Extrema åsikter och livsstilar väcker ofta intresse och uppmärksamhet, speciellt i olika typer av media. I Sydsvenskan har det i veckan skrivits en intressant artikelserie som sträcker sig hela vägen från extrem minimalism till extremt samlande.

Längst ner i artikeln om extrem minimalism finns faktiskt en länk till vår blogg, vilket vi så klart tycker är väldigt roligt! Ett lustigt sammanträffande var dock att innehållet i artikeln handlar om en person som bestämt sig för att leva med exakt hundra ägodelar och dagen innan artikeln publicerades lade vi av en slump upp ett inlägg där vi ifrågasätter just denna typ av minimalism.

Därför tänkte vi ta tillfället i akt och utveckla detta ytterligare. I Sydsvenskans artikel står bland annat följande: 

”Samtidigt kan den minimalistiska tillvaron leda till en del praktiska svårigheter. Att bjuda hem ett gäng vänner på middag kan vara lättare sagt än gjort om såväl köksstolar som tallrikar och bestick är utrensade.”

Det här är ett bra exempel på en av anledningarna till att vi inte förespråkar extrem minimalism. Minimalism ska inte krångla till det och göra livet svårare än det behöver vara. Vår syn är att man ska äga precis det man behöver och använder men inte mer. Har man till exempel ofta mindre grupper av vänner på besök finns det goda argument för att äga till exempel fyra till sex uppsättningar tallrikar, bestick och glas även om man kanske inte behöver sexton uppsättningar, vilket verkar vara mer regel än undantag idag.

I samma artikelserie finns en intervju med en annan person som samlar på allt från reklampennor och snusdosor till skolplanscher och djurkranier. Hemmet är långt ifrån minimalistiskt inrett vilket tilltalar ägaren med följande motivering:

”Med bara soffa och tv i vardagsrummet blir hemmet som en steril utställningslokal. Det är inget som tilltalar mig. Jag skulle nog uppleva det som ganska torftigt, det känns nästan som att personen inte brinner för något. Jag trivs när det är lite belamrat, det känns mer som ett bebott hem.”

Det här är ett bra exempel på ett klassiskt försvar mot eller missförstånd kring minimalism. Man använder sig av nackdelarna med extrem minimalism för att försvara sin extrema maximalism eller samlande. Skulle man analysera hur majoriteten av oss som strävar mot ett minimalistiskt leverne de facto lever och bor så är vår uppfattning att den bild han beskriver, det vill säga extrem minimalism, kommer att vara extremt ovanlig.

Självklart kan även ett minimalistikt hem vara mysigt inrett med ett fåtal utvalda prydnadssaker och tavlor som framhävs desto mer när det inte är proppfullt med andra saker som kämpar om uppmärksamhet och fokus. Och det är precis detta som är grundtanken med minimalism, det vill säga att framhäva det som är av värde genom att eliminera det som är onödigt.

Vi vill förresten även kort uppmärksamma Eva Maria, som brukar läsa vår blogg, som även hon var med i en egen artikel i serien och visade upp en mer balanserad bild av en vanlig familj som strävar efter att leva mer minimalistiskt. Ett klokt citat från Eva Maria som vi bara kan instämma med, får avsluta det här inlägget:

”En del tänker att de ska vara klara med utrensningen på en helg. Men man måste acceptera att det tar betydligt längre tid än så. Många prylar har det tagit flera år att samla ihop, så det är inte så konstigt att det tar tid att rensa ut.”

Fortsatt trevlig helg!