Butikerna, magasinen och reklamen börjar fyllas med texter som ”vårens trender”, ”trendigaste plaggen”, ”trendfärgen nummer ett i vår”. En trend brukar i inrednings och modekretsar syfta till något kortvarigt som är utmärkande i stil, material, mönster eller färg för en viss period. Trender är något som lockar till konsumtion, när det egentligen borde vara tvärtom.
Varför vill vi egentligen köpa något som är tänkt endast ska gälla för en kort tid? Något som ska sticka ut så att vi kan tröttna och vilja uppdatera oss lagom till nästa trend tar vid? När ordet trend dyker upp i butiker, magasin eller reklam, borde det förenas med en varningslampa och en varningstext om att detta är något du riskerar att snabbt tröttna på och som du förmodligen snart kommer vilja byta ut.
Vi behöver börja tänka mer långsiktigt, försöka köpa kvalitet, liksom välja färger, mönster och stil som tål ögats slitage. Det vill säga som vi kan tänka oss att leva med under väldigt lång tid. Inte något i vårens trendfärg som ska bytas ut mot en ny trendfärg så fort hösten tar vid.
Är det behovet av variation som triggar konsumtionen av trendiga saker? Kanske variation och en känsla av förnyelse i hemmet eller garderoben? Känner man så skulle jag säga att det blir än viktigare att hitta de där sakerna som INTE är trendiga. De som du till färg, mönster och material kan tänka dig att leva med under lång tid framöver. Liksom att undvika butiker och magasin, samt se till att göra en grundlig behovsanalys innan du trycker på köpknappen eller öppnar plånboken för något som skyltas som trendigt nästa gång.
Att vara trendkänslig och haka på nya trender, oavsett om det gäller kläder eller inredning, kommer stå dig dyrt. Och det kommer stå miljön och klimatet ändå dyrare.
Är du känslig för trender gällande inredning eller garderob? Eller går du kanske istället medvetet mot det på något sätt?
Hej!
Tack för ett åter igen klokt inlägg! Även om jag egentligen inte är minimalist på samma nivå sim ni är (jag är så imponerad) håller jag verkligen med. Det ständiga jagandet efter det senaste och trendigaste är inte hållbart. Varesig ur miljö eller ekonomisk synvinkel. Visst köper jag nytt men då väljer jag kvalitet framför kvantitet. Framför allt väljer jag gärna begagnat. Det är helg galet så mkt det går att få tag på begagnat, använt under en kort period och som sedan ”omodernt” eller ”trist” för tidigare ägaren. Exempelvis märkeskläder.
Dottern och jag köpte en superfin Odd Molly jacka till henne i höstas. Den var 1år gammal men i klassiskt snitt och färg. Nypriset låg på drygt 2500kr och vi betalade 250kr på Sellpy. Den är i toppskick och kommer funka till henne i flera år framöver.
Tack för ordet ?
Så klok reflektion! Och som någon skrev på er Insta – det kanske handlar om att vi egentligen behöver naturens skiftningar?
Vi köper nog inget för att det ”är trendigt” samtidigt som jag/vi säkerligen påverkas av trender. Att modets skiftningar kan väcka känslan av att inte kunna ha gamla jeans till exempel…
Det är bara losers som följer trender. :)
Tack för ett bra inlägg och en intressant blogg.
Så smart ide’ med varningstexter vid trendiga föremål. Det skulle jag vilja se.?
Det känns så sorgligt att hela vårt samhälle är uppbyggt kring konsumtion och att ständigt jaga den senaste trenden. Det är oerhört svårt att värja sig emot när man hela tiden blir matad med reklam. Det går inte ens att sitta och titta ut genom fönstret på pendeltåget längre, för där har SL satt upp reklamskyltar som täcker halva fönsterrutan.
Tror det också är därför vi står så handfallna inför klimatkrisen – helt plötsligt måste vi kompromissa med det som vi hittills definierat som lycka, det vill säga materiellt välstånd (eller egentligen överflöd) och den ständiga jakten efter nya prylar, kläder, resor… en jakt som aldrig tar slut efter som det alltid finns något bättre och nyare än det vi redan har.
Jag tror du är inne på något viktigt och sant i sista stycket gällande vår definition av lycka. Jag hörde här om dagen i en diskussion om höjd skatt som skulle gå till åtgärder för klimatet, och kommentar som fälldes var ”så nu ska vi bli fattiga”. Samtidigt som vi medelsvensson aldrig har haft det så bra som idag och personen som kommenterade aldrig varit i närheten av något som kan liknas vid fattigdom. Men om man i mindre utsträckning mot tidigare kan köpa allt man vill ha, känner man sig kanske plötsligt fattig…
Tack igen för kloka tankar! Det känns mer och mer absurt när olika kanaler basunerar ut vad som är trendigt. För ett tag sen meddelade Metro mode att nu var det dags att bära ner klongvasen i källaren för att istället satsa på en rund svart variant . I höstas skulle senapsgula plagg och inredningsdetaljer införskaffas men de kommer ju inom kort vara passé . Metro mode talade också om att den hypade sammetspuffen nu började kännas uttjatad, efter ungefär ett år… helt galet alltihop. Jag tänker att de saker jag omger mig med vill jag kunna ha hela livet . Min förebild är min 99-åriga farmor, hemma hos henne och farfar har det sett ungefär likadant ut i decennier, fortfarande luftigt och stilrent. Skulle kunna kopiera deras hem rakt av och trivas.
