Minimalism är så mycket mer än att prylbanta

För en tid sedan fick vi en fråga kring hur och om det här med minimalism och prylbantning har påverkat oss på det mentala planet? Och det har det verkligen gjort vilket vi tänkte försöka utveckla och beskriva i detta blogginlägg.

Prylar och kläder är bra startpunkter och för många naturliga inkörsportar till att börja värdeoptimera resten av livet. Där blir framstegen konkreta och tydliga, samtidigt som du sätter något i rullning när du påbörjar den processen. Något som du kanske inte förstod när du stod där och rensade i garderoben eller bokhyllan i början. Något som inte vi heller förstod när vi började experimentera med minimalism på olika sätt för 5-6 år sedan.

När du börjar fundera på vilka saker som egentligen adderar värde i ditt liv och vad som är viktigt för dig att ha kvar. Då spiller det tillslut över på fler av livets delar att börja ifrågasätta och värdeoptimera. Mår jag verkligen bra av att göra det här? Tillför de här åtagandena ett värde i mitt liv? Vilka personer ger energi och vilka umgås jag med av gammal vana?

Man kan säga att du börjar bli mer medveten. Istället för att gå runt i en dimma av omedveten acceptans kring sådant som egentligen kanske inte gör dig lycklig.

Det kan vara obekvämt och jobbigt att inse att man omger sig med saker, aktiviteter, åtaganden, relationer mm som man egentligen inte mår bra av eller som inte tillför värde i ens liv. Men det är också i den processen som man börjar öppna upp för att fylla livet med enbart det som man mår bra av och söka efter verktyg för att hitta det. När man väl börjat inse att man kanske inte lever helt i linje med sina värderingar, börjar man på allvar vilja skapa en förändring.

Om vi ska ta några konkreta exempel på mentala delar som förändrats hos oss eller saker vi gör idag som vi inte gjorde tidigare så är det:

  • Meditation. Vi har båda börjat meditera. Herr Minimalist har kommit betydligt längre än jag både i nedlagd tid och meditativa framsteg och fått uppleva många av de fördelar meditation har på livet.
  • Yoga. I perioder har vi båda utövat yoga och detta är något vi båda skulle vilja lägga mer tid på, för såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande.
  • Förnöjsamhet. En slags förnöjsamhet har infunnit sig i livet och en acceptans för hur vissa saker blev. Istället för en otålighet och missnöjdhet över att det inte blev perfekt eller helt enligt önskad plan. Mindre strävan efter mer och ”nästa” och mer acceptans.
  • Naturen. En önskan att spendera mer tid ute i naturen då det ger vår familj ett lugn. Nu när vi bor i hus har vi dessutom skogen runt hörnet och har sänkt tröskeln att ta oss ut.

  • Tacksamhet. Graden av tacksamhet över det lilla har ökat. Kan såklart även hänga ihop med åldern och att man blir mer varse om att livet är skört och kort. I perioder har jag skrivit tacksamhetsdagbok.
  • Nyheter. Vi kollar eller läser inte nyheter just för att vi insett att det inte tillför något positivt värde till vårt liv. De viktigaste händelserna får vi veta ändå, de tränger igenom ”bruset” (testa själv ska du få se :) ).
  • Lugn. Någon form av inre lugn har infunnit sig. Tidigare hade jag alltid fullspäckat helgschema, jobbade mycket och var involverad överallt. Det speglade en blandning mellan rastlöshet, otålighet och FoMo (Fear of Missing out) som det är betydligt mindre av idag.

Som vi ser på minimalism och prylbantning är det naturligt att du låter prylarna hamna i bakgrunden på livets scen, så att andra viktigare saker får kliva fram och ta större plats. Vad dessa saker är kan ibland vara svårt att veta initialt, men i processen med att börja fundera kring vad som verkligen tillför värde i ditt liv och vad som verkligen gör dig glad, så brukar det med tiden bli allt mer tydligt.

