Etikettarkiv: papper

Billigare avtal och abonnemang utan förhandling

Gillar du att förhandla om priser gällande dina försäkringar, avtal och abonnemang? Liksom att hålla koll på när rabatten på bolånet går ut, när tillfälliga avdraget på elfakturan tar slut, eller när det kommer ett bättre abonnemang hos din mobiloperatör eller internetleverantör?

Nej, jag tänkte väl det. Vi är nog få som tycker att det är kul att lyfta luren, sitta i telefonkö och förhandla om priser osv. Liksom än mindre att det är lätt att hålla koll på alla detaljer kring alla våra försäkringar, avtal och abonnemang.

Samtidigt är vi garanterat många som inte vill betala onödigt mycket pengar för denna typ av tjänster. Inte minst i dessa tider av inflation och lågkonjunktur.

Just därför finns tjänsten Påmind.

Påmind är en tjänst där du får alla dina hushållsavtal samlade på ett ställe. Du får även med viktiga avtalsdetaljer och datum, så att du slipper leta efter gamla fakturor osv för att se vad som egentligen gäller. Påmind håller koll på viktiga datum för just dina avtal. Det är slut med ”smygprishöjningar” som många leverantörer har.

Förutom att hålla koll på alla avtal, så förhandlar Påmind fram bättre priser hos dina befintliga leverantörer. Du behöver bara tacka ja eller nej till erbjudanden som kommer.

Om Påmind inte lyckas få ett bättre erbjudande från en av dina befintliga leverantörer. Så tar de fram bättre erbjudanden hos andra leverantörer. Dessa kan du sedan enkelt välja om du vill byta till eller om du vill låta bli.

Och allt detta sker utan kostnad för dig.

I april sänkte Påmind kostnaderna med 2 000 kr/person och år genom att förhandla bättre avtal. 2 000 kr kan man ju göra roligare saker för än att lägga på onödigt höga priser på försäkringar, avtal och abonnemang.

Om du också vill slippa lägga för mycket pengar på försäkringar, avtal och abonnemang, så testa tjänsten Påmind. Du svarar på några få korta frågor om dina nuvarande leverantörer av vanliga hushållstjänster (hemförsäkring, bilförsäkring, internet och mobilabonnemang osv). Sen får du inom kort erbjudanden där du förmodligen enkelt kan spara flera hundralappar per år. Utan att själv behöva sitta och jämföra eller förhandla med leverantörer. Och du tackar enkelt ja eller nej till de erbjudanden som kommer, du är inte bunden till att ändra eller byta avtal om du inte vill.

Vilket är ditt bästa knep för att betala mindre för olika hushållsavtal som de flesta av oss har? :)

Enkelt och tryggt med Aatos

I reklamsamarbete med Aatos med erbjudande till dig.

Har du också tänkt att ni borde skriva ett samboavtal, äktenskapsförord eller testamente men att det känts för krångligt eller onödigt dyrt för att ta er tid att göra det? Och så händer något, en vän skiljer sig, en bekant går bort, blir allvarligt sjuk eller liknande. Man får en påminnelse om att de där dokumenten vore bra att ha, men vardagens borden och måsten tar över och så rullar livet på ändå.

Aatos är ett företag som erbjuder enkla juridiska avtal digitalt. Den typen av avtal som tidigare känts både krångliga att upprätta och väldigt dyra att få till, har de lyckats göra enkla att skapa och upprätta på korrekt sätt online.

Att fundera kring nyttan av att skriva samboavtal, äktenskapsförord, testamente eller något annat familjejuridiskt dokument är ett fantastiskt sätt att ta ansvar för familjens ekonomiska situation. På så vis kan man planera för framtiden. Det handlar inte om att tvivla på relationen, utan istället om att bry sig om varandra, veta vad som gäller och planera saker på det vis som blir bäst för hela familjen. Det är lika viktigt att ha de juridiska dokumenten på plats som att starta ett sparande eller ha en hemförsäkring. Det ger trygghet och är en försäkran om ett rikare liv.

På samma sätt som det är en underskattad känsla att ha koll på vilka prylar man äger och har och var de förvaras. Är det en underskattad känsla att veta att de dokument som kan behövas finns på plats, om det man aldrig vill ska hända, ändå skulle inträffa.

