Här om helgen hade vi barnkalas för storasyster som fyllde 4 år. Barnkalas kan ju vara en riktig mardröm för minimalistföräldrar ;) massa nya småpryttlar som tar sig in i hemmet i all välmening, men väldigt sällan behovsstyrda sådana. För hur ska 5-10 barn med föräldrar veta vad som går hem hos just ditt barn, att det inte redan finns en sådan bland barnets ca 500 leksaker (genomsnitt för ett svenskt barn), och sedan hitta det inom rimlig presentbudget.
Det är en näst intill omöjlig ekvation, vilket resulterar många onödiga presenter. Onödiga för miljön, onödiga pengar för föräldrarna och onödiga ytterligare prylar för barnet. Det tycks vara flera föräldrar som upplever det här och vi har fått många önskemål om att skriva hur man kan tänka kring just barnkalas. Så här kommer lite inspo!
Vi var tydliga redan på inbjudan om hur vi tänkte. Vi skrev att vi gärna köpte en större present mot att föräldrarna swishade 40 kr. Vissa kan säkert ha invändningar mot att det då känns som att man ”betalar” för att gå på kalaset, men jag tror de allra flesta med barn i kalasålder tycker det är ganska skönt att ”komma undan” genom att bara swisha pengar. Det skulle jag tycka utifrån egna erfarenheter kring hur svårt det är att hitta en lämplig present, inom barnkalasbudget till halvbekanta förskolekompisar för tredje kalashelgen i rad. Typ :) .
Ett bra alternativ till att skriva som vi gjorde är att ange mer specifikt vad barnet (och ni föräldrar ;) ) önskar. Något i stil med; ”Här hemma leker vi ofta med lego, ritar och pysslar, samt tycker om att läsa böcker. Så presenter i dessa kategorier går alltid hem, nytt eller begagnat spelar ingen roll.”
Alla föräldrar swishade pengar, och de kommentarer som kom var enbart positiva. Men kanske vågade de inte annat ;) Vad köpte vi då för present? Jo, det som stått högst upp på storasysters önskelista sedan i höstas, nämligen pärlor, pärlplattor och tråd till pärlhalsband. Kitet du ser nedan i bild. Pengarna räckte även till en påse med bokstavs-pärlor som hon fick samtidigt.
4-årskalas. 8 barn. 1 present.
På kalaset var det totalt åtta barn och de flesta i 4-årsåldern, både tjejer och killar. Vi valde att inte ha uppstyrda lekar då barnen ändå är så pass små. Här kommer några andra punkter kring upplägget och vad vi bjöd på under kalaset:
- De flesta barn hade med sig någon teckning i ”present” när de kom, det var gulligt.
- När alla kommit bjöd vi på diverse blandad uppskuren frukt att grunda barnen med.
- Därefter öppnades paketet och vi hade fri lek.
- Sen serverades glasståg med hallon mm, ”nyttiga” chokladbollar och några kakor, se nedan.
- Vi skippade saft och bjöd på vatten med jordgubbar (gott!) och citronvatten istället.
- Avslutningsvis hade vi fiskdamm där påsarna innehöll ett par godisbitar, en fruktrem och en karta med klistermärken.
- Därefter fortsatte kalaset med en stunds fri lek innan hemgång.
Glasståg. Sista vagnen är gjord av mjölkproteinfri-glass (havrebaserad glass) toppen med bakverk som lätt kan anpassas utifrån allergier etc.
När vi på kvällen frågade storasyster vad som var det bästa med födelsedagen blev svaret ”Att mina kompisar kom på kalaset och att jag fick pärlor av mina kompisar”. Och då konkurrerade paketet ändå med en radiostyrd bil som hon fått av oss föräldrar på morgonen. :) Återigen kom presentpåsarna i tyg som vi hade till julklappar till användning, och det känns mer och mer självklart att fasa ut presentpapper/inslagspapper.
Vad är ditt bästa tips för att slippa få onödiga presenter till barnen vid kalas? Har du några generella bra tips kring upplägg och aktiviteter vid barnkalas?
Vill du läsa om andra barnkalas vi ordnat för barnen så hittar du dem här:
Barnkalas utan tillsatt socker
1-årskalas med återvinningstema
Hej! Låter som ett toppenbra minimalistiskt kalas, bra idéer! En kollega till mig berättade att hennes barns förskola hade infört idéen om att man på kalas ger födelsedagsbarnet en teckning med en fasttejpad ”guldtia” på, så får barnet själv välja present för det. Tycker det lät som en smart idé också.
