Etikettarkiv: prioriteringar

3 tankar innan du trycker på köpknappen

Har du någon gång länkat ihop din produktion med din konsumtion? Alltså räknat på hur många timmar du måste jobba och vad du måste ha i lön, för att ha de konsumtionsmönster och den livsstil du skapat dig? Eller kanske vänt på det och räknat ut hur lite du egentligen skulle kunna jobba för att leva som du gör?

Här är 3 olika ekonomiska tankar värda att ha med sig och räkna på innan du trycker på köpknappen för något onödigt inköp nästa gång.

1. Timlön. Vad får du egentligen betalt för en dags arbete? Att räkna ut din dagslön eller timlön gör att du vet hur många timmar du måste jobba för att köpa något (alltså dela nettolönen med antal dagar/timmar du jobbar per månad). Plötsligt ser du på dina planerade köp och potentiella ”reafynd” på helt nya sätt. En tröja kostar inte längre 500 kronor utan x antal timmar av din arbetstid. Och att uppgradera till en nyare teknisk pryl du suktat efter kostar inte längre 5 000 kronor, utan flera arbetsdagar av ditt liv.

Är det värt det, eller är det mer värt att byta dessa pengar mot ledighet istället för mot prylar? Skulle ditt konsumtionsbeteende se annorlunda ut om du vägde vissa av dina inköp mot tid istället för mot kronor? Det handlar inte om att man inte får shoppa eller konsumera. Utan det handlar om att lära sig göra mer medvetna val och att veta i vilken omfattning och mot vad man faktiskt byter sin tid och energi mot.

2. Deltid. För väldigt många heltidsarbetande i Sverige går det också att vända på det. Hur lite skulle du egentligen kunna jobba för att bo och leva som du gör idag eller så som du vill ha det i framtiden? Väldigt många skulle inte alls behöva jobba heltid och stressa som de gör, särskilt inte med minimerad onödig konsumtion.

Heltidsnormen i Sverige är dock otroligt stark, så stark att det finns statliga och kommunala kampanjer för att få alla anställda att jobba 100 procent. Men varför jobba mer än man egentligen behöver? ;) Stressa i vardagen och sen jäkta på helgen för att hinna allt som inte hanns med i veckan. Återigen, gör ett medvetet val.

3. Alternativkostnaden. Något annat att ta i beaktning innan köp är alternativkostnaden. Det vill säga om du exempelvis investerar motsvarande summar pengar som du nu tänkte shoppa upp, vad kan dessa pengar ge för avkastning och växa till för summa över tid?

Eller om du byter alla uteluncher på en månad mot matlådor, betyder det att du rent ekonomiskt skulle kunna vara ledig en eller två dagar i månaden?

Det handlar inte om att aldrig gå ut och äta lunch med kollegorna, eller att bli snål på alla fronter. Det handlar om att göra medvetna val och prioriteringar, och känna till vad alternativkostnaden kan vara, på både kort och lång sikt. Ibland är det mer värt att gå ut och äta på restaurang eller köpa hämtmat än att lägga tid och energi på att laga mat.

Har du koll på din dagslön eller timlön? Och brukar du fundera över någon av punkterna ovan?

To do-listan ska inte ta slut

Har du också en oändlig to do-lista eller att göra-lista som aldrig tycks ta slut? Kanske fylls den till och med på i snabbare takt än du hinner beta av? För många människor ser det ut så på såväl jobbet som hemma.

En vanlig konversation hos oss kunde tidigare se ut så här:
– Hur var din dag? frågade sambon.
– Den var bra, svarade jag. Men jag hann inte göra allt som stod på att-göra-listan, sa jag med en frustrerande suck.
– Det säger du ju varje dag, sa han med ett litet leende.

Och så var det, jag hann aldrig göra allt på to do-listan, ”livet” kom liksom alltid emellan mig och mina listade ambitioner, och det stressade mig och skapade stor frustration. Tills polletten föll ner att to do-listan inte är till för att ta slut. Den är inte skapad för att bockas av helt varje dag, varje vecka eller ens någonsin.

Jag tror de flesta instinktivt känner att man vill bocka av allt från sin to do. Men då får många av oss inte göra annat än att stressa runt för att administrera livets alla små och stora projekt. För om du inte kan känna lugn förrän to do-listan är avbockad och slutfört. Då kommer du förmodligen aldrig hitta lugnet. För alla har vi listor, fysiska, mentala eller digitala, som regelbundet fylls på igen.

