Imorse snubblade vi över ett roligt inlägg av Andreas Cervenka på SvD där han raljerar kring hur de rikaste 0.01% av jordens befolkning egentligen mår och tänker kring pengar och konsumtion.
Vad som gör artikeln riktigt intressant är slutklämmen där det refereras till en studie utförd av amerikanska Boston College där 165 hushåll med en genomsnittlig förmögenhet på 78 miljoner dollar intervjuades.
Fram träder bilden av en förvånansvärt bekymrad skara. Oro för att förlora sina pengar, för att överflödet ska förstöra barnen och relationerna med andra var några upplevda problem. En del kände, paradoxalt nog, inte ens ekonomisk trygghet.
Cervenka filosoferar även över hur livsstilen hos de rikaste påverkar de resterande 99.99% av jordens befolkning där många mer eller mindre medvetet strävar efter att nå samma livsstil eller i alla fall en livsstil så nära ”toppskiktet” som möjligt.
Den nästan tvångsmässiga överkonsumtionen hos den översta procenten har påverkat synen på vad som är normalt, vilket fått de halvrika att också öppna plånböckerna för att hänga med sina grannar och så vidare nedåt i samhällslagren. Plötsligt sitter en hel hålögd medelklass i överbelånade och nyrenoverade hus och bläddrar nervöst i glassiga livstilsmagasin till det rofyllda bruset av en magsårstablett som löses upp i ett glas vatten.
En intressant och läsvärd krönika enligt oss som förhoppningsvis får läsarna att ställa sig frågan; om det inte är konsumtion och prylar som gör människor lyckliga, vad är det då som faktiskt gör det?