I de tidigare inläggen kring investeringar har jag främst fokuserat på hur jag hanterar mitt eget sparande. Men vi har även ett sparande till barnen i form av deras barnbidrag som jag sköter. Just nu när vi bor så litet och billigt har vi valt att spara hela barnbidraget, hur det blir i framgent med högre boendekostnader och större barn som är dyrare i drift får framtiden utvisa.
Här kommer 7 tips och tankar kring barnsparande utifrån hur vi själva gör:
- Tid. När det gäller sparande till barn så har det oftast gåvan som stavas tid. Väljer du att spara hela barnbidraget i 18 år och har en genomsnittlig årlig avkastning på 7 procent, kommer du (eller barnet) att ha drygt en halv miljon kronor på barnets 18-årsdag (schhyyy, säg inte detta till dina barn ;) ).
- Risktagande. När tidshorisonten är lång kan man ta högre risk än om pengarna kommer att behövas i närtid. Därför har vi allt barnsparande i framför allt aktiefonder men också i aktier, inget på vanligt sparkonto eller i räntefonder.
- Relatera. De aktier vi köper är aktier som vi tror att barnen själva kommer kunna relatera till som bolag eller utifrån tjänsten/produkten. Detta gör vi för att i framtiden kunna prata om aktier och försöka skapa en relation till och förståelse för investeringar.
- Utdelningar. Jag försöker även ha med ett par aktier som ger 3-4 % utdelning varje år. Med bra direktavkastning får kontot automatiskt en liten extra påfyllning att investera varje år.
- Automatisering. Även om investeringar är roligt så vill jag inte göra tidskrävande, manuell handpåläggning varje gång barnbidraget kommer. Insättningar varje månad i ca 18 års tid ger över 200 köptillfällen och därmed väldigt många beslut. Med automatisk överföring från lönekontot och automatiskt månadssparande i fonder kan jag lägga mindre tid och energi på beslutsfattande och bearbetning av ny information, och ändå få pengarna att växa.
- ISK. Vi sparar i ett ISK men det går lika bra (kanske bättre?) i den snarlika sparformen Kapitalförsäkring. Fördelen med det sistnämnda är att man kan ange barn som förmånstagare vid dödsfall. Nu med vårt ISK i mitt namn så skulle barnen ärva pengarna direkt eftersom jag och Herr Minimalist inte är gifta.
- Gemensamt. Vi har ett gemensamt ISK till båda barnen för att undvika att pengarna växer olika som de kan göra om man har ett konto till vardera barn. Att ISK står på mig gör att barnen inte automatiskt får tillgång till eller övertar sparandet när de blir myndiga utan vi kan styra det utifrån behov. Det kan ju skilja väldigt mycket när man väljer att exempelvis studera, flytta hemifrån eller ta körkort etc (behöver man ens körkort om 15-20 år ;) ).
När barnen blir äldre tänker jag att vi ska prata kring ekonomi, sparande och pengar med dem. Jag tycker det är ett ämne som är tråkigt tabubelagt i Sverige och att det verkar pratas för lite om privatekonomi i skolan. Trots att det genomsyrar hela samhället och kan påverka våra liv och framtid så otroligt mycket. Men något slags ansvar har väl även vi föräldrar att försöka lära barnen att ha respekt för pengar.
Hur har du tänkt kring ditt/dina barns sparande?
Kom ihåg att investeringar i värdepapper alltid är förenade med risk och därför kan satsade pengar gå förlorade. Det beskrivna ovan är helt och hållet hur vi (eller snarare jag ;) ) valt att lägga upp våra barns sparande.
Ett litet faktafel – Det är ju faktiskt barnen som ärver dig om du och herr Minimalist inte är gifta, och inte donan föräldrar.
Vi har valt att spara i Isk till barnen. Vår tanke är att det är våra pengar som delas ut till barnen efter behov. T ex vid körkort, flytt etc. Sedan är jag inne på att starta ett till sparande för barnen där vi sätter in gåvopengar etc och som verkligen är deras att förfoga över fritt.
Tack för rättningen, så är det såklart, barnen ärver pengarna direkt. Ändrar i texten så det blir rätt – tack! Inte bra det heller kanske beroende på ålder om det värsta händer.
Precis som ovan; samma stund som du blev förälder så ärver dina barn dig vid ditt frånfälle om du är ogift. Här bör man även tillägga att den andra inte får förfoga över arvet efter dig, utan en förmyndare/god man kopplas in. Det pratas alldeles för lite om vikten av att gifta sig när man får barn ihop. Hela lagsystemet är byggt utifrån att par med gemensamma barn är gifta. Så man kan gifta sig av andra skäl än den där dyra festen och påkostade kläderna etc. Gift er minimalistiskt och blogga om det – Hurra!!!
