Kategoriarkiv: Praktik

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar av mer praktisk karaktär.

Behovsstyrd förvaring i hallen

8 svar

Hallen är det första rum du och dina gäster möts av på väg in i ett hem. Drömmen är att det ska kännas ljust och välkomnande att öppna dörren och kliva in. Men samtidigt är hallen en sluss mellan inne och ute, är det lätt hänt att hallen blir en avstjälpningsyta för allt från kläder, skor, väskor och barnvagn, till nycklar, mobil och post. Men försök att skapa förutsättningar för ordning och reda även här så att du och dina gäster möts av ett lugn när du kliver in i hemmet.

I förbifarten nämnde jag att vi gjort om i vår hall i sommar, men det förtjänar ett eget inlägg för denna förändring är något som glädjer oss varje dag.

Om vi börjar med bakgrunden så har vi i grunden en välplanerad och rymlig hall med en skjutgarderob längs ena väggen. Dock bestod drygt 1/3 av garderoben tidigare av ett städskåp vilket gjorde själva garderobsutrymmet och klädförvaringen liten och trång. Särskilt då utrymmet inte var välplanerat utan enbart innehöll en klädstång och två skohyllor.

Vi började renoveringen med att riva ut städskåpet och måla garderobsväggen med grå färg som vi hade kvar från att ha målat vårt sovrum. Nästa steg var att installera Elfa förvarings-system i hela utrymmet som nu öppnade upp sig. Här var ledorden behovsstyrd och smart förvaring. Var och en i familjen ska veta var saker hör hemma och själva kunna ta kläderna dit och därifrån. Ungefär så hade vi som målbild.

Utifrån dessa krav skapade vi bland annat krokar i en höjd som barnen kan nå för deras ytterkläder. Likaså fick de den nedersta utdragbara lådan för mössor, vantar, halsduk etc. Barnen når precis upp så de kan lägga i accessoarerna i lådorna men har än så länge svårt att nå att ta ur dem. Lådavdelare är en detalj som gör det enklare att hålla reda på sina accessoarer. När barnen sen blir större och kan hänga jackor på samma ställe som oss vuxna, sätter vi kanske förvaringslådor ända ner (längst till höger på högra bilden ovan). Eller skoförvaring. Det är fördelen med system som Elfa, att de är modellära utifrån rådande behov.

Lådavdelare gör det enkelt att hitta; halsdukar, vantar/mössa, träningsaccessoarer.

Vi har ingen spegel i hallen i dagsläget och skulle egentligen vilja ha skjutdörrar som ar spegeldörrar. Vi håller sporadiskt utkik på Blocket, men det som kändes som ett ”need to have” i somras, har nu när vi vant oss utan spegel i hallen, istället blivit ett ”nice to have”. Skjutdörrarna är alltså detsamma som var till garderoben innan, och likaså återanvände vi skoställen då de passade med Elfa-systemet.

När man kliver in i vår hall möts man av två saker. På ena väggen sitter budskaps-tavlan nedan i bild. Så att man ska veta att man kommit hem till Minimalisterna. :) Nej, skämt åsido, vi gillar att påminna oss själva om våra värderingar på olika sätt. På en annan vägg sitter en brokig tapetvåd med stadsnamn. Egentligen är vi inte särskilt förtjusta i den men kan inte bestämma oss för vad vi vill ha där istället. En annan lugnare tapetvåd? Måla vitt, färg? Många grannar har en byrå stående på den platsen, men vi har inget behov av ytterligare förvaring i hallen utöver garderoben. Har ni läsare några tips?

Och så avslutar vi med tre korta tips för dig som har svårt att få eller hålla ordning i hallen:

Behovsstyrt. Behovsstyrd förvaring är a och o, och eftersom behoven ändras med åren, i alla fall om man har barn, behöver hallen anpassas då och då.
Dold förvaring. Skor, jackor, vantar, mössor, nycklar skapar ett rörigt intryck och oreda, försök dölja dessa med dörrar eller tyg för ett lugnare intryck.
Aktuella saker. Låt bara skor, jackor, sjalar etc som är i säsong få ta plats i hallen. Övrigt bör förvaras på annan plats för att inte ta utrymme från det aktuella.

