Etikettarkiv: barn

Frågor om huset – barn, trygghet och förväntningar

Här kommer det sista av tre fråge-inlägg kring vårt husköp där vi besvarar alla de frågor som kommit via blogg, Instagram och stories. I det här inlägget kommer vi fokusera på frågor som rör barnen, vad får de för leksaker i trädgården, kommer de fortsätta dela rum och vad vi ser fram emot ur barnens synvinkel?

Vad kommer ni ha för sysselsättning och leksaker för barnen i trädgården?

Storassyster har sedan hon förstod att vi kommer flytta till huset sagt att hon vill ha en studsmatta, samt bollar i olika storlekar. ;) Mamman vill även ha ett fotbollsmål till bollarna, så det kommer det också att bli.

Gungställning, klätterställning, lekstuga skippar vi. Åtminstone initialt. Vi får nyttja gungställningar etc i områdets lekparker istället. 50 meter från huset finns en sandlåda, så det behöver vi inte ha själva.

Idag har vi en kommunal plaskdamm i en stor lekpark 10 minuters promenad från lägenheten. Kanske vill man ha någon form av plaskpool om sommaren blir varm nu när vi kommer spendera mer tid hemmavid om somrarna. Finns det någon plaskpool som är bättre ur kemikaliesynvinkel med tanke på att de oftast är i mjukplast? Tipsa oss gärna nedan i så fall.

Bra tomt med plats för mycket lek.

Kommer barnen få varsitt rum eller fortsätta sova tillsammans?

Vi planerar att göra ett lugnt barnsovrum med sängar, böcker och dova färger. Samt ett kombinerat lekrum och gästrum med mer färg och blandade leksaker.

De får dela rum men kommer få nya (eller bättre begagnade) sängar. Vi vill att en förälder ska kunna lägga båda barnen samtidigt och våra barn vill att vi är kvar i rummet tills de somnat, därav får de fortsätta dela rum. Vi har inte bestämt om det blir två barnsängar, två vanliga 90-madrasser eller någon form av våningssäng etc, men vi behöver byta ut spjälsängarna vi har nu då barnen vuxit ur dem. Även om barnen alltid somnar bredvid varandra så sover de i praktiken bara ett par timmar tillsammans innan lillebror vaknar och kommer över till vår säng.

Barnens dubbelspjälsäng bestående av två ikea-sängar som vi satt ihop.

Vad ser barnen mest fram emot?

Förutom studsmattan så ser de fram emot att ha en trädgård att bara springa ut på. Nu när de är 2 år respektive 3,5 år så märker vi att de har mycket spring i benen som de inte riktigt får utlopp för i vår lilla lägenhet. Och vi föräldrar är inte alltid sugna på att packa ihop oss och göra (ännu en) utflykt till lekparken på kvällen. Så lättillgängligheten till utomhuslek tror jag de ser fram emot, även om de kanske inte uttryckt det precis så själva. ;)

Sen har ett par av våra närmaste vänner med barn i samma ålder köpt bostad i samma område, endast 5 minuters promenad från vårt hus. Så barnen ser fram emot att ha nära till varandra och inte som idag, 10 minuter med bil eller 15 minuter med buss emellan.

Vad kommer barnen att sakna?

Jag tror de kommer sakna våra två stora närliggande lekparker varav en har en plaskdamm. Några förskolevänner kommer också saknas initialt, liksom förskolepedagoger. Men vi önskade flytta innan barnen blev äldre och fått nära vänner i området, vilket vi tror vi gör precis på håret nu.

Kommer ni göra färre utflykter med barnen till naturen och skogen nu när ni köpt hus?

Hmm…å ena sidan ja. Jag tror att vi kommer vara nöjdare med att ta det lugnt hemma. Inte känna att vi behöver göra en utflykt. Vilket jag verkligen ser fram emot! Och å andra sidan nej. För vi kommer nu bo på gångavstånd från skogen, vi pratar bara 200-300 meter bort från en stor svampskog. Intresset för att göra skogsutflykter kommer inte att avta och nu när tröskeln är lägre så borde det kunna bli att vi hänger där mer.