Självklart kan man välja ut vissa saker som behöver göras just precis idag, och titta igenom listan och prioritera veckans viktigaste göromål. Jag börjar exempelvis oftast arbetsdagen med att skriva ner tre MIT, varav någon ibland står på to do-listan också.

Men det jag menar är att vi måste låta to do-listan få växa utan att det skapar stress, och ändå kunna hitta ett lugn. Det krävs ett visst förhållningssätt för att inte stressa upp sig och känna frustration över att aldrig bli klar eller över att inte lyckas bocka av allt på den där listan idag heller.

Jag brukar tänka att när to do-listan är tom är jag död. Det låter lite drastiskt, men jag tänker att listan inte är skapad för att bli helt tom, utan snarare att den speglar delar av livet och det som händer i livet. Men så är jag en person som skriver ner ganska mycket i to do-listan för då vet jag att det står någonstans och jag behöver inte tänka på det eller använda hjärnan till att komma ihåg det. Lite som att jag tömmer hjärnan någonstans och gör plats för annat. :)

Det här förhållningssättet fungerar för mig för att inte stressas upp och minimera frustrationen av att allt som står på listan inte bockas av. Och för den som undrar så använder jag appen Things för alla mina att-göra-saker.

Hur är det för dig, vad är din relation till to do-listan? Och kan en oändlig att göra-lista som aldrig tycks ta slut stressa dig? :)

Varning för kvällshopping

På kvällen är de flestas beslutsenergi som lägst vilket lätt kan leda till att sämre beslut fattas. Detta vet app-tillverkare och marknadsföringsavdelningar och försöker få dig att fatta dåliga konsumtionsbeslut när du är som mest mottaglig och har som minst mentalt motstånd. Låt mig förklara.

När du kliver upp på morgonen är du som ett fulladdat mobilbatteri. 100 % redo för dagen (okej kanske inte vi småbarnsföräldrar, men maximalt laddad utifrån livsfas ;) ). I takt med att du behöver välja och fatta olika beslut under dagen så töms batteriet allt mer och minskar från de 100 % som vi startade dagen med.

För någon med stor garderob att välja kläder ur, som brukar äta olika frukostar och variera frisyren varje dag, kan det gå åt många procents beslutsenergi redan innan de ens lämnat hemmet. Detta är en anledning till att jag har en liten minimalistisk garderob och att vi äter i princip samma frukost varje vardagsmorgon (havregrynsgröt, däremot aldrig havregrynsgröt på helger ;) ). Jag prioriterar helt enkelt att lägga min beslutsenergi på annat under dagen.

Efter en dag med många olika typer av intryck, många beslut som fattats av såväl privat karaktär som arbetsrelaterade, så kan hjärnan vara helt slutkörd, även utan att du känner dig fysiskt trött. På kvällen är du därför extra mottaglig för reklambudskap och risken är större att du fattar dåliga köpbeslut och helt enkelt konsumerar onödiga prylar och kläder du egentligen inte behöver.

Om du lär dig att se detta mönster, hur du på kvällen kanske lättare lägger bud på Tradera, faller för rabatter och lockande reklambudskap eller bara köper saker du egentligen inte behöver. Så kan du justera beteendet. Helt enkelt låta bli att konsumera på kvällarna och inse att det inte är fördelaktigt för varken dig, din plånbok eller miljön. Utan istället om du behöver konsumera, avsätta tid för det när du är pigg, utvilad och hjärnan kan fatta klokare köpbeslut grundat på konkreta behov.

Och ett annat tips är såklart att förenkla livet på punkter där du inte vill lägga beslutsenergi. Minimera garderoben så att valen är färre, eller häng fram dagens outfit dagen innan, exempelvis.

Brukar du konsumera mindre bra saker om just kvällarna? Eller när på dygnet (eller kanske en viss årstid?) sker din minst behovsstyrda konsumtion?

Viktiga ekonomiska insikter

Ibland läser man ett blogginlägg, en bok eller lyssnar på en podcast där man får en insikt som biter sig fast och som får en att börja se saker i ett annat perspektiv. Ja, det kanske till och med få en att ändra beteende i vardagen.

Jag tänkte berätta om två sådana insikter kopplade till ekonomi som hjälpt mig i min minimalistisk livsstil.

