Halloween står för dörren och hemmen är pyntade med pumpor, spindlar, dödskallar och diverse skräckinjagande figurer. Butikerna eldar på med diverse halloweenrelaterade kampanjer på allt från specialmat och godis till pynt och halloweenprylar.
Svensk Handel presenterade nyligen en halloweenrapport kring hur svenska konsumenter och företag ser på och konsumerar vid halloween. Exempelvis uppger varannan svensk att de kommer fira halloween och hela 80 procent i åldern 18-22 år. Personligen gissar jag att småbarnsfamiljer också skulle landa kring den högre procentandelen.
Hemma hos oss lyser halloween med sin frånvaro när det gäller pynt och prylar. Föga förvånande ser vi inte tjusningen med att äga diverse prylar som är nedpackade i en kartong 360 dagar om året. :) Och vet du, det går att” fira” halloween ändå. Längre ner berättar vi hur.
Rapporten visar att halloween rent försäljningsmässigt blir en allt viktigare högtid för dagligvaruhandeln, det vill säga högtiden blir allt mer konsumtionsstark och viktig för årets (mer)försäljning. Den genomsnittliga halloweenfiraren i Sverige kommer spendera 300 kr på halloweenrelaterade produkter, att jämföra med USA där siffran är ca 850 kr. Men eftersom vi svenskar enligt andra rapporter har en tendens att underskatta hur mycket pengar vi lägger på konsumtion, så är den faktiska halloweenkonsumtionen med stor sannolikhet högre. Och även om 300 kr kan låta lite per person, så beräknas konsumtionen av halloweenrelaterade varor att uppgå till ca 1 miljard i Sverige.
Är det för att vi ständigt letar tillfällen att fira och göra det där lilla extra i hemmet, maten och för barnen? Eller kanske för att vi under lång tid definierat lycka som ständig jakt på nya prylar och kläder och ser högtiden som ännu en anledning att bli lyckliga(re) genom konsumtion?
För alla som börjat se igenom att konsumtion inte är vägen till långvarig lycka, utan att det enbart ger en kortvarig kick (som måste upprepas igen, igen och igen). Liksom som insett att det varken är bra för dig eller planeten att vi fortsätter så här. Hur kan vi fira högtiden och fixa halloweenstämningen utan konsumtion och onödiga prylar? Här kommer några tips:
Pynta med pyssel. Att pyssla med barnen gör att ni får tid tillsammans, utforskar kreativiteten och får något att pynta hemmet med. Och det behöver inte vara avancerat; måla teckningar, gör girlanger, pärla en pumpa, piffa till bus-eller-godis-korgen/hinken, måla ansikten på clementiner/apelsiner, gör figurer av toapappersrullar.
Ätbart pynt. Köp sådant som går att äta och använda och se det som ”pynt”. Ställ fram en pumpa, gör halloweeninspirerade mellis till barnen, gör ”minipumpor” av paprikor, eller lägg målade clementiner i en fin skål. Enkelt men festligt.
Tänd ljus. Att tända ljus nu när det börjar bli vintermörkt är automatiskt en stämningshöjare. Sen om det är inomhus, i en lykta vid dörren eller på balkongen, alternativt i en skrämmande pumpa. Det spelar mindre roll. Ljus gör det mysigt.
Köp begagnat. Vill barnen ha utklädningsdräkt eller speciellt pynt? Leta second hand, släng ut en fråga i en lokal FB-grupp eller bland vänner. Kanske har någon annans barn växt ur eller ifrån just det som ditt barn vill ha. Förmodligen är det dessutom bara använt ett fåtal gånger.
Så där har du några tips på hur du kan skapa halloweenstämning utan att behöva lägga 300 kr på diverse överflödiga prylar som du under största delen av året ändå bara kommer förvara. :) Här går barnen bus-eller-godis-promenad i grannhusen med de pysslade yoghurt-hinkarna du ser i fotot högre upp, och på förskolan var de tidigare i veckan utklädda med second hand-köpta dräkter som även passade förra året och används vid utklädning här hemma.
Hur gör ni med halloweenfirandet och halloweenpyntandet där hemma? :)
I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.
