Etikettarkiv: kvalitet

Kvalitativa inköp efter mitt shoppingfria år

I samarbete med Addnature.

Att bo i ett land som kan variera så mycket i hur naturen upplevs olika årstider är såväl charmigt som magiskt. Jag uppskattar verkligen vintern och är gärna är utomhus såväl i vardagen under en lunchpaus som under helgen när Stockholm bjuder på snöig vinter likt i år. Men a och o för att uppskatta vintern är att inte frysa samt att ha utrustning som hjälper istället för stjälper en vid utflykter, äventyr och aktiviteter.

Därför stod vintervantar högt upp på min inköpslista efter mitt shoppingfria år. Detta är första vintern som barnen åker både längdskidor, slalom och skridskor och såklart vi föräldrar med dem. Då vill man inte frysa om händerna. Därför har jag äntligen kostat på mig två par handskar från märket Hestra som jag kommer kunna ha i många, många år framöver. Ett par för längdskidor, löpning och styrketräning utomhus, samt ett par tjockare skidvantar för slalom och all annan form av utevistelse i snö. Två kvalitativa och väl utvalda handskar som gör att jag håller värmen vid alla vinteraktiviteter.

Addnature erbjuder utrustning och plagg som håller år efter år av användning och upplevelser. Vilket rimmar väl med mitt synsätt kring att köpa kvalitet och gärna plagg som kan användas vid många olika tillfällen.

När jag väl köper något nytt så är jag extra mån om att köpa kvalitet och i den mån det går miljövänliga material av företag som strävar efter att göra skillnad. Hos Addnature finns ett stort utbud av schyssta produkter från märken som exempelvis Klean Kanteen, Houdini och Woolpower för att nämna några. Jag har valt ut fem favoriter från Addnatures utbud som du ser i bilden nedan; vintervantar, rostfri vattenflaska (eller kanske behöver du en mattermos?), skidstrumpor och trailjoggingskor. Samt en Power Houdi från Houdini som är det enskilda plagg i min garderob som används mest; vid mötesfria arbetsdagar hemma, liksom på kvällen och helgen, men också som mellanlager vid vinteraktiviteter.

Det fina med naturen är att det finns så mycket man kan göra och att det finns något för alla. Av vintersporter uppskattar jag slalom mest, men sedan i år har jag blivit nyfrälst i längdskidåkning. Och vad roligt det är att hitta en ny sport att utvecklas i som vuxen! :) Men jag springer även i skogen året runt och då är jag glad att ha trailskor som joggingskor för att känna mig trygg även när stigarna är snötäckta.

Coronapandemin har gjort att fler tagit sig ut i naturen i större utsträckning, upptäckt nya platser och hittat nya former att umgås utomhus. Detta är något jag hoppas fortsätter även efter pandemin, att vi fortsätter vara nyfikna på vårt närområde och besöka favoritplatser vi upptäckt samt utforska nya. Oavsett vilka utomhusaktiviteter man föredrar så är ju det viktigaste att komma ut, andas frisk luft, ha roligt och skapa minnesvärda upplevelser. Och om du och resten av sällskapet är rätt klädda och har bra utrustning, så blir det en mer angenäm upplevelse.

Vilka plagg är dina favoriter i vinterkylan? Och vilka utomhusaktiviteter utför du helst vintertid?

Köp för att äga resten av livet

Skulle du ha samma shoppingbeteende och göra samma konsumtionsval av prylar och kläder om du hade i åtanke att det du köpte skulle fungera för dig och hålla resten av livet? Eller i alla fall så länge du fortfarande har behovet som prylen eller plagget används till.

Om du överväger att köpa för att äga resten av livet kan det få intressanta konsekvenser. Plötsligt ser du kanske helt annorlunda på egenskaper som kvalitet, färg, design, persedelvård och till och med pris. Vilket kan resultera i betydligt mer genomtänkta och i längden mer tillfredsställande köp.

När du köper saker med tidlös design som dessutom är utseendemässigt kompatibla med annat som du redan äger så minimerar du risken för att prylarna snabbt ska kännas omoderna. Allt som du äger med extrema färgval, mönster eller design riskerar nämligen att kännas lika omodernt som det kändes hippt då du köpte det så fort modet svänger. Skulle du trots allt någon dag tröttna på en pryl så är det ofta betydligt enklare att sälja eller skänka bort prylar med klassiska färger, material och tidlös design.