Din verkliga timlön. Har du tänkt på att den lön du får för ditt arbete är ersättning för att du byter bort det dyrbaraste du har, nämligen din begränsade livstid? Den klassiska beräkningsmodellen för timlön efter skatt är otillräcklig:

Timlön = Nettolön/Arbetstid

För att räkna fram din verkliga timlön tar du med arbetsrelaterade kostnader som att din arbetsplats kräver att du har bil eller månadskort på kommunala färdmedel, kanske vissa typer av kläder du inte använder privat, lunch på restaurang onödigt ofta. Liksom addera restid och eventuella extratimmar du arbetar frivilligt då och då. Då blir beräkningen istället:

Timlön = (Nettolön–Arbetsrelaterade kostnader)/(Arbetstid+Arbetsrelaterad tid).

Utifrån den verkliga timlönen du får fram kan du nu räkna ut hur många timmar du behöver jobba för att köpa den där utelunchen, klädesplagget du suktat efter eller en ny bil. Plötsligt sätts allt i ett annat perspektiv, en tröja kostar inte längre 500 kr, den kostar X timmar av din arbetstid. Är det då värt det? Ibland ja, och ibland nej.

För mig ledde denna insikt till ett nej oftare när det framför allt handlade om slentriankonsumtion som ändå inte tillförde värde i mitt liv.

Alternativkostnaden. När du väljer att tacka ja till något, så väljer du samtidigt att tacka nej till något annat. Även om det så ”bara” är återhämtning eller att bara vara.

Om du väljer att tacka ja till utelunch varje vardag så väljer du samtidigt att tacka nej till en halvtimmes massage varje vecka, eller att investera motsvarande pengar i aktier eller fonder som kan växa sig större. Eller ekonomisk möjlighet att ha en extra ledig dag i månaden med dina barn.

Minimalism handlar om att göra medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt att förutse vad det leder till på längre sikt. Det kräver att du är på det klara med vad som är viktigt för dig, både på kort och lång sikt. En utgift är inte automatiskt ”dålig” men det är bra att veta vad du aktivt väljer, och minst lika viktigt; vad du då väljer bort.

Den här insikten fick mig att prioritera bort aktiviteter som tog mer energi än de gav, till förmån för återhämtning. Liksom att i större utsträckning välja mina uteluncher med omsorg.

Vad tänker du kring de två ovanstående insikterna? Har du själv något ekonomiskt tankesätt som du har i åtanke i vardagen?

Minimera aktiviteter och relationer

Vi brukar definiera en minimalistisk livsstil som att det handlar om att du så långt det är möjligt eliminerar allt som är lågprioriterat eller onödigt för att skapa mer plats för det som är högprioriterat och meningsfullt för dig.

De primära förenklingsområdena att arbeta med är; saker, utgifter, åtaganden, intressen och relationer. De tre sistnämnda kan till viss del vara provokativa att ”rensa” bland.

Det kan lätt förväxlas med att man inte bryr sig, är oengagerad eller till och med otacksam. När det egentligen kan handla om att man börjat lyssna mer inåt till sig själv. Vad i livet mår jag bra av, vilka personer och aktiviteter ger mig energi, vad behöver jag i mitt liv där jag befinner mig just nu och vilka åtaganden tillför tillräckligt stort värde för att få vara kvar?

Den klassiska paretoprincipen eller 80/20-regeln kan appliceras även här, som att:
20 procent av dina åtaganden leder till 80 procent av det resultat som tar dig mot dina mål.
20 procent av dina intressen leder till 80 procent av din personliga utveckling eller behållning.
20 procent av dina relationer står för 80 procent av den tillfredsställelse du får av att umgås med andra människor.

Det är i teorin lätt att inse att ett liv där de 20 procent som inte ger dig värde i livet sållats bort inom olika kategorier, är ett mycket enklare och mer tillfredsställande liv.

Minimalism handlar om att göra medvetna val kring vad du tackar ja respektive nej till samt att förutse vad det leder till på längre sikt. Den stora utmaningen är att göra medvetna val baserade på dina värderingar och prioriteringar och därigenom undvika att oprioriterade prylar, åtaganden, intressen, relationer och utgifter smyger sig in i livet tills det plötsligt är dessa som äger dig istället för tvärtom.

Att minimera bland sina åtaganden, intressen och relationer, handlar inte om egoism, att man är elak eller otacksam. Det handlar om att hushålla med sina resurser, att lyssna inåt och att börja identifiera vad i livet som ger värde och energi, och möjliggöra att det får ta större plats. Även inom dessa områden som kan upplevas mer känsliga att förändra.

Har du försökt ”rensa” och minimera bland åtaganden, intressen och relationer?

