I helgen gjorde jag en sista rensning av den studentlitteratur jag drog på mig under min tid på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Rensningen har skett i flera omgångar och de sista tolv böckerna som fick gå denna gång var riktigt jobbiga att göra sig av med. Mycket på grund av att de användes i de kurser jag ansåg vara både roligast och mest grundläggande samt att de innehåller mycket koncentrerad kunskap.

Det är böcker som jag vid mina tidigare rensningar inte riktigt kunnat göra mig av med, men efter att ha suttit och bläddrat i dem under söndagsmorgonen insåg jag att jag knappt minns någonting alls om dess innehåll, att jag inte haft nytta av dem sedan studenttiden samt att jag med väldigt stor sannolikhet aldrig kommer att ha varken tid eller lust att fräscha upp sakkunskaperna med hjälp av dem igen. Och skulle det mot alla odds bli aktuellt så kan jag som tur är faktiskt alltid köpa eller låna nya böcker med ungefär samma innehåll. Därför åkte de nu ut!

Den enda bok jag inte kunde göra mig av med, vilken numera får representera min tid på KTH i bokhyllan, är min gamla rosalila matematiska formelsamling som användes i diverse kurser under hela högskoleperioden och som för alla studenter gick under smeknamnet BETAn. The last book standing.