Har du upplevt att minimalismen spillt över även på mentala delar i livet efter att du börjat prylbanta och minimera bland kläder och prylar?

18 reaktion på “Minimalism är så mycket mer än att prylbanta

  1. Anonym

    Jag känner verkligen igen det ni skriver om tacksamhet. Det är så otroligt mycket som jag känner mig tacksam mot. Och det är inte längre saker utan det kan vara att kunna ta tiden att läsa en bok 15 minuter på morgonen liksom. Jag ser mig inte helt och hållet som en minimalist i det avseendet att jag fortfarande gillar att samla på muggar och shotglas från olika länder. Jag gillar även att shoppa även om jag gör det betydligt mindre nu än för 2 år sedan. Har läst er blogg i 4 år och även där känner jag en stor tacksamhet över att ni lägger ner så mycket tid och energi av att skriva bra inlägg som motiverar en att tänka efter före köp osv.

    Svara
  2. Marianne Andreasson

    Det stämmer oerhört bra det ni skriver. Jag skulle bara röja ett förråd för 1,5 år sen. Nu har jag ett helt annorlunda liv. Men det är på insidan det känns, medan det som syns på utsidan är att hemmet har färre saker. Jag tror det är just på insidan förändringen behövs om vi ska komma till rätta med all överkonsumtion och dålig hälsa orsakad av stress och otillräcklighet.

    Svara
  3. Anniie Nilsson

    Håller med på många punkter! Jag upplever också att min kreativitet har fått mycket större spelrum. Tidigare hade jag vanan att direkt köpa något som jag saknade eller hade behov av. Idag låter jag mina befintliga prylar användas till olika ändamål istället. I den processen krävs det att jag tänker utanför boxen, och min kreativa ådra får arbeta på ett sätt den inte gjorde innan. Det är så kul att hitta otippade lösningar på vardagsproblem!! :)

    Svara
  4. David

    Bra inlägg. Från min synvinkel känns dessa delar som kanske de mest fördelaktiga i en minimalistisk omställning. Just lugn och nyheter som ni nämner är jag helt med på. Har däremot lite stt jobba mot och se framemlt på andra punkter. Vidare tycker jag att många av de delarna är egenskaper och/eller inställningar jag görna skickar med till mina barn.

    /D

    Svara
  5. FruEfficientBadass

    ”Har du upplevt att minimalismen spillt över även på mentala delar i livet efter att du börjat prylbanta och minimera bland kläder och prylar?” Jamen ALLT! Jag ser det som en sorts vattenhjul där man kan halka in var som men du kommer med stor sannolikhet att komma i kontakt med någon av följande delar om du börjar, som Marianne skriver ovan, ”röja ett förråd”. För min del: Privatekonomi, meditation, tacksamhet, djupare relationer, mer vego, mer natur, mer slack i schemat, mindre karriär, mindre behov av distraktioner i form av resor etc, mer intresse för träning/hälsa. Minimalism kan vara den där lilla garntåten som sticker ut ur nystanet och har du väl börjat dra är det svårt att sluta.

    Svara
  6. Sebbe

    Jag är stort behov av hjälpmedel för klara av vardagen. T.ex. tyngdtäcke för min sömnsvårighet. Jag har stort vårdbehov, så de hjälper med tyngdtäcket.

    Jag är liksom 21 år gammal.. Innan jag börjar arbeta så kommer jag bli sjukskriven..

    Minimalism har gjort att jag vågar prova nya saker t.ex. ny maträtt. Fast just nu har jag svårt känna tacksamhet.. Det är svårt att vara glad samtidigt ha brutal smärta, så man gråter..

    Jag vet att livet är kort, men just nu går livet långsamt.. Jag vill gå ut och rida.. Men kan inte, pga talsvårigheter och tajt ekonomi (trots prylbantning, mindre införskaffande av prylar och mm)..

