Kategoriarkiv: Digitalt

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör digitala medier och verktyg.

Minimalism i mailboxen del 2

Mailkorgen är för många en källa till stress eftersom det är en aldrig sinande källa av uppgifter vars flöde är väldigt svårt att kontrollera och överblicka. Detta gäller såklart även för oss så därför tog vi oss en tankeställare kring hur vi gör redan idag men även hur vi kan göra framöver för att på ett enkelt sätt göra livet lite enklare. Vi kom fram till flera tips som vi tror de flesta kan applicera på sin eller sina mailkorgar och på så sätt snabbt frigöra både tid och fokus. Vi utgick från vad minimalism är för oss.

Avregistrera dig från alla typer informationsmail. En stor del av alla mail som inkommer varje dag är mail som inte tillför något som helst värde men som får arbetsbördan att se större ut än vad den är och gör det svårare att hitta vad som faktiskt är viktigt och relevant. Vårt tips är att avregistrera sig från alla former av mailutskick som inte är essentiella, både privat och professionellt. Det spelar ingen roll om utskicken i grunden har ett intressant innehåll, om det tar fokus och tid från viktigare saker så är vårt råd att du avregistrerar dig. Om du är osäker kan du alltid leka med tanken vad som skulle hända om du inte tog del av informationen, det vill säga i de flesta fall ingenting alls, eller prova att avregistrera dig och se om du saknar informationen efter ett par veckor.

Filtrera och batcha informationsmail du inte kan vara utan. Okej, vi inser att vissa typer av informationsmail faktiskt måste komma och förr eller senare bearbetas. Ett bra exempel från våra arbetsliv är notifieringar från ärendehanteringssystem. Vårt tips är att du skapar ett filter som automatiskt antingen sorterar in denna typ av mail i en specifik mapp (eller för modernare mailsystem taggar upp och arkiverar dem) så att du lätt hittar dem när det passar dig att behandla denna mindre viktiga information. Oavsett så är det viktiga att dessa mail aldrig landar i vanliga inkorgen och tar fokus från det som är viktigt eller bråttom utan istället hamnar på ett specifikt ställe du lätt navigerar till och behandlar enligt nästa stycke.

Anpassa typen av mail du bearbetar efter din energinivå under dagen. Morgonen och förmiddagen är den tid då de flesta har mest kreativitet, beslutsförmåga och produktivitet. Direkt efter lunch och på eftermiddagen börjar dessa egenskaper sina. Därför är det klokt att på förmiddagen bearbeta de mail som är viktiga, prioriterade eller på ett eller annat sätt intellektuellt krävande. Medan övriga mindre viktiga mail, cc:ad-mail och informationsmail med fördel kan behandlas på eftermiddagen. Detta tips gäller för övrigt alla former av arbetsuppgifter.

Läs enbart mailen vid ett bestämt och begränsat antal tillfällen per dag. De flesta är inte medvetna om att de är mailknarkare. De tabbar in i sitt mailsystem upp mot hundra gånger per arbetsdag. Ofta sker det så fort det finns någon form av väntetid under en och samma arbetsuppgift eller mellan två olika arbetsuppgifter, men ibland också mitt i en arbetsuppgift. En stor nackdel med detta är att du låter mailkorgen styra din dag. Istället för att fokusera på det som är absolut viktigast blir det lätt att du behandlar det som nyss kom in i mailkorgen. Dessutom avbryts fokus från den uppgift du hade innan och du tappar mycket effektivitet. En stor anledning till att så många ändå gör detta är att det blivit en vana samt att det faktiskt är ganska mycket skönare att behandla ett mail, om än oviktigt, än att ta tag i större, mer krävande och betydligt viktigare uppgifter eller surdegar. Du lurar dig själv att du är produktiv.

Vårt tips är att bestämma dig för att bara kolla mailen ett par gånger per dag, till exempel klockan 10, 13 och 16. När mailbearbetningen är påbörjad bör du inte byta till någon annan uppgift förrän du känner dig klar och därefter helt kan stänga ned mailapplikationen och inte öppna den igen förrän det är dags för nästa mailbearbetningstillfälle. Fördelen med att inte läsa mailen innan klockan 10 är att du slipper bli distraherad och istället kan använda din produktivaste morgontid till dina viktigaste och kreativaste uppgifter, samt att du själva styr din agenda för dagen istället för att inkorgen gör det. Har du jobbiga och krävande mail fungerar det bäst att ta dessa klockan 10 istället för vid ett av de senare tillfällena. Efter lunch kring klockan 13 är bra då du ändå är för matkomig för mer krävande uppgifter. Denna tid passar mycket bra att behandla informationsmail och mer rutinmässiga mail. Klockan 16 är en bra tid att behandla de sista mailen för dagen och förbereda inför morgondagen innan du går hem. Ofta är du vid den här tiden för trött för att orka ta tag i något mer omfattande men det är ett ypperligt tillfälle att förbereda för maximal effektivitet morgonen därpå.

