I början av 2007 fick jag min första lön som ingenjör. Det var ett stort lyft jämfört med studenttiden då studielån och studiebidrag gav totalt 6 900 kr per månad plus några extra tusenlappar för eventuellt helg- och kvällsarbete i butik, vilket skulle täcka studentlitteratur, boende och mat med mera i ett redan då dyrt Stockholm. Sedan min första ingenjörslön har jag dock inte fått en enda löneförhöjning trots att det gått ungefär sju år.

Att jag inte fått någon löneförhöjning är så klart långt ifrån sant, men på bankkontot varje månad ser det ungefär likadant ut nu som då. Hur kan det komma sig?

Jo, för ungefär samtidigt som jag fick min tillsvidareanställning läste jag en artikel som beskrev hur de flesta människor inte har mer pengar kvar på bankkontot vid slutet av månaden eller året trots att de år efter år ökar sin månads- och årsinkomst. Detta på grund av att de allra flesta mer eller mindre medvetet kontinuerligt skapar sig nya dyra vanor i samma takt som lönen ökar, istället för att spara, investera och amortera.

Därför gjorde jag redan då en budget över hur mycket pengar jag borde behöva varje månad för mat, kläder, boende, busskort, nöje med mera och för överskottet hade jag en återkommande automatisk överföring till mitt sparkonto där pengarna sedan gick vidare till amortering av mitt bostadslån eller liknande.

Låter det tråkigt? Enligt mig är det raka motsatsen. Jag slapp frestas att dra på mig en massa onödiga och återkommande utgifter och amorterade istället snabbt ned mina ganska stora och dyra bostadslån, vilket gav mig ytterligare ekonomiskt utrymme. Och vid de tillfällen jag verkligen ville ha något extra som en resa, kostym eller dator så kunde jag slå till på stort och köpa med kvalitet då jag hade ett rejält buffertkonto.

Idag är dock räntan på både bostadslånet och sparkontot väldigt mycket lägre än för sju år sedan så jag har till slut tvingats inse att amortering och räntesparande inte är den bästa vägen mot ekonomiskt oberoende.

Detta har fått mig att de senaste månaderna börja intressera mig för aktier och fonder, något som jag varken ansett mig ha tillräckligt med tid, kunskap eller intresse för tidigare. Det har resulterat i en hel del läsande samt intresse för bloggar som Äga Min Tid och Divided Mantra. Det vore fantastiskt härligt att ha valmöjligheten att gå ned i tid eller helt sluta arbeta någon gång i framtiden, helst långt innan jag och Fru Minimalist är i pensionsåldern.

Har du något kvar på lönekontot mot slutet av månaden och hur förvaltar du i så fall det kapitalet? :)