Nedan hittar du en inspirerande berättelse om en barnfamilj som valde att ta drygt 4 månader ledig för att resa runt i Norden i en minimalistisk husbil innan familjen skulle börja påverkas av skolplikt och få större begränsningar kring långledighet tillsammans.
Hösten 2019 skulle skolplikten inträda i vår familj. Storasyster skulle börja förskoleklass medan lillebror, född 2015, gå kvar på förskola ett tag till. I början av augusti kom vi hem till Varberg från vår tusen mil och hundra nätter långa resa i husbil. Våra arbetsgivare godkände föräldraledighet samt semester från sista helgen i mars fram tills 5 augusti (!) då vi återgick till vardag med jobb, förskola och nu även fritids. Det har varit fantastiskt lyxigt att få vara lediga tillsammans hela familjen i flera månader, men det är minst lika lyxigt att ha trygga och givande jobb och skolor att gå tillbaka till! Jag älskar husbilslivet, men i vardagen är det ändå skönt med större ytor i huset och egen trädgård där barnen kan leka fritt med sina kompisar.
Vart vi åkte under långledigheten Hur långt kom ni? är en vanlig fråga om vår långresa, men vårt syfte med långresan var inte att komma långt, utan att vara ute under lång tid. Vi bor i Varberg och har njutit av närliggande resmål som Ängelholm och Isaberg i flera dagar, även om vi hade möjlighet att åka till mer exotiska platser.
Vi började med längdskidåkning i Norge och i Sjusjøen var det precis så som vi hade hoppats: blå himmel, perfekta skidspår och varmt i solen. Vi är båda engagerade i klimatet och miljön, så en nackdel med denna resa var att vi förbrukade mer än 500 liter fossildiesel. I Sverige tankar vi alltid diesel som delvis är gjord av förnybara råvaror men vi hittade inte lika bra diesel i Norge. Vi har valt att ”klimatkompensera” för detta genom GoClimateNeutral och strävar efter lägre och lägre negativ påverkan på vår planet genom att till exempel inte flyga, äta mestadels vegetariskt och handla begagnat. En fördel med denna resa är att vi förhoppningsvis kan inspirera fler till att skippa flygresor till Medelhavet eller Thailand för att istället upptäcka Sverige och våra grannländer!
När snön började smälta bort i slutet av april styrde vi hemåt från Norge till Varberg för att lasta av skidorna och lasta in cyklar, sommarkläder och uppblåsbara båtar. Väl hemma var det helt ljuvligt i trädgården; alla körsbärsträd, syréner och plommonträdet stod i blom så vi stannade hemma en hel vecka och njöt av våren. Så härligt att kunna åka direkt från skidparadis till vårparadis på några timmar. Vi blev sugna på mer vår så nästa anhalt blev en vecka i norra Skåne.
Vad vi har för husbil Ända sedan vi köpte vår första husbil sommaren 2013 när storasyster var nyfödd har vi pratat om att göra en långresa i husbil. Efter fyra säsonger och 130 nätter i vår alkovbil av märket Bürstner ville vi ha en säkrare husbil med bättre lastutrymme. Hösten 2016 importerade vi en begagnad Hymer Exsis I 644 från Tyskland som just nu är en optimal kompromiss för oss.
Totalt har familjen sovit 340 nätter i husbil och skulle inte vilja vara utan denna fantastiska familjebil. Samtidigt har vi gjort oss av med personbilen så i vardagen är det främst cykel som gäller men även tåg och buss.
Så parkerade vi Under hela resan har vi mestadels stått på grusparkeringar i natursköna områden, till exempel vid naturreservat. I genomsnitt har vi stått på camping var femte natt, för att duscha, tvätta och tömma och fylla tankar. Det senare kan man göra på andra ställen också, speciellt i Norge finns det mycket bra service för husbilsåkare. Duscha och handtvätta kan vi göra i bilen men det går åt ganska mycket vatten då så vi brukar snåla för att kunna fricampa längre. :) Tre dygn brukar vi klara oss utan att tömma eller fylla något. Ungefär lika ofta som vi har campat har vi parkerat hemma hos någon släkting eller kompis. Smidigt att ha med sig eget boende när man hälsar på!