När det gäller just skor har de ju en tendens att svämma över i hallen som barnfamilj. Här finns ofta rensningspotential och det gäller att inventera hur många skor var och en i familjen egentligen har framme samtidigt, och vilka som faktiskt används regelbundet i nuvarande säsong. Övriga kan förvaras på annan plats och behöver inte bidra till oreda i det utrymme (hallen) som du nyttjar dagligen.

Vad är ditt bästa tips när det gäller förvaring i just hallen?

Prylbanta minnen och nostalgiska saker

4 svar

Förr eller senare under din minimalistiska resa kommer du behöva ta dig an ett av de rensningsområden som de flesta tycker är svårast, nämligen nostalgi- och minnessaker. Det är lätt att bli sentimental och extra fäst vid saker som påminner om eller har tillhört någon du tycker mycket om eller en för dig betydelsefull tid i livet.

Här kommer två tips kring hur du kan tänka när det är dags att prylbanta bland nostalgiskt laddade prylar, ärvda ting och minnessaker:

1. Färre är inte samma sak som ingen. Det är många som spontant känner att de absolut inte kan göra sig av med nostalgiskt laddade prylar. Att rensa ut ärvda saker skulle vara som att rensa ut personen ifråga från sitt liv. Men kom ihåg att det är stor skillnad på att göra sig av med alla minnessaker och att behålla ett par. Att behålla ett fåtal väl utvalda som används frekvent eller får en väl utvald plats i hemmet, kan skänka större glädje än att ha en stor hög.

På bilden nedan syns det som jag ärvde av min mormor som stod mig väldigt nära. Min morfar gick bort strax innan jag föddes så av honom ärvde jag inte något alls.

Så här 5 år senare har jag kunnat släppa taget om de flesta av sakerna och av de som är kvar används majoriteten regelbundet. Exempelvis stora glasskålen som vi använder för grädde, frukt, popcorn mm. Dalahästen som en av få synliga prydnadssaker i hemmet och vasen som det regelbundet står blommor i. Däremot såldes kaffeservisen eftersom vi inte kunde se hur den skulle komma till användning hos oss tillräckligt mycket då ingen av oss dricker kaffe, bättre då att den får leva vidare och skänka glädje och användas av någon annan.

2. Minnet sitter inte i den fysiska prylen. Jag vet att vissa får tillbaka minnen av personer när de luktar på en tröja, eller tittar och känner på en ärvd pryl. Men minnen kan även genereras genom att se en bild på dessa saker, eller genom att helt enkelt bara tänka på personen eller händelsen vi vill minnas. Minnena sitter defacto inom dig i ditt huvud och hjärta, inte i de fysiska tingen. Bara för att du rensar ut en fysisk pryl, raderar du inte per automatik minnena kopplade till den. Därför kan du också digitalisera flera av minnessakerna eller nostalgiska saker så finns de där, lätta att komma åt om det skulle krisa.

Ärvda smycken har en tendens att samlas på hög.

Vi har tidigare skrivit ett inlägg med tips kring hur du rent praktiskt kan hantera minnessaker och nostalgiskt laddade prylar, du hittar dessa tips i inlägget ”Nostalgi- och minnessaker”.

Och kom ihåg att det här området inte är det första du bör ge dig på om du blivit sugen på en mer minimalistisk livsstil. Då är det bättre att börja där tröskeln är lägre, och slutgiltiga besluten enklare, vill du ha tips på sådana områden kan du läsa något av nedanstående inlägg först för att komma igång, dra lärdomar och få momentum i prylbantandet:
10 saker du kan göra dig av med idag
10 utrymmen på 100 minuter
5 bortglömda rensningsställen

Hur har du gjort för att släppa taget om minnessaker och nostalgiskt laddade prylar?