Detta synsätt kan appliceras på i stort sett allt från kökstillbehör och porslin, till möbler och kläder. Att äga, vårda och få något att leverera värde över lång tid känns i en minimalistisk och hållbar värld väldigt tillfredsställande.

Vi försöker ha detta synsätt när vi köper kläder numera. Kan vi se oss använda denna tröja, skjorta eller klänning även om 5, 10, 20 år? Tre konkreta exempel på saker vi själva köpt där vi haft detta i åtanke är följande:

Fru Minimalists stilrensa och bekväma ballerinaskor från märket Flattered.

  • Fru Minimalists ballerinaskor från märket Flattered. De är stilrena, bekväma och har, vad jag upplever så länge jag haft dem, god kvalitet. När jag var gravid första gången minskade jag ner tillfällena då jag bar skor med hög klack och började uppskatta snygga lågskor. Dessa lämpar sig såväl till vardags som festliga tillfällen.
  • Herr Minimalists köpte en ryggsäck för över tio år sedan från en tillverkare som erbjuder både snygg och praktisk design samt livstidsgaranti. Den används fortfarande nästan dagligen och jag kan se den användas resten av livet.
  • Vår iskubsform i rostfritt stål. Här om veckan bestämde vi oss för att byta ut våra två iskubsformar i silikon då de börjat gå sönder, är svåra att få ur innehållet ur, samt vi är tveksamma till materialet. Vi funderade hur er ersättare vi kan använda resten av livet skulle se ut och vara gjord av och kostade på oss en i rostfritt stål från Laplance Eco store.

Två iskubsformar i silikon ut och en i rostfritt stål in att äga för resten av livet.

Något där vi totalt misslyckats med detta koncept är vårt blåa porsin från Höganäs som Fru Minimalist började samla på redan i tonåren, men ångrade så snart det skulle brukas tio år senare. Det enda positiva med valet var att Herr Minimalist visade sig ha exakt samma porslin när vi träffades flera år senare. En vacker dag ska vi byta ut det mot en uppsättning som vi båda tycker om, med hög kvalitet, i mer tidlös design och som vi kan se oss använda även på äldreboendet. :)

Det här med att köpa för att äga resten av livet skriver vi mer om i vår bok Prylbanta –  Färre saker större frihet, som kommer ut butik i slutet av september.

Har du något där hemma som passar in på beskrivningen ovan? Antingen genom att vara ett köp du ser dig använda resten av livet, eller motsatsen, något som inte köpts med det i åtanke och som du idag ångrar?

Du klarar dig med en

Ett par jeans, sneakers och vantar. En kökskniv, handväska och häftapparat. Om du bara äger en enda så får det hos de flesta många intressanta konsekvenser.

Utöver den positiva miljöaspekten och humanaspekten i att det bara behöver produceras en, samt den tid och mentala energi du generellt sparar när du har färre prylar att ta hand om, så händer det en del andra intressanta saker med dina prioriteringar.

Den lösning du väljer kommer nämligen med hög sannolikhet att passa dina behov ovanligt bra, vara av högre kvalitet samt vara mer omtyckt. Du kommer troligen även ta bättre hand om den, använda den oftare och omedelbart märka om den behöver lagas eller bytas ut.

Några saker vi bara har en av i hemmet där det är vanligt med flera är följande:

  • Jeans. Herr Minimalist har bara ett par jeans. När de slitits ut och blivit hål som inte längre går att laga diskret köper han ett par nya i liknande modell.
  • Klocka. Vi har en klocka som samtidigt fungerar som snygg inredningsdetalj i hemmet. Du ser den på bilden längst ner i inlägget. Givetvis har vi även klockor på våra mobiler, men enbart en vanlig klocka i hemmet.
  • Dator. Vi har en gemensam dator. Ibland saknar vi att ha en varsin, men inte tillräckligt ofta för att motivera ett köp.
  • Pumps och festskor. Fru Minimalist har ett par svarta pumps som kan fungera som såväl festskor som finare skor på kontoret.
  • Stekspade. Den enda stekspade vi har är i rostfritt och är såväl kvalitativ som omtyckt.

Vad har du enbart en av i hemmet och vad skulle du kunna rensa ut för att enbart ha den mest omtyckta och bästa varianten kvar? :)

En gemensam dator, en klocka som även är en prydnadssak och en kvalitativ och rejäl stekspade.

Vårrensning i garderoben

Ett rensningssug har uppstått vad gäller kläderna i min garderob. Majoriteten av dem har jag ju inte använt det senaste halvåret på grund av graviditeten. Kanske gör detta att jag ser på kläderna med nya ögon och kan rensa ytterligare. Jag har varken växt ur dem eller tycker att de blivit fula, utan känner enbart ett behov av att förenkla tillvaron i kombination med insikten att jag inte behöver så mycket kläder.

Jag har utgått från mina redan tidigare identifierade värderingsgrunder vad gäller kläder:

  • Kvalitet
  • Stilrenhet
  • Funktionellt
  • Behovsstyrt

Samt gått igenom mina fem steg och åtgärder för en mer minimalistisk garderob som jag beskrivit mer ingående i inlägget Fem steg mot en lättare garderob.

Det första steget är att acceptera att jag äger för mycket kläder. Jag började med att ta ut alla plagg ur garderoben och lägga dem på sängen så som ni ser på bilden till blogginlägget, det räckte för att bekräfta den insikten. På bilden saknas dessutom mina tio klänningar. Under graviditeten klarade jag mig utmärkt med en begränsad och liten garderob. Det var till och med skönt att inte ha så många olika uppsättningar kläder att välja och vela mellan, vilket jag även nämnde inlägget med lärdomar under 2014.

Det andra steget är att rensa ut kläder, sälja, skänka eller slänga, och här kommer ett dilemma eftersom det inte är något som helst fel på kläderna jag vill göra mig av med. Klassiska märkesplagg som jag inte längre behöver och ändå inte kommer få särskilt mycket pengar för på andrahandsmarknaden. Det är lätt att få retroaktiv shoppingångest, men innerst inne vet jag att den härliga känslan av att rensa och förenkla överväger denna ångest. Dessutom underlättade rensningen av att vända på frågan ”vilka plagg kan jag rensa ut?”, mot att istället fråga mig själv ”vilka plagg vill/behöver jag verkligen spara?”.

Steg tre är för en mer minimalistisk garderob är att använda färre färger. Detta har jag haft som en röd tråd genom mina rensningar under de senaste åren och numera inneåller garderoben väldigt mycket blått, svart och rosa. Detta gör att jag i teorin kan minska garderobens innehåll ytterligare eftersom de kvarvarande plaggen och accessoarerna matchar varandra färgmässigt.

Det fjärde steget är att köpa plagg av hög kvalitet. Allt eftersom jag rensat i garderoben har kläder från de stora kedjorna eller innehållandes exempelvis polyester, akryl och nylon fått ge vika och lämnat garderoben. Vid inköp av nya plagg har jag dessutom varit noggrann med kvalitet och materialval då jag vet att det långsiktigt är ett vinnande koncept för att plagget ska bli en favorit som dessutom blir långvarig. Silke, ekologisk bomull och ull är bättre materialval.

Steg fem är att undvika reor. Jag har alltid varit värdelös på att fynda på rea och de få gånger jag hittat något har det aldrig blivit något favoritplagg i slutändan.

Herr Minimalits stilrena och enkla garderob har varit en inspirationskälla i min rensning, även om jag gillar lite mer mönster och färger. Även målbilden för garderoben som jag visat tidigare har jag haft i åtanke. När jag väl rensat har jag dessutom haft dessa frågor i bakhuvudet när jag känt mig tveksam inför att rensa bort vissa plagg:

  • Känner jag mig riktigt snygg/smart/duktig/stark och som den bästa versionen av mig själv när jag bär plagget?
  • Skulle jag köpa samma plagg idag? Även om det kostade mer än när jag köpte det?
  • Om plagget gick sönder, skulle jag då ta mig tid att laga det eller kosta på att få det lagat av en skräddare?

Hur gick det då? Jo, ca 15 klädesplagg åkte ut och ni som följt bloggen ett tag vet att garderoben har rensats regelbundet under de senaste två åren, så snart är den nog optimerad. :) De flesta plaggen skänktes till Stadsmissionen men vissa får först en chans på Tradera.

Kanske är det dags för dig att ge din garderob en vårrensning? Hur tänker du när du rensar bland kläderna i garderoben?

De gamla trotjänarna

En trotjänare eller trotjänarinna var, enligt Wikipedia, framför allt förr en hushållsarbetare som stannat länge i samma arbetsgivarfamilj. Ofta räknades trotjänaren eller trotjänarinnan nästan som en familjemedlem, framför allt då de blivit lite äldre och åren gått, och vissa begravdes till och med i arbetsgivarfamiljens familjegrav.

Idag är det inte särskilt vanligt att ett hushåll har en tjänare utan istället används uttrycket ofta för saker som används frekvent under en längre tid och som trots det fortfarande håller och som man uppskattar väldigt mycket.

Några bra exempel på trotjänare från mitt liv är:

  • Min nuvarande cykel. När jag fyllde femton gav mina föräldrar mig möjligheten att antingen få en moped eller en påkostad mountain bike. Eftersom nästan ingen av mina vänner ägde en moped valde jag cykeln och idag mer än 18 år senare använder jag den fortfarande utan några som helst problem. Det enda jag bytt ut än så länge är bromsklossarna vid ett par tillfällen.
  • Mitt nuvarande armbandsur. När jag vid 20 års ålder tog studenten fick jag möjlighet att välja ett armbandsur i present. Jag valde som tur var ett ur med en relativt tidlös design och i materialet titan som inte bara är väldigt lätt och snyggt utan även mycket hållbart, vilket fört med sig att jag använder klockan än idag.
  • Min förra dator. När jag vid 23 års ålder flyttade till studentbostad köpte och byggde jag ihop min egna första stationära dator. Jag valde efter mycket efterforskningar ut dess ingående komponenter och min plånbok grät rejält efteråt. Men mycket tack vare just hög kvalité, och några uppgraderingar på vägen, så fungerade datorn utmärkt under nästan 10 år tills den blev för seg och skrymmande och byttes mot vår nuvarande MacBook Pro.

Enligt mig är trotjänarna vinnare ur både ett ekonomiskt samt miljömässigt perspektiv.  Jag tror att en stark bidragande faktor till att mina trotjänare hållit så pass länge och varit uppskattade, är att de varit av riktigt bra kvalité, haft en någorlunda tidlös design, samt att jag noga vårdat dem på vägen och själv fått välja ut eller utforma dem.

Det här kanske kan låta lite konstigt, speciellt i dagens slit och slängsamhälle, men jag finner en alldeles speciellt glädje över att kunna använda samma prylar år efter år utan att de går sönder, eller att dess funktion kommer till korta. :)

Känner du igen dig i beskrivningen ovan och har du några gamla trotjänare i ditt liv som du vill berätta om?

Snyggare garderob med Slow Fashion

Idag produceras otroliga mängder kläder och en kläddesigner som tidigare skapade modekollektioner utifrån våra fyra säsonger har nu fått vänja sig vid ett betydligt högre tempo med krav på nyheter varje vecka. Billigt ska det vara också, till ordinarie pris förväntas vi kunna handla ett linne för 49 kronor och en tröja för 149 kr. Redan innan midsommar börjar den första sommarrean och när julhandeln pågår som bäst smygstartar mellandagsrean.

Klädbranschens snabba tempo har givit upphov till uttrycket Fast Fashion. Begreppet sammanfattar hela industrin med slit-och-släng och snabb konsumtion till låga priser. I likhet med att begreppet Fast Food har en motkraft i form av Slow Food, har också Fast Fashion en motsvarighet i form av konceptet Slow Fashion. Om Slow Food är för gourmeter så är Slow Fashion för minimalister. :-)

Medan Fast Fashion är inriktat på vinstmaximering vilket innebär att aspekter som utsläpp av miljöfarliga material och arbetsförhållanden får stå tillbaka, vill anhängare av Slow Fashion vända den här utvecklingen genom att undvika överexploatering av arbetskraft och naturresurser. Leveranstider och produktion har effektiviseras senaste årtionden och naturens ekosystem kan inte återskapa material med samma hastighet som det idag krävs för att snabbt få ut en stor mängd kläder på marknaden. Vi har en obalans i systemet som tär på vår planet.

