På bloggen The Everyday Minimalist hittade vi en härlig seriestripp med minimalistiskt tema som de i sin tur hämtat från en annan blogg som heter Stuff No One Told Me som vi vill dela med oss av. Serien beskriver på ett bra sätt samt många av de steg som de flesta minimalister på ett eller annat sätt har gått igenom för att ta sig dit de är idag. Vi börjar med ett favoritcitat från seriestrippen som kan vara ett av hindren som gör att många kör fast och har svårt att släppa ifrån sig prylar.
”During the process I thought a lot about how we value the objects we own, and how they can remind us of certain moments in our life.”
Vi skojar ibland om hur det skulle vara om alla våra ägodelar rymdes i ett par resväskor. Om frihetskänslan verkligen skulle överstiga känslan av tomhet, saknad och möjligen utsatthet. Vi själva har inga ambitioner att gå fullt så långt med vår minimalism och det är inte heller den typen av extrem minimalism vi vill uppmuntra till på bloggen, men tanken är inspirerande.
Hur långt är du beredd att gå i din strävan mot ett mer minimalistiskt liv, hur få resväskor tror du att du kan klara dig med?
Som tankeexperiment är det en rolig utmaning! Jag skulle nog kunna få ner mina ägodelar till kanske 3 resväskor. Äger 35 plagg totalt (inkl jackor, underställ, träningskläder och sovplagg) så det skulle väl, tillsammans med skor och accessoarer bli en. Sen är det ju det kluriga att välja ut resten:). Det skulle vara roligt att se vad man skulle välja eftersom det på något sätt skulle vara essensen av ens smak. I slutändan kan man leva utan många av sina saker! Men jag kan tycka att den typen av minimalism, som är så omtalad på nätet, är ganska tävlingsinriktad på ett negativt sätt. Men en rolig tanke att leka med!
Imponerande! Nu blev jag sugen på att göra en inventering av min kompletta garderob jag med och väga den mot riktiga behov. Eller kanske tvärt om. Först identifiera konkreta behov och sedan väga dessa mot garderoben. :)
Mmm, vi är inte heller några större fan av tävlings-minimalism. Därför var vi lite skeptiska till månadens in och ut som vi började med i slutet av förra månaden. Men vi tyckte att fördelarna övervägde nackdelarna.
Nackdelarna är att vi tror att man ska rensa i ett tempo man själv är bekväm med och verkligen göra sig av med saker av rätt anledningar.
Fördelen är att vi blir medvetna om hur mycket vi gör oss av med och, kanske ändå mer intressant, köper varje månad. Och så kan det vara av värde att motivera det hela både för oss själva och för våra läsare.
Nej, nu ger jag upp … Jag sitter och läser alla inlägg, ja alla, och har rensat bland massa papper här, inventerat mina kryddor, och bestämt mig att på måndag när min man är ledig så ska vi rensa kryddor och kablar, men hur många väskor man skulle klara sig med ??
Bara sagan om Isfolket skulle ju ta upp en väska, och alla Kittyböcker, och Kalle Anka pocket, och ….. ja jag samlar på dockor, leksaksbilar och bussar, små hus, små båtar, elefanter , allt från OS i Moskva, autografer osv osv, ni skulle se alltså … Min man vill flytta till Rhodos men han har en oerhört stor skivsamling , och jag skulle aldrig lämna min bokhylla, när min far dog i fjol så ärvde jag bokhyllan han köpte innan jag föddes, den är en symbol för min barndom, trygghet, jag älskar bokhyllan som en familjemedlem, och farmors stora skåp som jag älskade att få titta i som barn, jag skulle aldrig kunna flytta, det är sant.
Vad roligt att du läser alla inlägg och kommenterar, stort tack för visat intresse och engagemang! :)
Någon dag framöver ska vi skriva ett inlägg om vikten att göra sig av med saker så snabbt som möjligt. Det är som att för varje dag som går så tickar det på någon form av ”nostalgisk ränta”. För varje vecka, månad och år som går så ökar nostalgin (exponentiellt med ränta på ränta) och till slut går det inte att göra sig av med prylarna. Då är man fast och plötsligt äger man inte längre sakerna utan sakerna äger en själv! ;)