Så rensar jag bland skorna

3 svar

Som en fortsättning på inlägget om mina skor här om veckan kommer här en kort redogörelse för hur jag brukar gå tillväga när jag rensar bland mina skor. Tidigare när min skogarderob var betydligt större var detta tillvägagångssätt mer frekvent. Numera sker oftast rensning när ett par skor går sönder, men då och då används denna strategi fortfarande.

Så här kommer min strategi för att veta om skor förtjänar att få vara kvar i skogarderoben:

1. Analysera. Jag gör en kort analys kring varför jag inte använder skorna. Är de osköna? Passar de inte till något i min garderob? Är de redundanta, det vill säga har jag liknande skor jag hellre använder? Om jag inte får något självklart svar som gör beslutet om skornas framtid enkel, går jag vidare till nästa steg.

Själv har jag haft två par skor som jag tyckt var otroligt fina, där jag insett att anledningen till att de inte kommer till användning är för att de är så osköna. Kanske kunde jag tycka det var värt att gå i osköna men snygga skor som tonåring, men inte numera.

2. Använda. Att använda skorna frekvent sätter dem på prov. Detta för att gamla föreställningar om skorna kan vara förlegade och inte längre gälla. Jag har kanske en bild av att vissa skor används ofta och är sköna, men när jag måste använda dem märker jag ibland att jag hellre skulle välja ett par andra.

Ibland har jag tvingat mig att använda ett par skor flera gånger i veckan under ett par veckor. Utifrån denna intensiva användningsperiod kan jag oftast fatta bättre beslut.

3. Saknad. Som sista steg funderar jag över hur livet skulle se ut utan skorna. Skulle jag sakna dem? Eller inte ens märka om de rensades ut? Kanske finns det substitut som är lika bra eller till och med bättre och därför alltid väljs istället. Då kan de ständigt ratade skorna lämna hemmet och få chansen att bli någon annans favoritskor.

Det tredje och sista steget är ett bra sätt för att kunna släppa taget om överflödiga skor där man har många skor som fyller samma funktion. Exempelvis flera par sneakers, joggingskor eller festskor.

Och så en liten brasklapp att om man har mängder med skor i garderoben som man tycker om, så kan man såklart ”använda upp dem” innan man rensar ut dem. Ett förslag då är att ställa undan vissa skor som kompletterar varandra, och slita ut ett av paren i taget. Så kan man plocka fram ett par ”nya” skor när de andra slitits ut.

Vad har du för strategi för att veta när det är dags att släppa taget om ett par skor? :)

Att jobba lokalt

19 svar

Strax efter att vi flyttade till hus i höstas så valde jag att byta jobb. Istället för att fortsätta pendla in till stan, så började jag jobba lokalt i kommunen vi bosatt oss i. Vissa tycker att det finns en charm i att pendla in till Stockholm, få ta del av den storstad man ändå bor i (eller strax utanför), kunna möta upp vänner för en AW eller lunch mm. Själv är jag uppväxt i en småstad i Dalarna och van att kunna cykla till det mesta och har egentligen inget större behov av att befinna mig i centrala Stockholm mer än i undantagsfall.

För mig lockade det mer att få kortare restid, möjlighet att cykla till jobbet, att snabbt kunna ta mig till barnens förskola och att inte dagligen vara beroende av tågtider. Men också att få ett större engagemang och inblick i den kommun vi nu bosatt oss i då vi inte har någon relation till den sedan tidigare.

På gott och ont hade jag ett roligt och utvecklande jobb med otroligt bra kollegor mitt inne i stan, men när den tjänst jag har idag dök upp strax innan vi skulle flytta, kunde jag inte låta bli att söka. För rent krasst så är utbudet lägre av spännande tjänster som ekonom/analytiker, ju längre ut från storstan man kommer.

Vad är det då för jobb jag har? Jag jobbar med det som du eller dina barn med stor sannolikhet sysslar med på fritiden i vår kommun. :) Ett jobb där jag får kombinera det bästa av flera världar; ekonomi, analyser, föreningsliv, friluftsliv, bibliotek, kultur och hållbarhet.