Hitta tid till att prylbanta

Har du svårt att hitta tid i den redan välfyllda kalendern till att prylbanta? Tänk då på att den tid du investerar på att minimera antalet saker nu, är tid du får tillbaka flerfaldigt framöver. Lägg 15 minuter på att prylbanta nu, och du kan på lite sikt få tillbaka en timme i mindre tid att städa, plocka, organisera, leta efter, reparera och serva dina saker.

Kanske kan du; gå upp 15 minuter tidigare en dag i veckan, kolla på tv 15 minuter mindre en kväll eller avboka en egentligen inte prioriterad aktivitet. Till förmån för att allt eftersom, skapa dig ett enklare liv. Enklare som i färre distraktioner, mer lugn och mindre friktion i vardagen.

Har du barn kanske det kan vara värt att fixa barnvakt en förmiddag, eller att ni föräldrar växeldrar, det vill säga att den ena tar fullt ansvar för barnen medan den andra minimerar prylar. Och sen byter ni.

Men ofta handlar det inte ens om tidsbrist, utan om energibrist. Att det helt enkelt inte finns energi till att prylbanta och till de beslut som behöver fattas. Liksom om att aktiviteten inte har haft tillräckligt hög prioritering bland allt annat roligt som finns att göra om dagar och kvällar. Men tänk då på att 15 minuter investerad tid nu, kan frigöra ytterligare ledig tid sen.

Hur gör du för att hitta tid till att prylbanta? :)

Mål och fokus – Kick off 2020

Mål handlar inte om att skriva ner det som ändå hade blivit gjort. Utan att identifiera det som är viktigt och som troligen hade fallit mellan stolarna eller inte blivit gjort, om du inte hade satt fokus eller strålkastarljuset på det.

Igår var vi lediga och hade fixat barnvakt för att ha en dag tillsammans att prata om målsättningar och vad vi vill fokusera på under året, både var för sig men också som familj. Helt enkelt för att inte saker man egentligen tycker är viktiga, men som lätt missas eller glöms bort när man är mitt uppe i vardagens ”måsten” och borden och veckorna snurrar på. En dag att ta sig tid att fundera över livet, var vi är idag och var vi vill vara om ett eller flera år. Både inom olika fokusområden men också på det personliga planet.

Vi åkte till ett hotell ett par km hemifrån, började med hotellfrukost och satt sedan i hotellets lounge till lunch och avrundade under eftermiddagen för att åka hem till barnen. Innan barn brukade vi boka en natt på spa eller hotell för en sån här kick off i början av året. De senaste åren med småbarn har det snarare gjorts under ett par kvällar. Men det är stor skillnad på energinivå att få sitta dagtid tillsammans och prata och spåna ostört, mot att göra det sent på kvällen. Vad vill vi som familj prioritera i år? Vad vill jag fokusera på hos mig själv? Och vad behöver jag göra för att nå dit jag vill eller ta nästa steg inom något område?

Jag kollade bland våra mål-dokument i Google Docs och 2013 var första året vi hade sådan här kick off tillsammans. Sen har det gjorts årligen med något enstaka undantag. Tanken är att vi följer upp målen och prioriteringarna vi nu satt varje kvartal, dels för att påminna oss om allt klokt vi kom fram till :) men såklart också följa upp hur det går. Uppföljningen ska jag vara ärlig med att vi slarvat med i flera år, men ändå har flera av sakerna som vi skrivit ner tidigare år blivit av, allt från vissa resor och barn, till ekonomiska mål och arbetsrelaterade sådana.

Kategorier vi tidigare satt mål inom har varit: Hälsa (träning, kost), Ekonomi, Relationer (familj, vänner, barnen), Karriär, Självutveckling, Spiritualitet, Miljö. Vi har inte alltid satt mål inom samtliga områden, ibland har någon kategori haft flera mål, och det är inte alltid ett tydligt mätbart mål som sätts, utan kanske mer vad man vill fokusera på under året.

I år kände jag att jag bara ville ha ett fåtal mål att fokusera på. Forskning brukar generellt visa att ju färre mål du sätter desto större sannolikhet att du uppnår dem. Jag kände att flera av kategorierna inte behövde ha något mål i år då de ändå rullar på och jag varken behöver motivationen eller pushen som ett mål kan ge.

Det jag satte mål inom var kategorierna: Hälsa, Relationer och Självutveckling. Just för att mål handlar inte om att skriva ner det som ändå hade blivit gjort, utan identifiera det som är viktigt och som annars riskerar att inte bli av.

Brukar du eller ni ha någon form av kick off och sätta mål och fokusområden för året? Hur brukar ni i så fall lägga upp det och hur följer ni upp? :)