Lappa, laga och vårda

I samarbete med Blocket.

Slit och släng? Nej, det känns väl ändå såå 90-tal, nu är det vårda och laga som gäller! Och när behov inte längre finns – sälja vidare. Genom att ta hand om våra saker och reparera vid behov så håller de längre. Fördelen som minimalist är att det som blivit kvar eller införskaffats ofta är noga utvalt och därför vill man både ta hand om och varsamt reparera när något går sönder.

Samtidigt köper vi och många andra prylar second hand, och ibland går ju faktiskt prylar som har använts mycket och av många sönder och behöver lagas. Vilket är en av anledningarna till att företaget Blocket har blivit med bok! ”Bättre begagnat – Vårda och laga det du har” heter den.

En bok som borde stå i många människors bokhylla med tanke på att 1 av 3 svenskar inte brukar laga prylar som gått sönder. Vilket kanske inte är så konstigt när kunskapen om hur man reparerar och vårdar i större utsträckning finns i den äldre generationen. Där kan den här boken fungera som en brygga av kunskap mellan generationer.

Att vårda och laga handlar om omsorg och hållbarhet. Att vårda och laga är att värna våra barns framtid. För vi måste ta slut på den slit och släng-fest som pågår som om morgondagen inte fanns. För det gör den. Men frågan är hur den kommer se ut?

Nedan berättar jag om två sorts prylar vi köpt samt sålt på Blocket och hur boken har hjälpt oss att fixa till dessa.

Barncyklar
Vi har köpt (och sålt) alla barnens cyklar via Blocket. På två av dem har handtagen varit väldigt slitna och spröda så som plast och gummi kan bli efter några år utomhus. Så dessa har vi bytt ut mot nya fräscha, men vissa handtag kan vara omöjliga att få av.

I boken tipsas om att sticka in en skruvmejsel mellan styret och handtaget, och sedan spruta in såpvatten. När jag testade knepet gick det hur lätt som helst att få av handtaget, och samma lika för att få på det nya. Enkelt och genialiskt knep och boken ”Bättre begagnat” är fylld med sådana!

Barnvagn
Barnvagnen nedan köpte vi via Blocket när vi fick lillebror år 2016. Nu när båda barnen kan cykla till förskolan är det dags att sälja den. Men precis som med en bil, behöver en barnvagn service då och då.

Så nu inför försäljning fick den sig en riktig rekonditionering där vi följde bokens steg för steg-guide kring hur man kan gå tillväga för att rengöra barnvagnar och vad man ska tänka på. Allt ifrån tvättråd av klädseln till tips kring rengöring av hjul, fjädring och broms. Som tack fick vi, som du ser nedan, en otroligt fräsch vagn redo för en ny familj.

En rejäl rengöring av barnvagnen är något jag nu i efterhand önskat att jag gjort även medan vi använde vagnen. Men det är väl med barnvagnar som med bostäder, att de aldrig är i så fint skick som inför försäljning. :) Och jag är övertygad om att den timme jag lade på att rengöra vagnen, kommer ge ett högre slutpris vid försäljningen.

Boken ”Bättre begagnat – Vårda och laga det du har” kan vara en lämplig gåva till någon som ska flytta hemifrån eller till någon som gillar att köpa och sälja saker second hand. Fram till 2 oktober finns den till specialpris här. Och för dig med lägre behov – be ditt lokala bibliotek köpa in boken så finns den att låna när behov uppstår!

Har du något där hemma som behöver repareras, vårdas eller fräschat upp för att sedan säljas?

Att rensa garderoben i teorin och i praktiken

I teorin är det så mycket som upplevs enkelt. Inte minst när det kommer till minimalism och att prylbanta. Det är ju bara att göra sig av med allt man inte använder och behöver. Men även en enklare livsstil kan kräva svåra beslut och vägen fram är inte alltid så rak som den verkar.

Ta exempelvis en sådan sak som att rensa garderoben. I teorin är det ju bara att ta ut alla kläder ur sina förvaringsutrymmen och gå igenom dem ett och ett för beslut; spara, sälja, skänka. Spara, sälja, skänka. Lägga i olika högar och sen tillbaka med plaggen som ligger i spara-högen och ut med de övriga högarna.

Men i praktiken uppstår ofta väldigt många frågor och känslor längs vägen, som gör den teoretiska raka vägen, guppig och svårnavigerad:
Tycker jag om den här?
Hur känns den egentligen?
Är den bekväm?
Åh, den här gamla fina!
Men hur sitter den?
Känner jag mig snygg?
Kommer jag verkligen inte använda den här mer?

Vilket är orsaker till att många har fulla garderober med många plagg som, av olika anledningar, inte används. Men som ändå hänger där och tar plats år ut och år in.