Äktenskapsförord är exempelvis viktigt om du äger något som du vill ska stanna inom släkten. Testamente är extra viktigt om du är sambo och har barn då ni inte automatiskt ärver varandra. Och samboavtal är exempelvis viktigt om ni har betalat olika mycket i kontantinsats på hus eller bil, eller om ni äger olika stora andelar av något.

Hos Aatos kan du själv skapa det juridiska dokumentet direkt och det tar inte mer än 10–15 minuter. Tjänsten hos Aatos kartlägger din situation och önskemål genom att du svarar på frågor, och baserat på svaren skapas ett anpassat avtal. Eftersom varje avtal är utformat av jurister och teknologispecialister kan du vara säker på att avtalet är juridiskt korrekt och tjänsten tydlig och klar.

Priset är fast och du ser på förhand vad det kommer att kosta. Du kan kostnadsfritt ställa frågor till Aatos jurister om du skulle behöva vägledning.

Att ta hand om juridiska ärenden som exempelvis samboavtal, äktenskapsförord, skuldebrev, testamente eller bouppteckning ska vara enkelt, lätt och förmånligt. Aatos vill att alla ska ha möjlighet att skapa de viktiga dokumenten som påverkar hur framtiden blir för dig och de som finns omkring dig. Pris eller kunskap ska inte vara avgörande.

Har vi själva alla dessa viktiga dokument på plats då? Nej, inte ännu, men nu när vi hittat Aatos tjänst ska vi ta tag i det under 2023! Jag hade faktiskt flera av dessa på plats när jag och mitt ex var tillsammans, detta då han jobbade utomlands i militären (dvs hade ett högrisk jobb).

Aatos är finska och betyder att tänka på något eller just ”en fin tanke”. Aatos egen aatos-tanke är att göra det enklare att få allt det viktiga med familjejuridik att hända, så som att skriva en framtidsfullmakt, ett äktenskapsförord eller kanske ett testamente.

Kanske är 2023 året då du och din sambo eller partner ser till att ni har dessa familjejuridiska dokument på plats?

Just nu får du nämligen 200 kr rabatt på samboavtal, testamente, framtidsfullmakt eller äktenskapsförord hos Aatos med koden ”enkelt”. Rabatten gäller fram till 31 januari 2023. Det tar bara 10-15 minuter att få ordning på något du kanske har skjutit upp i flera år. :)

Rensning av papper och pärmar

I helgen gjorde jag en rensning bland papper och pärmar här hemma. Detta är ett av många områden som jag upplever behöver ses över vartannat/vart tredje år eller så. För även om man sätter upp ett system som fungerar vid en viss tidpunkt, så är papper en kategorin med ett ständigt inflöde. Även om det med digitaliseringen minskat enormt senaste åren.

Det kan såklart också hänga ihop med vilken livsfas man befinner sig i också. För min del hade pärmarna förökat sig det senaste åren i och med att familjen förökats med två barn, vi köpt bil, vi sålt en lägenhet och köpt ett hus. Från att ha fixat så att alla papper kom digitalt för ett par år sedan, så började det plötsligt komma in papper fysiskt i hemmet igen.

Inför den här rensningen satte jag ett konkret mål; jag skulle gå från 5 pärmar (se ovan) till 3 stycken. När du rensar bland papper, brev och dokument tycker jag en grundregel är:

  • Finns det tillgängligt digitalt eller möjlighet att få tag på hos någon annan (som en leverantör), då behöver du inte spara det fysiskt.

Fundera över hur ofta du historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper som du sparat eller satt in i en pärm? Om du svarar ärligt kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Det klassiska 80/20-regeln gäller även bland sparade papper. ;) 

För att ta några exempel så har jag inte sparat lönebesked på flera år, har inga pensionspapper sparade fysiskt, och inte heller försäkringsbrev för familj, bil, bostad etc då dessa finns smidigt att få tag på digitalt där vi är kund. Jag har heller inte ett enda bankpapper från någon av de olika banker där jag/vi är kunder på olika sätt.  

Jag sparar heller inte de sällsynta fysiska fakturor som kommer (undantag om det är kopplat till garanti eller deklaration som rotavdragsfakturor). Jag betalar dem och kastar. Om det mot förmodan skulle behövas så kan företaget som ställt ut fakturan ta fram en fakturakopia.

