Etikettarkiv: delningsekonomi

När hyra är smidigare än att äga

I betalt samarbete med Hygglo.

Ofta framstår äga som det smidigaste alternativet när det gäller prylar, enkelheten i att ha saken nära till hands, kunna använda det när man vill och ha rätt förväntan på funktioner. Men då har man inte tänkt på alla nackdelar det finns med att äga; att det kostar i inköp, kräver förvaring, ska tas om hand och underhållas samt att det är ett bättre val för miljön att istället hyra och dela med andra.

För att hyra ska vara ett lockande alternativ, behöver det vara enkelt och smidigt. Detta är något jag upplever att tjänsten Hygglo verkligen har lyckats med. Hos Hygglo kan du hyra saker tryggt och säkert av privatpersoner.

Nedan kan du läsa om tre exempel på prylar vi hyrt genom Hygglo senaste året:

Giraffslip / väggslip. När vi skulle måla om i barnens sovrum behövde vi slipa ner tapetkanter samt de många överspacklade hålen i väggarna. Vi har av erfarenhet insett att slipa stora områden för hand med sandpapper är otroligt slitigt. En ytterligare fördel med en giraffslip är att den är kopplad till en industridammsugare.

Markvibrator. Vid ett markarbete behövde vi jämna till makadam och hyrde då en markvibrator via Hygglo. Typiskt en sådan pryl man inte vill äga och förvara. :) Vi kommer behöva hyra den igen i vår när vi ska bygga en mur och behöver skapa en stabil grund. Och det gör vi gärna, istället för att köpa, äga och förvara.

Lasermätare / krysslaser. När vi skulle bygga ihop en liten poolstomme, behövde vi mäta att den blev helt rak och insåg att ett vattenpass inte fungerade utan vi behövde en lasermätare. Vi sökte på Hygglo och döm om vår förvåning när vi hittade två dito för uthyrning i vårt eget bostadsområde.

Många tänker att det är krångligt att hyra, men både giraffslipen och markvibratorn fick vi hemlevererade till dörren av de som hyrde ut. Samt en trevlig pratstund. Och lasermätaren hämtade vi på en lunchpromenad i kvarteret, otroligt smidigt! Det behöver verkligen inte vara krångligt eller jobbigt att hyra och agera hållbart.

I takt med att barnen blivit större och fått längre skidutrustning är takbox en pryl vi funderat på att hyra vid de få skidresor där vi har med många skidor (både längd och alpint) till fjälls.

Drömmen är att Hygglo ska vara lika naturligt när behov av sällananvändnings-prylar uppstår, som att man scannar av Blocket innan man köper exempelvis en cykel eller möbel.

Har du testat Hygglo? Och finns det något som du spontant tänker att du skulle kunna hyra istället för att köpa och äga?

Fyra år med cirkulär ekonomi

I samarbete med Hyber.

Här om dagen insåg vi att detta är fjärde året som vi hyr barnens ytterkläder genom Hyber. För dig som inte hört talas om Hyber tidigare så är det en tjänst på nätet där du kan hyra barnens ytterkläder, och idag även andra barnrelaterade prylar som bara används under en begränsad period.

Kvalitativa ytterkläder för olika årstider och väder, är ju något som kan kosta väldigt mycket för småbarnsföräldrar, särskilt om man har syskon som av olika anledningar inte ärver av varandra, samt i faser där barnen växer ur sin storlek under säsongen.

Sedan vi kom i kontakt med Hyber för 4-5 år sedan har företaget växt och breddat sitt utbud och har numera även barnvagnar, babykläder, cyklar och mammakläder (från mitt favoritmärke Boob). Helt enkelt sånt man använder under endast en begränsad period i livet och därför är lämpliga att hyra av såväl miljöskäl som för att det är otroligt smidigt. Likaså ekonomiskt försvarbart för den kvalitet och flexibilitet man får.