Automatisk minimalism i husbil I några år har jag sneglat på den minimalistiska livsstilen och märker att i husbilen blir det mesta automatiskt mer minimalistiskt. Man får mer tid att umgås och att vara utomhus! Vi har inte med oss mer än vi behöver, vi har inte mycket att städa och det går inte att köpa så mycket saker under resan. Varje gång vi ska åka iväg med bilen behöver allt vara ihopplockat i sina lådor och skåp för att inte komma farande framåt vid en eventuellt krock. Att åka runt i husbil är lyx och överflöd jämfört med att cykla och tälta som jag gjort mycket förr, men det är underbart att ha mer bekvämligheter när man har småbarn, samtidigt som man har möjlighet att ta sig lite längre sträckor än med cykel.
En fördel med huset hemma är att vi har fast anslutning till både vatten- och avloppsnätet men i övrigt är det så mycket mer underhåll på alla prylar, huset och trädgården, att det ändå är ett enklare liv i husbilen. I husbilen har vi till exempel inte mer husgeråd än vi behöver (fyra djupa tallrikar, fyra muggar och så vidare) så det blir inga berg med disk som ska hanteras.
Två månader norröver Vi hade några datum som vi ville vara på vissa platser, till exempel introduktionen till förskoleklass i slutet av maj. Nästa punkt på listan var spelmansstämman i Ransäter i början av juni men efter det gav vi oss av på vår längsta tur: norrut genom Sverige, över till Norge och sedan hem igen genom Norge. Temat för vår resa har hela tiden varit friluftsliv och utomhusträning, och på sommaren har vi i första hand vandrat, sprungit eller cyklat mountainbike på stigar eller paddlat med våra två uppblåsbara båtar.
Vi åkte runt i Bergslagen och sedan upp längs Höga kusten via pärlan Högbo Bruk. Sedan svängde vi västerut till Arvidsjaur men tyckte inte att det var så spännande med raka vägar, skogsodlingar och mygg i inre Norrland, så vi valde att fortsätta Silvervägen till Arjeplog och vidare till Bodø på norska kusten. Fantastiskt fint!
Från Bodø tog vi färjan över till Lofoten som är ett riktigt fint paradis med höga toppiga berg, pittoreska byar, smala vägar och vita sandstränder. Allt omgärdat av klart, grönt, kallt vatten. Vi åkte Kongeveien E10 ända från Å längst i söder till Bjerkvik på fastlandet, strax norr om Narvik. Vi lät denna relativt korta sträcka ta en dryg vecka för det var så mycket att upptäcka.
Vi funderade på att åka till Abisko i Sverige men valde istället att åka upp till Senja vilket var väl värt några extra mil norrut. Därifrån vände vi sedan hemåt, för vi kände att vi behövde gott om tid på oss för nerfärden. E6:an var vår följeslagare i nästan 200 mil tills det var dags att svänga av vid Varberg Norra. Kul att veta hur vår närmsta motorväg ser ut de 200 första milen norrut :)
De allra flesta ställen vi har varit på hade vi kunnat stanna på minst en vecka, men vi har också varit sugna på att upptäcka mer och åka vidare, så vi har oftast bara stannat en natt på varje ställe. Innan vi kom upp till midnattssolen körde vi ofta på kvällarna när barnen hade somnat, och då brukade de fråga på morgonen var vi är nu :) Vi har som sagt inte haft fokus på att komma långt bort utan snarare att uppleva resan. Vi har snittat på knappt 10 mil per dag och då har det förstås varierat från att vi har stått stilla till ungefär trettio mil som mest.
Vi har haft en underbar långresa tillsammans hela familjen. Vi har haft enorm frihet och vi har varit utomhus många timmar varje dag. Barnen har lekt med varandra otroligt mycket och jag är stolt över att de är så kreativa att gräs, stenar och pinnar i många fall är nog för flera timmars lek!
