Har du någon gång länkat ihop din produktion med din konsumtion? Alltså räknat på hur många timmar du måste jobba och vad du måste ha i lön, för att ha de konsumtionsmönster och den livsstil du skapat dig? Eller kanske vänt på det och räknat ut hur lite du egentligen skulle kunna jobba för att leva som du gör?
Här är 3 olika ekonomiska tankar värda att ha med sig och räkna på innan du trycker på köpknappen för något onödigt inköp nästa gång.
1. Timlön. Vad får du egentligen betalt för en dags arbete? Att räkna ut din dagslön eller timlön gör att du vet hur många timmar du måste jobba för att köpa något (alltså dela nettolönen med antal dagar/timmar du jobbar per månad). Plötsligt ser du på dina planerade köp och potentiella ”reafynd” på helt nya sätt. En tröja kostar inte längre 500 kronor utan x antal timmar av din arbetstid. Och att uppgradera till en nyare teknisk pryl du suktat efter kostar inte längre 5 000 kronor, utan flera arbetsdagar av ditt liv.
Är det värt det, eller är det mer värt att byta dessa pengar mot ledighet istället för mot prylar? Skulle ditt konsumtionsbeteende se annorlunda ut om du vägde vissa av dina inköp mot tid istället för mot kronor? Det handlar inte om att man inte får shoppa eller konsumera. Utan det handlar om att lära sig göra mer medvetna val och att veta i vilken omfattning och mot vad man faktiskt byter sin tid och energi mot.
2. Deltid. För väldigt många heltidsarbetande i Sverige går det också att vända på det. Hur lite skulle du egentligen kunna jobba för att bo och leva som du gör idag eller så som du vill ha det i framtiden? Väldigt många skulle inte alls behöva jobba heltid och stressa som de gör, särskilt inte med minimerad onödig konsumtion.
Heltidsnormen i Sverige är dock otroligt stark, så stark att det finns statliga och kommunala kampanjer för att få alla anställda att jobba 100 procent. Men varför jobba mer än man egentligen behöver? ;) Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Återigen, gör ett medvetet val.
3. Alternativkostnaden. Något annat att ta i beaktning innan köp är alternativkostnaden. Det vill säga om du exempelvis investerar motsvarande summar pengar som du nu tänkte shoppa upp, vad kan dessa pengar ge för avkastning och växa till för summa över tid?
Eller om du byter alla uteluncher på en månad mot matlådor, betyder det att du rent ekonomiskt skulle kunna vara ledig en eller två dagar i månaden?
Det handlar inte om att aldrig gå ut och äta lunch med kollegorna, eller att bli snål på alla fronter. Det handlar om att göra medvetna val och prioriteringar, och känna till vad alternativkostnaden kan vara, på både kort och lång sikt. Ibland är det mer värt att gå ut och äta på restaurang eller köpa hämtmat än att lägga tid och energi på att laga mat.
Har du koll på din dagslön eller timlön? Och brukar du fundera över någon av punkterna ovan?