Det är lätt att stirra sig blind på vad det kostar, men man får också värdera den enkelhet det finns i att bara välja storlek, märke och färg. Cirkulera vidare urväxta plagg till andra barn, och själv få cirkulerade plagg i rätt storlek till sina egna. Inte behöva scanna marknaden, leta på webbsidor eller second hand, inte behöva tänka på att sälja plagg i rätt säsong. Det finns en väldig enkelhet i att slippa detta kring vissa saker och plagg. Inte minst under de intensiva småbarnsåren. Och att ändå göra ett hållbart val.

Vi har sluppit det i fyra års tid och i detta inlägg ser du några av de plagg vi haft, från olika märken genom åren; Isbjörn, Polarn & Pyret, Didriksson och Tretorn. Overaller, skalkläder och fleece-tröjor.

Kan du tänka dig att hyra kläder till dig själv eller barnen?

Delningsekonomi minimerar slit och släng

Kan delningsekonomins frammarsch vara det som gör att slit och släng-produkter och fast fashion minimeras för att tillslut vara utrotat? Tillsammans med second hand-marknadens allt mer butiks-lika och enkla konsumtionssätt. Låt mig utvidga mitt resonemang.

Om vi i delningsekonomins anda delar på allt fler saker, så behöver dessa vara kvalitativa. Helt enkelt för att hålla att användas av många och betydligt fler gånger än idag. Exempelvis används en borrmaskin idag i genomsitt 13 min under sin livslängd och därmed samlar den damm betydligt mer tid än vad den används för sitt syfte. Skruvdragare på bilden ovan är såklart lånad. :)

Liksom om kläder ska kunna cirkulera vidare till andra personer och inte enbart användas de 7-8 gånger som plagg i genomsnitt används (en t-shirt dock 30 gånger), så behöver de vara av bra kvalitet. Eller om de ska kunna hyras ut till flera olika personer och på så vis användas frekvent.

Enligt en stor studie från Mistra Future Fashion sker 80 % av ett plaggs klimatpåverkan vid produktion, så genom att minimera mängden nyproducerat gör du en snabb och lätt insats för en mer hållbar planet.

Likaså tror jag att stilren och enkel design kommer vara en framgångsfaktor. För mycket inbyggd komplexitet i produkter, brukar lätt skapa krångel när någon av de där komplexa specialfunktionerna går sönder.

Jag tror enkelhet och kvalitet har framtiden för sig allt eftersom delningsekonomin och second hand-marknaden växer sig större. Och i motsvarande takt kommer förhoppningsvis slit och släng-produkter och fast fashion-plagg att minska.

Och tänk om den där ”kicken” vissa får av konsumtion, likväl kan fås genom att hyra, låna eller köpa begagnat. Att även det skapar den där känslan av förnyelse och kicken av att köpa, men på ett hållbart sätt.

Vad tror du, kan delningsekonomin vara vägen till mer hållbara produkter och kläder?

Att vilja sälja allt

När du prylbantar är det lätt att hamna i en känsla av att vilja få tillbaka så stor del som möjligt av pengarna man tidigare lagt på saker som inte längre adderar värde. Att helt enkelt vilja sälja och inte bara skänka bort saker.

För de flesta beror det inte på att man står och faller ekonomiskt om man inte får tillbaka en del av pengarna, utan mer att man vill minska förlustkänslan. Och visst känns det lite lättare att släppa taget om något när man får tillbaka en slant.

Men egentligen är det ju vid själva köpbeslutet som förlusten uppstår, när vi bestämmer oss för att spendera pengarna. Och det är väldigt sällan själva inköpet sker med baktanke på hur mycket vi skulle kunna få tillbaka när vi inte längre vill ha plagget eller prylen.

Om viljan att sälja ständigt står i vägen för att få ut saker över hemmets tröskel samt tar lite, lite energi varje gång du ser eller tänker på sakerna. Då tycker jag du ska tänka om. Det kan vara så att lådorna och påsarna med saker du rensat ut och en dag tänkt sälja, stjäl mer energi och skapar större hinder, än det positiva värde de skulle generera vid en försäljning.