Man flyttar ju ofta till hus för barnens skull, vad ser ni fram emot mest utifrån den synvinkeln?

Ja, men visst är det så. Hade vi inte haft barn hade vi gärna bott i lägenhet mer centralt. Som vi skrev i något tidigare inlägg så skämtar vi redan om att vi kanske flyttar tillbaka till vårt lägenhetsområde när barnen flyttat hemifrån. Men nu är det en livsfas på 10-20 år som vi verkligen ser fram emot att bo i hus, mycket för barnens skull.

Jag ser mest fram emot tomten/trädgården. Att kunna öppna dörren så är helgen gjord. Vi behöver inte köra projekt utflykt till lekplats varje ledig dag. Samma sak på sommaren, att bara kunna vara ledig hemma och känna att det räcker. Att inte behöver projektleda utflykter varje dag man är hemma på sommaren.

Men också barnvänligheten i området. Jag hoppas att det finns andra barn i våra barns ålder att leka med så de får närhet till vänner. Tanken på att de kan lära känna barn i husen bredvid och i framtiden blir ett litet gäng som håller ihop, går i och till skolan tillsammans kan göra mig tårögd. Att få ge sina barn det, det ser jag fram emot.

Hur tänker ni kring val av förskola, inriktning etc?

Våra barn går på en Montessori-förskola i dagsläget, vilket passat dem båda väldigt bra. Någon sådan inrikting finns inte i vårt kommande bostadsområde. Vi har en kommunal förskola och en privat att välja på som ligger närmast vårt hus, vi får se vilken av dem det blir, men ingen av dem har någon speciell inriktning etc.

Nu sätter vi punkt för omgångarna med frågestunder kring husköpet. Vi flyttar in i huset i slutet av augusti och vi kommer säkerligen få anledning att återkomma till och skriva mer specifikt om flytten, renovering, barnrum eller kanske trädgården i andra inlägg i framtiden.

Spara pengar till barnen

I de tidigare inläggen kring investeringar har jag främst fokuserat på hur jag hanterar mitt eget sparande. Men vi har även ett sparande till barnen i form av deras barnbidrag som jag sköter. Just nu när vi bor så litet och billigt har vi valt att spara hela barnbidraget, hur det blir i framgent med högre boendekostnader och större barn som är dyrare i drift får framtiden utvisa.

Här kommer 7 tips och tankar kring barnsparande utifrån hur vi själva gör:

  • Tid. När det gäller sparande till barn så har det oftast gåvan som stavas tid. Väljer du att spara hela barnbidraget i 18 år och har en genomsnittlig årlig avkastning på 7 procent, kommer du (eller barnet) att ha drygt en halv miljon kronor på barnets 18-årsdag (schhyyy, säg inte detta till dina barn ;) ).
  • Risktagande. När tidshorisonten är lång kan man ta högre risk än om pengarna kommer att behövas i närtid. Därför har vi allt barnsparande i framför allt aktiefonder men också i aktier, inget på vanligt sparkonto eller i räntefonder.
  • Relatera. De aktier vi köper är aktier som vi tror att barnen själva kommer kunna relatera till som bolag eller utifrån tjänsten/produkten. Detta gör vi för att i framtiden kunna prata om aktier och försöka skapa en relation till och förståelse för investeringar.
  • Utdelningar. Jag försöker även ha med ett par aktier som ger 3-4 % utdelning varje år. Med bra direktavkastning får kontot automatiskt en liten extra påfyllning att investera varje år.
  • Automatisering. Även om investeringar är roligt så vill jag inte göra tidskrävande, manuell handpåläggning varje gång barnbidraget kommer. Insättningar varje månad i ca 18 års tid ger över 200 köptillfällen och därmed väldigt många beslut. Med automatisk överföring från lönekontot och automatiskt månadssparande i fonder kan jag lägga mindre tid och energi på beslutsfattande och bearbetning av ny information, och ändå få pengarna att växa. 
  • ISK. Vi sparar i ett ISK men det går lika bra (kanske bättre?) i den snarlika sparformen Kapitalförsäkring. Fördelen med det sistnämnda är att man kan ange barn som förmånstagare vid dödsfall. Nu med vårt ISK i mitt namn så skulle barnen ärva pengarna direkt eftersom jag och Herr Minimalist inte är gifta.
  • Gemensamt. Vi har ett gemensamt ISK till båda barnen för att undvika att pengarna växer olika som de kan göra om man har ett konto till vardera barn. Att ISK står på mig gör att barnen inte automatiskt får tillgång till eller övertar sparandet när de blir myndiga utan vi kan styra det utifrån behov. Det kan ju skilja väldigt mycket när man väljer att exempelvis studera, flytta hemifrån eller ta körkort etc (behöver man ens körkort om 15-20 år ;) ).