Bra tips. Vi har inte haft barnkalas än men i år fyller storebror 5 år och då kommer det nog bli första kalaset. Tycker det svåraste är hur många man ska bjuda när det är kalas är så rädd för att någon ska bli utanför. Har jobbat inom förskolan och nu inom skolan och finns barn som aldrig blir bjudna…
Då kan man ju begränsa det till några få, då blir många utan inbjudan ändå och ingen behöver känna sig särskilt oönskad. Samtidigt undrar jag om barn verkligen far illa av att inte komma med på kalas. Jag var själv i stort sett aldrig bjuden eftersom jag inte hade kalas själv och bara umgicks med tre barn i klassen. Skulle inte ha tänkt en sekund att det skulle vara konstigt att inte bli inbjuden.
Det verkar vara en trend detta med föräldrars rädsla för social skam och att hamna ”utanför” och att inte göra exakt vad alla andra gör och få det alla andra får. Livet ser olika ut för olika människor, inget konstigt med det. I dessa individualistiska tidevarv är det märkligt att man förväntar sig att alla barn i en klass eller grupp ska umgås med varandra på sina födelsedagskalas. Mest är det ju en familjeanglägenhet faktiskt. Kalas med de kompisar man umgås med kan man väl vänta med långt upp i skolåldern dessutom.
Förstår förstås om det gäller ett barn med funktionshinder som av den anledningen blir drabbat av att inte bjudas in. Det är sorgligt om föräldrar medvetet väljer bort vissa barn av bekvämlighetsskäl eller annat.
Gillar tåget på bilden. Riktigt fint!
Jätteenkelt. Man bjuder alla i sin grupp alt enbart alla tjejer eller alla killar :)
Fanny, det är inte alltid man kan bjuda alla. I min sons klass är de 60 barn. Det går ju inte att bjuda alla. Det är jättesvårt villa man ska välja att bjuda. Särskilt när han dessutom har vänner utanför skolan också.
Så mycket trevligare det blev när det står att det ska bli en gemensam present istället för att bara önska sig pengar ? bra tips! I år fyller äldste sonen tre så vi tänkte vänta till i alla fall nästa år innan det är dags för barnkalas. Men vi var bortbjudna på ett i helgen och for lite illa av alla leksaker…
Hej,
Min svägerska körde för kanske 10 år sedan att det stod på inbjudan att sonen bara önskade sig en guldtia. Det var mycket uppskattat och något som alla föräldrar i sonens årskurs sen körde vidare på. Jag har själv inte ”vågat” göra det, men tänkt det så många gånger. Nästa gång kommer jag att göra det!
Tack för ett inspirerande inlägg i en alltid lika intressant och inspirerande blogg!
Vi har kört med en kalaskista skattkista, i inbjudan skrev jag
”Efter att ha inspirerats av ett inslag på tv4 ”Nyhetsmorgon” så har vi numer enligt tradition en kalaskista så för den som vill ha med sig en present så önskar sig födelsedagsbarnet en tiokrona ”guldpeng” till sin skattkista istället för paket.”
Och nu är det dags för kalas igen får se om jag kör samma igen eller testar något nytt ?
Egentligen tycker jag att det är superläskigt att bryta mot normen så men vill ändå göra det för miljöns skull
Bra idé med skattkisten och guldtia! :)
Ja, det är läskigt att bryta mot normen och sticka ut! Så kände vi också, nyinflyttade i området och allt. Men samtidigt kände vi att vi också kanske kan sätta något i rullning hos någon annan, att våga tänka lite nytt kring presenttraditioner vid kalas. Det återstår väl att se vid kalas framöver om någon tyckte detta var tillräckligt bra för att ta efter. ;)
Vår son önskade sig 4 guldpengar till sitt kalas, sen köpte vi en legomodell. Bättre än en massa små saker i present. Jag skulle uppskatta det som förälder. Smidigt o biligt.
Vet att föräldrar gått i hop o köpt en dyrare present från flera barn, men då måste du veta vilka andra barn som är bjudna…
Vi brukar köpa persentkort, tex på bio eller lekland.
Bra att skriva att det är ok att köpa en begagnad tex bok.