Men jag tycker också man ska ha med sig att vi alla har olika förtroende för det digitala. Och för någon annan känns det kanske inte alls lika självklart utan man vill ha kontroll och ha vissa dokument tillgängliga fysiskt. Men att skaffa digitala brevlådan Kivra är en bra början.

Vi får väldigt ofta frågan om vad kan jag rensa ur och hur länge behöver jag spara det ena och det andra papperet. I vissa fall finns det lagar och rekommendationer, men så här har vi tänkt:

  • Garantibevis. Dessa sparar vi eftersom de vanligtvis är aktuella i flera år. Rensas såklart ut när garantin inte längre gäller eller prylen inte längre finns kvar.
  • Kvitton. Sparar vi för inköp där vi kan behöva reklamera varan, som dyrare klädköp och elektronik. Vi sparar dessa i tre år vilket är tiden man har rätt att reklamera en vara enligt Konsumentköplagen.
  • Avtal. Viktiga avtal sparar vi generellt så länge avtalet gäller. Husköpet gjorde att kategorin avtal blev betydligt större än tidigare. ;) Är ett avtal mindre viktigt tar vi ett fotografi av det som vi sparar istället för originalet.
  • Deklarationer. Allt du använder som underlag i din deklaration och som inte går att få fram elektroniskt bör du spara i sju år. Men förmodligen har du mycket av detta digitalt redan.
  • Bokföringsmaterial. För dig som har en enskild firma, eller annan typ av bolag. Bokförings-material ska sparas i 7 år efter det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.

En anledning till att jag tycker papper behöver rensas regelbundet är att livet förändras, möbler och elektronik rensas ut ur hemmet och därmed behöver du inte dess garantier, kvitton, bruksanvisningar etc. Deklarationer blir gamla och garantier går ut. Liksom prioriteringar ändras, jag sparade en hel del barnrelaterat de första småbarnsåren, som jag vid rensningen nu enkelt kunde släppa taget om. 

Numera utrensade papper.

Om du gillar att spara kort, inbjudningar, brev etc, så är ett förslag att fotografera dem istället för att spara fysiskt. Scanna och fotografera är utmärkt sätt att spara diverse papper som är ”nice to have” men inte ”need to have”.

Hur det gick med projektet från 5 till 3 pärmar? Jodå, jag nådde målet. Så nu finns det en pärm med försäljning av lägenhet, köp av hus, anställningsavtal och intyg, en med deklarationer, bil-papper, garantier och diverse läkar-relaterat, samt en med bokföring för min lilla enskilda firma.

Har du lätt eller svårt för att rensa bland papper och pärmar? Litar du på digitala brevlådor och arkiv eller vill du gärna ha fysisk back up?

Reklam nej tack

Vi har varit hemma hos mina föräldrar i Dalarna en del under sommaren och varje söndag anländer en rejäl reklamhög. Det vill säga en stor pappershög med alla tänkbara, och otänkbara reklamblad och reklamtidningar dimper ner i postlådan.

Eftersom vi själva haft en ”Ingen raklam tack”-skylt på dörren så länge jag kan minnas samt avsagt oss diverse direktreklam, glömmer vi liksom bort hur mycket reklam det faktiskt kan röra sig om. Vi blev varse om vilken rejäl bibba det är att ta sig tid att bläddra igenom och fatta beslut kring. På ett år rör det sig om 50 kg direktreklam i mångas brevlådor.

Veckans reklamhög; dags att lägga tid och energi på den. Eller?

Då blev det plötsligt väldigt tydligt och kändes så självklart att inte behöva ta sig an en sådan hög av bland annat följande anledningar:

  • Tid. Det tar tid att gå igenom en sådan mastig hög med papper och tidningar. Även om du inte har en lika enorm hög som på bilden till inlägget, så tar det defacto tid att hantera i hemmet och sedan bära ut den till lämplig plats.
  • Energi. Det blir ytterligare en sak på din mentala to-do-lista när du ska gå igenom reklamhögen och när du slutligen sätter dig så tar beslut kring erbjudanden energi. Som vi skrivit tidigare kan du se det som att du har 100 enheter energi när du vaknar på morgonen, för varje beslut du behöver hantera under dagen minskar dessa enheter med beslutets komplexitet. Vill du verkligen lägga stor del av din dagliga energi på att behöva ta beslut kring mängder med erbjudanden av saker du egentligen inte behöver?
  • Deal. Risken finns att du köper något bara för att det tycks vara en så bra deal. Vissa människor drivs av att göra klipp mer än de funderar på om de egentligen behöver den aktuella prylen eller om de verkligen behöver uppgradera en befintlig sak. Som vi brukar säga; ”Den bästa dealen är den som inte blir av”.
  • Fomo. Du är rädd att gå miste om något (Fomo = Fear of missing out). Tänk om du inte nås av informationen vilken mat som är billigast på vilken butik i närområdet, så kanske andra hinner dit före dig och köpa upp hela partiet! Eller om du missar tjuvstarten på rean i någon klädbutik så andra gör fynd före dig. Hemska tankar för någon som är rädd för Fomo! :)
  • Miljö. Idag när så mycket information kan nå oss digitalt är det synd för naturen att det fortfarande skickas och delas ut så mycket fysisk pappersreklam. Tänk om butikerna inte fick skicka pappersreklam utan var tvungna att använda sig av digitala dito, exempelvis via digitala brevlådor. Vad enkelt det då vore att även snabbt klicka ”avregistrera” med bara ett klick. Och vice versa få klicka för bolag man mot förmodan skulle vilja ha reklam ifrån.

Hur tänker du kring det här med gratisreklam i brevlådan?

Digitalisera steg för steg

På 90-talet skrevs och talades det mycket om det papperslösa samhället, allt skulle digitaliseras och det kändes som vi var på väg åt rätt håll. Å ena sidan har det hänt en hel del, fler och fler företag tar betalt för att skicka ut månadsbesked och årsbesked per post, Kivra har gjort entré på markanden med sin digitala brevlåda där över 900 myndigheter och företag finns anslutna.

Å andra sidan har det inte hänt mycket alls. Hur många kan räcka upp handen och säga att de inte hanterar papper så gott som dagligen, och har flera pärmar eller högar med papper där hemma? Och inte bara gamla papper sparade med huskontraktet eller information från 90-talet, utan en hel del papper från det senaste åren.

Någon gång måste vi ändra våra vanor och beteenden för att ta steget mot ett mer digitalt och papperslöst hem och samhälle. Det går inte att förlita sig på att politiker och samhället ska tvinga oss, det kan komma från andra hållet. Det vill säga genom att vi medborgare visar att vi är redo och villiga att ändra vårt beteende.

Läs vår steg för steg-guide nedan och ta ett för dig lämpligt steg i rätt riktning. Eller gärna två.

1. Minska inflödet. Varje år skickas över en miljard fönsterkuvert i Sverige som naturligtvis bidrar med koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning. Innehållet hamnar ofta i en hög eller pärm någonstans i hemmet. Omiljövänligt, osmidigt och oekonomiskt. En digital brevlåda och digital post underlättar för användare, avsändare och är positivt för miljön. Kivra och Digimail är två stora aktörer idag där Kivra har flest anslutna företag.

Varje gång du får ett fysiskt brev, fundera och ta reda på om det finns möjlighet att få dem digitalt istället. Det är förmodligen bara en googling bort och tar dig 2 minuter. Vissa anger även på fakturan eller vad brevet nu innehåller, hur du kan göra för att få innehållet digitalt.

2. Rensa ut befintliga papper. Gå igenom dina nuvarande pärmar eller högar med papper och rensa ut så mycket som möjligt. Hur ofta har du tittat på eller historisk sett behövt gå tillbaka till något fysiskt papper du sparat? Våga rensa! Om du är helt ärlig på frågan ovan kan du säkert rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Vill du läsa mer om utrensning av papper, kvitton och dylikt har vi skrivit om det i blogginläggen ”Hantering av fakturor och kvitton” samt ”Den årliga kvittorensningen”.

Två stora högar med utrensade papper.

3. Bestäm var du vill spara dina digitala filer. En digital brevlåda är ett bra ställa att spara de filer och dokument som kommer den vägen, men du kommer garanterat i kontakt med andra dokument där du behöver hitta ett eget sätt att spara dina digitala filer. Här finns alternativ som din dator, extern hårddisk eller en molntjänst. Nackdelen med din dator är begränsad kapacitet och att du riskerar att förlora filerna om datorn går sönder. Vilket leder oss in på en extern hårddisk som både kan fungera som back up men också som en huvudsaklig plats för att spara dina digitala filer. Även här är såklart nackdelen att den kan gå sönder eller försvinna. Molntjänster som Google Drive eller Dropbox gör att du kan komma åt filerna var du än befinner dig och du slipper risken att saken går sönder eller försvinner. Du kan då även komma åt filerna utan din dator om det är önskvärt.

