Jag har återigen börjat rensa bland barnkläderna. Det är en känslosam process. En process där det tredje barnets kläder och saker rensas ut. Det där tredje barnet som med största sannolikhet aldrig kommer att komma.
Rensningen har pågått i perioder, den senaste i samband med flytten till hus i höstas. Nu är det favoriterna bland barnkläder som är kvar i storlekarna upp till två år. Det känns så definitivt att släppa taget om dessa. Som att man sätter ner foten kring beslutet att det inte blir fler barn. För hade man trott att sannolikheten var högre för att det skulle bli ett barn till, än det motsatta, då hade ju de där fina plaggen i varje storlek fått vara kvar i väntan på ett syskon.
Men nu rensas det här hemma och jag tror det är ”slutrensningen” av bebiskläder och de minsta barnkläderna. Då jag inför flytten sorterade allt i olika påsar och märkte upp med storlek, är det ordning och reda. Så jag betar mig egentligen bara igenom påse för påse, storlek för storlek. Och fattar slutligt beslut om var och ett av plaggen genom att lägga i fyra högar, på bilden nedan syns inte alla plagg, men många av dem:
Uppifrån till vänster:
Sälja. Finare klänningar som jag ska prova att lämna till en second hand-butik i närområdet att sälja på kommission.
Skänka. Skänker till tre olika ”ändamål”, mer om det nedan.
Spara. Tre stycken bodys sparas som minne.
Slänga. Eller snarare återvinna, vilket vi gör med väldigt fläckiga och trasiga barnkläder.
Högen med spara blev som synes bara tre bodys, samtliga ärvda av barnens kusiner. En som båda barnen åkt hem i från BB, och så en varsin som vi föräldrar kände lite extra för. Kanske rensas de också ut tillslut men just nu fick de vara kvar.
Största högen blir helt klart skänka. Många plagg kommer skänkas till en välgörenhets-organisation i kommunen, och några pojkkläder i större storlek till en grannpojke. Övriga plagg skänker jag till en blivande mamma. Och just det var helt avgörande i min rensning och underlättade enormt att jag hittade en konkret person som uppskattade och ville ha kläderna. För vi har ingen nära vän eller släkting som väntar barn har behov av bebiskläder.
Den här personen träffade jag för ett par veckor sedan när vi sålde en spjälsäng genom en lokal FB-sida. Hon bor i ett närliggande område och skulle få sitt andra barn som var en sladdis. När jag satt där på golvet bland högar av barnkläder med tårar rinnande längs kinderna, kom jag att tänka på henne och skickade iväg ett meddelande där jag frågade om hon behövde något annat än spjälsängen, som exempelvis barnkläder för första två åren.
Och det ville hon jättegärna ha. I princip allt utom klänningarna då de väntar en pojke. Plötsligt kändes det otroligt mycket lättare att rensa. Så ett tips om du också har svårt att rensa bland barnkläderna är att hitta en specifik person som har behov av dem. För mig spelade det ingen roll att det var en person jag inte direkt känner.
I min rensningsprocess funderade jag kring om det här med att rensa bebis- och barnkläder är känsligare för tjejer än killar. Herr Minimalist känner inte alls samma starka känslor kring det som jag. Samtidigt som han inte haft samma längtan efter ett tredje barn heller, utan sedan andra barnet kom varit nöjd med det. Nu övar jag mig också i att vara nöjd med det. Och att rensa bland bebiskläderna och gör oss av med dem är en del av den processen och övningen.
Hur känner du inför rensning av bebis- och barnkläder?
Tror du också det är känsligare för en mamma än en pappa eller är det andra saker som spelar in?