Jag vet att det kanske låter rörigt, men jag ser det bara som väldigt varierat vilket passar mig. Rollen jag har är som controller på fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen i vår kommun. Och jag har också ett visst ansvar att driva hållbarhetsfrågor inom dessa två förvaltningar. Jag tycker att jag får komma i kontakt med de roligaste delarna som en kommun erbjuder, och kombinera det med ekonomi som jag är utbildad inom, och hållbarhet som är ett av mina intressen.

Så här ett halvår på ”nya” jobbet kan jag konstatera att det är otroligt underskattat att jobba lokalt. För mig har det givit en större flexibilitet i vardagen och betydligt större frihetskänsla. Just flexibilitet i jobbet och vardagen ska inte underskattas. Herr Minimalist fortsätter pendla till sitt jobb i stan av samma anledning. Han har ett både utvecklande och väldigt flexibelt jobb. Men jag slipper gärna vardagsstressen med att passa tågtider. Det är inte alla som upplever det som stress, men jag gjorde det när resan blev längre och alternativa resvägar färre.

När fritidsförvaltningen har AW är vi såklart utomhus. Även vintertid. :)

Att säga upp sig från ett jobb man trivs väldigt bra på är jobbigt. För man vet bara vad man har, inte vad man får. För mig var det en stor chansning att byta bort något bra, till något jag hoppades och trodde skulle kunna bli ändå bättre. Jag är glad att jag lyssnade på magkänslan och kan så här i efterhand konstatera att det blev väldigt bra! :)

vad är viktigast för dig när det gäller ett jobb? Skulle du kunna tänka dig att börja jobba lokalt?

5 utmaningar som minimalist

9 svar

Att skaffa barn är nog den största minimalistiska utmaningen du kan anta. Inte nog med att du plötsligt har behov av saker du innan inte ens visste existerade, de växer dessutom ur och ifrån saker i en rasande fart i många, många år. Lägg på förväntningar från andra på vad varje barn bör ha, några presentfyllda barnkalas samt rädsla för att ens barn inte får ”rätt” stimulans och utveckling. Det ter sig plötsligt inte lika förvånande att undersökningar visat att ett genomsnittligt svenskt barn har >500 leksaker. ;)

Men det finns även andra utmaningar i en minimalistisk livsstil. Jag har identifierat några av dem nedan och försöker samtidigt spåna på lösningar.

1. Barn. Det här är som sagt outstanding den största utmaningen på alla plan. Bara att researcha och införskaffa hållbart tillverkade prylar och kläder samt se till att urväxta och ifrånväxta dito får en värdig fortsättning, är ett heltidsjobb. Som tur är är detta även den roligaste minimalistiska utmaningen. :)

Lösning: När bebisfabriken har stängt så se till att allt som växes ur och ifrån omedelbart lämnar hemmet och hamnar hos andra med större behov. Hitta gärna en specifik person med stort behov, hen kommer vara din minimalistiska räddare. Och vid barnkalas – önska enbart saker ni är i behov av, eller gör som vi gjorde när det gäller presenter vid kompiskalas.

2. Bo stort. Det kan te sig som en lyx att bo stort, men när det kommer till minimalistisk synsätt så är det en utmaning. Plötsligt har du utrymme att gömma undan saker du rensar ut trots att de inte lämnat hemmet. Du har dessutom utrymme att spara ”om utifall att” i större utsträckning. Likaså kräver ett större hem fler möbler, växter, lampor, tavlor etc för att bli trivsamt, vilket betyder fler saker att underhålla och städa.

Lösning: Bo inte större än du verkligen behöver och se inte boendet som en slutdestination utan som en lösning som du kan anpassa utifrån dina och familjens behov. När familjen krymper är det kanske dags att låta bostaden krympa. Och om överflödiga eller utrensade saker börjar samlas i skrymslen i hemmet, så försök skapa system för att råda bot på det.

3. Trötthet. När du är trött tar du generellt sämre beslut och har svårare med impulskontrollen vilket ökar risken för exempelvis spontanshopping. Likaså blir det enklare att man köper sig ur ett ”problem” istället för att leta efter kreativa lösningar som inte innebär konsumtion. Liksom att man inte orkar researcha efter bästa möjliga lösning utifrån ens minimalistiska och miljömässiga värderingar, utan tar den enkla vägen och köper första bästa.