När barnen blir äldre tänker jag att vi ska prata kring ekonomi, sparande och pengar med dem. Jag tycker det är ett ämne som är tråkigt tabubelagt i Sverige och att det verkar pratas för lite om privatekonomi i skolan. Trots att det genomsyrar hela samhället och kan påverka våra liv och framtid så otroligt mycket. Men något slags ansvar har väl även vi föräldrar att försöka lära barnen att ha respekt för pengar.

Hur har du tänkt kring ditt/dina barns sparande?

Kom ihåg att investeringar i värdepapper alltid är förenade med risk och därför kan satsade pengar gå förlorade. Det beskrivna ovan är helt och hållet hur vi (eller snarare jag ;) ) valt att lägga upp våra barns sparande.

Barnens dubbelsäng

Varje gång barnens dubbelspjälsäng syns i bild på vårt Instagramkonto så får vi mycket frågor kring den, så jag tänkte därför berätta lite kort om den och hur den kom till.

Eftersom vi bor i en tvåa har vi bara ett sovrum där alla oftast sover. Lillebror har varit ett barn som aldrig sovit bra. Han har fortfarande inte haft en hel natts sömn i sitt liv snart 2-åriga liv. Standard har varit 5-10 uppvak nattetid. Varje natt. I snart 2-års tid.

När han var 1 år bestämde vi oss för att testa en förändring i hopp om att han skulle sova bättre genom att känna närhet till och trygghet med storasyster. Istället för att barnen sov i varsin spjälsäng så byggde vi ihop dem och skapade en dubbelspjälsäng.

Barnens dubbelspjälsäng bestående av två ikea-sängar som vi satt ihop.

Spjälsängarna är två stycken modell Hensvik från Ikea, den ena har vi ärvt av barnens kusiner och den andra har vi köpt på Blocket. Vi tog bort spjälorna på en av sidorna på respektive spjälsäng och satte buntband längst ner vid sängbenen så de inte kunde åka isär.

I mitten mellan sängarna är det två plankor med en liten glipa och eftersom våra barn rör sig mycket på natten lade vi ett dubbelvikt badlakan under barnens båda madrasser och över plankorna. På så vis skapar handduken ett mjukare skydd mot de hårda plankorna och eliminerar glipan.

Om någon noterar att både spjälsängsskydd och sängkläder är likadana så är det inte för att vi är perfektionister som vi har det så, utan sängkläderna är ärvda från två av barnens kusiner (olika familjer), och ena spjälsängsskyddet är ärvt medan det andra är köpt på Tradera. Kan även erkänna att den andra uppsättningen sängkläder vi har till barnen inte är likadana. ;)

Hur förändringen påverkade lillebrors sömn? Tyvärr blev det ingen omedelbar skillnad, men successivt har han sovit längre stunder i sin egen säng och kommer numera vanligtvis till vår säng efter midnatt. Det har varit förvånansvärt lite bråk mellan barnen vid läggdags. Ibland kastas det något mjukisdjur eller napp på varandra men generellt har det fungerat väldigt bra att somna bredvid varandra. Våra barn vill att vi är kvar i rummet tills de somnar och då ligger en av oss helt enkelt i vår dubbelsäng och läser/surfar etc.