Har du ett arbete som enbart går ut på att kommunicera via mail och inte kreativt skapa något eller göra några djupare analytiska och utredande arbetsuppgifter gäller naturligtvis inte regeln ovan.

Sammanfattningsvis är minimalism i inkorgen mycket likt minimalism på många andra områden i livet. I detta fall är det resurserna tid, fokus och energi som är begränsade och genom att eliminera, automatisera och batcha det som är oviktigt och distraherande samt etablera sunda rutiner och vanor får du tid, fokus och energi över för det som är prioriterat och av värde. Precis som i resten av livet!

Det här är det andra inlägget i en serie om tre på ämnet. Första och tredje inlägget hittar du här och här.

Minimalism i mailboxen del 1

Mailkorgen är för många en källa till stress eftersom det är en aldrig sinande källa av uppgifter vars flöde är väldigt svårt att kontrollera och överblicka. Detta gäller såklart även för oss så därför tog vi oss en tankeställare kring hur vi gör redan idag men även hur vi kan göra framöver för att på ett smidigt sätt göra livet lite enklare. Vi kom fram till flera tips som vi tror de flesta kan applicera på sin eller sina mailkorgar och på så sätt snabbt frigöra både tid och fokus. Vi utgick från vad minimalism är för oss.

Minimera antalet inkorgar. En vanlig källa till stress och brist på känslan av kontroll är att ha många inkorgar att övervaka. Om det är möjligt så se till att enbart ha en mailadress för arbetsuppgifter och en för privata ärenden. Skrota helt din gamla hotmail-adress som du ersatte med en gmail-adress för sju år sedan. Informera människor som av någon anledning fortfarande mailar till din gamla adress om att du bytt och maila över eventuella viktiga mail till nya mailadressen. Vår erfarenhet är att de personer eller organisationer som eventuellt fortfarande mailar den gamla adressen inte är speciellt viktiga för dig samt att ”viktiga” mail som du inte behövt senaste tolv månaderna troligen inte kommer att behövas närmsta 100 åren heller.

Ha en professionell och en privat mailadress. Det här tipset säger av naturliga skäl delvis emot det tidigare tipset om att minimera antalet mailkorgar men vi ser en otrolig nytta med att separera privata och professionella mail. Då slipper du störas av privata och kanske generande mail i jobbmailen och ändå värre distraheras och stressas av jobbrelaterade mail på kvällar och helger. Dessutom är det ytterst troligt att du förr eller senare byter arbetsgivare, varvid du måste informera vänner och bekanta om att du byter mailadress och riskera att förlora mail under övergångsperioden. Liksom du inför sökandet av nytt jobb behöver kunna ange en annan mail att kontakta än nuvarande jobbmailen. Värt att tänka på är att olika arbetsgivare har olika nivåer av integritet. Vissa drar sig inte för att läsa anställdas mail och den risken slipper du om du hanterar privata mail helt separat. Samma regel kan för övrigt appliceras på din jobbmobil.

Sluta att manuellt sortera mail i mappar, sök istället. Ett av våra bästa tips för att minimera den tid många lägger på mail är att sluta att manuellt sortera mailen i mappar. Alla moderna mailsystem har idag bra sökfunktioner som snabbt och enkelt hittar alla mail från en specifik person, med en specifik ämnesrad, med eller utan bifogade filer, innehållande vissa nyckelord och så vidare. Vad som gör mappar extra opraktiskt är att ett och samma mail ofta kan höra hemma i fler än en mapp. Vi har sett massor av kollegor klicka runt bland potentiella foldrar på jakt efter ett specifik mail. Vi misstänker att anledning till att många fortfarande använder foldrar är att de är kvar i ett gammalt tankesätt från tiden innan det fanns bra sökfunktioner eller att det ger en inbillad känsla av kontroll, struktur och produktivitet. Oavsett så är det totalt slöseri med tid och något alla borde sluta med omedelbart.