Lösning: Bli medveten om dina konsumtions(o)vanor för att kunna bryta mönster eller sätta upp ”regler” som gör att du inte tar fel beslut vid trötthet. Exempelvis att sova på saken, låta det gå ett par dagar innan slutligt beslut fattas etc, eller rådfråga någon annan som kan komma med andra perspektiv du själv har svårt att se och ta in vid trötthet.

Det underlättar att ha nära till lämplig inlämningsställe när man exempelvis flyttrensar som på bilden ovan.

4. Avstånd till insamling. Att ha långt avstånd till närmsta inlämningsställe eller second hand-butik som tar emot dina utrensade kläder och prylar, kan vara en större negativ parameter än du kanske tror. Vi som bott granne med både Myrornas och Stadsmissionen, men numera har flera km till närmsta second hand-mottagning, kan intyga att detta inte ska underskattas. När saker som ska säljas, skänkas respektive slängas stannar kvar i hemmet på obestämd tid riskerar de nämligen att leta sig tillbaka till olika platser i bostaden på något märkligt sätt. Eller bli en permanent installation i hallen eller förrådet.

Lösning: Boka in i kalendern att åka förbi inlämningsstället när du ändå ska göra andra ärenden. Liksom att researcha fler second hand-butiker i närområdet eller grannkommunen. Kanske ligger det någon nära frisören, jobbet, kompisen eller något annat du besöker regelbundet. Likaså att skapa ett system över saker som är på väg ut, ska de säljas, skänkas eller återvinnas. Så det blir tydligt var de förvaras innan de når sin slutdestination.

5. Bra inkomst. Pengar är ett sätt att ta genvägar i livet. Man betalar istället för att leta i förrådet eller på vinden efter en motsvarande sak, man köper nytt istället för att fråga om man får låna eller leta runt second hand. Det är helt klart ett i-landsproblem men även som minimalist finns det nackdelar med att ha hög inkomst då tröskeln till konsumtion blir lägre och därmed även tröskeln till onödig konsumtion.

Lösning: En lösning kan vara att en stor del av inkomsten dras till sparande direkt efter lönen kommit in på kontot och räkningar betalats. Så att månadens ”fickpeng” blir låg. Likaså att odla ett intresse för sparande och investeringar så att man istället kan ”shoppa” upp pengarna på värdepapper (helst hållbara sådana såklart). Eller bara ha pli på sig själv, inte utsätta sig för onödiga frestelser och leva utifrån sina minimalistiska värderingar. :)

Vad ser du själv för utmaningar med en minimalistisk livsstil? Har du någon ytterligare lösning på ovanstående utmaningar?

Rensning av papper och pärmar

15 svar

I helgen gjorde jag en rensning bland papper och pärmar här hemma. Detta är ett av många områden som jag upplever behöver ses över vartannat/vart tredje år eller så. För även om man sätter upp ett system som fungerar vid en viss tidpunkt, så är papper en kategorin med ett ständigt inflöde. Även om det med digitaliseringen minskat enormt senaste åren.

Det kan såklart också hänga ihop med vilken livsfas man befinner sig i också. För min del hade pärmarna förökat sig det senaste åren i och med att familjen förökats med två barn, vi köpt bil, vi sålt en lägenhet och köpt ett hus. Från att ha fixat så att alla papper kom digitalt för ett par år sedan, så började det plötsligt komma in papper fysiskt i hemmet igen.

Inför den här rensningen satte jag ett konkret mål; jag skulle gå från 5 pärmar (se ovan) till 3 stycken. När du rensar bland papper, brev och dokument tycker jag en grundregel är:

Finns det tillgängligt digitalt eller möjlighet att få tag på hos någon annan (som en leverantör), då behöver du inte spara det fysiskt.

