Innan vi blickar framåt mot 2019 års möjligheter, börjar vi med en traditionsenlig tillbakablick och summering av våra höjdpunkter under året som gått!
Året började som året innan slutade – med en hel del intervjuer tack vare att vi släppt vår bok Prylbanta i slutet av 2017. Det har varit enormt utvecklande och även om vi tackar nej till mycket på grund av att vi båda ogillar att stå i centrum (därav bloggens fyra års anonymitet ;) ) så är vi otroligt tacksamma över den självutvecklingsresa som boken och bloggen tagit oss på, som inte har med själva minimalistiska livsstilen att göra, utan mer om att våga gå utanför sin comfort zone.
I februari kunde man höra oss i P5 Sthlm på besök hos Titti Schultz och Farzad Nouri i P5 Sthlm. Under hela min tonårsperiod lyssnade jag dagligen på Titti i Rix Morgonzoo, så jag blev lite starstruck och extra nervös av besöket. ;)
Skärmdumpar från P5 Sthlms Instagramstories. :)
I april höll vi en föreläsning genom Konsumentföreningen Stockholm ”Prylbanta – För din och planetens skull” som var fullsatt med över 350 personer i publiken – väldigt roligt!
Den enskilt största händelsen skedde i maj då vi köpte hus och började processen att flytta från våra 2 r o k på 60 kvm i centrala Solna, till ett hus med dubbelt så många kvm i södra Vallentuna utanför Stockholm. Något som i mångt och mycket ändrat hela familjens vardag.
Husköpet skulle jag även säga är den bästa händelsen under året. Och egentligen inte för själva huset, utan alla positiva förändringar som flytten till hus har medfört. Det är ju sällan prylarna (huset) som gör oss lyckliga eller är det viktiga här i livet. Vårt sociala liv har blivit rikare, vi har träffat nya vänner, kommit närmre ”gamla” vänner, och framför allt har barnen fått flera nya vänner som bor på samma gata. De har även fått en (ändå) bättre förskola och hela familjen har kommit närmre naturen och därmed kunnat spendera mer tid där. Flytten fick även mig att byta jobb till ett otroligt utvecklande och roligt sådant, med en bonus att det ligger på cykelavstånd från vårt fina hus. Så numera jobbar jag lokalt vilket också är en frihet.
Under våren började vi också dra i trådarna för samarbetet vi haft med Johanna Ekblad på Mind Your Wall. Ett samarbete som resulterade i de båda postersen på bilden ovan. Det här var något av en dröm och något vi tänkt på sedan vi började intressera oss för minimalism och själva ville ha inspirerande och motiverande citat och posters på väggarna, men inte hittade några att köpa.
2018 var året då jag valde att ha ett shoppingfritt år, ett köpstopp helt enkelt. Något jag tänkt på flera gånger tidigare och nu kände att det var dags att testa. Förhållningsreglerna mer i detalj kan du läsa om här, men generellt så fick jag inte köpa varken prylar eller kläder till mig själv under året. Förbrukningsvaror var undantaget, liksom saker till Herr Minimalist och barnen, liksom gemensamma saker till bostaden eller liknande. Hur det gick? Det får du läsa om i ett separat inlägg. ;) Med tanke på husköpet blev det trots köpstoppet mitt dyraste år någonsin. :)
Skärmdump från nyhetsmorgons inslag om årets trender 2018.
Det går nästan inte att tänka tillbaka på år 2018 utan att tänka på klimatet. Det har verkligen fått ett större fokus åtminstone hos gemene man, sen kanske det inte händer så mycket från politiskt håll som man kan önska. Men politiker är ju också människor så kanske kanske… I början av året utsågs minimalism som en av trenderna för 2018, vi hoppas såklart att det blir en trend som fortsätter under många år, det går ju hand i hand med en mer hållbar livsstil.
Under 2018 har jag, Fru Minimalist, dragit ett stort lass i bloggen då Herr minimalist har lyst med sin frånvaro. Han har gjort ett medvetet val att fokusera på andra saker i livet än bloggen, då prioriteringarna i livet har ändrats. Vi har alltid sagt att vi fortsätter med blogg och Instagram etc så länge det ger mer energi än det tar, och Herr Minimalist kom till en punkt när det inte längre gav mer energi än det tog, samtidigt som andra saker i livet blev högre prioriterade.
