Det talas ofta om att vi lever i ett slit-och-släng-samhälle. Uttrycket kan sammanfattas med att vi slänger något så fort vi anser att prylen blivit inaktuell, sliten eller trasig utan en tanke på eller ens möjlighet till återanvändning alternativt reparation.

Häromdagen berättade en av mina kollegor att han tycker sig se generella tendenser till att vi som samhälle är på väg att ta nästa steg, dessvärre i fel riktning, mot ett köp-och-släng-samhälle. Enligt honom blir det med andra ord allt vanligare att saker hamnar direkt i papperskorgen utan att använts mer än vid något enstaka tillfälle eller i värsta fall inte en endaste gång.

Jag tycker mig dessvärre kunna hålla med min kollega och i vissa fall även erkänna mig skyldig till samma beteende, framförallt historiskt sett. Min personliga erfarenhet är att köp-och-släng-beteende typiskt uppstår kring proaktiv konsumtion, presenter, prenumerationer och tröstshopping.

Proaktiv konsumtion – Så for vi köper mat, kläder eller saker som vi inte har ett konkret behov av inom en överskådlig framtid är risken stor att vi inte hinner äta upp maten innan den blir dålig, använda kläderna innan de blir omoderna eller prylarna innan de blir inaktuella.

Presenter – Alla gåvor som inte valts ut med omsorg för att lösa ett säkerställt behov hos mottagaren riskerar att aldrig komma till användning. Det går oftast att applicera på allt från födelsedagspresenter, gå-bort-presenter till praktexemplet företagsgåvor där exakt samma gåva ofta appliceras på flera hundra personer med helt olika förutsättningar, intressen och behov.

Prenumerationer – En prenumerationer innebär i korta drag att redan idag betala för något som sedan levereras vid ett flertal bestämda framtida tillfällen. Fördelen är att totalpriset ofta blir lite lägre samt att produkten levereras till ens hem, nackdelen är att respektive leverans varken tar hänsyn till konkreta behov eller tillgänglig tid vid leveranstillfället. Typiska exempel är prenumerationer på rakblad, eller på fysiska dagstidningar som DN och SvD som alldeles för ofta går direkt från brevlådan till papperskorgen eller i bästa fall pappersinsamlingen.

Tröstshopping – Alla former av konsumtion som inte utförs för att tillfredsställa ett långsiktigt konkret behov utan istället ett kortsiktigt emotionellt behov. Till exempel inköp av en ny handväska för att det varit en tung vecka, trots att du redan har en motsvarande handväska.

Har du några köp-och-släng-tendenser idag och i så fall inom vilket område? Finns det kanske fler bra exempel på köp-och-släng-kategorier som jag inte nämnt ovan?