Tack för er blogg och er bok! Jag har nog i stort en minimalistiskt livstil, med ett stort intresse för hållbarhet men också för stil och ”sinnlighet” i vad vi omger oss med. Dvs inget intresse för trender i den meningen. Sedan en tid vill jag bara köpa saker för livet om jag behöver något. Intressant och svårt!
Men tänk så olika man kan tänka. På bilderna ovan upplever jag Josef Frank-kuddarna som det minst trendiga där. I naturmaterial och med god design som stått sig i åtminstone 70 år :)
Karin, jag tänkte exakt samma sak ang kuddarna. Ett mönster från 40-talet känns inte direkt som en trendgrej.
För övrigt kan jag relatera mycket till det du skriver om att vilja kombinera minimalism och hållbarhet med någon form av stilkänsla. Jag påverkas så mycket av de miljöer jag är i och de kläder jag bär, och har verkligen inte lust att leva med en omodern garderob (obs! inte samma sak som att inte följa alla trender!). Det är så lätt att säga att man ska hålla sig till klassiska plagg/prylar/inredningsval, men jag tycker ofta man förvånas över hur få saker som är tidlösa på riktigt. Brottas också med den moraliska frågan hur mycket man får bry sig om stil och mode som ”god minimalist”.
Jag blir ju påverkad av att se de fina ljusa våriga kläderna i butikerna! Men, det är bara februari, snart är de på rea:-)
Och jag har ju redan ett tiotal tröjor/blusar i min garderob som funkar. Dessutom, så sparar jag pengar på att inte köpa nya kläder till mig själv, pengar som räcker till att jag kan spara i fonder, hyra en liten stuga på landet, och barnen behöver få nya kläder ibland, de behöver ju det på riktigt eftersom de växer.
Kommer att tänka på växtmån på barnkläder. Tänker föräldrar så ens nuförtiden? Som liten minns jag de flesta nya kläder som för stora, även skorna, man fick lägga i sula i början. Nötte inte skor heller som barn verkar göra idag eller så är skorna sämre gjorda nu. Föräldrarna handlade nästan aldrig på reor, tror inte riktigt att de förstod sig på sådant. Vi var ju aldrig i stan nästan, ingen reklam kunde locka till köp och allt handlades lokalt i byarna omkring, förutom just kläder som inhandlades vid skolavslutning och skolstart. Inställningen att handla billigt fanns inte, men väl att inte handla mycket och ofta eftersom kläder kostade mer då än nu. Oj oj vilken idyll…
På bilder har jag upptäckt samma kläder på ”examen” på lekis som i tvåan! Men måste säga att det var tidlösa kläder, rejält 80-talsunisex dessutom. Exakt samma hade funkat idag, utan minsta tvekan. God kvalitet (uppenbarligen) och klassiskt blårandigt. Men först alldeles för stort och sedan nästan ”trekvartsärm” haha! Alltid trendigt med ränder dock.
Jodå Eva, visst tänker vi på det. Jag plockade precis bort ett par byxor från dotterns garderob som hon haft från 1 år 9 mån till 3 år 9 mån. Det går bra när det är byxor med mudd som man först viker upp och sen ner, eller med tights i vissa åldrar (Om det funkar i midjan) när de ändå inte trampar på dem fastän de är för långa. Besvikelsen när tightsen som jag köpte för stora fick hål på knät när hon ramlade på asfalten när de var precis nya, men den lagningen har nu också hållt i nästan två år. Nu börjar det istället bli hål här och där så nu fick de gå. Eftersom det var de första byxorna som jag lagade själv har jag stolt visat för vänner och berättat hur länge det var sen jag sydde dem och alla har lagt märke till lapparna på knäna men trodde att det var så när vi köpte dem. Har även fått tipset att spara tights som blivit för korta i benen för att ha som trekvartsbyxor på sommaren och det har funkat fint till storasyster. Sist fick dottern välja vad vi skulle ta för tyg på hålet på hennes byxor, det blev vitt med blommor som vi klippte rektangulärt och hon kallade det för att sätta plåster. Charmigt blev det ändå! :)
Okej, det var intressant att få veta. Har faktiskt aldrig hört föräldrar tala om att de köpt en större storlek för att ha något att växa i och ser sällan barn med iögonfallande stora kläder heller. Kanske beror det delvis på att det är mer accepterat att köpa begagnat och sälja vidare så att kostnaden inte blir så stor ändå. Har dock fått intrycket att följa trender är något som är MYCKET viktigt vad gäller just barnkläder. Många barn verkar klädda på samma sätt…?