De 10 mest lästa inläggen under 2018 hittar du nedan. Du vet väl att du hittar samtliga våra tidigare inlägg på arkivsidan?
Konsumtionsorgien bland influencers
10 saker du kan göra för klimatet
Shoppingfritt 2018 – Förhållningsregler och förhoppningar
Att jobba deltid
Sparande och minimalism
I don’t Wish
Shoppingfritt 2018 – Herr Minimalist
Nya tider väntar
8 saker vi inte längre köper
Shoppingfritt 2018 – Halvårsavstämning
Alla kommentarer på inläggen är guld värda och jag läser varenda en av dem, även nya kommentarer på äldre inlägg. I vissa inlägg är kommentarerna än mer givande än blogginlägget, inlägget ”Funderingar kring hållbara alternativ” är ett exempel på det tycker jag.
Vår nya uppsättning porslin från Rörstrand Swedish Grace.
I likhet med föregående år har vi dokumenterat balansräkningar med in- och utlista varje månad och även gjort noteringar kring de saker vi köpt in eller rensat ut. I likhet med förra året så är barnens saker inte med (och inte heller digitala rensningar). Totalt har vi sålt, skänkt och slängt 261 saker (föregående år 420).
Totalt antal saker in i hemmet är 135 saker (föregående år 111). Det känns okej med tanke på att vi flyttat från vår tvåa på 60 kvm till ett dubbelt så stort hus vilket trots allt kräver fler praktiska saker som lampor, mattor, förvaringslådor mm. Samt att vi bytt ut vår porslinsserie under året där varje enskild del ingår i de totalt 135 sakerna in. Du ser den på bilden ovan, köpt second hand på Blocket. Vill du läsa mer om porslinsbytet kan du göra det här.
Ännu ett omtumlande, lärorikt och händelserikt minimalistiskt år är till ända, och vi ser fram emot alla utmaningar och spännande aktiviteter som den minimalistiska resan tar oss på.
God fortsättning och vi önskar er läsare ett underbart, minimalistiskt och hållbart 2019!
God fortsättning till er!
Jag har en sak jag klurar en del på, gällande minimalism/ekonomi. Kanske har Fru Minimalist skrivit om det redan, isåfall har jag missat det. Men det gäller detta med att vara kvinna och de krav på utseende som finns både från samhälle och arbetslivet, och hur man kan resonera. Jag jobbar tillexempel på ett vinstdrivande företag med uppgift att sälja in saker. Och har svårt att hitta gränsen för hur mycket tid och pengar jag ska lägga på mitt utseende. Rent krasst så skulle mitt utseende förbättras avsevärt (ur samhällets perspektiv) med frisyr, hårfärg, tandblekning, trendiga kläder, fixade naglar, ögonfransförlängning, hudvård osv. Men allt det tar tid och pengar och kräver produkter och processer som ska göras om och om igen, och jag blir arg på konsumtionssamhället som lurar oss att tro att vi behöver det. Just nu har jag skitit i allt sådant (har basgarderob och lite smink på jobbet) men ibland tänker jag att jag är för ung och produktiv för att INTE lägga pengar på mitt utseende – jag vet ju att det för med sig vissa fördelar i sociala sammanhang och som sagt arbetsliv. Hur tänker du Fru Minimalist?
Det här!! Så himla sant och svårt! Blir ju den där effekten igen av att behöva levla upp. Börjar med kläder . Sen hår .. Naglar… Hur långt ”måste” man gå liksom !?