Fundera över hur ofta du historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper som du sparat eller satt in i en pärm? Om du svarar ärligt kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Det klassiska 80/20-regeln gäller även bland sparade papper. ;)

För att ta några exempel så har jag inte sparat lönebesked på flera år, har inga pensionspapper sparade fysiskt, och inte heller försäkringsbrev för familj, bil, bostad etc då dessa finns smidigt att få tag på digitalt där vi är kund. Jag har heller inte ett enda bankpapper från någon av de olika banker där jag/vi är kunder på olika sätt.

Jag sparar heller inte de sällsynta fysiska fakturor som kommer (undantag om det är kopplat till garanti eller deklaration som rotavdragsfakturor). Jag betalar dem och kastar. Om det mot förmodan skulle behövas så kan företaget som ställt ut fakturan ta fram en fakturakopia.

Men jag tycker också man ska ha med sig att vi alla har olika förtroende för det digitala. Och för någon annan känns det kanske inte alls lika självklart utan man vill ha kontroll och ha vissa dokument tillgängliga fysiskt. Men att skaffa digitala brevlådan Kivra är en bra början.

Vi får väldigt ofta frågan om vad kan jag rensa ur och hur länge behöver jag spara det ena och det andra papperet. I vissa fall finns det lagar och rekommendationer, men så här har vi tänkt:

Garantibevis. Dessa sparar vi eftersom de vanligtvis är aktuella i flera år. Rensas såklart ut när garantin inte längre gäller eller prylen inte längre finns kvar.
Kvitton. Sparar vi för inköp där vi kan behöva reklamera varan, som dyrare klädköp och elektronik. Vi sparar dessa i tre år vilket är tiden man har rätt att reklamera en vara enligt Konsumentköplagen.
Avtal. Viktiga avtal sparar vi generellt så länge avtalet gäller. Husköpet gjorde att kategorin avtal blev betydligt större än tidigare. ;) Är ett avtal mindre viktigt tar vi ett fotografi av det som vi sparar istället för originalet.
Deklarationer. Allt du använder som underlag i din deklaration och som inte går att få fram elektroniskt bör du spara i sju år. Men förmodligen har du mycket av detta digitalt redan.
Bokföringsmaterial. För dig som har en enskild firma, eller annan typ av bolag. Bokförings-material ska sparas i 7 år efter det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

En anledning till att jag tycker papper behöver rensas regelbundet är att livet förändras, möbler och elektronik rensas ut ur hemmet och därmed behöver du inte dess garantier, kvitton, bruksanvisningar etc. Deklarationer blir gamla och garantier går ut. Liksom prioriteringar ändras, jag sparade en hel del barnrelaterat de första småbarnsåren, som jag vid rensningen nu enkelt kunde släppa taget om.

Numera utrensade papper.

Om du gillar att spara kort, inbjudningar, brev etc, så är ett förslag att fotografera dem istället för att spara fysiskt. Scanna och fotografera är utmärkt sätt att spara diverse papper som är ”nice to have” men inte ”need to have”.

Hur det gick med projektet från 5 till 3 pärmar? Jodå, jag nådde målet. Så nu finns det en pärm med försäljning av lägenhet, köp av hus, anställningsavtal och intyg, en med deklarationer, bil-papper, garantier och diverse läkar-relaterat, samt en med bokföring för min lilla enskilda firma.

Har du lätt eller svårt för att rensa bland papper och pärmar? Litar du på digitala brevlådor och arkiv eller vill du gärna ha fysisk back up?

Minimalism i skogarderoben

11 svar

För några år sedan skrev jag inlägg kring mina skor och nu är det dags igen. För livet och behoven förändras som bekant med tiden. År 2014 hade jag 9 par skor och ansåg mig i behov av 2 ytterligare, vilka skor kan du läsa om i inlägget Skor jag äger vs skor jag behöver.

När man som vi hela tiden utgår från behov, är det intressant att följa hur livets olika faser gör att skogarderoben förändras. Jag har exempelvis inte ägt ett par gummistövlar sedan jag själv var barn, och i inlägget från år 2014 ansåg jag inte att gummistövlar var ett behov. Men nu känns det som ett stort behov, till stor del för att vi har småbarn, har längre promenad till kommunala färdmedel, samt bor granne med skogen där vi gärna spenderar tid. Jag har dessutom rensat ut mina vandringsskor i närtid då de hade hål och läckte.