Vill du läsa mer detaljer kring resan och de olika etapper som familjen gjorde, så har de under tiden bloggat på Småbarnsresan och har haft ett intstagramkonto med samma namn. Själv tycker jag den här typen av resor är otroligt inspirerande att läsa om och har själv fantiserat om långresor med familjen. Har någon av er läsare också tänkt i de banorna eller kanske rent av genomfört en liknande långledighet tillsammans? Vad är era erfarenheter? :)
Och vill du själv vara med som gästminimalist hos oss och berätta om din minimalistiska resa eller en specifik minimalistisk händelse ur ditt liv, så kontakta oss gärna via mejl.
Vi lägger krångliga livspussel, släcker bränder som vår tidsbrist orsakar, tycks aldrig bli nöjda och målar in oss i ett hörn där vi måste tjäna allt mer pengar för att upprätthålla vår ohållbara livsstil. Vad sägs om deltidsarbete till fler med en hållbarare livsstil som resultat. Jobba färre timmar, tjäna mindre men lev mer och orka mer!
Här om dagen läste jag ut boken ”Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft” som är skriven av Emma Sundh, Maria Soxbo, Johanna Nilsson. Jag bad mitt lokala bibliotek köpa in boken och fick då låna den först av alla. Nu har jag lämnat vidare boken till nästa person i kö men nedan kan du läsa vad jag tycker om boken.
Det jag gillar med boken:
Att den är konkret. Du kan snappa upp små tips och konkreta miljövänliga förändringar som du kan börja applicera i din vardag redan idag.
Att den är varierad och lätt att ta till sig. Boken har en röd tråd i form av likartat upplägg inom varje kapitel eller snarare område som mat, boende, kläder, resor och jobb. Variationen består av krönikor, fakta, statistik och intervjuer med experter mm.
Att boken är pedagogisk och jag känner att jag lär mig nytt. Den belyser problematik som är lätt att glömma bort i vardagen för att något blivit kutym, men där man genom medvetenhet kan göra bättre val.
Att det är en härlig ton genom hela boken, samt att de lyckats få den så samstämmig trots att det är tre författare som skrivit den. Den utmaningen känner jag igen från vår egen bok Prylbanta där vi var två författare som skulle låta som en (typ).
Jag hoppas boken kan vara en del i den stora massans resa mot en mer hållbar livsstil. Att läsaren kan hitta sin nivå och startposition i klimatomställningen och jobba sig till en grönare livsstil utifrån det. För någon innebär det att få sina första klimatglasögon, och för en annan att börja använda dem oftare eller putsa skärpan.
Saknade jag något?
Det kunde stått ändå mer om att engagera sig lokalt politiskt. Visst behöver regering och riksdag fatta gemensamma övergripande beslut och riktlinjer som ska gälla för alla (liksom globala beslut). Men du själv kan påverka klimatarbetet i din egen kommun som ju ändå är det geografiska område som bör stå dig närmast. Nu när jag själv jobbar kommunalt har kommunpolitiken kommit mig väldigt nära. Det som tidigare var främmande (och kanske skrämmande?) är plötsligt en del av min vardag. Och jag gillar det och det är lärorikt. Det går att göra skillnad!
Jag skulle gärna läst mer om hållbara investeringar. Om börsen nu är ett av de stora B:na (tillsammans med Bilen, Bostaden, Biffen, Butiken/Begäret). Och kanske ett av de svåraste för att finansbranschen kört runt i gamla hjulspår länge, så hade jag gärna läst ändå mer om det.
Slutligen
Å ena sidan gillar den optimistiska tongången som genomsyrar hela boken. Jag lämnas med känslan av att vi med några gemensamma men enkla förändringar i vardagen kommer lösa klimatkrisen. Mer grönt och mindre kött på tallriken, lägre konsumtion och förlängd livslängd på klädesplagg, samt flytta de sparpengar som går till hållbarare alternativ. Lägg till några klimatsmarta direktiv från politiker och sen är vi i hamn! Eller inte.
