Varför väljer någon att kalla sig minimalist och agera därefter? Är det en motreaktion mot allmän överstimulans och stress? Erbjuder personens ansträngda ekonomi egentligen inte något alternativ? Eller är det för att personen i fråga i själva verket är en rasande pedant?
Vår erfarenhet är att det finns mängder med inkörsportar till minimalism men att det finns ett par större återkommande teman där vissa kan anses ge positiv respektive negativ motivation till förändring. Om du redan påbörjat din minimalistiska resa känner du troligen igen dig i en eller ett par av beskrivningarna nedan.
Ökad tid, fokus och energi. Ett överflöd av prylar, valmöjligheter och åtaganden tar mycket tid, fokus och energi i anspråk vilket gör att livet kan kännas fattigt även om du har det bra ställt rent materiellt och ekonomiskt. Minimalism frigör ovan nämnda värden till förmån för skapande, studerande, hobbies, familjen, vänner, hälsan eller träning men även för att bara sköta vanliga åtaganden i vardagen med större vitalitet och glädje. En annan intressant sak som ofta händer då du eliminerar allt onödigt är att du hittar dina egna prioriteringar.
Ekonomisk frihet. Att vara bunden till ett inte alltid uppskattat 9-5-jobb för att klara vardagens utgifter får många att känna sig allmänt låsta och ofta missnöjda. Minimalism möjliggör ett större sparutrymme genom att minimera onödiga utgifter samt frigör kapital bundet i onödiga prylar, vilket i sin tur kan investeras och förhoppningsvis växa över tiden. Med lite tur och skicklighet ger det en dag möjligheten att välja friare kring när, var samt vad du ska arbeta med. Om du väljer att arbeta över huvud taget.
Ren estetik. Ett maximalistiskt hem är i vår mening sällan varken speciellt vackert att vila ögonen på eller vilsamt att spendera tid i. Minimalism gör det enklare att åstadkomma ett vilsamt hem med obelamrade ytor, väggar och förvaringsutrymmen som tillsammans med enkla och rena färg- och designval skapar ett inre lugn hos många.
Utmaningen. Att enbart äga ett bestämt antal mycket noggrant utvalda saker är en utmaning som kittlar en viss typ av människor. Denna typ av minimalister uppskattar ofta att leva med en optimerad och bestämd totalsumma ägodelar alternativt ett bestämt antal saker inom olika specifika områden som exempelvis garderoben.
Minimerad miljöpåverkan. Att leva innebär oundvikligen ett visst mått av konsumtion men den omfattning och tempo vi i västvärlden konsumerar med är fullständigt ohållbart. Minimalism gör det möjligt att minska hur mycket du direkt och indirekt förbrukar av naturresurser och belastar miljön genom att välja att enbart äga och förbruka det du verkligen använder och behöver.
Medmänsklig solidaritet. Majoriteten av världens människor lever i fattigdom samtidigt som en relativt liten del överkonsumerar jordens resurser. Minimalism frigör kapital som kan doneras till diverse organisationer vilka fokuserar på rättvisa, bättre ekonomi och hälsa i fattiga delar av världen. Minskad konsumtion ökar även chanserna för att våra barn och barnbarn och deras barn också har möjlighet att leva på planeten jorden.
Förändring av bostadssituation. En flytt oavsett om det är från mindre till större, större till mindre, in i samboskap eller ut ur skilsmässa leder ofta till att det blir uppenbart hur mycket onödigt du äger samt hur mycket tid och energi det tar att hantera alla prylar inte bara under själva flytten utan även i vardagen. Minimalism gör att du praktiskt klarar att bo på mindre yta samt gör en eventuell nästa flytt betydligt enklare.
Ansträngd privatekonomi. En ansträngd privatekonomi är inget du gärna talar om i Sverige men att leva med stora lån alternativt på ”gränsen” under en längre tid utan möjlighet att bygga upp ett sparande och en trygg buffert leder ofta till en insikt kring att mycket av det du köper, men även äger, är onödigt och faktiskt kan inbringa pengar vid en försäljning. Minimalism gör det mer motiverande att genomföra de förändring i beteendemönster som leder till en framtida bättre ekonomi.
Hantering av dödsbo. En bouppdelning eller rensning av dödsbo efter en nära anhörigs bortgång leder ofta till en insikt kring att det är relationer och inte prylar som är det viktiga. Det kan också ge insikt kring att det du själv av nostalgiska skäl absolut inte kan skiljas från ofta inte har något som helst värde för någon annan, vilket i sig kan vara transformerande. En mer minimalistisk livsstil blir ofta ett naturligt val efter att sorgen har lagt sig. Ibland räcker det att besöka mor- och farföräldrar som fortfarande är i livet för att känna den snudd på kvävande känslan av ett hem fyllt av ett livs materiellt sparande.
Stress och utbrändhet. Stor stress under en längre tid och dess ofrånkomliga slutprodukt utbrändhet skapar ofta en motreaktion mot överstimulans och ständigt stressande och en vilja att förenkla livet i allmänhet och skapa utrymme för daglig återhämtning och hälsa. Den mentala biten av minimalism där du ser över dina prioriteringar och åtaganden, samt enbart behåller det som verkligen är ett måste alternativt ger glädje, blir ofta en naturlig reaktion.
Känner du igen dig i några av anledningarna ovan eller saknar du något eller några teman som kan vara eller var just din inkörsport till minimalism?