I helgen roade vi oss med att rensa ytterligare i vårt källarförråd för att göra plats för nya och framtida bebisrelaterade saker. Denna gång åkte bland annat mina gamla hockeypuckar samt mitt gamla pingisracket ut.

Varför nämner jag det här kanske du undrar, ett par puckar och en pingisrack är väl ingen stor grej att rensa ut? Jo, för i mitt fall var det inte bara fysiska saker som rensades ut utan även långdragna förhoppningar, drömmar och visioner.

Jag och ett flertal barndomsvänner har i många år pratat om samt haft ambitionen att lira lite leksam hockey alternativt lite lättsam pingis igen. Precis som vi ofta gjorde fram tills dess att vi började studera på högskolan i tjugoårsåldern. I båda fallen ovan har ämnet dykt upp vid diverse sociala tillställningar men det har inte gått att få till med våra liv som numera är fullspäckade med nya åtaganden och prioriteringar. Så med över 10 år sedan sista hockey- och pingistillfället och med en bebis på väg in i livet fick de gamla puckarna och det numera rätt torra pingisracketet lämna hemmet. En oväntat tung rensning.

Jag tror att just kopplingen mellan prylar och förhoppningar, drömmar och visioner ofta är något som gör rensning emotionellt svår. Du vet att du inte använt vissa prylar på många år samt att du med största sannolikhet inte kommer att använda dem på väldigt många år, om än någonsin, men ändå är du inte riktigt villig att ge upp förhoppningarna. Det påminner lite om exponentiell nostalgisk ränta men riktar sig framåt istället för bakåt i tiden.

Hemligheten i det läget är att vara realist istället för att låta sig styras av känslor, vilket inte alltid är så enkelt. Faktum är att skulle det mot förmodan bli aktuellt med hockey eller pingis igen så kan jag med största sannolikhet låna, hyra eller i absolut värsta fall köpa på mig ny utrustning för just det tillfället.

En sista iakttagelse jag gör på ämnet är hur fort tiden går. Det är helt vansinnigt att det redan gått över tio år sedan jag och mina närmaste vänner prioriterade liknande aktiviteter tillsammans. Det blir vid liknande tillfällen väldigt påtagligt att vissa aktiviteter och intressen faktiskt har ett bäst-före-datum, att var sak har sin tid samt vikten att ta vara på varje dag!

Har du några prylar som blivit liggande år efter år på grund av förhoppningar, drömmar och visioner om framtiden, men som du innerst inne vet att du förmodligen inte kommer att använda dig av igen?