Här jag bor har det varit populärt och slå ihop flera barns kalas till ett, men jag kan tycka att det kan bli lite bökigt att hitta flera presenter på en gång. Så för några år sedan gick min son och två andra pojkar ihop och ordnade ett halloweendisco som födelsekalas (tror de var 8-9 år) Och för att det inte skulle bli besvärligt för föräldrarna att köpa presenter till 3 barn..och för all del slippa alla småpryttlar så tog killarna ett ”inträde” på 100:- som de delade upp emellan sig. Vi var tydliga i inbjudan med att istället för presenter så fick inträdet bli killarnas present och att de skulle delas upp. Man var lite orolig för hur det skulle tas emot av föräldrarna, men det blev väldigt uppskattat av föräldrarna.
Tack för bra inspiration till kalas! Och framförallt för att hindra inflödet av presenter. Jag gillade tanken på att alla salar till en gemensam present, så att den blir från alla kompisarna!
Jag läste om en annan smart grej: en klass som hade kommit överens om klasskalas, typ ett per termin. Då firades alla ungar som hade fyllt den terminen och alla fick typ en guldtia eller en tjuga inslagen i en fin ask. Föräldrarna gick ihop och fixade och sen hade man inga andra kompiskalas.
Har inga barn än men minns en av de bästa födelsedagspresenterna jag fick som liten :) På min födelsedagsmorgon ringde det på dörren och en av mina bästa vänner stod där med en bricka. På brickan låg det en fralla med ost/gurka, ett fat med uppskuren fruktsallad och ett glas oboy. Det var hennes födelsedagspresent till mig, och jag minns den en idag som en av de bästa.
Angående Evas kommentar där uppe, så ja .. barn kan fara illa av att inte få bli bjudna på kalas. Känslan av att det låg inbjudningar på alla andras hyllor, men inte min. Eller höra pratet på måndagen om hur roligt det var på kalaset. Och så låtsas att allt är ok och att man inte är ledsen. Det följer med mig även i vuxen ålder, att känna sig utanför även när man inte är det. Antingen får man bjuda några få, liksom närmsta kompisarna. Eller så får man bjuda alla. Man kan ju inte bjuda alla utom några få, i alla fall.
Man kan även dela en vanlig kaksort i mindre bitar så blir sockermängden inte så stor. Vi har kört med fruktsallad, rawfoodbollar och någon vanlig sort i miniformat. Presenter har vi sgt att ge pyssel eller upplevelser typ buo, teater osv.
Hej! När mina barn var yngre var det många kalas att gå på.Det mest stressande var att fixa present, vad härligt att det börjar göras annorlunda!Sen ville min dotter inte gå på alla kalas, hon ville hellre vara hemma och leka en lördag!
Inte alls relaterat till detta inlägg men något jag funderat över länge. Ni skriver ju ofta om att ni lånar saker (verktyg, trädgårdsgrejer mm) i minimalismens namn. Bra tycker jag att alla inte äger allt men, nu kommer mitt men, det bygger ju lite på att man själv äger sånt som andra kan låna. Vi är såna som ”har” ganska mycket grejer pga renoveringsprojekt och inte så minimalistisk partner och jag upplever lite att folk utnyttjar oss för att slippa ha saker själva. Det är ju såklart vårt eget fel för att vi köpt på oss det från början och återigen bra att det används men ni kanske kan diskutera kring detta i något inlägg
Ja! Detta upplever jag också! Vi har liksom er en hel del renovering att fixa med, en del större maskiner hyr vi givetvis men mycket införskaffas och då har vi ett par vänner i vår närhet som lånar en hel del. De lever själva minimalistiskt och det är ju hur bra som helst MEN att de ska kunna göra det bygger ju på att de kan låna av andra, tex oss. De har ingen bil tex. Men lånar vår ca 1 gång varje månad samt samåker tillsammans med oss till innebandyträningar och annat. Vi delar gärna med oss, det är inte det! Men vore intressant att höra resonemang kring detta! Nu känner jag att nästan bara upprepade vad du skrev? men så himla hög igenkänning!!!
Tack för otroligt inspirerande blogg och insta förresten! Jag blir bättre och bättre! ??
Handlar detta enbart om att låna prylar? Eller är det en generell obalans?
Nu kanske jag ser det hela i ett vidare perspektiv. Jag har heller ingen erfarenhet av att låna stora grejer som man kan tänkas behöva till en renovering.
Jag menar att det hela tiden sker en sorts givande och tagande i kompisrelationer. Att man inte nödvändigtvis måste kvitta en lånad pryl mot en annan utan att man byter ett lånat redskap mot någon annat som ej måste vara fysiskt.
