? Fundera vad som kan vara ett första litet steg.

Vad tycker du, skulle arbetstidsförkortning för alla vara bättre för samhället, eller finns det bättre lösningar och alternativ?

Apropå det här med att jobba deltid och privatekonomi så blev jag intervjuad av Privata Pengar för en tid sedan. Du ser ingressen nedan och hittar intervjun i sin helhet på länken här.

Intervju med mig i Privata Pengar.

Så enkelt men ändå så svårt

Minimalism kan sammanfattas så här:

Minimalism_samf

Minimalism handlar till stor del om att komma underfund med vilka saker, människor och aktiviteter som är viktiga för dig och vilka som inte är det, samt att våga välja bort de sistnämnda. I teorin låter det otroligt enkelt.

Problemet är att de flesta av oss är så fast i ekorrhjulet att vi inte tar oss tid att uppmärksamma vad vi egentligen vill i livet, jämfört med vad vi tror att vill, borde vilja utifrån samhällets normer och vår omgivning, eller vad som bara råkar bli.

Det är lätt att tappa kontakten med våra inre värderingar, om vi ens någonsin tagit oss tid att lyssna på och fundera kring dem. Ofta har vi fullt upp med att fylla våra liv med mer prylar, fler åtaganden, längre to-do-listor och ytterligare relationer att underhålla. Vi köper fler saker än vi behöver eller har plats för, fyller kalendern tills det inte får plats mer aktiviteter, stressar och flänger runt på helgerna, stirrar i våra mobiltelefoner så fort vi får en kort paus och hänger på sociala medier för att inte missa något. Detta trots att de flesta helst vill spendera mer tid hemma med familjen, prata lugnt kring middagsbordet, läsa i soffan eller kanske träna.

Så hur kan du göra för att komma underfund med dina prioriteringar i livet, vilka saker, människor och aktiviteter som tillför värde och vilka som inte gör det?

Ett förslag är att ställa frågor till dig själv som du besvarar ärligt. Har du en partner eller nära vän kan ni göra det tillsammans och samtidigt lära känna såväl er själva som varandra lite bättre. Nedan finns 10 frågor som kan få dig att inse vad du borde lägga mer tid och fokus på i livet, och vad du kanske borde rensa upp och minska ner för att i längden bli lyckligare:

1. Vilka är dina 3-5 viktigaste pusselbitar i livet som du inte vill vara utan?

2. Vad skulle du vilja göra mer av i livet?

3. Vad skulle du vilja göra mindre av i livet?

4. Vilken typ av aktiviteter ger dig mer energi än de tar?

5. Vilken del av dagen ser du vanligtvis mest fram emot och varför?

6. Hur många timmar per dag känner du dig stressad och vad skapar den stressen?

7. Vilken känsla ger ditt boende dig?

8. Vilken är din favoritplats i hemmet och varför?

9. Om du tittar i din kalender närmsta veckan/månaden, vilka av åtagandena och aktiviteterna ser du fram emot och vilka är energikrävande måsten?

10. Om du får en helt oplanerad ledig dag, hur skulle du då välja att spendera den?

Så till den förmodligen viktigaste frågan, utifrån svaren på frågorna ovan, vad kan du göra redan idag som tar dig i en positiv riktning? Kan du planera in något du vill göra mer av, plocka bort eller avboka något i kalendern som tar mer energi än det ger eller som skapar stress? Spendera mer tid på din favoritplats i hemmet eller skapa en sådan plats? Eller planera in den typen av aktiviteter du skulle göra om du fick en oplanerad dag? :)

Hoppas dessa frågor ger dig en liten tankeställare kring dina prioriteringar och hjälper dig framåt på den minimalistiska resan. Den är ju så enkel men ändå så svår. :) Vill du ha praktiska och handfasta tips samt en steg för steg guide ska du läsa inlägget ”Så börjar du den minimalistiska resan”. Lycka till! :)

Har du skapat ditt eget liv?

Det finns en rolig, tänkvärd och mysig sida som heter Zen Pencils. En sida där kända och okända, långa och korta citat omvandlas till små tecknade serier. Nedan är ett exempel på en tänkvärd favorit:

2013-08-27-watterson

Du hittar den även serien ovan på länken här.

Vad i ditt liv, som du kan påverka, skulle du vilja ha mer respektive mindre av och varför?

Det rätta tillfället är nu

Den första januari har många sedan månader tillbaka ambitionen att påbörja sitt nya liv med träning och kanske till och med en vit månad efter jul- och nyårshelgens generösa mat- och alkoholkonsumtion. Under våren blir många plötsligt varse om att sommaren är runt hörnet och ambitionen vad det gäller kroppsformen inför årets strandhäng faktiskt får skjutas på till nästa år om man ska vara realistisk. Och mot slutet av sommarsemestern lovar många sig dyrt och heligt att nästa år då ska de minsann prioritera egentid och återhämtning över ett ständigt flängande och stressande mellan släkt, vänner och bekantas sommarstugor och diverse andra måsten.