Lösningen? Använd plaggen! Tvinga dig att använda plaggen som du känner osäkerhet kring och som du sparar fast de bara fått hänga på sin galge eller ligga orörd i en byrålåda senaste året. Inte bara prova dem, utan använd dem en hel dag. I slutet av dagen bör du ha svaret; spara, sälja eller skänka?

På det sättet får du svar på varför du behåller ett plagg, eller varför du låter något lämna garderoben. Med tiden kommer du lära dig mer om vad du känner dig bekväm i, vilka material du föredrar, vad som är bekvämt, och vad som är din ”stil”. Och minst lika viktigt; vad du inte använder och därför heller inte ska införskaffa oavsett hur billigt och snyggt plagget är på sin galge i butiken eller på bild i webbshoppen.

Och har du inte testat galgtricket, så är det också ett utmärkt sätt att svart på vitt få reda på vilka klädesplagg du faktiskt använder, och vilka som bara tar upp plats i garderoben. :) Läs mer här.

Har du lätt för att släppa taget om kläder och rensa i garderoben? Eller fastnar du längs vägen av olika anledningar?

To do-listan ska inte ta slut

Har du också en oändlig to do-lista eller att göra-lista som aldrig tycks ta slut? Kanske fylls den till och med på i snabbare takt än du hinner beta av? För många människor ser det ut så på såväl jobbet som hemma.

En vanlig konversation hos oss kunde tidigare se ut så här:
– Hur var din dag? frågade sambon.
– Den var bra, svarade jag. Men jag hann inte göra allt som stod på att-göra-listan, sa jag med en frustrerande suck.
– Det säger du ju varje dag, sa han med ett litet leende.

Och så var det, jag hann aldrig göra allt på to do-listan, ”livet” kom liksom alltid emellan mig och mina listade ambitioner, och det stressade mig och skapade stor frustration. Tills polletten föll ner att to do-listan inte är till för att ta slut. Den är inte skapad för att bockas av helt varje dag, varje vecka eller ens någonsin.

Jag tror de flesta instinktivt känner att man vill bocka av allt från sin to do. Men då får många av oss inte göra annat än att stressa runt för att administrera livets alla små och stora projekt. För om du inte kan känna lugn förrän to do-listan är avbockad och slutfört. Då kommer du förmodligen aldrig hitta lugnet. För alla har vi listor, fysiska, mentala eller digitala, som regelbundet fylls på igen.

Självklart kan man välja ut vissa saker som behöver göras just precis idag, och titta igenom listan och prioritera veckans viktigaste göromål. Jag börjar exempelvis oftast arbetsdagen med att skriva ner tre MIT, varav någon ibland står på to do-listan också.

Men det jag menar är att vi måste låta to do-listan få växa utan att det skapar stress, och ändå kunna hitta ett lugn. Det krävs ett visst förhållningssätt för att inte stressa upp sig och känna frustration över att aldrig bli klar eller över att inte lyckas bocka av allt på den där listan idag heller.

Jag brukar tänka att när to do-listan är tom är jag död. Det låter lite drastiskt, men jag tänker att listan inte är skapad för att bli helt tom, utan snarare att den speglar delar av livet och det som händer i livet. Men så är jag en person som skriver ner ganska mycket i to do-listan för då vet jag att det står någonstans och jag behöver inte tänka på det eller använda hjärnan till att komma ihåg det. Lite som att jag tömmer hjärnan någonstans och gör plats för annat. :)

Det här förhållningssättet fungerar för mig för att inte stressas upp och minimera frustrationen av att allt som står på listan inte bockas av. Och för den som undrar så använder jag appen Things för alla mina att-göra-saker.

Hur är det för dig, vad är din relation till to do-listan? Och kan en oändlig att göra-lista som aldrig tycks ta slut stressa dig? :)

Vad vill du ge i arv?

Arv är inte att lämna något åt andra. Det är att lämna något inom andra. Ofta får dock det förstnämnda väldigt stort fokus i samband med arv, för att det är så konkret och för att vi ofta har starka minnen och känslor kopplade till prylar. Men visst är det egentligen det där sistnämnda som är det viktigaste?

När det gäller ärvda prylar så lägger vi på ett lager och tankar och känslor på prylarna vilket ibland kan göra att vi agerar irrationellt. Särskilt i ögonen på någon som kommer utifrån och inte har samma relation till sakerna.

Exempelvis en ärvd stol. För en utomstående person är det just bara en stol, några träbitar som satts ihop till en sittmöbel. Medan det för en annan person kan vara stolen som mormor alltid satt i och som känns omöjlig att göra sig av med för den genererar så mycket känslor och minnen. Men det är ju egentligen ”bara” en stol.