Ofta när vi sedan går och lägger oss har barnen rört på sig i sömnen (eller lillebror vaknat till) och ligger då betydligt närmre varandra än de gjorde när de somnade. Jag inbillar mig att det är omedvetet relationsbyggande att barnens sover bredvid varandra.

Madrasserna i dubbelspjälsängen är bovetemadrasser. Ett budgetalternativ för den som vill ha en ekologisk madrass i spjälsängen. Vår största utmaning är att storasyster snart växer ur spjälsängen på längden och att vi inte får in någon större barnsäng i vårt sovrum. Men det är kanske ett tecken på att vi snart borde börja röra på oss och flytta från våra 2 r o k. ;)

Har du gjort någon smart lösning gällande sängar i ert eget eller barnens sovrum?

Förskolepyssel och minimalism

En vanlig fråga som vi får på bloggen, instagram och även mejlledes, är hur man gör med alla pysselgrejer som barnen släpar hem från förskolan. Inte minst så här i samband med terminsslut när hela höstens samling av teckningar, skapelser och pyssel kommer hem.

Vi förespråkar helt klart att digitalisera majoriteten av dessa för att kunna bevara dem, minnas dem och kanske ge vidare till barnen (digitalt), men slippa förvara och spara dem fysiskt. För vissa kan detta låta tråkigt, eller läskigt. Att bilderna av barnens skapelser kommer bli liggandes någonstans i myllret av bilder på en hårddisk och aldrig mer tittas på eller ens hittas igen. Men så behöver det absolut inte bli.

Låt oss berätta mer i detalj hur vi gör och hur vi trots att de inte sparas fysiskt, ändå använder, konsumerar och tittar på skapelserna tillsammans.

1. När någon enstaka skapelse kommer in i hemmet löpande under året brukar de sättas upp på kylskåpet under en vecka eller stå synliga i hemmet under högtiden de är gjorda till. Om det är saker som kan användas så används de tills barnen tröttnar på dem, exempelvis halsband. Eller tills de blir onödigt många, då försöker vi få barnen att rensa ut några.

2. När sakerna fått sin uppmärksamhet eller fyllt sitt syfte, lägger vi dem antingen i en utsedd mapp för dessa saker, eller går direkt på punkt 4 nedan. Om det inte redan står namn och år brukar vi skriva till det synligt om det är lämpligt (lätt på teckningar, svårt på halsband).

3. I slutet av terminen/året när vi har en anständig hög med pyssel och förskolealster, gör vi först en rensning. Är det exempelvis 10 teckningar som liknar varandra så sparar vi ett par.

4. Sedan fotar vi de utvalda sakerna. Ibland bara liggandes på ett bord, ibland även när barnen själva håller i grejerna. Vi fotar alltså bara ett urval av alla teckningar och pyssel.

5. Ca 1-3 av alla teckningar per termin sparas i en varsin plastficka som barnen har. Den tänker vi ska finnas i en ”nostalgilåda” när barnen får en sådan. Det blir kanske 20 teckningar i den per barn för hela förskoletiden. Då kan man se hur målningen utvecklas, olika teman de haft etc.

6. Till de foton vi tagit under punkt 4 har vi skapat ett särskilt digitalt fotoalbum till respektive barn där dessa sparas. På så vis kan de förhoppningsvis ta del av dem i framtiden om så önskas.

7. Vi har en vana att 1-2 kvällar i veckan titta på foton och filmer vi tar med kamera och mobil på tv:n tillsammans med barnen. Alla samlas i soffan och så gör vi bildspel över ett tillfälle eller tittar på bilder från när barnen var små. Vid dessa tillfällen kollar vi ibland även på de album vi skapat med barnens pyssel och teckningar, pratar kring dem; vad det föreställer, vem de gjorde dem med etc och återupplever på så vis barnens förskolealster.

