Hur långt kan du minimera?

Vi fick en fråga i en intervju som vi tyckte var så pass intressant att vi ville utveckla den och ta upp den även här i bloggen. Den berör nämligen en vanlig missuppfattning kring minimalism:

Hur mycket kan ni egentligen minimera och prylbanta? Förr eller senare måste ni väl se upp så ni inte blir överambitiösa och blir snåla så ni går miste om livsnjutning?

Och ja, verkligen det måste man se upp med, att inte minimera bara för minimerandets skull. Det finns minimalister som lever med enbart 100 prylar eller i ”tiny houses” eller som nomader. Den typen av minimalism kallar vi extrem minimalism och det är inte den vi förespråkar eller försöker inspirera till. Även om den kan ha en poäng och fungera för ett fåtal.

Vår minimalism kan mer liknas vid en ”Svensson-minimalism” som är mer tillgänglig för alla och utgår från behov. Den innebär att du skalar bort det som inte tillför värde i livet, för att göra mer plats för det som tillför värde för just dig. Det är liksom inte själva prylbantandet i sig som är det väsentliga, det är vad det gör med dig som person och alla positiva effekter det har. Att du får mer tid, mer pengar och mer energi att lägga på det som just du tycker är viktigt i livet. Vilket såklart kan förändras över tid när intressen, prioriteringar och livet förändras.

Minimalism ska fungera som en tjänare och positiv katalysator och inte som härskare eller diktator kring din livskvalitet, dina personliga mål och värderingar i livet. En minimalistisk livsstil ska hjälpa och underlätta din vardag, inte stjälpa och försvåra den genom att du minimera så mycket att livskvaliteten sjunker. För minimalism är inte ett självändamål i sig.

För många är prylbantning en start och en inkörsport till minimalism genom att det är så konkret att rensa ut prylar och kläder. Men egentligen är det mycket annat inom minimalism som verkligen betyder något, inte om du har fler eller färre prylar än grannen. Att öva i att leva mer i nuet, en mindre stressad vardag, vara snällare mot miljön och skapa sig större frihet, det är några av sakerna du kan se fram emot under din minimalistiska resa.

Så tycker vi, vad tycker och tänker du? :)

Ett mycket tomt rum.

Ett mycket tomt rum.

5 reaktion på “Hur långt kan du minimera?

  1. Veronica

    Jag tycker ni har helt rätt i er tanke att minimalism skall vara ett hållbart sätt att leva och inte ett mål, ett krav eller ett måste! En tävling där ”den som har minst saker när den dör vinner”… Att vara en ”Svensson-Minimalist” är inte alls fel utan det viktiga är att alla bidrar till miljön med det medel man har. Att köpa mindre och vårda det man har är ett utmärkt sätt att just minska sin miljöpåverkan! Framför allt att se till att så mycket som möjligt går in i kretsloppet igen och inte ner i soporna.

    Detta citat…

    ”Minimalism ska fungera som en tjänare och positiv katalysator och inte som härskare eller diktator kring din livskvalitet, dina personliga mål och värderingar i livet. En minimalistisk livsstil ska hjälpa och underlätta din vardag, inte stjälpa och försvåra den genom att du minimera så mycket att livskvaliteten sjunker. För minimalism är inte ett självändamål i sig.”

    …känns dessutom som en ny klassiker!

    Får jag låna det till min blogg? Naturligtvis med länk och hänvisning till er!

    Svara
  2. Helena

    Man kan ju som ni skriver minimalisera totalt men jag vet inte om man blir lyckligare för det… Viktigast tycker nog jag vore om alla människor tänkte efter en gång till innan man handlar. Behöver jag verkligen detta?
    Hitta andra saker att göra på ledig tid än att fara till Ullared eller något annat köpcenter.
    Nej vårda det man har, byt ut om man måste och hitta andra värden i livet än shopping, det tycker jag. Trevlig sommar till er och lycka till med nya huset // Helena.

    Svara
  3. Marina

    Hur långt som helst… levde ett år på sjukhus (typ 10 kvm stort rum) tillsammans med vårt sjuka barn. Inte mycket saker eller prylar som saknades då…har man inte hälsan spelar inga prylar i världen någon roll. Synd att man var tvungen att få uppleva för att inse.
    Världen är så ytlig på många sätt.

    Svara

Kommentera