    Snart är det mentorssamtal på folkhögskolan.. Då får jag som vanligt höra kränkande frågor om min talsvårighet och få underkänt. När jag berättade att jag tyckte att överleva vardagen var viktigare än lyckas med skolan. Så tyckte hen det var allvarligt och vi borde prata om det på mötet..

    Jag vet att texten blev lång. Men jag mår inte bra (inte minimalists fel).

    Svara
    1. Amanda

      Sebbe! Har du hjälp av habilitering? En arbetsterapeut kan hjälpa dig, om du inte redan har den kontakten. Vill inte banalisera din upplevelse av skolans inställning till dig, men många dumma kommentarer handlar om okunskap. Då är det skönt att ha kontakt med en arbetsterapeut som har professionell kunskap. Jag har ett fysiskt handikapp och visst kräver det mer av mig än mina ”normfriska” kurskamrater. Hoppas du får det stöd du behöver.

    2. Moa

      Jag tycker det låter jättebra att det är viktigare att överleva vardagen än att lyckas med skolan. Underbart att du har upptäckt det redan när du är så ung. Och tragiskt att din mentor ännu inte har lyckats förstå detta…

      Hoppas du mår lite bättre snart! Det är tungt att må dåligt, och då får man vara ledsen. Ta hand om dig!

  7. Sebbe

    Jag glömde berätta att jag är tacksam att få vård, kunna åka på sjukresan och äntligen börjar få hjälp efter flera månader av väntan.. Det är tack vare minimalism, då jag lärde mig att hälsan är viktigare än ägodelar..

    Svara
    1. Sofia

      Jag hoppas du mår bättre snart och får hjälp med din hälsa!
      Kram Sofia

  8. Angelica

    Sedan min minimalistiska resa startade upplever jag att jag har mer fokus till mina barn och jag har hittat tillbaka till saker jag tidigare tyckte var roligt men som har hamnade i skymundan.

    I och med resans gång har jag även insett en riktigt jobbig sak som jag inte vet hur jag ska handskas med det. Min mor tar otroligt mycket energi från mig och gör mig ständigt på dåligt humör. Men jag älskar såklart henne i grunden och jag vill att mina barn ska växa upp med en god relation till sin mormor. Jag har försökt prata med min mor men ingen förbättring har skett under åren och jag inser att jag vill inte fortsätta leva såhär..

    Svara
    1. Marina

      Precis detta upplever jag också. Bröt med min mamma i juni och varken sett eller pratat med henne sedan dess. En stor sorg såklart och jag tänker ofta på henne. Har tre tjejer i olika åldrar och hade önskat att hon hade kämpat mer för att ha en relation med dem… just nu är den obefintlig. Men det är som det är. Vi som familj har fantastiskt bra och det är ändå kärnan i livet.

  9. Engiftfribarndom

    Sebbe, hoppas du får den hjälp du behöver! Du ska också ha rätt till extra stöd i skolan om du är i behov av det.

    Jag håller med ang inlägget. Vi har inte kommit in på meditation eller yoga men lever mer stressfritt med endast de åtaganden vi vill ha. Har slutat umgås med de som kanske mest tar energi eller där vi inte får ut så mycket av relationen.
    Vi flyttar till en småstad eftersom vi vill downshifta och leva enklare och mer minimalistiskt.
    Förut hade vi ej vågat och en del hade varit FOMO. Nu går vi vår väg och ser familjens bästa före samhällets normer. Men har säkert med åldern att göra också. Kunde riktigt känna skillnad när jag fyllde 30 – Hur vis jag blev 😊

    Svara
  10. Pingback: Värdeoptimerat eller tidsoptimerat, det är frågan du borde ställa i dig – Recovering Shopaholics

  11. fruminimera

    Att det har spillt över! Bara att påbörja ett tankesätt som trots sin popularitet inte går med strömmen har gett ringar på vattnat. Började en kort period in i minimalismen fundera ännu mer över ekorrhjul och ekonomi och har nu ekonomiska mål och livsdrömmar jag inte kunnat drömma om innan.

    Svara

Kommentera