Å andra sidan skaver det innerst inne för vi behöver egentligen göra så mycket mer. För oss som haft klimatglasögon på ett tag saknade jag ibland en fördjupning och allvarligare ton. Men det blir ju inte lika lättsam och populär läsning. Stora beslut kräver ofta stora förändringar. Och det räcker inte med några tweekade vanor och nudging, nu behöver vi en hård tackling!
Vill du också ta del av boken Gör skillnad! så kan du lyssna på den via Nextory. Och vår kod Minimalisterna ger dig fortfarande 30 dagar gratis läsning och lyssning hos Nextory. Koden gäller nya kunder (nya e-postadresser) fram till 31 oktober 2019. Läs boken, sätt på dig klimatglasögonen och börja göra skillnad du också! :)
Har du läst boken och vad tyckte du i så fall? Eller har du läst någon annan bra bok om klimatet och en hållbar livsstil som du kan tipsa om?
I år har jag känt att hösten har sprungit ifrån mig. Jag gillar inte att rusa fram mot helg eller ledighet, utan vill hinna ta vara på och njuta av vardagen och årstidernas skiftningar. Andas in den friska höstluften, se hur färgerna sakta ändras, vara utomhus tillsammans och fysiskt hinna ta in att det är höst i trädgården och naturen.
Egentligen tycker jag inte att jag haft tidsbrist, men däremot har jag haft energibrist. Jag har helt enkelt inte haft energi nog att styra upp saker jag och familjen velat göra i önskad omfattning. Det kan ju lätt bli en nedåtgående spiral av att inte orka göra saker som faktiskt skulle ge energi, och därför får man ändå lägre energi.
Det är så lätt att fokusera på att försöka få mer tid och pengar i livet. För det är så konkret. Men egentligen är det ändå viktigare med mer energi i livet. För när du har energi så blir allt roligare, uppgifter upplevs lättare, du har mer tålamod och orkar ta tag i utmaningar som behöver lösas. Med mer energi tänker du klarare och får automatiskt mer gjort på kortare tid.
Medan om du har brist på energi så spelar det ingen roll hur välplanerad dagen är, det är ändå svårt att vara produktiv. Du får färre saker gjorda, med mindre effektivitet och förmodligen gör du dem mindre glädjefyllt. Med låg energi spelar det mindre roll hur mycket tid och pengar du frigjort. Du orkar ändå inte göra något konstruktivt av det.
Dessutom hänger energinivån i mångt och mycket ihop med vårt humör. Har du mycket energi är det större sannolikhet att du också är på gott humör. Medan när du är trött och energilös blir du lätt på sämre humör och mindre balanserad.
Men vad kan man göra för att få mer energi? Jo du kan börja med att:
Identifiera vad som ger dig energi. Oavsett vad du vill förändra i ditt liv så är medvetenhet ett första steg till förändring. Så bli helt enkelt medveten om vad som får dig att känna dig utsövd, mer kreativ och på bra humör.
Ta fler pauser. Som de flesta av oss vet vid det här laget är det inte den som lägger flest antal timmar på jobbet eller framför datorn som får mest gjort. Fundera över hur du bäst tar pauser att samla energi. En promenad i dagsljus, ett träningspass, en stund i vilrummet på arbetsplatsen, en fika med kollegor eller en AW med vänner?
Planera in det som du skrivit på 1 och 2 i kalendern. Det kan kännas motigt att planera in ytterligare aktiviteter i en redan fullproppad kalender. Vem har inte tänkt att ”jag gör det/hör av mig/bokar in det när det lugnar ner sig”?. Men att göra saker som ger dig energi kommer göra att allt det där andra i kalendern, liksom livet i övrigt, upplevs lättare och roligare.
I den mån det är möjligt är det även viktigt att ta bort saker som tar mer energi än det ger, oavsett om det är människor, prylar, situationer eller aktiviteter.
Själv har jag under hösten slarvat med de aktiviteter och prioriteringar som gör att jag laddar mitt batteri, som; tillräckligt med sömn, regelbunden träning, bra mat, komma ut i naturen och träffa vänner. Och som jag skrev i punkt 1 ovan, medvetenhet är ett första steg till förändring, så bara att jag nu har identifierat att jag är tröttare än vanligt, och vet att det finns parametrar där jag inte optimerat för min energinivå, så kan jag åtminstone resten av hösten aktivt försöka göra något åt det. Helt enkelt genom att prioritera annorlunda och göra precis som jag skrivit i steg 2 och 3, ta givande pauser och lägga in energifyllda aktiviteter i kalendern.