Jag skulle bli väldigt förvånad om någon märkte att jag viker upp ärmarna på vissa tröjor, att vissa passar som det ska och att några är något för korta. Båda mina barn har tre olika storlekar samtidigt i sin garderob (80-92 för yngsta och 98-110 för äldsta). Det tror jag ändå är hyfsat vanligt? Däremot verkar det inte i min bekantskapskrets vara så vanligt att man försöker laga så mycket som jag gör. Det är ju inte lönt att köpa byxor i större storlek om de ändå går sönder på knäna innan man har växt i dem. Det är många plagg man måste orka laga om man ska ha dem länge. Jag fick höra av min väninna att hon köpt de minsta bebiskläderna i varannan storlek. Smart tycker jag! Att följa trender i barnkläder är inget jag är insatt i men köper man på de vanligaste butikerna så blir det väl automatiskt så att man har samma kläder.
Jag är en mamma på 39 år och jag tänker på växtmånen. Har ett tvillingpar så vi tänker inte på arv till yngre syskon utan allt ska användas så långt det går. Köper både på loppis och pop molo etc (dock alltid på minst 50% rea). Absolut har mina barn fler och dyrare plagg än jag hade som barn (med en gröna vågen mamma dessutom). Men några favoriter håller år efter år, dottern hade en klänning när hon var ett, den funkade senare som tunika och sist som linne vid 5 år. Även leggings som får icke lagningsbara hål på knäna klipps av och blir shorts.
Måste säga att jag avskyr butikerna lite extra när ”vårmodet” kommer in. Alla dessa färgglada kläder i märkliga nyanser som egentligen är lite svåra. Kör praktiskt taget bara svart när det kommer till kläder. Passar alla tillfällen och kräver ingen sortering vid tvätt.
Kan säga att ni gjort allt lite mer komplicerat för mig när det kommer till shopping. Ska börja jobba efter föräldraledighet och insåg att min jobbväska håller på att falla isär. Läge för en ny alltså. Men var hittar jag en som jag vill ha och som håller i minst 10 år? Förut hade jag köpt en som var fin bara och kanske en till när jag tröttnade… Nä, saker tar längre tid att köpa och är mer genomtänkta nu. Vilket också gör mig mer tacksam för det jag har!
Haha, den där negativa sidan av minimalism upplever vi såklart även själva. Det tar längre tid både för att man verkligen vill bekräfta att det är något man behöver och inte bara ”villhöver”, men också för att hitta något som man kan leva med och kan använda långsiktigt (både vad gäller kvalitet och stil). Tur det är så mycket annat som väger upp med den minimalistiska livsstilen. ;)
Jag har blivit bättre på att göra en grundlig behovsanalys innan jag trycker på köpknappen.
Jag funderar på skaffa nya hörlurar, då mina in-ears lurar bara funkar 50 %. Bokstavligen, vänstra luren funkar inte medan den högra funkar. Jag funderar på skaffa trådlösa, då ibland när katten sitter på mitt knä, samtidigt när jag lyssnar på mobilen, så kan katten plöstligt hoppa upp och springa iväg, och hörlurarna ramlar på golvet och jag får fruktansvärt ont i öronen! Aj!
Det har hänt att jag har råkat somna med lurana, då är det livsfarligt sova såna som har sladd..
Jag beställer trådlösa nu..
Trådlösa hörlurar när man har katt låter bra. Annars är hörlurar typiskt sånt som man lätt samlar på sig dubbletter av. Jag läser gärna om mode men det är sällan nåt som jag har lust att köpa. Vissa säsonger är det dock jättefint och då blir det lätt att köpa på sig en hel del. Man vet ju aldrig vilket konstigt mode som kommer härnäst. Ni har en väldigt bra poäng när det gäller klimatet. Dags för mig att bättra mig ser jag!
Ja, hörlurar kan vara lätt att ha dubbletter av, speciellt när de kommer med med annan produkt (t.ex. in-ears hörlurar som ingår till vissa smartphones). Jag hade bara ett par kvar, ärligt talat trodde jag ibörjan att min hörsel var borta på vänstra örat men det visades sig det var fel på hörlurarna.. Lol! :D
Jag kommer sälja min mp3 spelare och tillbehör (Ljudböcker skivor) till Sellpy, då jag har börjat lyssna på böcker på ipaden mini.
Bra inlägg!
Intressant artikel om baksidan med ”fast fashion” https://www.weforum.org/agenda/2019/01/by-the-numbers-the-economic-social-and-environmental-impacts-of-fast-fashion/