Ett högt tempo, mycket stress och en digital livsstil med ständig uppkoppling börjar få konsekvenser för vår hjärna. Psykisk ohälsa har blivit allt vanligare. Hur mycket vi än gillar att sjunka ner i soffan och scrolla bildflödet på Instagram, ha kontakt med vänner på Facebook eller scrolla bland senaste nyhetsflödet i mobilen, så är inte vår hjärna anpassad för detta.

Anders Hansen har skrivit boken ”Skärmhjärnan – Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”. Där beskriver han hur vår hjärna är konstruerad för ett jägar-samlarsamhälle, vilket gör att den har svårt att anpassa sig till dagens digitala värld med en helt annan mängd och form av informationsflöde och stress. Jag tycker det här ämnet är otroligt intressant, samtidigt som det är svårt då vi vet så lite om de långsiktiga konsekvenserna av beteendet, på såväl individ som samhällsnivå.

Enligt statistik rör vi vid vår mobiltelefon ca 2 600 gånger per dygn och plockar upp den ungefär var 10:e minut. För 10 år sedan visste få vad en smartphone var och idag lägger svenskar i genomsnitt 3 timmar per dag framför den (barn och ungdomar 4-5 timmar). Det sägs vara den snabbaste omläggningen av beteende som skett i mänsklighetens historia.

Hansen förklarar tydligt och enkelt vad i vår urtidshjärna som gör att vi hela tiden lockas tillbaka till telefonen liksom sugs in i appar och glömmer bort tiden. Svaret är i många fall dopamin som frigörs varje gång vi byter webbsida eller scrollar neråt på Facebook, i förhoppningen om att hitta något nytt när vi klickar vidare, och vidare och vidare…

Belöningssystemet drar igång av att vi förväntar oss något intressant och spännande i nästa app, på nästa webbsida, nästa bild etc. Hansen berättar hur mobilen blivit vår nya drog och hur den kan påverka vår psykiska hälsa och sömn. Han förklarar också varför barn och ungdomar har mycket svårare att styra mobilanvändandet. Den del av hjärnan som reglerar både risktagande och belöning är inte tillräckligt utvecklad förrän i 25-30-årsåldern. Barn och unga har därav lättare att falla för impulser och för frestelsen att göra det som får dem att må bra för stunden, även om det långsiktigt bästa vore något helt annat.

Och mobiler och appar är idag konstruerade för få oss att spendera så lång tid som möjligt framför dem. Så vi har både våra hjärnor och de stora techbolagen emot oss. Såväl Facebook som Instagram har många beteendevetare och forskare inom psykiatri bland sina anställda, för att kunna skapa maximalt beroendeframkallande produkter. Samma personer som sedan håller sina egna barn långt borta från skärmar ända upp i tonåren, förmodligen för att skaparna vet mer än vad vi användare gör…

Idag är de flesta av oss rent praktiskt beroende av våra digitala hjälpmedel. Var drar man gränsen mellan hälsosamt beteende och ohälsosamt beroende?

Boken Skärmhjärnan ger dig mer fakta och underlag för att kunna fatta beslut om såväl ditt eget skärmbeteende och användande, som för dina barn eller ungdomars. Vilken risker som finns, vad studier visar och konkreta rekommendationer. Den mänskliga hjärnan är skapad i en helt annan tid, och kanske borde vi visa den lite mer hänsyn.

Själv har jag blivit mer negativt inställd till skärmanvändande sedan jag förstått hur strategisk apptillverkarna jobbar med att ta fram finesser enbart för att få folk att sugas in och fastna. Jag gillar helt enkelt inte deras elaka uppsåt när det dessutom drabbar barn och unga värst och i dagsläget med oklara långsiktiga konsekvenser på såväl individ som samhällsnivå.

Blir du nyfiken och vill läsa Skärmhjärnan vill jag påminna om att den finns som både ljudbok och e-bok hos Nextory som vi nu har ett samarbete med. Fram till sista maj får du 30 dagar gratis hos Nextory med koden Minimalisterna, erbjudandet gäller nya kunder (nya e-postadresser). Läs mer om samarbetet och få fler boktips här.

Har du läst boken Skärmhjärnan och vad tyckte du i så fall?