Det är lätt att fastna i tanken på att lämna kvar fysiska ägodelar eller kanske pengar till barn och barnbarn. Men visst finns det många som lämnar kvar mycket annat som egentligen var det vi uppskattade med personen; upplevelser tillsammans, sunda värderingar och goda beteenden som speglas i personens handlingar och sätt att vara och leva. Det som ofta tar tid, kräver prioriteringar och en god vilja, i större utsträckning än vad det idag krävs för att lämna efter sig en större mängd prylar.

Det arv vi ger våra barn och eventuella barnbarn sträcker sig så mycket längre än att lämna efter oss mängder av materiella saker eller en summa pengar. Kanske borde vi fokusera mindre på att lämna efter oss fysiska saker i hopp om att våra släktingar ska vilja förvalta dessa.

Det ena behöver såklart inte utesluta det andra, och ett par utvalda minnessaker kan såklart fylla ett värde den dag man inte längre finns kvar. Men det kan vara värt att fundera över vad som väger tyngst och vad du vill att andra ska minnas av dig. Och se till att det speglar hur man lever och prioriterar i sitt liv.

Nu är jag väldigt nyfiken; vad tycker du kring detta? :)

Därför blir du inte lycklig av prylar

Prylar och andra materiella saker är inte det som gör oss långsiktigt lyckliga. Trots det är samhället i mångt och mycket uppbyggt kring konsumtion, pengar, status och prylar. Vilket gör att många strävar efter materiellt välstånd och att visa upp sin exklusiva bil, märkesväska eller senaste dyra vad-som-helst. Och många upplever faktiskt lycka när de köpt sin bil eller märkesväska. Men hur kommer det sig egentligen att vi inte blir långsiktigt lyckliga av det som på kort sikt faktiskt kan göra oss glada?

Kortfattat är svaret att det beror på hjärnans förmåga till anpassning och tillvänjning.

Hjärnan vill alltid spara energi, det vill säga minimera energianvändningen. Vår hjärna är endast 2 procent av vår kroppsvikt, men tar 20 procent av den energi som kroppen använder hela tiden. Och ett sätt att spara energi för hjärnan är att vänja sig. Allt som är nytt; nya händelser, nya människor och nya prylar, kommer behöva mer energi och uppmärksamhet samt få hjärnan att utsöndra mer dopamin (lyckohormonet eller må-bra-hormonet).

Men med tiden vänjer sig hjärnan. Den exklusiva bilen blir den gamla vanliga bilen och märkesväskan blir bara en bland flera väskor. Detta för att hjärnan annars ständigt skulle gå på högvarv hela dagarna. Nu kan den gå på lågvarv i det som är bekant. Du har säkert cyklat eller kört bil till jobbet utan särskilt mycket tankekraft vissa dagar, för att du har åkt samma sträcka hundratals gånger förut.

Så initialt får du starkt dopaminpåslag när du köper eller upplever något nytt. Just för att det är nytt för hjärnan och något som ger variation. Men därefter anpassar sig hjärnan och vänjer sig till det som nu inte längre är så nytt, och därför ger samma pryl eller upplevelse, inte samma dopaminpåslag efter en tid. Förrän du konsumerar eller upplever något helt nytt igen.

Och är man inte medveten utan låter känslorna och impulserna styra, så är det lätt hänt att hamna i en negativ spiral av konsumtion som kortsiktig belöning. Som behöver efterföljas av ständig ny konsumtion för att få samma härliga känsla av dopaminpåslag. Precis samma negativa dopamin-spiral som kan generera spel- och alkoholberoende.

Medvetenhet är ett första steg till förändring. Att bli medveten om att den härliga dopamin-känslan bara är kortsiktig, att den kan ”lura” dig och skapa beroenden. Samt att du ju faktiskt kan får den även på andra mer hälsosamma sätt – genom exempelvis träning. Och som du nog förstått vid det här laget; det är inte dina kortsiktiga konsumtionskickar som kommer göra dig långsiktigt lycklig.

Kan du känna igen dig i ovanstående hos dig själv eller hos andra i din bekantskapskrets? ;)

Höstens nystart och prylbantning

För mig ger hösten en starkare nystartskänsla än vad nyår ger. Kanske är det för att jag varit ledig längre, kommit in i ett lägre tempo och fått tid att reflektera mer under sommaren. Och utifrån detta känner ett slags avstamp med nya möjligheter inför hösten och kvarvarande del av året.

När man vill göra någon form av nystart sker det ofta en genomlysning på ett eller annat sätt kring nuläget och vardagen, samt hur den stämmer överens med ens förväntningar och värderingar. Men också kring innehållet i garderoben och prylar. Om dessa stödjer hur man vill leva och ens värderingar. Åtminstone är det så för mig.

