Etikettarkiv: konsumtion

Konsumtion och lycka hos de tokrika

Imorse snubblade vi över ett roligt inlägg av Andreas Cervenka på SvD där han raljerar kring hur de rikaste 0.01% av jordens befolkning egentligen mår och tänker kring pengar och konsumtion.

Vad som gör artikeln riktigt intressant är slutklämmen där det refereras till en studie utförd av amerikanska Boston College där 165 hushåll med en genomsnittlig förmögenhet på 78 miljoner dollar intervjuades.

Fram träder bilden av en förvånansvärt bekymrad skara. Oro för att förlora sina pengar, för att överflödet ska förstöra barnen och relationerna med andra var några upplevda problem. En del kände, paradoxalt nog, inte ens ekonomisk trygghet.

Cervenka filosoferar även över hur livsstilen hos de rikaste påverkar de resterande 99.99% av jordens befolkning där många mer eller mindre medvetet strävar efter att nå samma livsstil eller i alla fall en livsstil så nära ”toppskiktet” som möjligt.

Den nästan tvångsmässiga överkonsumtionen hos den översta procenten har påverkat synen på vad som är normalt, vilket fått de halvrika att också öppna plånböckerna för att hänga med sina grannar och så vidare nedåt i samhällslagren. Plötsligt sitter en hel hålögd medelklass i överbelånade och nyrenoverade hus och bläddrar nervöst i glassiga livstilsmagasin till det rofyllda bruset av en magsårstablett som löses upp i ett glas vatten.

En intressant och läsvärd krönika enligt oss som förhoppningsvis får läsarna att ställa sig frågan; om det inte är konsumtion och prylar som gör människor lyckliga, vad är det då som faktiskt gör det?

Proaktiv konsumtion

Att vara proaktiv eller arbeta proaktivt är något de flesta förknippar med något positivt. Det vill säga att se till att vara förberedd när något händer istället för att plötsligt tvingas agera när något väl har hänt. Motsatsen kallas reaktiv.

Men hur är det egentligen med att shoppa eller konsumera proaktivt? Nu när vi börjat rensa ur vår gemensamma lägenhet utifrån ett minimalistiskt perspektiv så hittar vi gång på gång saker vi tidigare konsumerat utifall att vi någon gång skulle behöva det, för säkerhets skull eller för att det var ett bra erbjudande på något vi för tillfället egentligen inte hade behov av. Några bra exempel från vårt eget hem är:

  • Städmaterial – Otroliga mängder putsdukar, torkdukar, rengöringsmedel etc.
  • Prydnadsföremål – Gardiner, dukar, värmeljus, krukor.
  • Kläder – Skjortor, t-shirtar, klänningar, olika typer av specialskor, sportutrustning.
  • Mat – Konserver, torrvaror, ovanliga kryddor och jätteförpackningar av färskvaror.
  • Elektronik – Sladdar, adaptrar, brännbara CD-skivor, USB-minnen.
  • Underhållning – Sällskapsspel, böcker, prenumerationer.

Vad som är gemensamt för det mesta som vi shoppat proaktivt är att dessa saker aldrig eller nästan aldrig kommer till användning. Matens bäst-före-datum hinner gå ut (även på konserver), kläder hinner bli omoderna och mycket ligger bara och tar plats och fraktas runt på ett eller annat sätt. Det är ett rent resursslöseri och kapitalförstöring och ligger inte riktigt i linje med våra nya värderingar.

Därför har vi bestämt oss för att inspireras av det som i tillverkningsindustrin kallas för lean det vill säga kortfattat se till att det som vi behöver finns på rätt plats vid rätt tidpunkt och enbart om dessa adderar ett tydligt värde. Det roliga är att synsättet fungerar lika bra i industrin som hemma hos oss. Ett tankeknep för att åstadkomma detta som vi märkt fungerar bra är att innan köp alltid fråga och ärligt svara sig själv; när eller hur ofta kommer jag att använda denna och var ska den förvaras? I otroligt många fall inser man att prylen är helt onödigt eller saknar en naturlig plats i ens hem.

Vi slänger dock in en brasklapp här och säger att vissa saker bör man ha införskaffat i förväg. Till exempel är det inte jättebra om man står utan första hjälpen-låda eller andra saker som kan behövas i det fall det sker någon form av katastrof.