I serien gästminimalister berättar ger vi våra läsare och bloggrannar möjlighet att med sina egna ord beskriva och inspirera med sin minimalistiska resa.

Nedan hittar du Eva Marias berättelse om hur hon gått från att ha varit en saksamlare som ständigt behövde leta efter nycklar och viktiga papper i röran, till att ha skalat av ungefär en tredjedel av sina ägodelar och på köpet fått ett mer harmoniskt liv.

Inläggen här på Minimalisterna är alltid så tänkvärda. Själv kan jag inte kalla mig minimalist, inte ännu i alla fall. Kanske är jag en mini-minimalist där jag befinner mig nu. Jag har alltid haft många saker och dessutom haft väldigt svårt att släppa taget om dem.

Men sedan fyra år tillbaka har jag skalat av i runda slängar en tredjedel av mina ägodelar, inom vissa områden mer. Det har krävt mycket tid och mellan varven har jag verkligen fått ladda med ny motivation. Bland annat här på Minimalisterna. Det hjälper mig mycket att läsa om andra som rensar ut och vågar släppa taget om saker. Jag är långt ifrån klar och jobbar mig sakta men säkert framåt. Jag blir lättad och njuter av de fria ytor som kommer fram i hemmet!  Just nu håller jag på med loftet, det går långsamt fram, men framåt. Jag tror det är viktigt att acceptera att det tar tid att rensa ut, speciellt om man har svårt att göra sig av med saker. Varje liten sak är ett beslut att fatta.

Det som triggade igång min utrensning var att jag insåg att mitt hem stressade mig väldigt mycket. Saker låg överallt och varje dag fick jag leta efter nycklar och viktiga papper. En dag fick jag bara nog och satte igång. Personerna i min omgivning blev chockade, jag var lite ”känd” som stökig och saksamlare så de fick liksom vänja sig vid förändringen! Men de kom snabbt in i det och har stöttat mig mycket. Till exempel så ger de mig inte saker i present längre utan nu är det alltid något ätbart, biobiljetter, massage eller något annat som inte gör att mitt hem fylls på igen. Frågar de om jag ska med och shoppa lägger de snabbt till ”Men du behöver ju inte handla något! Vi kan fika!” Kan berätta att jag i början gick upp i vikt – tyckte så synd om mig själv när jag inte fick shoppa så jag kompenserade med muffins och kaffe latte. Helt galet, som att ett beroende ersatte ett annat! Men snart är jag tillbaka till matchvikt igen och hemmet likaså.

Samtidigt som jag började rensa ut började jag också blogga om mitt projekt. Min man som är tekniskt lagd riggade upp en blogg och jag fyllde på med innehåll. Det dröjde inte länge förrän jag fick kontakt med personer som också rensade ut. Det gav mig en jättekick! Jag trodde jag var ensam om att vilja skala av.

Jag inser att även om jag inte formulerade specifika mål när jag började så hade jag någon form av bild framför mig. Jag ville att mitt hem skulle bli lättare att använda. Att städa och bjuda hem vänner skulle bli lättare. Laga mat, baka och pyssla skulle få mer utrymme. Vissa ytor i hemmet ville jag använda till träning och barnen skulle kunna få plats till lek. Sedan starten har det även hänt mycket mer än det man direkt kan se med ögat. Jag känner mig friare och har lättare för att fatta beslut. När jag är hemma kan jag koppla av och njuta av den nya harmonin som jag tycker att ordningen ger.

Mina erfarenheter vill jag förmedla till andra, av den anledningen har jag skrivit boken ”Rensa ut & Lev lättare”, som kom ut nu i mars. Till alla er som kämpar med era utrensningar vill jag skicka med ett stort Lycka till! Nu ska jag gå in och kolla om någon har svarat på mina Blocket-annonser. Och de ligger under Säljes då såklart!

Om även du är intresserad av att medverka som gästminimalist på bloggen så hittar du all information om hur du går till väga här.