Det kan vara en svår balansgång vad man ska göra med barnens förskolepyssel. Vi vill verkligen inte spara en massa skrymmande pyssel eller teckningar som ju i ärlighetens namn inte alltid är jättefina. ;) Och förmodligen skulle vissa ändå gå sönder med åren. Men samtidigt vill vi inte att barnen ska uppleva att det de skapar inte används utan bara slängs så snart det kommer hem.

Mina föräldrar har inte sparat något direkt pyssel från när jag var liten (mer än någon knölig påskkyckling) men däremot stora mängder teckningar som jag själv rensat bland när jag blev vuxen. Att de inte sparat några av de pyssel jag gjort, är inget jag saknat. Däremot hade det varit roligt att se bild på vad man pysslade för något på förskolan på glada 80-talet. ;)

Hur gör eller har du gjort med allt pyssel som barnen tar hem från förskolan eller skapar hemma?

Även barnens diplom och liknande kan ju digitaliseras om man har svårt att bara slänga dem.

Våra barn får inga julklappar

När vi skrev på Instagram om att våra barn inte får några julklappar av oss föräldrar på julafton, och inte heller några adventsklappar eller liknande, fick vi väldigt många kommentarer. Allt från positiva hejarop till att det var snålt mm. Norges största kvinnomagasin KK Magazine fångade upp vårt ställningstagande och intervjuade oss kring varför vi valt att inte ge våra barn julklappar och hur vi ser på konsumtionshetsen kring jul, artikeln hittar du här.

Svenskarna lägger mest pengar av alla nordiska länder på julen. Varför är vi så besatta av att konsumera? Vi tycks ha skapat en kultur där julen handlar mer om materiell kapprustning än det som egentligen borde vara viktigast, dvs kvalitetstid tillsammans med dem man älskar. Idag när tid är en bristvara och alla ständigt distraherar sig med diverse skärmar så borde just kvalitetstid räknas som något av det finaste man kan ge.

Nedan utvecklar vi resonemanget kring varför vi valt att inte ge julklappar till våra barn. Vi upplever att fler än man tror i smyg önskar att även de och deras närmaste skulle våga genomföra en liknande förändring. Vi hoppas inspirera andra till en sundare inställning till prylar och gåvor genom att vara öppna med hur vi tänker.

Behöver inget. Vår filosofi är att införskaffa prylar baserat på konkreta behov, och vi menar att våra barn i hög utsträckning redan har allt de behöver materiellt sett för att utvecklas, vara harmoniska och klara vardagen. Visst har de färre leksaker än genomsnittsbarnen i Sverige, och de skulle absolut inte tacka nej till fler leksaker, men vi har valt att inte äga allt. Mer är väldigt sällan bättre när man nått en kritisk massa.

Får julklappar av andra. De får ändå julklappar av mor- och farföräldrar och kusiner. På själva julafton får de 2-4 julklappar vardera. Och sedan lika många igen när vi firar jul med andra delen av släkten i mellandagarna. Vi försöker vara tydliga och bara önska böcker och leksaker eller pyssel som vi tror går hem hos barnen, och helst kvalitativa och giftfria.

Två second hand-fyndade pussel från Stadsmissionen.

Sprida ut julen. Våra barn fick en varsin ”julklapp” av oss på Lucia, de fick ett varsitt pussel inhandlat på Stadsmissionen för 20 kr/styck. Dels för att slippa koncentrera allt kring julafton, men mest för att lillebror firade 1,5 år den dagen och som uppmuntran för att båda barnen varit med i förskolans luciatåg.

Inte koll på givare. Våra barn är fortfarande så pass små (3 respektive 1,5 år) att de inte reflekterar över vem som ger vad eller att de inte får julklappar från alla som närvarar vid julfirandet. Vad vi märkt tycker de inte att det är märkligt att de inte får något från oss.

