I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.
Nedan hittar du en inspirerande berättelse från Linda Heidenberg om hur en minimalistisk resa kan börja med att prylbanta för att sedan ifrågasätta användandet och betydelsen av sociala medier.
I mars började jag känna att Instagram tog upp en för stor del av mitt liv. Jag rensade bland följare på mitt privata konto. Ångesten var totalt, framförallt oron för att mina vänner skulle glömma min existens. Och samtidigt en oro över att göra någon förnärmad när jag valde att avfölja. De är ju nästan som ett brott idag, att avfölja en vän eller bekant på sociala medier.
Men om vi backar bandet så valde jag att skaffa Instagram för några år sedan, trots att jag aldrig haft Facebook. På Instagram ville jag dela tårtor och bakverk som jag gjorde. Precis som väntat blev bekräftelsen total, alla likes och snälla kommentarer fick mig att må bra. Jag började följa vänner, bekanta, inspirerande konton med allt ifrån träning till heminredning. Mycket vill ha mer och snart bombades jag med bilder från över 300 konton så gott som dagligen.
Sen hände det, jag blev så trött, min hjärna blev trött. Jag blev besviken på mig själv över att jag satt och trånade över det perfekta hemmet, den perfekta partnern, de perfekta barnen, den perfekta kroppen som då just hade fött barn.
Jag började reflektera över hur man kunde träffa människor som spydde galla över sin livssituation för att en kvart göra en uppdateringen på Instagram om att allt var guld och gröna skogar. På Instagram är allt vackert och förskönat, jag vet det för jag är precis lika mänsklig som alla andra på sociala medier. Jag kunde posta en perfekt bild på min nygjorda tårta, jag ställde den i en position där man bara såg det perfekta. Att mitt kök såg ut som att en mjölfylld bomb hade sprängts var inget jag ville visa. Att mina barn och min man fått klara sig själva och var måttligt nöjda en hel lördag när jag bakat, var inte något jag skrev i texten till min perfekta bild.
När vi sitter och pratar om sociala medier säger folk ofta ”Man vet ju att alla bråkar, jada jada”. Kanske vet vi det när vi är offline, men är hjärnan rationell och kan filtrera det? Titta vilket perfekt hem, men de har säkert stökigt ibland. Jag tror inte folk tänker så. Jag tror tyvärr att de flesta tänker – Vill också ha!
När jag började prylbanta och rensa allt som vi hade i överflöd hemma, började jag avfölja alla heminredningskonton. Jag hade slutat jaga prylar och det perfekta hemmet och förlikat mig med tanken om att mitt hem är perfekt för mig. När alla saker får mindre betydelse blir allt annat mer värdefullt. Och i mars i år rensade jag alltså rejält bland följare.
Jag har idag två aktiva konton på instagram ”Naralltklarna” och ”Lbox2019” där jag följer ytterst få. Jag lägger inte upp något som är speciellt privat, och jag ägnar inte 15 timmar i veckan åt att speja runt. De cirka 15 timmar i veckan jag sparat på att inte fladdra runt på Instagram har jag lagt på att baka, fixat min lilla trädgård, varit mer närvarande med barnen, tagit hand om mig själv och börjat källsortera. Jag har börjat leva och må betydligt bättre. Och jag älskar det!
Minimalism kan vara så mycket mer än att bara prylbanta, för mig började det där. Men det är en pågående process på alla plan. Banta ner sociala medier, mobilanvändandet, mat som jag tidigare överkonsumerade, att tänka mer miljövänligt och minska svinnet.
För mig var det en ögonöppnare att stänga ner och logga ut. Vila hjärnan för den behövs för så mycket annat viktigt. Jag rekommenderar alla att ta en paus! Du Kommer få så mycket mer energi, du kommer bli gladare, du kommer få massa tid. Din födelsedag kanske inte kommer bli ihågkommen av vänner och bekanta, eftersom vi idag sällan skriver upp och kommer ihåg. Fladdra runt lite i flödet för att se vem som fyller år idag och släng iväg ett grattis. Men vad betyder det egentligen?
Mina barn och min närmaste familj gratulerade mig i år, eftersom att jag var offline var jag inte längre med i grattis-svängen. Men jag var ändå lyckligare i år än förra året, kanske för att jag var närvarande med dem som faktiskt betyder allt för mig, snarare än att vara aktiv på sociala medier för att se om en gammal klasskompis grattat mig.
Sammanfattningsvis är mitt råd, sluta jaga gilla-markeringar och börja gilla dig själv. Alla har vi olika färdigheter, möjligheter och förutsättningar. Du har ju ingen aning om vad någon annan haft för förutsättningar för att nå dit de är idag. Genom att bara fokusera på vad som är stort för dig och ge dig själv bekräftelse kommer du må bättre.
Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du information om hur du går till väga här.
Kloka ord! Jag har på sistone flera gånger kommit på mig själv med att sitta och titta på söta/roliga hundbilder och -videoklipp på nätet, istället för att lägga min energi och uppmärksamhet på den (för mig) sötaste, roligaste och viktigaste hunden av dem alla –trots att hon hela tiden har legat högst ett par meter ifrån mig, och hon älskar att få sin mattes uppmärksamhet!