Så var kommer jag att prylbanta nu under hösten?

Böcker. Vi har börjat läsa kapitel-böcker för barnen (just nu serien om Musse & Helium) och en helt ny bokvärld (och sagovärld) har öppnat sig. Det gör också att många andra böcker kommer få lämna hemmet. Böcker vi läser sällan, böcker barnen inte väljer längre och kanske några böcker vi vuxna heller inte väljer längre i vår egen bokhylla. :)

Kläder. Corona har fått mig att inse att jag kan leva med en betydligt mindre garderob. Permanent. Jag tror faktiskt att det som hänt nu för oss med kontorsjobb är revolutionerande och att det kommer vara enklare att arbeta hemifrån regelbundet framöver. Att både tekniken och acceptansen kommer finnas på ett helt annat sätt. Och då kan jag ha färre klädesplagg i vardagsgarderoben. Jag börjar med att hänga undan ett tiotal plagg för att se om jag saknar dem under hösten.

I träningsgarderoben kommer också viss utrensning ske på grund av stort slitage, jag tränar trots allt 3-4 gånger i veckan året runt, det sliter på vissa plagg.

Och barnen har som vanligt växt extra mycket under sommaren, så även i barnens garderob behöver det ske viss utrensning där för små plagg ska få nya ägare. Nya kläder finns ofta att hämta i förrådet, ärvda från äldre kusiner, hållbart och tacksamt.

Pryttlar. Efter två år i hus har vi insett att vissa saker som vi hade när vi bodde i lägenhet, finns det inte behov eller samma naturliga plats för i huset. Några ramar, någon ljusstak och prydnadssak (japp, någon enstaka sådan har vi). Nu när det gått en tid och sakerna inte hittat sin plats känns det enklare att släppa taget och skänka dem vidare. De hittar förhoppningsvis sin plats i någon annans hem helt enkelt.

De fyra S:en – Spara, Sälja, Skänka eller Slänga? Vad gör vi då med det vi släpper taget om. Tidigare försökte jag alltid sälja kläder som fortfarande var i gott skick, men ibland när energin är låg eller tiden mer knapp, räknar jag snabbt ut vad det kommer ta i tid och vad den totala intäkten i bästa fall kan tänkas bli. Och så slutar det ofta med att jag accepterar den förlusten till förmån för att bli av med sakerna i närtid, och skänker dem till välgörenhet istället.

Böcker i gott skick och diverse pryttlar kommer också att skänkas till välgörenhet. Och jag är medveten om att det är en förmån att ha det valet, att inte behöva vända på varje femtiolapp.

Hur är det för dig, brukar du också känna en nystart inför hösten? Och var planerar du att prylbanta i höst?

Vi odlar inte för att vi måste

Att odla i pallkragar i sin trädgård eller kanske i balkonglådor för den som bor i lägenhet, kommer i de flesta fall inte vara en ekonomisk kalkyl som går ihop. Det är vi fullt medvetna om och vi odlar inte för att vi måste. Vi odlar för att det ger oss mer tillbaka än det kostar, men i helt andra valutor än pengar. Det är snarare en kalkyl där vi byter pengar och tid, mot energi, glädje, lugn och tillfredsställelse.

Energi genom att göra något konkret, vara kreativ och få skapa med händerna. Glädje i att se barnen springa ut för att hämta smultron eller spontant tugga i sig en bit grönkål, eller glädjen i att ha lyckats odla något nytt för året. Lugn av att pilla bort vissna blad, vattna och plocka lite ogräs. Och tillfredsställelse i att se något växa från ett litet litet frö till något stort och ätbart som en zucchini eller yviga tomatplantor.

Och egentligen är det väl det som är det viktiga? Inte att vi ska fundera över om vi går plus eller minus ekonomiskt på våra odlingar. Utan att kunna värdera det vi får lägga ner och det vi får tillbaka, i helt andra variabler än pengar.

Tänk om vi generellt började mäta mer i termer som energi, lust, glädje, lugn, harmoni och tillfredsställelse. Hur skulle livet te sig då? Vad skulle vi prioritera, vad skulle vi lägga vår tid och energi på i större utsträckning än idag? Och minst lika viktigt; vad skulle vi prioritera bort. Och kan vi på något sätt göra mindre plats för det redan idag?

För mig är det viktigt att trädgården ger mer energi än den tar och blir en plats för återhämtning, snarare än ett jobbigt måste. För den som upplever att odlingar och trädgården enbart skäl ens tid, pengar och energi, är det kanske dags att låta odlingarna vila ett år. Allt har sin tid.

Hur är det med dina planteringar och odlingar i din trädgård, har du funderat på hur mycket tid och pengar du lägger ner, och vad den faktiskt ger dig?