För att komma ur sälj-prokrastineringen är ett tips att:
1. Räkna ut hur mycket du tror dig få för sakerna du aldrig kommer dig för att sälja. Kommer den summan att göra någon direkt skillnad för din privatekonomi?
2. Uppskatta sen hur mycket tid och energi du kommer behöva lägga för att få dem sålda. Kommer det vara värt det? Eller är det mer värt att skänka bort sakerna och lägga tiden och energin på något helt annat. :)

Vissa kan känna sig slösaktiga för att de skänker bort saker som kostat en större summa pengar. Men i vissa faser i livet har man kanske inte ”råd” att slösa med sin tid eller energi. Och som jag skrev här om veckan, ibland får man betalt i annan valuta.

Och när man skänker bort saker är det såklart bäst att lämna till ställen där chansen ökar att de kommer till nytta; välgörenhetsorganisationer, kvinnojourer, härbärgen, lokala FB-grupper, insamlingar till nyanlända eller vad man nu har nära sig geografiskt eller kontakter inom.

Har du utrensade saker som inte tar sig över tröskeln för att du tänkt sälja dem någon dag när tid och energi sammanfaller? :) Eller kanske har du kläder i garderoben som du sälj-prokrastinerar?

Beslut om kulturförändring

I fredags kom förslaget där regeringen föreslår skattereduktion för den som lämnar in sina prylar på reparation i stället för att köpa nytt, samt att man ska få hyra ut personliga ägodelar skattefritt upp till 20 000 kr.

Jag är övertygad om att vi behöver statens hjälp för att kunna ta detta nödvändiga steg mot delningsekonomi och mer cirkulär ekonomi. Det måste löna sig att göra hållbara val, och det måste bli ekonomiskt lönsamt för att vi ska få med oss den stora massan och skapa en kulturförändring. Särskilt när tiden är knapp.

När vi träffade företaget Hygglo, som är en plattform för att just hyra ut prylar, år 2016 (tror jag det var). Så tyckte vi att deras affärsidé var klockren, men att samhället ännu inte var ”där”. Nu 2021 finns mognaden hos stor del av befolkningen, insikten om att en förändring är nödvändig, samt tekniken på plats. Nu är det ”bara” en kulturförändring som behövs. Och kultur byggs ju genom dig och mig och våra handlingar. Om tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Det krävs bara att en kritisk massa med människor agerar långsiktigt och medvetet.

Syftet med regeringens förslag är (såklart) att gynna en mer hållbar konsumtion, att få fler att reparera samt hyra istället för att äga och köpa nytt.

Regeringens förslag är alltså att du ska kunna hyra ut prylar skattefritt upp till 20 000 kr. Upp till det beloppet behöver du inte redovisa, deklarera eller fundera på om detta utgör någon form av hobbyverksamhet etc. Enligt förslaget ska det också gå att göra avdrag på 50 procent för reparation av olika prylar, som till exempel hushållsapparater, barnvagnar, möbler, trädgårdsmaskiner och mobiltelefoner, upp till ett värde om 10 000 kr per år. På så vis liknar reparationsavdraget det befintliga rutavdraget, fast det krävs inte att arbetet utförs i hemmet.

En otroligt viktig symbolisk handling att detta beslut går igenom. Att ta hand om det du har och uppmuntra till att dela det man äger med fler. Helt enkelt att cirkulär ekonomi ska gå före nykonsumtion och slit och släng. Eller som klimat- och miljöminister Per Bolund (MP) uttalade sig i DN när förslaget presenterades:

– Jag tror vi är många konsumenter som är trötta på slit och släng- samhället och att få svaret i affären att det inte lönar sig att laga något utan att man ska köpa nytt.

Per Bolund (MP) i DN

För precis det som Per Bolund nämner var vi med om för ett år sedan, när vi skulle laga vår tre år ”gamla” diskmaskin, läs mer om det här.