Självklart kan det även vara viktigt att ta hänsyn till perioder när man av förklarliga skäl har lägre energinivå, och att då inte boka in för mycket så att man blir ändå tröttare. Men i det här inlägget vill jag framhäva vikten av att prioritera ”energy management” i en era när många pratar om ”time management”, samt att det gäller att identifiera och göra aktiviteter som ger just dig energi.
Håller du med om vikten av att försöka optimera energinivåerna? Och har du koll på hur du bäst fyller på ditt batteri under framför allt hösten? :)
Det tog ett par år innan jag var övertygad om att second hand var för mig. Jag såg mig länge som en person som gärna donerade kläder (och prylar) som jag rensade ut, till second hand. Men jag var betydligt sämre på att köpa begagnade kläder till mig själv. Till barnen har jag aldrig haft problem att hitta kläder second hand, men så är ju noggrannheten med passform sällan densamma för en 1 – 5 åring som till en 35-åring.
Generellt är vi svenskar bra på att skänka till second hand, men desto sämre på att köpa dito. Vi svenskar skänker ca 3,8 kilo textil till second hand medan vi enbart köper ca 0,8 kilo. Så var det även för mig. Tills för tre år sedan när jag började ge den en ärlig chans. Nu kan jag konstatera att det finns vissa klädesplagg som jag nog aldrig kommer köpa nya igen. Helt enkelt för att det finns så pass bra alternativ på begagnatmarknaden till ett bättre pris och till betydligt mindre miljöpåverkan. Och jag har sällan akuta klädbehov kring dessa plagg, utan kan vänta en månad eller två tills jag hittar rätt.
Så här kommer de 5 plagg jag inte längre köper sprillans nya utan enbart begagnat:
Skjortor. Jag använder ofta skjortor till vardags på jobbet. Vid varje tillfälle jag haft behov av en ny lång- eller kortärmad skjorta har det inte tagit många veckor innan jag kunnat fynda en lämplig second hand.
Jeans. Tidigare ägde jag ett par jeans och köpte nya när de gamla gick sönder. De senaste jeansen köpte jag på Tradera för 200 kr, de sitter som en smäck och jag insåg då att det är där jag kommer köpa ”nya” jeans framöver.
Klänningar. Genom att veta vilken typ av skärning, färg och mönster jag föredrar, blir det så mycket enklare att fynda klänningar second hand. Om jag är kräsen kring modell gällande skjortor och jeans, så är jag lite mer flexibel när det gäller klänningar.
Koftor. Vissa klassiska märken och modeller på koftor är regelbundet ute på second hand-marknaden. Ibland har jag provat en modell i butik, för att sedan kunna köpa den billigare via Tradera eller liknande.
Toppar. Diverse löst sittande sommartoppar kan jag gladeligen köpa second hand. Här är jag i likhet med klänningar väldigt flexibel gällande märken och modell. Undviker dock materialet polyester om jag kan då jag tycker det känns instängt.
I bilden nedan ser du några av second hand-köpen i min capsule wardrobe. Ett par jeans, en topp, en kofta en handfull skjortor och två klänningar.
Samtliga plagg i bild är second hand-köp, dvs numera stor del av garderoben.
Två faktorer som varit avgörande för att jag ska våga köpa mer second hand är:
Att jag lärt känna min ”stil” på kläder. Den har förändrats sedan åren innan barn, men nu vet jag vilka färger, mönster och typ av kläder jag trivs i och känner mig välklädd i.
Att jag identifierat ett par märken på skjortor, jeans och koftor som jag vet att jag trivs i, vad märkets kvalitet går för och exakt vilken storlek som sitter bra på mig.
Eftersom stor del av second hand-shoppingen sker online numera och inte möjliggör att du provar kläderna innan köp, är de två punkterna ovan viktiga för att minimera felköp.