Kommer vi köpa julklappar till barnen när de blir äldre? Ja, det kommer vi med största sannolikhet att göra, men med ambitionen att minimera gåvor i form av onödiga prylar, till fördel för sådant barnen verkligen behöver samt upplevelser och liknande. Kanske var detta sista julen vi kunde låta bli att köpa julklappar till våra barn, det återstår att se.

Kan du tänka dig att låta bli att köpa julklappar till dina barn? Eller att köpa begagnade julklappar?

Byta till sig julklappar

Att köpa begagnade julklappar till sina barn finns det flera småbarnsfamiljer som gör, det är ju väldigt få små barn som bryr sig om huruvida julklapparna är begagnade eller sprillans nya. Men om man vill ta det steget längre i sin strävan mot att vara miljövänlig och minimera utgifterna, så är att byta till sig julklappar nästa steg att ta.

En barndomsvän till mig berättade för ett par veckor sedan att hon redan bytt till sig alla julklappar till barnen, och samtidigt blivit av med leksaker deras egna barn inte använde. Jag blev nyfiken och ville höra mer, och idén var så bra att jag vill sprida den och tipsa er läsare!

Det började med att min väns syster ringde och berättade att hennes son skulle sälja leksaker för att spara ihop pengar till ett specifikt lego, och undrade därför om min vän som har yngre barn ville köpa exempelvis sonens bilbana. Min vän lovade att få återkomma, och kom samtidigt på att de hade köpt ett alldeles för avancerat teknik-lego till sin dotter på en loppis i somras. Hon frågade då om de kunde byta teknik-legot mot bilbanan, vilket båda tyckte var en bra idé. Win-win!

Samtidigt började min vän rensa bland barnens leksaker och hittade då en Pippi-käpphäst från en tid när hennes barn var Pippi-tokiga, vilket var länge sedan. Hästen stod nu bara i ett hörn och såg ledsen ut. ;) Dock kom hon på att en nära väns dotter är inne i en Pippi-period just nu, så hon frågade således om de ville ha Pippi-hästen. Vilket den vännen gärna kunde tänka sig, men frågade om det var något som min väns barn ville ha i gengäld?

Efter lite diskussion kring vilken typ av lekar barnen brukar leka och vad som fanns att byta mot, så kom de fram till att en leksaksdammsugare kunde vara lämplig då barnen leker mycket lekar kring bo i hus, laga mat, fixa hemma etc just nu.

Genom rensning och några sms så var båda barnens julklappar fixade, samtidigt som andras barns julklappar också fixades. Helt gratis. Och allt i utbyte mot befintliga leksaker som redan fanns i hemmen men som inte användes. Win-Win-Win! Och en in – en ut.

De leksaker som byttes bort från alla inblandade kommer med största sannolikhet få mer uppskattning hos de nya ägarna. Och du vet väl vad en pryl allra helst vill? Jo, nämligen komma till användning så mycket som möjligt för det ändamål den är avsedd för, under så lång tid som möjligt. Mer om detta kan du läsa i inlägget ”Om jag vore en pryl”.

Kanske har du någon vän som du kan byta till dig barnens julklappar med? Eller lägga upp i mammagruppen eller i lokala Köpa/Sälja/Byta-grupper på Facebook? Du kan ju både erbjuda specifika saker ni rensat ut och efterlysa något du tror att dina barn skulle gilla eller behöver.

Inför jul när nya leksaker ofta kommer in i hemmet är det utmärkt tillfälle att prata med sina barn om att rensa bland leksakerna för att göra plats för de nya som tomten kommer med. Själva har vi hittills inte givit våra barn julklappar utan tyckt det räckt med de de fått från mor- och farföräldrar, men snart börjar barnen bli så medvetna att vi får fundera på hur vi ska göra.

Kan du tänka dig att byta till dig barnens julklappar? Vad av barnens grejer kan du i så fall rensa ut och erbjuda till någon annans barn? :)

18 somrar tillsammans

De flesta som har barn kan skriva under på att tiden går snabbare sedan man fick barn. Å ena sidan kan det upplevas som att livet stannar upp, vissa aktiviteter sätts på hold under småbarnsåren, och helt nya tar stor plats. Men dagarna summeras fort till månader som blir till år som plötsligt springer iväg!