En undersökning visar att 83 procent av svenskarna har prylar hemma som de inte använder och som skulle kunna användas av andra. Det här förslaget är (när det beslutats) en möjlighet för fler att enklare dela med sig och samtidigt få en intäkt. Att inte fler i dagsläget hyr ut sina prylar kan såklart dels bero på okunskap, att man inte vet att det idag finns bra plattformar för det. Men också att man inte har tillit till att andra människor kommer ta hand om det de hyr.

Förhoppningsvis gör detta att reparationstjänster får ett uppsving och att det kan bli lönsamt att starta lokala företag som bygger på reparation. Jag hoppas verkligen att beslutet, som kanske känns trivialt för vissa, är det som vi ser tillbaka på som den konkreta förändring, som var starten på en kulturförändring i vårt samhälle. Där nya former av ekonomi äntligen gynnades – delningsekonomi, reparationsekonomi och cirkulär ekonomi.

De nya reglerna föreslås träda i kraft första januari 2022.

Vad tror du om de nya förslaget, kommer de ha någon effekt?
Är du med och bidrar till den nya kulturförändringen?

Få betalt i annan valuta

Vad är värdet av att vara med och skapa en samhällsstruktur som i större utsträckning bygger på ett hållbarhetstänk och cirkulär ekonomi? De senaste veckorna har vi skänkt bort en del saker. Det har varit otroligt skönt. Känslan och vetskapen om att sakerna nu kommer till användning samtidigt som det skapats mer utrymme och luft i hemmet och förrådet, har överträffat behovet av pengarna de möjligtvis skulle kunnat generera.

Det är lätt att behålla och fortsätta förvara sakerna på grund av sunk cost. Det vill säga att man fortsätter äga och förvara saker som kostat pengar men inte längre levererar värde, bara för att slippa erkänna för sig själv och få svart på vitt att värdet nu är otroligt lågt. Då känns det bättre mentalt att behålla för att slippa ta ”kostnaden”.

Men det är såklart inte rationellt. Och om du istället tänker på att det finns andra valutor än pengar, så kan det bli betydligt enklare att släppa taget om saker som inte används. Vad är värdet av att något kommer till användning för någon annan istället för att förvaras hos dig? Vad är värdet av att någon annan som annars hade köpt en nytillverkad pryl nu köper (eller får till skänks) något begagnat som fyller hens behov? Vad är värdet av att någon som inte hade haft råd att köpa sprillans nytt nu fick tag i det hen sökte? Och vad är värdet av att vara med och skapa en samhällsstruktur som i större utsträckning bygger på hållbarhet, delningsekonomi och cirkulär ekonomi?

Pengar är inte den enda valutan, och väljer vi att se och fokusera på det, så kan det kännas enklare att släppa ifrån oss saker som vi egentligen inte behöver. Istället för att förvara mängder av prylar och kläder i tron på att de kommer generera stora intäkter, eller i väntan på att tid och energi ska sammanfalla så att man orkar sälja dem. :)

Som i många andra sammanhang är det värt att ibland lyfta blicken. Summan av alla människors handlingar påverkar vårt samhälle och där ingår även hur du och jag agerar.

Det som vi har skänkt de senaste veckorna är;

  • Två kassar med barnkläder som barnen växt ur som gått vidare till barnfamiljer i närområdet.
  • Tv-fäste för att sätta upp en tv på väggen.
  • Torkvinda som stod på tomten när vi flyttade in men som vi inte har behov av.
  • En hylla i ek med konsoller som vi köpte loss från förra husägarna men efter att ha gjort om i tv-rummet inte ser behov av eller platsen för i hemmet.

En bonus vi fick uppleva när vi skänkte bort hyllan i ek, var att den nya ägaren kom med en ask Anthon Berg-choklad som tack. Det var en trevlig överraskning och fin gest!

Vilken pryl eller plagg skänkte du bort senast? Och hur går dina tankar generellt kring resonemanget med annan valuta? :)

Delningsekonomi i fjällvärlden

Den här veckan är vi i Orsa Grönklitt, samma plats där vi firade jul för några veckor sedan, ja till och med i samma boende. Varför bryta ett vinnande koncept? ;) Denna resa kom att handla väldigt mycket om delningsekonomi, alltså om att låna, hyra och dela prylar istället för att äga. I vissa fall planerat och i andra fall som en akut lösning.