Slow Fashion kännetecknas däremot av långsiktighet och varaktighet. Tanken är att hållbarhet och medvetenhet ska finnas genom hela ledet hos såväl producent som inköpare och konsument. Att som producent designa och producera kläderna med mindre miljöpåverkan, att som inköpare enbart köpa från tidigare nämnda leverantörer och att som konsument prioritera färre men finare plagg av högre kvalitet.

Jag i egenskap av konsument ser dock Slow Fashion som så mycket mer än att shoppa kvalitativa eller miljövänliga klädesplagg. Det handlar om en förändrad syn på mode och att ha fokus på långsiktighet. Kommer jag vilja och kunna använda den här tröjan eller kjolen även om 3, 5 eller kanske 10 år? Vi kan inte alltid påverka att kroppen förändras eller att ett byte av jobb kräver andra typer av kläder än tidigare, men inför varje nytt köp kan vi göra en behovsanalys och försöka tänka ett par år framåt i tiden istället för att bara se oss i plagget på semesterresan eller helgens fest.

Min uppmaning är att låta Slow Fashion guida dig i din vardag genom och inspirera dig till att:

  • Låta garderobens innehåll bestå av färre plagg av bättre kvalitet som håller längre.
  • Välja plagg som tillverkas under så liten negativ miljöpåverkan som möjligt.
  • Välja plagg som tillverkas under justa omständigheter för alla inblandade människor.
  • Vårda dina kläder så att de håller längre.
  • Handla secondhand och skänk även kläder du rensar ut till secondhand-butiker.
  • Skapa en garderob med en tidlös design som fungerar idag men även framöver.
  • Vara nyfiken och leta information och inspiration om dina kläders ursprung.

Om du tar en kik i din garderob idag, återspeglar den då primärt Slow eller Fast Fashion?

Är du redo för delningsekonomin?

Föreställ dig ett samhälle där inga verktyg samlar damm i förrådet, inga lägenheter står tomma över semestern, inga leksaker ligger och skräpar på vinden och ingen kör en tom bil några längre sträckor. Det är tanken med den snabbväxande trenden från USA som kallas delningsekonomi och som förhoppningsvis även etableras i Sverige inom en snar framtid.

Delningsekonomin och delningssamhället går ut på att människor istället för att äga eller kunna allt hyr ut och lånar både saker och kompetens.

Vi som är minimalistiskt lagda och uppväxta i villaområden där varje granne ägde ett helt arsenal av verktyg och prylar som på sin höjd användes någon gång per år och där alla dessutom skulle ha både tid och kunskap att fixa det mesta på egen hand, tycker att den här trenden är jätteintressant. Det finns enligt oss massor av positiva effekter som till exempel:

  • Minskad resursförbrukning och konsumtion, vilket såklart är miljövänligt.
  • Ökat nyttjande av olika människors specialkompetens.
  • Bredare utbud av enkla småjobb för exempelvis ungdomar och pensionärer.
  • Minskat behov av att äga prylar och stora förvaringsutrymmen.
  • Mer kontakt med sina grannar och andra nya människor.

Men om det ska fungera i praktiken så krävs det nog investeringar och förbättringar inom följande områden:

  • Förtroende att låta mer eller mindre främmande människor använda mina prylar, bo i mitt hem och köra mina dyra och personligt utvalda leksaker som bilar och båtar.
  • Hög kvalitet så att exempelvis slagborren som tidigare användes en gång vart tredje år tål att användas varje vecka.

Om trenden slår igenom ska det bli intressant att se hur företag som specialiserat sig på ett köp- och slängsamhälle eller vars affärsidé bygger på att var och en ska äga en egen uppsättning verktyg och liknande, får anpassa sina affärsmodeller.

Några intressanta exempel är företaget Vint som kopplar samman människor som vill träna med andra personer, och företaget Taskrunner som kopplar samman uppgifter som klippning av gräsmattan, hundpassning eller inoljning av staketet med ungdomar som är villiga att utföra arbetet.

Andra intressanta företag som redan sett trenden komma och med framgång anpassat sina affärsmodeller är till exempel Airbnb som gör det möjligt för människor att hyra lägenheter av varandra när de är bortresta samt företag är Toolpool och Streetbank där du kan både erbjuda utlåning och efterlysa saker du skulle vilja låna.

Vad ser du för fördelar, nackdelar och utmaningar med en delningsekonomi?