Jag hoppas att många läser detta och minskar sin tid på sociala medier :) Jag försöker håller nere min egen tid spenderad på sociala medier och kommer ibland på mig själv med att känna ”tänk om jag missar något viktigt”. Då brukar jag fundera på varför jag känner så och säga till mig själv att om de var jätteviktigt att jag fick veta något specifikt som de delat så hade de sagt de till mig personligen.
Jag tror även att man kan spara mkt tid genom att inte följa så mkt nyheter. De har gjort stor skillnad från mig att avprenumerera på massa nyhetsbrev på mailen.
Jag har stängt mitt facebook konto sedan många år tillbaka. Har heller inte twitter, instagram, snap chat osv, har aldrig haft det. Blir faktisk förvånad över hur många människor jag möter som reagerar på detta, samtidigt som de klagar över hur lite tid de har till familj, vänner, träning osv. Det är så enkelt som att man bara stänger sina konton och raderar apparna.
Jag har ALDRIG saknat facebook efter att jag gjorde det. Aldrig. Fattar inte varför jag slösade bort så många timmar där.
Till info så är jag gift, har två barn, jobb, utbildning och vänner. Och det går helt fint att ha ett vanligt liv utan att vara med i olika facebook grupper.
Jag har sedan länge bantat Facebook och är bara inne ca en gång/dag för att snabbt kolla de grupper jag är med i (en grupp för samfälligheten, en för ena barnets idrottslag och nån till).
Instagram däremot är ju som ett gift. Jag har bestämt nu att göra nåt åt det och den rensning som jag tidigare gjort där jag rensat bort de flesta ”influencers” som jag tidigare följde räcker inte, eftersom jag märker att jag inte mår bra och att jag jämför mig med andra även om det är grannar, vänner och arbetskamrater.
Droppen blev igår när en vän till mig enligt insta både hade hunnit springa en halvmara och sedan kommit hem till att hennes man köpt blommor och lagat fin middag åt henne och sedan på kvällen så var hon på utflykt med barnen. Så jämförde jag med mitt eget liv, själv läste jag 200 sidor i en bok och såg på Netflix hela dagen. Avslutade med hämtpizza eftersom ingen orkade laga mat. Tyckte först att jag haft bästa dagen på länge, men när jag såg hennes halvmararesultat och hennes romantiska man och gulliga barn så kändes ju plötsligt min slappardag som en usel dag.
Man ska vara medveten om allt på instagram måste inte vara sant. Det är likadant på facebook. Folk visar att det är bättre än det är i verkligheten.
Din vän kanske inte ens klarade av springa i halvmaran.
Hennes man kanske hade plockat blommor och påstått ha köpt de, men de använde appar så de ser bättre ut än i verkligheten.
Hennes barn kanske är extremt gnälliga (barn blir ju trötta och gnälliga på kvällarna), men de anstränger sig att se pigga och glada på bilden.
Jag har inte instagram, men jag har sett video på Youtube.. Där visar de verkligheten bakom ”det perfekta livet”.
Jag har slutat med facebook. Eftersom jag kunde se att allt var falsk. Det är inte mänskligt att vara glad hela tiden..
Man ska inte leta efter ”lycka”.
Man ska istället försöka leva ett meningsfullt liv, och göra det som man får glädje av.
Om du känner glädje av att läsa 200 sidor ur en bok, kolla på Netflix och ta det chill på dagen. Så fortsätt med det.
”Samla mod och följ ditt hjärta, det är din bästa guide genom livet.”
Jag har inga sociala medier, aldrig haft. Jag lyckas ändå fippla bort halva dygnet och begrunda min egen uselhet femtioelva gånger om dagen.
Fint och klokt skrivet, mycket där att tänka till om. Har aldrig haft fb eller insta, många som ifrågasätter och tycker det är konstigt.. behöver ändå minska skärmtiden. Mvh Malin
Intressant läsning!
Min resa mot ett enklare och mer minimalistiskt liv ledde även mig till att reducera ner bland sociala medier. Facebook avslutades för flera år sedan och har nu snart gått ett år sedan jag loggade ut från Instagram.
Det har varit en stor befrielse!
Vilket superbra inlägg! Jag gick in i 2019 med tanke om att leva mer i enlighet med mina värderingar. Klimatfrågan och känslan hemma att vi lägger för mycket tid på att oreflekterat införskaffa nya saker som sedan skapar irritation för att de tar plats och vi och barnen använder en bråkdel av allt vi har. Jag avföljde alla konton med influensers som konstant förmedlar budskapet att mer konsumtion måste till. Avslutade prenumerationer på inrefningsmagasin. Effekten blev att känslan att allt konstant måste förnyas försvann. Kämpar med att minska tiden på sociala medier och bloggar. Förutom Minimalisterna, och även Trendenser, som skapar inspiration att ifrågasätta gamla prioriteringar. Så intressant när man inser att man nått ”peak stuff ” och vill göra helt andra val.