De skor jag äger idag inkl träningsskor, med tillägg av ett ballerinaskor som förvaras på jobbet.

De skor jag har just nu ser du på bilden ovan. Varav två är träningsskor – ett par joggingskor och ett par inomhusträningsskor. Utanför bild är mina ballerinaskor som jag har på jobbet och alltid förvarar där och byter om till vissa dagar beroende på vad jag ska göra. I annat fall har jag mina sneakers på jobbet.

Stövlarna på bilden ovan kommer eventuellt rensas ut då de gått sönder. Jag ska höra mig för hos en skomakare om de går att rädda först. Pumpsen är jag också tveksam till att spara, jag tycker ballerinaskorna som du ser på bild nedan är mycket skönare att gå i och tycker kvaliteten på dem varit bra. Det är numera ytterst få tillfällen pumpsen kommer till användning såväl i jobbet som privat. Rensningspotential med andra ord.

Ballerinaskorna brukar få övernatta på kontoret.

Så i min ägo finns totalt 8 par skor just nu, de 7 på bilden och ballerinaskorna. Det är lätt att tro att jag tycker mig ha en perfekt och komplett skogarderob, så är det inte och det är heller inget jag strävar efter. För den perfekta uppsättningen, oavsett om det är skor, kläder eller porslinsserie, är en illusion. Du når i praktiken aldrig fram till det under någon längre tid. Så fort du har »satt setet« börjar du fundera på vad som kan bytas ut och optimeras ytterligare, eller också går någon del sönder och du måste kompletteringsköpa. Livet förändras, prioriteringar och intressen kan ändras, precis som det ska vara.

Jag saknar flera par skor, men det har inte varit akuta behov som jag inte kunnat lösa på andra sätt. Ballerinaskorna letade jag efter i 3 års tid (!) utan att ha några liknande substitut under den perioden. Tålamod är mitt andranamn. ;)

En sak jag vill påminna om är att inte hänga upp dig på antalet skor, utan att utgå från just dina behov. Alla har vi olika intressen, fötter och smak, samt befinner oss i olika livsfaser som har sina behov. Utgå från det när du rensar eller kompletterar din skogarderob.

Jag fick många frågor via Instagram gällande mina skor, de flesta har blivit besvarade i texterna ovan men några besvaras separat nedan:

Hur klarar jag mig med så pass få skor?
Jag lever i princip i mina sneakers året runt (som egentligen är ett par joggingskor då jag tycker de har skönare dämpning). När det är riktigt kallt och blött vintertid åker vinterskorna på, men då byter jag till svalare skor när jag kommer till jobbet. Sommarskor kommer jag behöva köpa senare i år då jag rensade ut mina förra i somras.
Hur länge har du haft dina skor?
De nyaste skorna är ett par joggingskor som syns på bilden med alla skor (då mina tidigare var nästan 5 år gamla och höll på att falla i bitar). 2018 hade jag köpstopp så då köptes inga skor, men 2017 köpte jag ballerinaskorna. Vinterskor, pumps, stövlar och flipflops är >5 år. Generellt har jag köpt nya joggingskor och sneakers nästan varje år på grund av slitage då dessa används frekvent året runt, medan mina övriga skor brukar hålla många år.
Är några av skorna begagnade?
Inga nuvarande är begagnade, men gummistövlarna och planerar att köpa begagnat. Det känns som skor som vissa inte har använt så mycket och därför borde gå att hitta.
Vilka skor anser du dig ha behov av som du inte äger idag?
Någon form av skor vid regn, gummistövlar eller tunnare kängor. Öppna skor att ha på sommaren, typ sandaler. Likaså är jag sugen på någon form av trailskor då jag förälskat mig i att springa i skogen samt anmält mig till ett traillopp senare i sommar.

Hur många skor har du i din skogarderob och hur få skulle du klara dig med? :)

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: