Minimalism är inte en siffra

En av de vanligaste frågorna jag får på Instagram är – hur många borde jag ha? Hur stor är din kapselgarderob, hur många plagg har barnen, hur många olika leksaker har ni och hur stora uppsättningar porslin eller glas?

Jag förstår att det vore skönt att ha ett ramverk eller någon slags optimerad checklista att hålla sig till. Följa en manual och kunna bocka av hur ett minimalistiskt hem ”ska vara”, vilka plagg garderoben ska innehålla och dito för köksskåp och vardagsrum.

Men minimalism ser olika ut för var och en av oss och vi befinner oss på olika platser i livet och med olika intressen vid sidan om minimalism. Livsstilen börjar med dig själv; dina behov, prioriteringar och din livsstil. Annars slutar det med att du bor i någon annans hem och lever någon annans minimalistiska liv. :)

Minimalism är ingen tävling om vem som klarar av att äga minst, och det finns ingen kontrollfunktion över vad som är minimalistiskt och vad som inte är det. Det som en tycker är för mycket, är precis lagom utifrån behoven för en annan. Det som är lagom nivå i en viss livsfas, är plötsligt för lite i en annan. Och det kommer att förändras när din livsstil eller livsfas förändras.

Med det sagt så är jag inte emot minimalistiska utmaningar, tävlingar eller att räkna prylar eller plagg. Det kan vara intressant att experimentera med olika regler som får oss att tänka nytt kring våra ägodelar, omvärdera hur vi prioriterar eller spenderar våra pengar osv. Vissa drivs av ständiga utmaningar och tävlingar, och det kanske kan vara just det som sätter bollen i rullning och blir starten på den minimalistiska resan.

Egentligen är det väldigt enkelt. Det handlar om att identifiera behov och vad som skapar värde för dig och din familj. Och våga släppa taget om det som inte gör det. Kanske är det det som är nyckeln – att våga utgå från behov och våga släppa taget. För minimalism är inte en siffra.

För egen del så har jag exempelvis experimenterat med capsule wardrobe och i början väldigt mycket kring konceptet ”Project 333” där man väljer ut 33 plagg att använda i 3 månader. Det var den utmaning som fick mig att inse hur få plagg jag faktiskt behöver. Nu föredrar jag att inte sträva efter en exakt siffra utan utgå från konkreta behov.

Vill du läsa mer om minimalistiska utmaningar så hittar du ett inlägg om det här. Där skriver vi också om varför vi föredragit att inte delta i dessa.

Hur känner du kring minimalism kopplat till regler, tävlingar eller att räkna antal?

2 tankar kring ”Minimalism är inte en siffra

  1. Thomas Sundblom

    Det är väl just det som är grejen, att inte tävla med materiella ting. Det ger bara en känsla av att förlora i en kamp med bara en vinnare.
    Släpp det materiella och njut av att leva med familj och vänner.
    Be nice, gör skoj.

    Svara
    1. Fru Minimalist Inläggsförfattare

      Så är det helt klart, men det är ju lätt att, som så mycket annat i livet, vilja vara bättre än andra och därmed jämföra och börja ”tävla”. Även om det i det minimalismens fall inte handlar om att ha fler, mer och större. Och så är det ju så att vissa ständigt trivs av denna tävlan och har den som morot, oavsett om det handlar om morot för att träna, eller minimera saker. :)

Kommentera