Det här är Lillebrors andra sommar i minimalistfamiljen och Storasysters tredje. Tredje!? Var tar åren vägen, vi skulle ju bo utanför stan, i villaområde och ha trädgård redan när hon var liten bebis, nu är hon snart en stor (ok allt är relativt) tjej. :)

Rent krasst har vi förmodligen bara omkring 18 somrar att uppleva tillsammans från det att barnen föds. Jag upplever redan att de somrarna går väldigt fort. Var tog våra tre somrar med Storasyster vägen? Har vi verkligen tagit vara på dem på bästa sätt?

Det har redan gått ett år sedan den här bilden togs. Storasyster i ena handen och Lillebror på armen.

Om somrarna går fort nu, hur fort ska de inte gå när barnen är mer självständiga och har egna aktiviteter och agendor att ta hänsyn till? Jag inser att jag vill kunna ta långa sommarlov med barnen för att njuta maximalt tillsammans. Inte jobba hårt in i det sista, ta 4 veckors mer eller mindre intensiv semester och sedan på’et igen. De senaste tre somrarna har någon av oss varit föräldraledig, så vi har haft ganska långa somrar tillsammans. Och jag har jobbat deltid det senaste halvåret. Ändå känner jag att jag måste bli bättre på att ta vara på tiden med barnen, medan de är just barn.

Vad jag önskar göra mer tillsammans med barnen dessa 18 somrar:

  • Tid tillsammans. Jag vill prioritera att vi tar oss tid att vara långlediga tillsammans. Det behöver inte nödvändigtvis ske på sommaren, men för oss vuxna är det enklast att ta sammanhängande långledighet under sommarmånaderna, och dessutom är det oftast trevligare väder för utflykter.
  • Vara utomhus. Vi tycker om att vara utomhus och vill vara det ändå mer. Kanske beror det delvis på att vår lilla 2a på 60 kvm snabbt känns trång när hela familjen är hemma en hel dag. Äta frukost utomhus eller take away-middag i parken, fjällvandra eller gå i skogen, besöka nya lekparker, hänga i släktingars villaträdgårdar eller i vänners sommarstuga.
  • Göra något nytt. Att våga testa nya saker ger allt som oftast mer energi än det tar. Samt ger nya minnen och upplevelser som utvecklar familjen tillsammans. I år blir det en stuga i Orsa Grönklitt för vår del, nästa år kanske barnen är redo för enklare fjällvandring eller en traditionell svensk nöjespark.
  • Vara närvarande. Vara här och nu med barnen. Inte fastna bakom låtsaslivet i skärmen. Det är inte helt enkelt alla gånger, men jag vill och får anledning att öva varje dag. Och det du gör mer av blir du sakta men säkert bättre på. Jag vill njuta av det lilla, se barnen upptäcka livet och allt det vackra som finns omkring oss, för barn är otroligt bra på att se vackra saker i vardagen som vi vuxna tar för givet.
  • Involvera barnen. När barnen blir större och har åsikter om vad de vill att vi ska göra, vill vi kunna säga – Ja det gör vi! Inte känna att tidsbrist, pengabrist eller vårt redan späckade semesterschema stoppar deras initiativ. Vi vill få barnen delaktiga i planeringen i vad vi ska göra tillsammans. Må så vara att de bara får två lämpliga alternativ att välja bland. :)

Även om det å ena sidan känns avlägset nu, så vet jag att dagen om 15, 18 eller 20 somrar kommer komma fortare än jag själv önskar. Dagen då barnen har egna sommarplaner och inte längre vill vara med och planera vår gemensamma sommar längre. Dagen då vi använt upp våra gemensamma somrar. Dagen då vi bara har minnena från somrarna med barnen kvar. Minnena av hur vi gjorde det allra bästa och mesta med våra somrar tillsammans.

Vad vill du göra mer av under dina somrar med barnen?