Usch vad jobbigt för dig att ha ett sådant jobb, Anna! Jag tycker också det känns orättvist ibland när min man bara hoppar upp på morgonen och drar på sig kläder och ger sig i kast med något roligt projekt och jag själv tvättar ansikte, tar på mascara, lite foundation och deo, sätter upp håret snabbt och tar ett p-piller, det tar ändå inte så mycket längre tid än för honom, men ändå, det blir en del tid på ett år som kastas bort på dessa tråkiga saker! Ska vi iväg på finare tillställning fixar jag ännu lite mer, men i övrigt skulle verkligen inte vilja utöka tiden för fix, känns så meningslöst! Som tur är jobbar jag inom vården, så jag förväntas inte sälja något eller vara överdrivet fixad (nagellack tex är förbjudet, liksom långt utsläppt hår) och arbetskläder ingår, så mina tankar kring kläder och behov av inköp där är begränsade. Jag har hört att afroamerikanska kvinnor lägger så mycket tid på sina hår och annat skönhetsfix att det blir deras mest tidskrävande ”fritidsintresse”. Det är ju helt sjukt sorgligt, tänk bara vad de skulle kunna åstakomma om de fokuserade på annat! Det finns ju en begränsad mängd saker vi kan fundera på under dagen. Jag försöker att lägga min tid och fokus på saker som känns mer utvecklande än mitt utseende, tror att jag själv vinner på det i längden, men men, vågar inte strunta i utseendet helt, utan kör min 5-minuters morgonrutin ändå, annars är jag rädd att jag skulle få sämre självförtroende, man speglar ju sig själv lite i andras reaktioner och många är ju lite trevligare mot snygga, eller åtminsone välvårdade, människor… Det gäller väl att lägga sig på en bra nivå, hitta en rutin som går fort och inte kräver mycket tankekraft, men ändå gör att ditt självförtroende är intakt.
/L
Precis hittat din blogg. Har köpstopp (på nya saker) under 2018 och vad roligt att hitta en så inspirerande blogg!
God fortsättning!
Anna, om det inte handlar om skuldkänslor för din del, skulle jag tycka att det inte finns någon anledning att inte fixa sitt utseende för att vinna fördel rent karriärmässigt. Då gör du det ju för din egen skull, för in egen framgångs skull och vinner mer än du satsar rent pengamässigt. Och ett jobb handlar om pengar och försäljning av sin tid och sina tjänster.
Annat som självförverkligande och göra gott mot samhället handlar om jobb som sällan kräver satsning av utseende ändå. Om du inte vill lägga pengar, tid och kraft på utseendet men ändå uppfattar att det skulle gynna dig yrkesmässigt behöver du kanske byta arbete. Att förändra tänken på arbetsplatsen är förstås ett alternativ, men det riskerar att kosta mer än vad du får ut.
Att på arbetstid tro sig kunna förändra världen är riskabelt. Det kan leda till utbrändhet eller bitterhet. Goda gärningar/ förbättra samhället gör man nog lättare obetalt eftersom man inte är i händerna på någon annan då och kan agera i sitt eget namn. Att folk har som mål att göra världen bättre samtidigt som de tjänar en massa pengar på det, nja, det tror jag inte på. Pengarna blir förr eller senare styrande. Så fungerar människan och penningen ihop. Kärlek uppstår.
Anna jag blir så ledsen när jag läser ditt inlägg, jäkla skitsamhälle!!! Jag jobbar med IT, allra längst back end så att säga och här är piffigheten noll. Den vardagen har gett mig självförtroendet att strunta i smink, kläder, hår, naglar osv i alla delar av mitt liv. Jag kör samma stil även när jag träffar marknadsfolk, säljare, på event osv och vill tro att mitt avtryck inte är mindre värt än om jag hade varit piffad. Dvs: det går utmärkt utan fix och piff.
Tack för allt arbete och all energi ni lägger ner på bloggen! Ni sår många frön i min hjärna och även om min resa går långsamt har jag ett helt annat tänk idag än innan jag började läsa er blogg.
Hej,
Hittade er via instagram i höstas och jag vill verkligen tacka för inspirationen ni ger! Jag läser fortfarande bakåt i arkivet – en riktig guldgruva! Tack vara er blogg har mina minimalistiska drag, som alltid har funnits där, fått blomma ut ännu mer och det är så skönt! Tack!
Jag har också köpstopp i år och det känns jättebra! Inget mer tidsspillande på nätshoppar och butiker efter saker som jag vill ha och som jag sen tröttnar på ganska fort och måste gå till loppis med, eftersom jag egentligen inte vill ha för mycket saker. Vilket slöseri med pengar, tid och energi! Istället ska jag fokusera på att laga ordentlig mat, att baka vårt matbröd själva, att ha koll på tillvaron och slippa det eviga rensandet som jag hållit på med i så många år.