T.ex. har jag har lånat prylar från nån och hjälpt denne vid flytt. Man tar in posten hos nån som är bortrest och passar varandras barn. Man skänker , lånar och får barn- eller gravidkläder. Man förmedlar kontakter eller rekomenderar en bra bok. Man äter kanske oftare hos en kompis men hjälper denne när den målar om lägenheten. Ju mer jag hjälper mina kompiser desto mer tycker jag personligen att banden stärks och mer får jag tillbaka.
Gällande balans så är det nog lite olika. I vissa relationer känner jag att jag får massor ”tillbaka”, som du skriver, i form av annat och då lånar jag med glädje ut allt men i vissa fall känns det inte så. Alltid vi som skjutsar, lånar ut hjälper osv. Och då känns det tråkigare.
Här har barnen både fått & gett ”cupcakesset” (kungsörnens färdiga) två påsar som blandas med vatten. Sedan har vi köpt fint strössel upptill. Kostar totalt ca 50:- och blir en kul & enkel aktivitet.
Bra idé med gemensam present :)
Men det var ju en bra idé! Något de kan baka ihop (om man nu inte är helt anti-socker). Tack för tips!
Dottern snart 5 och jag var på kompiskalas söndags, kompisen fyllde 4. Vi hade ägnat en halvtimme (minst!) åt att välja present i leksaksaffären och landade i ett Frost-pussel, glitterlim och klistermärke. Flickan som fyllde hade själv sagt att hon gillade Frost när vi frågade tidigare. Barnen satt i ring när hon öppnade och alla var ju sååå förväntansfulla när just ”deras” paket skulle öppnas. Hon fick många småpryttlar i olika burkar/askar. Tills slut var det dags för dotterns present. ”Jag vill INTE ha ett Elsa-pussel!!”. Åh, vad jag stålsatte mig för att sitta lugnt och bara le stilla. Vet ju att barn ofta säger så och att det bara är att hålla god min, men jag såg hur spänd dottern blev och väldigt osäker. Hon kämpade lika mycket som mig för att hålla masken men vad det slet i mammahjärtat att se. Tycker det här med presenter till barnens kompisar är sååå svårt. Så alla fina idéer här låter väldigt bra i mina öron.
Caroline, hur reagerade barnet som öppnade?
Så himla tråkigt att få den kommentaren när man ansträngt sig :(
När det gäller antalet gäster har vi gjort så att barnen får bjuda så många kompisar som ör de fyller, alltså fyller de fyra år får de bjuda fyra kompisar. Jag brukar försöka satsa på upplevelser eller pyssel-förbrukningsvaror när dottern gått på kalas.
Jag gillar verkligen hur ni fick till det med kalas och present ?
Tankar som slår mig när det kommer till att låna av varandra.Tänkte på Suss inlägg. Ni kanske behöver låna något någon gång, som inte är verktyg……Eller bli bjuden på hemmamiddag som tack för lånet.
Bra idé! Och att lansera idén tidigt. Våra barn har också haft kompiskalas sen de fyllde 3. 3-5 år har de bjudit ca 4 kompisar, men sen vid 6 hände något och önskan om att bjuda hela förskolegruppen/klassen kom upp. Mitt bästa har varit tvärt emot er att INTE ha så mycket fri lek. Ju fler barn desto mindre utrymme för det pga blir lätt mest stökigt. Särskilt nu när alla föräldrar går hem och en själv roddar 15 kids? Teman har varit kul tycker vi pirattema och rymdtema nu senast tex Pysslar själva ihop lekar och tävlingar på temat. Uppskattat!
Vad många bra idéer!!Det känns så skönt att höra att det inte bara är jag som gör annorlunda.
Jag känner mig stärkt inför dotterns kommande kalas.
Även om jag inte har barn så var det här ett himla intressant inlägg! Tack för det :)
Blir förvånad av er som skriver att man kan bjuda några få (och att man som förälder aldrig vet vilka andra som är bjudna) – jag trodde det var något som hände på 80-talet. Här har vi redan sen förskoletiden haft regel om att man bjuder alla pojkar, alla flickor eller hela gruppen (klassen nu i skolan). Det trodde jag var kotym överallt nu för tiden!