Tack för rättningen, har ändrat i texten! :)
Det där med förmyndare/god man får vi höra flera gånger per år, så i vår släkt pratas det ganska mycket om det. Men kan ändå hålla med dig om att det ”allmänt sett” inte pratas om den problematiken som kan uppstå. Samtidigt som jag å andra sidan kan tycka att det är lagsystemet som är gammalmodigt och borde ändras.
Jag skulle gärna gifta mig (och såklart skriva om det :) ) men jag har hört att man måste vara två om det. ;)
Gott råd: det är av största vikt att ni går till en jurist och upprättar samboavtal samt testamente. Ni vill inte hamna i den situationen att era barn ärver ert boende och ni måste lösa ut dem alt. tvångsflytta mitt i all sorg.
Är det verkligen en god ide att inte berätta att denna gåva kommer? Jag fick själv en stor klumpsumma när jag fyllde 18 och än idag, tio år senare, har jag kvar dessa placeringar (dock har den växt) och jag har sparat mer. Jag har plockat ut kanske 10% från den ursprungliga summan, och det var under universitetsstudietiden, för att krydda CSN lite.
Jag var medveten om att jag skulle få dessa pengar enda sedan jag var barn. På så vis så kom det inte som en chock likt man vunnit på lotto. Nåväl. Det känns som jag hade reagerat mindre klokt om jag fått pengarna likt en lottovint på min födelsedag.
Jag har alltid trott att ni är gifta eftersom ni kallar er Herr och Fru Minimalist :)
Det är ganska lyxigt att kunna spara barnbidraget…
Vi har bankkontot också utöver vårt lilla sparande för gåvopengar av olika slag och för att de själva ska kunna sätta in pengar där. Detta för att de ska kunna komma åt dessa pengar om de önskar köpa nåt speciellt de sparat till. Våra barn är dock större än era.
På 80-talet fick jag premieobligationer i doppresent av mina farföräldrar. (Ingen jättesumma.) Känns som en bra kompletterande sparform till barn, riskfritt men med möjlig utdelning. Men just i nuläget ingen vidare lösning, det ges ju inte ens ut några pga det konstiga ränteläget…
Kommer inte spara något speciellt till mina barn. Har vi råd att stödja dem ekonomiskt när de blir äldre kommer vi göra det men vi har medvetet valt att inte spara för det för att vi inte ska känna något tvång att göra det. Vi hoppas vi kan göra det men det är en bonus i så fall. Även om jag var miljonär skulle jag tex inte köpa barnen en lägenhet eller ge dem stora summor, jag tror det bara förstör men kanske en början till en grundplåt. Jag tror det är bättre för en ung vuxen att gå ut i livet och få chansen att klara sig själv.
Måste bara ge ett positiv exempel på ekonomi i skolan. Dottern har fått spela rollspel blivit tilldelade yrken och oftast en partner. Fått lön och räknat på utgifter och gjort budget, sedan oförutsedda utgifter såsom trasig bil, arbetslöshet och planerat semester. Kul och lärorikt och vi har haft många intressanta diskussioner hemma, åk 6.
Vi har sparat barnbidraget till barnen på varsitt konto ända sedan de föddes. En rejäl slant nu. Dessa ska vara till hjälp till körkort och annat men de kommer inte bara få dem när de fyller 18 utan när jag och min man tycker att det är lämpligt. Vi har tre barn nu. De är 11, 9 och 20 mån.
Bra av er att ha ett gemensamt konto för era två. Det tipset skulle jag vilja skicka med alla blivande flerbarnsföfäldrar. Då parerar man ojämnheterna och behöver inte tönka på det.
Håller även med i övriga punkter ni skriver om. Vi har samma tankar (om än två konton).
Tanken från min sida är fokus på att lära barnen att tjäna pengar, hantera, investera och använda. Kanske inte aktuellt i allt för små år, men går det att få dem att förstå vad man kan göra av pengar (byta mot arbetstid tex) i tidig ålder tror jag det är kanon.
Min mamma har sparat pengar till mig och min syster sedan vi var omkring 11 och 9 år. Hon hade egentligen sparat sedan vi föddes, men efter skilsmässan behövde hon tömma våra konton för att klara av vardagen. Därför har hon fortsatt även i vuxen ålder sparat 500 kronor varje månad till oss i fonder med två villkor. Det första var att vi skulle studera. Det andra var att vi inte rörde pengarna utan lät dem växa med tiden. Jag har ännu använt dem utan sparar numera själv med lite av lönen varje månad för att använda det som handpenning för lägenhet. Min syster som fortfarande studerar har precis valt att köpa bil. Inget av våra val har ifrågasätts utan vi får välja själva utifrån livssituation och drömmar.
PS Redan när vi var små fick vi även löftet om att få körkortet betalt om vi inte började röka. Jag har fortfarande inte ens prövat en cigarett i 25 års-åldern så det var en bra motivation ;)