Ägandet av saker innebär skötsel, förvaring, organisering och underhåll vilket tar såväl energi som tid i anspråk. Att ha tillgång till saker utan att behöva äga ökar därför inom flera områden. För ofta går man inte miste om något, det kräver inte uppoffringar i form av tid eller kvalitet. Medan det finns vinster när det gäller tid och miljö, liksom i vissa fall pengar att spara på att inte behöva köpa, förvara och underhålla. Följ med på vår delningsekonomi-resa som började med att vår bil gick sönder.

Bil. Dagen innan avresa gick vår bil sönder (panik!) och någon verkstadstid akut en helg var inte möjlig utan det var bara att inse att för att ta oss till Orsa behövde vi lösa bil på annat sätt. Vi kollade hyrbilsfirmor och privatuthyrning av bilar, men fick tillslut låna barnens farmor och farfars bil. Dock kunde vi då inte få med oss skidorna i bilen. Men redan här innan avresa började alltså delningsekonomin med lånad bil, vilket kom att bli temat för hela vår vistelse.

Skidor. Vi behövde därmed hyra både slalomskidor och längdskidor, vilket såklart känns dyrt när man äger utrustning, men samtidigt ett tillfälle att testa bra utrustning. Herr Minimalist brukar hyra slalomutrustning då han inte tycker det är värt att äga, frakta och ta hand om, medan jag har ett par gamla slalomskidor. Jag fick även testa hur det kan vara att åka på fina slalomskidor med slipade kanter, mina gamla slalomskidor är både rostiga och i behov av mer kärlek. Jag passade även på att hyra längdskidor med ”skins” (typ stighud) då jag blivit nyfiken på det i år när jag börjat åka längdskidor igen, men aldrig orkar valla (apropå underhålla och sköta sina prylar ;) ).

Boende. Vi bodde i en lägenhet i ett av husen hos Ottos i Grönklitt vilket vi gjorde även över julen. Det vi gillar med boendet är att det är gångavstånd till slalomområdet, att längdspår passerar utanför dörren samt att det är så generöst och genomtänkt. Det finns gemensamt utrymme där fem lägenheter delar på vallabod, skidförråd (låsbara) och bastu med relaxavdelning (du bokar din egen tid). Det finns pulkor och stjärtlappar att låna för alla boende, liksom diverse verktyg. I gemensamma utrymmet finns också böcker, spel och pussel att låna och använda. Det gör att boendet känns ”bjussigt” men också att det blir enkelt att vistas där. Och enkelhet gillar ju vi. :) Vi kan verkligen rekommendera att kontakta Ottos om du planerar en vistelse i Orsa Grönklitt.

Våffeljärn. Vi åkte upp till Orsa Grönklitt på alla hjärtans dag och i bilen upp kom barnen på att de ville äta våfflor. Vi äger inget våffeljärn, men hade planerat att stanna till vid barnens mormor och morfar på vägen upp, och frågade då om vi fick låna deras våffeljärn. Det fick vi gärna göra, och återlämna på vägen tillbaka till Stockholm.

Så, där har ni det, en hel del delningsekonomi under bara några dagars skidresa; bil, skidutrustning, pulkor, spel, gemensamma utrymmen och våffeljärn. Barnens vinterkläder är för övrigt även de hyrda (hos Hyber). Hållbart i stort och smått.

För att delningsekonomi ska fungera i samhället så krävs en kulturförändring. En kultur med empati och ansvar för andras saker. Med mindre individuellt ägande och mer kollektiv tillgång till saker. När tillräckligt många börjar agera annorlunda blir det nya beteendet den rådande kulturen. Därför börjar en kulturförändring med ditt och mitt agerande.

När använde du dig av delningsekonomi senast, det vill säga hyrde, delade eller lånade något? :)