Gillar för övrigt blogginlägget mycket! Jag är så trött på allt skräp som handlas till alla födelsedagar. Som sagt, dåligt för miljön, städningen hemma, ekonomin… Tycker det känns så vemodigt med slit och släng.
Hittils har vi också sagt det, men när mängden av ena könet motsvarar storleken på hela min klass i lågstadiet så funkar inte det. (Andra könet är inte riktigt hälften, det är en stor klass och de andra klasserna på skolan i samma årskull ser ungefär likadana ut). Finns inte en chans att vi ska ha så många hemma tyvärr. Går man ihop med någon och har kalaset utanför hemmet kanske.
I andra barnets fall är de typ 10 av varje kön i klassen, betydligt enklare att bara bjuda ena gänget då.
Bjuder man in efter kön? Förlåt, men varför då?
Vi har slutat ha ”barnkalas”. Vi tycker helt enkelt inte det är roligt att ordna. Våra barn går i klasser med runt 70 barn (uppdelat i flera klassrum, men de har olika typer av grupper/uppdelning så att alla ändå är en klass) vilket gör att det skulle vara omöjligt att bjuda alla, även om vi hyrde lokal. Stora tjejen umgås i stort sett bara med en klasskamrat medan lillsyrran är/har varit kompis med vääldigt många både i sin och andra klasser. Svårt på bägge håll hur man skulle välja gäster.
De senaste åren har vi haft ETT kalas, utifrån tanken att som vuxen skulle jag inte ha flera 30/40-års kalas eller bjuda bara arbetskamraterna på en födelsedagsfest. På dessa kalas har vi bjudit morföräldrar, kusiner, samt de familjer vi umgås med på fritiden. Alltså mina kompisar med barn. Ett år fick också stora tjejen bjuda med sin kompis från klassen, men det blev inte riktigt samma sak då, för då kände dottern att hon behövde vara med den tjejen och hann inte umgås med de andra. I år kör vi en mindre variant av detta (bara morföräldrarna och en familj vi känner sen jag var liten där alltså min kompis föräldrar umgås med mina…), och så gör vi istället en utflykt tillsammans med den barnfamilj vi umgås mest med.
Tyvärr trodde vi först som de flesta andra att man ”måste” ha barnkalas, så vi har haft ett par stycken, vilket gör att barnen så klart gärna vill ha det igen. Min plan är att när de är lite äldre och själva kan välja gäster, städa och förbereda fika/aktiviteter (självklart med hjälp, men att det är deras projekt) samt att vi bor lite större, då får de ha kompiskalas igen.
Vår snart 8- åring har bestämt sagt att i år vill inte hen ha nåt kalas. Hen tycker inte om massa gäster och att de sjunger säger hen. Hen vill ha kalaset för enbart familjen. Förra året bjöd hen ett syskonpar på pysselaktivitet, fika och skattjakt i skogen.
Barnet i fråga har tröttnat på alla megastora kalas som det bjuds till rätt ofta och tackar bara numera ja när det är en nära kompis som fyller.
Snart 6- åringen vill bjuda två kompisar. Förra året bjöd hen ett syskonpar och en till kompis.
Känns väldigt lagom. På presentfronten skulle vi kunna göra nåt dock… :/
Har aldrig heller förstått detta att välja gäster efter kön. Vad lär det våra barn?
Det lär dem att det finns två kön, manligt och kvinnligt. En liten motvikt gentemot normen, dvs den övriga världen som säger att det finns fler kön eller inga kön alls. Man bör väl kunna få vara lite normkritisk och lära barnen att det finns fler perspektiv än ett? ;)
Varför bjuder man efter kön? Ja, i våra förskolor och skolor har det varit en möjlighet för att slippa bjuda alla. Vi bor tex i en trea och kan inte ha 25 barn hem. Kan tillägga att det här inte är något som jag har hittat på utan beslutat på föräldramöten sen flera år tillbaka. Jag har inget problem med att det är uppdelat så, men visst, det hade kunnat vara någon annan uppdelning? Alfabetiskt? Kronologiskt? (Vad föreslår ni själva för ett rättvist sätt, eller är det helt ok att några alltid blir utanför)? Själva poängen är ju att alla blir bjudna någon gång, det händer inte att det delas ut kort och samma barn aldrig blir medbjuden (usch, för mig skär det i hjärtat att tänka på det).
Sen ska jag också tillägga att det inte är obligatoriskt att ha något kalas alls – det bestämmer man ju själv. I vår nuvarande klass är det kanske lite fler än hälften som har haft barnkalas.