Ren inbox i enlighet med populära inbox zero. Här går fru och herr minimalists åsikter isär, det är inte ofta det händer och vi förklarar respektive persons syn på ren inbox nedan.

Om du måste ha en ren inkorg rekommenderar Herr Minimalist användandet av en enda mapp vid namn ”arkiverat” eller motsvarande dit du flyttar allt du är helt klar med så att alla mail som ligger kvar i inkorgen oavsett läs- och flaggstatus anses obehandlat.

Herr Minimalists främsta tips är dock att skippa detta förfarande och istället alltid låta alla mail ligga kvar i inkorgen. De mail som är olästa är helt enkelt olästa, de som är flaggade oavsett lässtatus kräver ytterligare en insats och de som är lästa och utan flagga är helt färdigbehandlade. För att fortfarande ha överblick kräver denna metod att du sätter upp ett enkelt och automatiskt filter i din mailkorg som enbart visar olästa samt flaggade mail. När filtret är på plats arbetar du enbart i den foldern som visar resultatet av filtret och behöver aldrig någonsin flytta ett mail igen. Faktum är att du aldrig behöver besöka inkorgen igen. Detta tillvägagångssätt fungerar för övrigt bäst om du inaktiverar automatisk lässtatus, annars riskerar du att vissa mail markeras som lästa automatiskt och försvinner ur fokus utan att först behandlas på korrekt sätt.

Fru Minimalist är snarare ett stort fan av inbox zero-konceptet och skulle känna stress av att titta i inboxen och ständigt ha fullt med mail, såväl lästa som olästa. Jag strävar istället efter att ha så få mail som möjligt i inkorgen. Går mailet att hantera snabbt gör jag det direkt och lägger det sedan i mappen Arkiv. Jag har även en mapp som heter Viktigt där jag sorterar in mail som inte kräver något action men som innehåller väsentlig information som kan vara bra att komma ihåg. Flaggning av mail görs av mail som jag hanterat delvis eller som kräver någon form av hantering ett par veckor framåt. Jag tar bort flaggade mail från inkorgen vilket gör att min inbox endast består av nya olästa mail samt lästa mail som bör hanteras härnäst och som kräver mer av mig än bara ett kort svar. Kanske beror mitt hanterande på ett mer omodernt mailsystem än Herr Minimalists, men för mig fungerar detta utmmärkt. Att gå på semester eller ta helg med en mailkorg som gapar tom, det är pricken över i enligt Fru Minimalist!

Sammanfattningsvis är minimalism i inkorgen mycket likt minimalism på många andra områden i livet. I detta fall är det resurserna tid, fokus och energi som är begränsade och genom att eliminera, automatisera och batcha om det som är oviktigt och distraherande samt etablera sunda rutiner och vanor får du tid, fokus och energi över för det som är prioriterat och av värde. Precis som i resten av livet!

Det här är det första inlägget i en serie om tre på ämnet. Andra och tredje inlägget hittar du här och här.

Minimalistiska apptips – Remember the Milk (iOS)

Det här är det första inlägget i serien Minimalistiska apptips där jag går igenom appar för iOS som tillför mycket nytta i mitt liv och på ett eller annat sätt passar in i vår minimalistiska livsstil.

Först ut är appen Remember The Milk som är den kraftfullaste men samtidigt mest lättanvända och överskådliga varianten av att-göra-listor jag hittat hittills och då har jag ändå utvärderat en hel del olika tjänster utifrån följande kriterier:

Vad jag inte kan vara utan:

  • Flera listor – Jag jobbar enligt vissa delar i GTD-metodiken och behöver därför möjligheten att ha flera olika listor. Typiska exempel på listor är att göra nu, att göra sen och påminnelser. Jag försöker även hålla isär listor gällande privatliv och arbetsliv.
  • Taggar, smarta listor och sökfunktioner – Med taggar kan jag enkelt hitta flera relaterade uppgifter även om dessa ligger bland många andra uppgifter i flera olika listor. En typisk tag kan vara ekonomi, träning eller en väns namn.
  • Prioritet – Möjligheten att markera vad som är viktigt och mindre viktigt. Dock föredrar jag att det inte finns för många nivåer då det är svårt att sätta tillfredsställande kriterier för dessa. Max 3-4 nivåer räcker.
  • Förfallodatum – Möjligheten att definiera ett sista datum (och möjligen tid) när en uppgift måste vara genomförd.
  • Repetitioner – Möjligheten att skapa smarta återkommande uppgifter som till exempel varannan vecka på söndagar, eller första lördagen varje månad och så vidare.
  • Noteringar – Jag försöker hålla beskrivningen av en uppgift kort men ibland måste man lägga till extra information som en adress, en liten lista eller kontaktuppgifter.
  • Smartphone-åtkomst – Jag kan när som helst komma på en ny idé och då är det viktigt att jag snabbt och enkelt kan lägga till dem i min lista oavsett var jag befinner mig.
  • Webbläsar-åtkomst – När jag sitter framför datorn är det lättare att jobba via denna än via mobilen.
  • Synkronisering – Det jag lägger in via webbläsaren ska såklart vara synkat med det jag lägger in via mobilen och vice versa.
  • Påminnelser – Jag gillar normalt inte appar och tjänster som blinkar, låter och stjäl min uppmärksamhet men då och då är det viktigt att kunna få en sådan så det följer med på kravlistan.
  • Flexibilitet – Jag föredrar appar som inte tvingar in mig i dess specifika sätt att arbeta utan istället enkelt låter mig anpassa verktyget efter mina behov och mitt sätt att tänka.
  • Intuitivt, rent och lättanvänt gränssnitt – Det ska vara enkelt och gå snabbt att både navigera och lägga till nya uppgifter i tjänsten. Jag vill inte göra en massa onödiga musklick och navigera onödigt mycket av menyer etc. Dessutom står jag faktiskt inte ut med att tvingas använda en ful app varje dag.

Vad som inte är viktigt:

  • Kalendervy – Jag föredrar oftast en tydlig lista så länge datum etc står i denna. Majoriteten av mina uppgifter saknar dessutom förfallodatum.
  • Bifogade dokument – Jag vill hålla listan enkel. Behöver jag ytterligare information räcker noteringsmöjligheterna i stort sett alltid för mina behov. Då slipper jag även hålla koll på dokumentversioner etc.
  • Samarbetsmöjligheter – I dagsläget har jag ingen nytta av det. Om alla på mitt kontor plötsligt börjande använda samma tjänst kanske detta skulle bli intressantare.
  • Gratis eller lågt pris – Jag har hellre en bra tjänst jag använder varje dag till ett acceptabelt pris än en sämre men tjänst gratis. Jag prioriterar kvalitet.
  • Integrationer – Jag behöver inte en integrationer med en massa andra system som Outlook, EverNotes etc. Min erfarenhet är att dessa ofta fungerar sisådär och tillför komplexitet.

Vad jag helst slipper:

  • Hierarkier – Jag föredrar att tagga uppgifterna och på så vis hitta bland dem. Det är kraftfullare och kräver mindre administration än hierarkier. Dessutom kan en och samma uppgift ofta passa i flera sammanhang och då är taggar mycket kraftfullare.
  • Kategorier – Kategorier är enligt mig bara en mindre kraftfull version av taggar och helt redundant. Dessutom kan man oftast bara ha en kategori per uppgift till skillnad mot taggar där samma uppgift kan ha flera.

Utifrån dessa kriterier utvärderade jag en mängd olika tjänster och valet föll på Remember The Milk som uppfyller alla krav ovan och med sitt otroligt lättanvändbara, minimalistiska men flexibla gränssnitt var en rätt självklar vinnare.

Det fanns fler tjänster som mer eller mindre uppfyllde kraven ovan men inte fullt lika elegant som som Remember The Milk, tex Astrid och Wunderlist var goda silvermedaljörer. Jag hittade även många intressanta men enklare verktyg som möjligen är att föredra om du inte anser dig behöva mer avancerade funktioner som smarta listor och taggar, till exempel Teuxdeux, DoItTomorrow och AnyDo. Gillar du riktigt röriga gränssnitt där utvecklarna inte verkar kunnat säga nej till ett enda förbättringsförslag så kan du ta en kik på Toodledo och HiTask.

Om du ger Remember The Milk en chans så missa inte att utforska några av mina favoritfunktioner som ”Smart Add Shortcuts”, ”Smart Lists” och diverse kortkommandon på tangentbordet.

Vilket att-göra-system använder du och varför har du valt att använda just detta?