4. Organisering av digitala filer. Om du är osäker på hur du ska organisera dina filer kan du utgå från det system du har i pappersform i exempelvis en pärm idag, om det är ett fungerande system vill säga. Använder du mappar i din inkorg för e-posten kan den också vägleda dig i hur du brukar vilja strukturera dina filer. En grundregel är att inte ha för många mappar, ha hellre en handfull huvudmappar och använd dig därefter av undermappar om du behöver. Några exempel på lämpliga huvudmappar kan vara, ekonomi, bil, avtal, jobb, bostad, barn, recept.

5. Digitalisera befintliga dokument. Det du valde att inte rensa ut under punkt 2 är det bra om du istället kan digitalisera. Likaså så snart ett nytt papper kommer in i ditt hem och som tidigare hade åkt in i en av dina pärmar eller motsvarande. Idag finns det bra appar till mobilen för att snabbt och smidigt scanna dokument som du känner att du måste spara.

Allt ovan kräver visst arbete av dig. Den är en förändringsprocess att inte göra som du tidigare gjort och spara många av de fysiska papper som kommer i din väg. Om du med handling visar att du är redo att ta ett eller flera steg mot minskad pappershantering, ökar chansen att fler hänger på och skapar en positiv spiral. Miljövänligt, smidigt och ekonomiskt.

Vilket är ditt bästa tips för att digitalisera mer och minska pappershanteringen?

Orange kuvertet och andra papper

Här om veckan damp ett varsitt orange kuvert ner i brevlådan hos oss, det vill säga det årliga utskicket från Pensionsmyndigheten. När jag, Fru Minimalist, skulle sätta in det i pärmen upptäckte jag att jag hade

Jag (Fru Minimalist) började jobba när jag var 15 år och har hunnit jobba inom flera olika områden, både statligt och privat, vilket gör att jag utöver det orange kuvertet får utskick från bland annat Fora, Kåpan Pension, AMF, Collector och SPV. Jag har tidigare sparat dessa under en varsin flik i en pärm. Min grundtanke med att spara dessa var att det vore kul att kunna se bakåt i tiden hur summan/pengarna växt från år till år.

Tror du jag har suttit och grottat ner mig i beloppen och jämfört värdenas fluktuation och fascinerats över hur de växt över tid? Lagt in belopp och år i Excel och fått en snyggt stigande graf? Not so much.

Därför bestämde jag mig för att vidta två åtgärder:

1. Skapa ett konto hos Kivra, den digitala brevlådan som över 900 företag, myndigheter och organisationer anslutit sig till.

2. Logga in på minpension.se och kontrollera att beloppen på de senaste årsbeskeden stämmer med beloppen på minpension. Samt att samtliga företag som skickar papperskopior fanns med.

3. Därefter kände jag mig komfortabel med att rensa ut samtliga pensionspapper. Såväl gamla som nya gjorde jag mig av med och på köpet frigjordes nästan en hel pärm.

Jag upplever en stark frihetskänsla när du lyckas digitalisera vissa typer av papper på ett eller annat sätt. Om du inte tycker det är ett problem att sätta in papperskopiorna i en pärm etc, kanske du kan börja digitalisera för miljöns skull istället. För de allra flesta är ju pension något som ligger väldigt långt fram i tiden att börja ta ut. Därmed blir det enorma mängder papper som samlas på hög om allt sparas fram tills bolagen slutar att skicka ut dessa.

När du rensar bland papper, utskick och dokument generellt tycker vi en bra grundregel är att fundera över;

  • Om det finns möjlighet att få dem digitalt istället.
  • Hur ofta du faktiskt tittar på eller historisk sett har behövt gå tillbaka till något fysiskt papper som du sparat eller satt in i en pärm?
  • Våga rensa! Om du är helt ärlig under punkt 2 kan du säkerligen rensa ut 80 % av dina fysiskt sparade papper. Minst.

Hur brukar du göra med papper som har med din pension att göra?