Sonen går i ettan, de är 24 i klassen. Vissa har hyrt en mindre gympasal (billigt av kommunen) och då kunnat bjuda hela klassen som har fått leka med alla redskapen. Ett par klasskompisar som fyllde sent på våren bjöd till grillkalas ute. Det är kalas i gympasalen nu till helgen, ingen samordning av presenter, så vi har köpt biokort.
Apropå att låna saker, min pappa har jämt lånat ut saker gratis; släp, partytält etc (ja, jag hjälper honom att rensa i garaget ibland!). På senare år har han tagit en symbolisk summa av folk han inte känner så väl. Föräldrarna bor på landet och det är mycket tjänster o gentjänster där. Han verkar inte bry sig, han vet väl att han kan få hjälp med annat. Fler kunde erbjuda ersättning när de lånar saker frekvent, det blir ändå slitage…
Som någon annan skrev – det är så barnen kategoriseras in i dessa fall; ponera att gruppen har 10 st tjejer och 10 st killar.
Då brukar det vara okej att lämna inbjudan i skolan om man bjuder enligt något av följande;
A) hela klassen
B) alla killar
C) alla tjejer
Att bjuda 5 tjejer och 5 killar – klart du kan det, men då får du se till att fixa inbjudan via annat sätt vilket inte är helt lätt idag pga GDPR då skolan inte lämnar ut klasslistor. Föräldrarna fick själva fixa det. Tror 25% är inte med, 25% har något fel osv.
Alltså är det enklast för alla parter med alternativ A, B eller C.
Hos oss skulle det iaf inte funka då båda barnen har det motsatta könet som en av sina bästa vänner. Då skulle det isf bli att bjuda ex alla tjejer plus en kille alt utesluta en nära vän som står högt på listan över vilka som ska bjudas…
Vi bjöd både tjejer och killar och det funkar ju finfint! Vi körde barnen som bor på samma gata + nära vänners barn. Vilket är de barn som födelsedagsbarnet umgås mest med sedan ett halvår tillbaka. Vi brydde oss inte om förskolegrupper etc, barnen som var bjudna går i tre olika förskolegrupper och på två olika förskolor. Så ganska blandat på olika sätt. :)
Hej, jag drömmer om att skaffa barn men det är inte ett alternativ just nu, ekonomiskt sett. Har läst alla dessa skaffa barn
-kalkyler och att man lägger ca 1 miljon på sitt barn tills det fyllt 18 osv, men så tänker jag att om man lever minimalistiskt så kan det väl omöjligt kosta såna brutala summor att ha barn? Det kanske är ett alldeles för stort arbete för er att räkna ut en kalkyl, men skulle verkligen uppskatta ett inlägg där ni diskuterar ämnet litegrann utifrån era egna erfarenheter! :)
Hej!
Så kul att hitta hit. Sitter just nu och planerar min dotters 1-årskalas för fullt. Hittade hit på grund av rullrånen. Har ni något recept på dessa? Visst var de sockerfria? Tack för en inspirerande blogg ??
Rullrånen är tyvärr inte sockerfria. De görs i ett speciellt rullrånsjärn. Det är barnens mormor som gör dem. Vi minimalister äter inte tillräckligt mycket rullrån för att kunna motivera ägande av ett rullrånsjärn ;)
Den här presentidèn gjorde succé på mitt barns första kompiskalas när hen fyllde fem. De swishade slantarna räckte till en hel rejäl kickbike som hen har velat ha jättelänge! Föräldrarna tyckte det var en strålande idé och flera sa att de skulle ta efter! Barnen hade ritat teckningar, flera hade plockat blommor och kom med stenar. Och mitt barn blev jätteglad för allt. Tack för att ni inspirerar!
Och något barn gav en ballong, för xöräldern hade kommit på att de hade i källaren som de inte använde!
Galet sen kommentar men..
Tycker dessa presentidéer med tex en guldtia var grymt bra! Har jobbat på förskola samt hjälpt till på syskonbarnets kalas och häpnats över vilka dyra presenter många ger. På min tid gav vi för max en 20lapp.(ok inflation men..) Nu verkar standard vara 100kr eller mer? 😳 Tänk alla dessa kalas barnen går på. Alltid är det ju nån/några i klassen som fyller år varje månad.
Ja, det blir både mycket pengar och mycket administrativt att ordna med presenter till alla olika barn.