Minimalistiska apptips

Jag är en stor anhängare av verktyg som gör min vardag enklare och som hjälper mig att fokusera i vardagslivet och på jobbet. Det finns mängder av både fysiska och digitala verktyg som jag inte är sen att testa. Allt från applikationer som installeras direkt på datorn, diverse webbtjänster, smartphone-appar till kombinationer av dessa, så länge de löser mina behov på ett bra och konkret sätt.

För några år sedan köpte jag min första iPod Touch, vilket var lite av en ögonöppnare för mig. Snart sålde jag denna och köpte istället en iPhone då jag insåg hur många bra verktyg den plattformen (iOS) erbjuder vad gäller personlig effektivitet och organisation samt hur kraftfulla dessa blir då de kombineras med tillgång till internet oavsett var man är. Därefter gjorde jag en ganska omfattande undersökning och analys kring de bästa apparna jag kunde hitta inom ovan nämnda behovsområde. Idag sitter jag med en uppsättning som jag är riktigt riktigt nöjd med och gärna delar med mig av.

Därför tänkte jag idag starta en serie inlägg som jag kallar Minimalistiska apptips där jag går igenom de bästa apparna jag hittat samt varför jag tycker de är så bra och hur de passar in i en minimalistisk livsstil. Framtida inlägg på temat kan du filtrera fram genom att trycka här.

Inom några dagar kommer mitt första inlägg om Remember The Milk, vilket är en av mina absoluta favoritappar, vilken jag använder åtskilliga gånger varje dag.

Medaljernas baksida

Pokaler, plaketter, medaljer och diplom. Alla har vi fått dem någon gång; när vi idrottade som barn, deltog i skolmästerskap, vann kontorets golftävling, deltog i en vinprovning eller vågade hoppa fallskärm. Men vad och hur mycket betyder de egentligen för oss? Hur och varför ska de sparas och förvaras? Sitter verkligen prestationen i det fysiska beviset? Skulle ingen människa tro på att du faktiskt genomfört bedriften om du inte har kvar dem? Spelar det någon roll vad andra tror och tycker över huvud taget i denna fråga?

Vi klurade lite på detta, kom fram till flera bra insikter (mer om dessa nedan) och därefter städade jag ur mina samlingar med följande resultat:

Gamla fotbollspokaler och plaketter från ungdomsårens idrottande har jag nu slängt. Tio år efter att den sista fotbollsmatchen spelades. Det var ett 30-tal stycken men betydde inte speciellt mycket för mig längre. De stod först hemma i barnrummet hos min föräldrar fint uppradade på en bokhylla för att lagom till att jag fyllde tjugo packas ned i en stor låda och sedan dess aldrig plockas upp igen.

Åtskilliga medaljer har det blivit genom åren. Fotbollsturneringar, basket, innebandy och diverse löpar- och cykellopp. De från ungdomen och mindre löparlopp som Midnattsloppet, Gävle Halvmaraton, Kungsholmen runt etc, var enkla att göra sig av med. Betydligt svårare var det med Lidingöloppet 3 mil och Vätternrundan 30 mil, lopp med prestige och status. Till slut föll dock polletten ner även här, det vill säga att genomförandet och stoltheten över att ha klarat dessa lopp faktiskt inte sitter i själva medaljen, utan inombords hos mig själv. Därför fick även dessa åka i återvinningen.

Diplom tar visserligen inte lika stor plats som pokaler och plaketter men behöver vi verkligen spara dem? Vi besteg till exempel ett riktigt högt berg under en resa tidigare i år och fick då ett diplom som intyg på att vi tog oss ända upp till toppen. Vi visste först inte vad vi skulle göra av diplomet, men skapade sedan en ny minimalistisk vana. Vi tog ett foto av intyget och sparade det digitalt istället. Det bästa av allt är att det här knepet kan även tillämpas på mycket annat som exempelvis ovan nämnda pokaler, plaketter och medaljer. Då har du bevisen kvar men de behöver inte ta upp fysisk plats i bostaden, förrådet eller motsvarande.

Sammanfattningsvis kom vi fram till att själva prestationen är skild från det fysiska beviset och att det räcker att du bevarar bedriften i minnet för att känna stolthet och glädje efteråt. Om du trots allt vill spara någon form av bevis så finns det bättre sätt än att göra det i dess fysiska form, till exempel genom att ta ett foto av bevisen och därefter slänga originalen.

Visar ni upp era pokaler, medaljer och diplom i ert hem, har ni slängt dessa eller ligger de och skräpar i en låda på vinden?