Här om veckan skrev Herr Minimalist om hur han köpt en ny skjorta som ersatt en identisk i färg och modell, men som slitits ut. Herr Minimalist garderob är redan minimalistisk, vilket du kan se i blogginlägget Rensning av vardagskläder från ett manligt perspektiv, därav är det hyfsat enkelt för honom att göra dessa ”en in, en ut”.
Själv fick jag en liknande impuls att göra en ”en in, en ut”, då jag här om dagen rensade ut några löparstrumpor som inte längre höll måttet och tyckte mig behöva ersätta dessa. I samma veva fick jag ett mail med erbjudande från en träningsbutik online där jag tidigare shoppat, om att köpa valfritt träningsplagg till rabatt. Nu när jag äntligen kommit igång lite smått med löpningen efter graviditeten var det som ett, eller flera, tecken på att det var meningen att jag skulle konsumera. Eller höll jag på att lura mig själv med en romantiserad behovsanalys?
Innan något köp ägt rum tog jag mitt förnuft till fånga genom att ställa mig själv följande frågor:
Hur många löparstrumpor äger jag redan?
Jag räknade efter och fann tio par.
Hur många gånger i veckan tränar jag löpning?
Cirka två.
Hur ofta tvättar vi denna typ av tvätt?
Minst varannan vecka.
Genom att stanna upp och se över vad jag redan ägde och har, inte bara vad jag faktiskt rensat ut, insåg jag att de där nya löparstrumporna nog kan vänta tills jag slitit ut ytterligare några par. I dagsläget hade jag faktiskt inget verkligt behov, det blev tillslut noll in, en ut.
Känner du igen dig i ovanstående, att vilja ersätta något som egentligen inte behöver ersättas?
Detta känner jag väl igen, upptäckte förra veckan att jag fått ett hål i en av mina gråa koftor. Tänkte direkt att jag behöver köpa en ny eftersom jag tycker att det är ett praktiskt vardagsplagg. Men efter att ha inventerat garderoben insåg jag att jag har två väldigt lika grå koftor till. Bestämde mig då för att vänta med att köpa ännu en ☺
Bra och tur att du inventerade innan du gav dig ut på shoppingrunda. :)
Jodå, det där känner jag igen Det heter ju ibland att ”det kan man inte få för mycket av” då det gäller saker man använder ofta och som man alltid behöver oavsett det gäller basplagg, handdukar, pennor eller vad som helst nästan. Men man kan nog få för mycket… t ex skulle jag inte behöva tvätta lakan, handdukar och kökshanddukar oftare än en gång i halvåret om lagret ska vara slut innan tvätt och då byter jag garanterat oftare än genomsnittet. Hygien är en dygd och bristen därpå något av det första jag lägger märke till hemma hos andra. Håller fortfarande ställningen om minst 30 saker ut/mån och noll in på det mesta utom T-shirts och skor där det är jämnt lopp. Oj, vad duktig jag är. ;)
Jag är ganska säker på att mina föräldrar har det likadant med antalet lakan, handdukar etc. Ett helt skåp är vigt bara för detta. Hos oss är det en hylla lakan och en hylla handdukar. ;)
Kul att du är i rensartagen, heja heja! :)
Jag har lika mycket, nu har jag inte hunnit mangla lakan eller handdukar på 3 veckor pga mycket jobb och att sonen knyckte bordet jag hade i torkrummet, det är inte tomt i linneskåpet på nåt sätt…
Åh här har vi (jag!) ett liknade problem, om ändå inte. Jag tänker ofta att: ”jo, flickorna behöver faktiskt fler trosor – de har ju nästan INGA”. Sen kommer jag ikapp med tvätten och där var det visst ganska många trosor… Ibland är ett extra tvättpass mycket bättre än att tänka konsumtion!
Helt klart, det gäller att lära sig och tänka till innan man tar till shopping som lösning på ”problemet” :)