Om du är som de flesta andra människor så använder du större delen av tiden endast en mindre del av din garderob. Detsamma gäller förmodligen din musiksamling där du större delen av tiden lyssnar på en liten del av all din tillgängliga musik. Och av den tid du spenderar på jobbet kommer troligen större delen av dina avgörande resultat från en mindre del av de uppgifter du lägger din tid på.
Denna typ av fördelning går att finna i nästan alla sammanhang och kallas ofta för Paretoprincipen. Det är en empirisk regel enligt vilken 20 procent av orsakerna står för 80 procent av verkan. Samma princip kallas även 80/20-regeln. Vad som gör denna princip så intressant ur ett minimalistiskt perspektiv är att Paretoprincipen rätt applicerad på din tid, dina pengar och ditt fokus nästan automatiskt gör dig till en minimalist.
För som minimalist går mycket ut på att eliminera de onödiga 80 procenten och fokusera på de avgörande 20 procenten. Till exempel identifiera och eliminera större delen av din garderob som i stort sett aldrig används, att identifiera och eliminera större delen av ditt dagliga informationsintag som varken gör dig gladare eller klokare eller varför inte att identifiera och eliminera större delen av dina åtaganden som varken för dig framåt karriär- eller utvecklingsmässigt.
Paretoprincipen går enligt min erfarenhet att applicera på nästan vad som helst med ökad lycka, medvetenhet och resultat som utfall. Den jobbiga delen med att applicera principen är att du blir smärtsamt påmind om allt onödigt du lägger din tid, dina pengar och ditt fokus på.
Inom vilka områden i ditt liv skulle du må bra av att applicera Paretoprincipen och hur skulle ditt liv i så fall förändras?
Trädgården, tror jag. Ägnar mer tid åt att klippa, ansa, gräva, räfsa och så vidare än att njuta av den. Svårt att göra något åt just nu men i ’framtiden’ en liten täppa endast. :)
Där är du nog inte ensam. :)
”…varför inte att identifiera och eliminera större delen av dina åtaganden som varken för dig framåt karriär- eller utvecklingsmässigt.”
Vill inte ifrågasätta eller låta negativ. Men just det här är ju enklare att göra än motsatsen. Det är väl enklare att bara tänka på vad som gynnar en på dessa punkter än att verkligen vara till hands för andra och deras behov. Kanske har jag fel?
Med enklare menar jag inte att det är vad man synbarligen naturligt gör. Vissa är ju hjälpsamma i sina egna ögon (t ex jag ibland!) men har ändå egoistiska motiv eller väntar sig åtminstone tacksamhet tillbaka som lön och bekräftelse.
Om man vacklar mellan sina egna och andras behov eller snarare oftare mellan sina egna behov och sin självbild som ”god” mot andra är det kanske bättre att köra sitt race och skippa dåligt samvete då sådant ändå inte är någon hjälp för omgivningen. Men om det verkligen är andras verkliga behov som man tycker har blivit för stor börda på bekostnad av ens egna, ja då är det ju som du skrev bara att identifiera vad som behöver elimineras och ta hand om sitt eget och sina intressen lite mer. Och det var kanske det du menade också. :)
Ursäkta om jag låter lite provokativ men tja…sådan är jag. Vrider och vänder på allt.
I övrigt är detta med paretoprincipen kopplad till minimalism intressant. Vad lätt att ibland fokusera på eliminerandet av de 80% som ska bort istället för att fokusera på 20% som ska förmeras i kvalitet… ;)
Det är bra att du ifrågasätter, det leder till nya tankar och ideer! :)
Varför jag inte tror att det fungerar optimalt att bara fokusera på den positiva eller givande 20 procenten är min misstanke att mycket av de negativa eller onödiga 80 procenten lät går under radarn. Dvs många är nog mer eller mindre omedvetna om hur mycket tid och fokus de lägger på dessa aktiviteter och det är inte förrän man för upp dessa till ytan och granskar sina beteenden och prioriteringar som man kan göra ett aktivt och medvetet val.
Resonemanget förutsätter dock att man vet eller kan veta vilka de 20 respektive 80 procenten är. Det kanske först är i efterhand som man kan se detta? I så fall vore det dumt att eliminera en massa saker och beteenden som kanske tillhör de 20 procenten även om man tror att de tillhör de 80 procenten. Bara en kritisk reflektion. Troligen kan man dock identifiera en del uppenbart onödiga saker/beteenden och eliminera dessa utan problem.
En mycket relevant invändning men vissa delar av de 80% är betydligt lättare att identifiera än andra. Jag tror det viktiga är att man kommer igång och börjar tänka efter. Vad tillför egentligen ”något” i mitt liv och hur skulle livet se ut utan de skrymmande sakerna, med den extra tiden eller med ett tydligare fokus? :)
Tack Herr Minimalist för snällt svar. (Ångrar ofta lite för långrandiga kommentarer som ibland dessutom kan låta lite dryga. När liknande sker t ex på jobbet så är syftet att dra igång tankarna hos folk så man får en givande diskussion.)
Att mycket går under radarn är nog sant. Har inte tänkt så mycket på det. Man borde ha flera hänsynslösa sanningssägare omkring sig som påpekar det man missar så man utvecklas bättre. Sådana modiga typer saknar jag verkligen. Man borde komma överens med en vän om radikalt ökat men kärleksfullt sanningssägande. En utmaning för båda parter. :)
Och TJ: Att man skulle kunna eliminera något som hör till de 20% i tron att det tillhör de 80%…intressant frestande tanke. Kanske sparar man längre på vissa grejer då. Kanske gör man sig inte av med en viss relation då. Tänk om superjobbiga eländiga typen visade sig vara en nödvändig vän för ens utveckling…? Ja inte är allt solklart, det har du rätt i!
Tough love kallas det ofta i USA. Oklart vad det kalas i Sverige men vi skulle helt klart må bra av lite mer sådat. ;)
http://en.wikipedia.org/wiki/Tough_love
Tänker spontant på halsdukarna jag har… Kanske använer en eller två, har sju… Haha. Fryser inte utomhus iallafall.
Då gissar jag att du har 1-2 favoriter. Hur ofta använder du de andra? :)
Hej
Kolla pomodoro metoden på persons nivå.
Men även pulse, lean m m på företagsnivå är en sätt att minska de där 80%
Pomodoro och lean känner jag till men inte pulse, vad är det? :)