För att ta reda på din ”stil” och vilka kläder du trivs bäst i, skriver vi i vår bok Prylbanta om att göra en garderobsanalys när du ändå rensar garderoben. Det behöver inte vara komplicerat utan innebär helt enkelt bara att du funderar över vilka material, färger, märken och passform du trivs i och använder. Liksom om de plagg du inte använder har någon gemensam nämnare. Att få klarhet i vilken kjollängd, jeansmodell, halsringning, mönster och färger du trivs bäst i underlättar såväl utrensning som framtida (second hand-)shopping.
Visst har det hänt att något plagg inte motsvarat förväntningarna vid köp, att det fanns någon fläck som inte syntes på bilderna eller att klänningen inte satt lika bra som förväntat. Men när jag väl lärt känna min stil och vilken storlek jag har i vissa märken, så har 9/10 plagg jag köpt second hand passat perfekt till ett minimum av nypriset.
Har du några plagg som du så gott som alltid köper second hand? Eller är du där jag var för några år sedan och har svårare för att köpa kläder second hand jämfört med att skänka plagg dit? ;)
När jag började läsa på och ge min in i djungeln kring ekologisk hudvård, konstaterade jag att en av de första produkterna jag ville byta ut mot en ekologisk variant var min deodorant. Detta då deodorant är en produkt som absorberas av huden. Den tas alltså upp av kroppen jämfört med exempelvis schampo, tvål och balsam som du sköljer av på ett annat sätt.
Genom åren har jag testat en rad olika ekologiska deodoranter, vissa mer naturliga än andra, allt från naturlig saltdeo till deodoranter baserade på bikarbonat, men ingen av dessa levde upp till min förväntningar, vilka inte var allt för högt satta:
Dölja/minimera dålig lukt.
Inte ge fläckar på kläderna.
Så mycket mer krävde jag inte, men jag är en person som lätt blir varm och jag svettas nog lite mer än gemene kvinna. Vilket majoriteten av de ekologiska deodoranter jag testat inte kunnat hantera. Men för två år sedan fick jag tips om deodorant från c/o Gerd fri från aluminiumklorid, alkohol och parabener. Och hittills är detta den enda deodoranten som uppfyllt mina krav dag ut och dag in, utan att göra min besviken.
Den har en doft som fungerar för både män och kvinnor (unisex) vilket jag tycker är coolt. Bästa beskrivningen är nog att den doftar skog och mossa. :) Den finns även som neutral utan doft vilket också funkar. För deodoranten sköter verkligen sitt jobb och kan klara en svettig lämning på förskola, en intensiv dag på kontoret och ett tungt träningspass på det. Den kostar lite mer än en kemikeliestinn deodorant på mataffären, men jag föredrar ändå en ekologisk deodorant producerad av ett svenskt bolag, alla dagar i veckan. Dessutom känns det bättre i magen att stötta ett svenskt företag med fokus på ekologiska produkter, baserade på råvaror från naturen.
I samarbete med c/o Gerd får du just nu 25 % rabatt på hela c/o Gerd:s sortiment av ekologiska produkter om du anger koden: minimalisterna. Dessutom hittar du just nu deodoranten som kampanj hos c/o Gerd, och med koden minimalisterna får du ytterligare rabatt på det redan nedsatta priset. Koden fyller du i under fliken ”Presentkort” när du kommer till kassan och den är giltig på hela c/o Gerds sortiment till och med 31 oktober 2019.
Har du testat c/o Gerds deodorant och vad tyckte du i så fall? Eller har du någon annan favoritprodukt från c/o Gerd som du kan tipsa om?
Detta är ett samarbete med c/o Gerd, men orden och åsikterna om produkten är mina egna. Jag har själv använt deodoranten i två år vilket du kunnat läsa om på bloggen, bland annat här.
Det sägs att ett svenskt barn i genomsnitt har 500 leksaker. Det kan låta mycket, men många har betydligt fler (eftersom 500 är just ett genomsnitt :) ). Under åren har vi identifierat ett par grundläggande förhållningssätt för att inte låta barnrummen, eller övriga hemmet också för den delen, svämma över av leksaker.