Andra förändringar, som att på allvar börja rensa bland prylarna hemma, göra den där drömresan ni pratat om eller ta tag i renoveringen av källaren, skjuter vi gärna framför oss ändå längre. Bara barnen blivit lite äldre, bara ryggen gör mindre ont, sen när jag har ett mindre krävande jobb, så snart barnen flyttat ut eller då vi har mer tid och pengar.

Jag tror att den största skillnaden mellan personer som får saker att ske, eller lyckas med en positiv förändring jämfört med personer som fastnar eller stagnerar, är att den första kategorin är väldigt medveten om sina prioriteringar, mål och drömmar samt inte väntar på rätt tidpunkt att börja. De har för länge sedan insett att det perfekta tillfället aldrig dyker upp och att den bästa tidpunkten att börja är nu.

Istället för att hitta ursäkter tar de tag i saker även när de är trötta, distraherade av det komplicerade livspusslet eller absorberade av det krävande ekorrhjulet. De har viljan och modet att när som helst påbörja en förändring som tar dem i rätt riktning mot det liv de vill leva och som gör dem lyckliga på såväl kort som lång sikt. Oavsett om det gäller små eller riktigt stora förändringar.

Vilken förändring kan du göra redan idag som tar dig ett steg närmare dina mål och prioriteringar?

Värderingar som förändras över tid

En av de få gånger då jag och Fru Minimalist inte haft samma värderingar och råkat i luven på varandra var i början av 2013, några månader innan vi startade bloggen, och hade en diskussion kring ett framtida gemensamt datorköp.

Min gamla trotjänare till stationära dator hade relativt nyligen självdött och Fru Minimalists gamla surdeg till dator var både långsam och utan fungerande batteri. Vi började båda bli hjärtligt trötta på att släpa hem jobbdatorerna var och varannan kväll som temporär lösning. Dock visade det sig att Fru Minimalist ville ha en billig och nätt laptop medan jag ville ha en kraftfull stationär dator men en stor extern skärm, tangentbord och mus.

Min tanke var att den nya datorn skulle vara väl tilltagen prestandamässigt och räcka många år samt att jag skulle kunna redigera bilder och eventuellt spela datorspel på den någon gång då och då. Fru Minimalists tanke var primärt att surfa, blogga och sköta diverse andra vardagliga ärenden på datorn, men givetvis med god prestanda, kvalitet och hållbarhet i åtanke.

Det roliga är att vi verkligen inte kunde enas om en lösning och först i november samma år hittade vi en lösning vi båda kunde acceptera i form av en kraftfull MacBook Pro. Den hade en tillräckligt stor skärm, skönt tangentbord och bra prestanda för mina behov, och var samtidigt tillräckligt nätt för Fru Minimalist, om än lite dyr utifrån hennes behov. Och kanske allra viktigast; jag hade insett att jag nog inte ville lägga så mycket tid på datorspel att datorköpet behövde anpassas utifrån det behovet.

Så här i efterhand är jag otroligt glad över att vi till slut skaffade MacBooken och kan verkligen inte förstå hur jag kunde propsa på att äga en stationär, skrymmande, högljudd och högst sannolikt ful PC-maskin.

Sammanfattningsvis tycker jag det är fascinerande vad prioriteringar kan förändras över tiden. Händelsen påminner mig om att vägen mot minimalism sällan är rak och självklar. Exempelvis kan saker som kändes givna och viktiga att spara för något år sedan nu med lätthet rensas ut. Vi kommer ständigt till nya insikter, får andra prioriteringar och syn på saker vilket gör minimalism till en fantastisk och intressant resa som aldrig tar slut. Att numera tänka igenom varje inköp oerhört noggrant gör visserligen att det ibland tar tid innan köpet blir av, men å andra sidan blir vi allt som oftast riktigt nöjda med sakerna som kommer in i vårt hem, precis som i fallet med MacBooken.

Har du något exempel där du verkligen förändrat dina värderingar över tid?

Din livstid i jelly beans

En vanlig vecka går många timmar åt till ”måsten” som att sova, äta, jobba, transportera sig, handla, tvätta, städa etc. Räknat på ett helt liv blir det hundratusentals timmar. Hur mycket tid blir det egentligen över om vi räknar bort dessa ”krav” och vad vill du göra med den kvarvarande tiden? En kort men tänkvärd film så här på lördagskvällen!