Nedanstående förhållningssätt har vi övat på och blivit allt bättre på att applicera med tiden. Även om min längtan efter ett tredje barn satte vissa käppar i hjulet för främst den första punkten nedan, så har det övat mig i förnöjsamhet och tillslut lyckades jag rensa ut och låta bebissakerna leva vidare på annat håll. Här kommer våra tips för att undvika leksaksberg:
Rensa regelbundet. Barn utvecklas i en rasande takt när de är små. Så snart de tröttnar eller växer ifrån något försöker vi rensa ut det. Pussel som de växer ifrån, böcker eller leksaker de inte längre läser och leker med. Här är en fördel att känna någon man kan skänka det till, så minskar risken att leksakerna ”fastnar” på vägen ut. Likaså är ett tips att våga rensa bort och lägga undan osäkra saker i förrådet, för att se om barnen faktiskt saknar leksaken.
Vi passar på att rensa tillsammans med barnen inför någons födelsedag eller julfirande. Då fungerar argumentet att det behöver göras plats för nya leksaker. Samma sak om det vid andra tidpunkter kommer in flera nya böcker eller leksaker – då prylbantar vi tillsammans. När barnen blir större kan de själva få vara med och sälja leksakerna och köpa något annat för pengarna.
Begränsa inflödet. Att begränsa inflödet är en utmaning för många småbarnsföräldrar, men genom att tänka till innan vid kalas och andra högtider går det. Finns det exempelvis något barnen faktiskt behöver som ni kan önska av mor- och farföräldrar? Kan flera personer gå ihop och köpa något större så att det blir två rejäla saker in istället för tio små? Måste ni föräldrar verkligen köpa presenter till era barn eller räcker det med alla andras gåvor och så sätter ni av pengar till barnens sparkonto istället? Läs mer här om hur vi minimerade antalet paket vid 4-åringens kompiskalas och ändå fick ett nöjt barn. :)
Att även tänka till i andra sammanhang och inte ”okynnes-köpa” saker till barnen i tid och otid, gör såklart att inflödet minskar. Våra barn får aldrig några leksaker när vi är och handlar på mataffären och vi tar inte med dem in i leksaksaffärer mer än i undantagsfall. Med andra ord undviker vi många onödiga frestelser för barnen.
4-årskalas. 8 barn. 1 present.
Äg inte allt. Att fatta ett aktivt beslut att inte behöva äga allt kan vara väldigt befriande. Genom att regelbundet låna böcker på biblioteket slipper vi äga så många egna böcker men kan ändå ha stor variation som följer barnens utveckling. Likaså finns det vissa pysselsaker som barnen gärna skulle vilja ha hemma, men som vi känner att det faktiskt räcker att de ha daglig tillgång till genom förskolan. Och vissa leksaker kanske det räcker med att barnens kompisar har, så kan man själv komplettera med andra leksaker.
Jag tycker inte ovanstående är att hämma barnens utveckling eller inte låta dem få utlopp för all kreativitet. Utan snarare visa på att man inte behöver äga allt. Och jag tror dessutom det blir roligare om vissa saker enbart finns hos kompisen eller på förskolan, än att ha full tillgång till allt tänkbart roligt jämt och ständigt.
Ett bonustips om du tycker det är mycket leksaker i hemmet men det av oklara anledningar inte går att rensa ut, är att rotera leksaker. Då lägger du helt enkelt undan en låda med leksaker och ställer i exempelvis förrådet eller på vinden, och sedan tar du fram dessa leksaker och byter ut mot andra leksaker i lådan. Plötsligt har barnen en hel låda ”nya” leksaker som de kanske till och med glömt bort att ni ägde.
När vi bodde i en liten lägenhet med barnen roterade vi leksaker som duplo och tågbana istället för att ha båda dessa stora set med leksaker framme jämt. Likaså med böcker, när vi vuxna tröttnade på att läsa samma böcker om och om igen, fick de flytta till förrådet en period. :)
Vilket är ditt bästa tips för att undvika ett överflöd av leksaker till barnen?
