Etikettarkiv: skola

Vår sista flygresa?

Det finns ett annat sätt att leva. Utan heltidsjobb, höstförkylningar och novembermörker. Ett sådant sätt testar vår familj just nu under en åtta veckor lång ”thaimout”.

Vi är ute på vad vi tror blir vår familjs sista flygresa, vår andra flygresa totalt som familj. Vi tvekade länge om vi kunde tänka oss att flyga, men landade efter mycket velande i ett ja. Ca 8 års ekonomiskt sparande ligger bakom att vi nu befinner oss på en ”longstay” med 8 veckor i Thailand med barnen på Svenska Skolan här. Vi började spara till ”en långresa med framtida barn” efter vår resa till Nya Zeeland 2013 där idén och starten på bloggen Minimalisterna föddes. Då visste vi inte när i tiden resan skulle bli av eller hur många barn som skulle med.

Var det inte just var 8:e år som klimatforskare på Leeds Universitet kom fram till att en längre flygresa var okej? Rapporten med konkreta punkter kring vår konsumtion och livsstil, som var en skön kontrast jämfört med politikernas luddiga eller obefintliga riktlinjer kopplat till miljö och klimat. Rapporten finns länkad i Månadens inspiration juli 2022.

Även om flyget släpper ut lika mycket oavsett hur länge man är bortrest, eftersom flygsträckan ju är densamma. Så skulle jag ändå vilja att det var så här folk reste om man nu ska ta flyget. Få resor men vara borta länge. Vi skulle själva aldrig åkt på en tvåveckors charter hit eller till annan flygdestination. Det hade vi inte kunnat motivera. Men nu byter vi ut vardagen för både oss vuxna och barnen under två månader. Om fler gjorde så, så skulle antalet flygresor automatiskt minska, av både privatekonomiska skäl och praktiska skäl (få ihop det med jobb, barn, skola osv).

Det är ju trots allt det totala klimatavtrycket i ens livsstil som räknas. Och vi är trygga i att vi lever hyfsat klimatsnällt på väldigt många olika fronter i vår vardag. En flygresa är såklart alltid på den negativa klimatsidan, oavsett anledning bakom. Men kanske kan vi inspirera att resa på detta sätt, istället för på den årliga ”slentrian chartern”, som förvånansvärt många svenskar reser på.

Nu är vi här sedan en dryg vecka och börjar komma in i vår nya vardag. Vi har landat i lägenheten vi hyr, barnen har kommit in i sina klasser i Svenska skolan, våra egna rutiner för jobb på halvtid har börjat sätta sig efter höstlovsledighet, och vi har fått koll på det basala som behövs för att vår vardag ska fungera.

Vi har aldrig tidigare varit i Thailand. Och vi tror inte att vi kommer tillbaka. Inte för att det inte är fantastiskt. Det är ett paradis på flera sätt. Men vi tror att detta blir en ”once in a life time”-äventyrsresa på sitt unika sätt för vår lilla familj. Det är vi enormt tacksamma över att kunna genomföra. Två månader med mer tid tillsammans, känna friheten som en minimalistisk livsstil kan skapa samt ett betydligt enklare liv.

Är drömmen om en ”longstay” tillräckligt stark så löser de flesta allt runtomkring på olika sätt för att få det att funka. Det finns det många familjer som vittnar om.

Nästa blogginlägg kommer handla om det här med flygresor som blivit en allmänt symbolisk klimatfråga i Sverige och normerna kring vad som är okej att kritisera när det kommer till mer eller mindre ohållbara val i livet. Håll utkik på bloggen. :)

Vilka drömmar sparar du pengar till just nu? :)

Rensat nostalgi från skoltiden

Igår släppte jag taget om min solstol från trä- och syslöjden. Kanske min stoltaste skapade pryl från hela grundskolan. Den går att fälla ihop för att bära med sig, frakta eller förvara. Otroligt smidig och smart!

När jag växte upp hade mina föräldrar en motorbåt som vi brukade göra utflykter med längs Dalälven och i sjöarna kring Falun/Borlänge. Då var solstolen smidigt och perfekt att sitta på i båten samt när vi gick ombord på en ö för picknick och bad. Den har förvarats hos mina föräldrar de senaste 10 åren utan att användas, även båten är såld för många år sedan men som synes har stolen knappt tagit någon plats att förvara. ;)

Det här skulle ju kunna vara en typisk nostalgisak som sparas år ut och år in, just för att den tar liten plats och ju kanske skulle kunna komma till användning någon gång. Det är ju ändå en solstol och skulle i teorin kunna tas med till stranden exempelvis. Och så är det ju egengjord och förknippad med minnen. :)

Men jag är bestämd i min uppfattning att;

  • Om inte sakerna används så finns det en anledning till det; de passar inte, är inte sköna eller finns helt enkelt inte behov av plagget/prylen/grejen vilket då istället motiverar att göra sig av med dem.
  • Minnet inte sitter i den fysisk prylen. Visst kan minnet komma tillbaka när jag ser solstolen ligga där i förrådet, men det minnet kan jag även få genom att titta på en bild eller genom att prata med en vän om solstolarna vi gjorde i slöjden. Det kräver inte att den fysiska prylen finns i min ägo.

Kanske kan detta inlägg inspirera någon annan därute som sparar något egengjort eller nostalgiskt som inte används och som bara ligger på en hylla och samlar damm eller tar upp plats i förrådet. Solstolen har det senaste året förvarats i vårt förråd utan att komma till användning, innan dess i mina föräldrars garage sedan båten såldes. Nu hade den fått göra sitt så här 20 år efter att den byggdes.

Har du något pryl från sy- eller träslöjden där hemma som inte används och som det är dags att släppa taget om? Eller kanske någon helt annat nostalgisk pryl som du bör börja använda istället för att bara förvara? :)

Minimering av skolkataloger

När tittade du i dina skolkataloger senast? För mig var det flera år sedan. Till stor del för att de legat nerpackade i min nostalgilåda i källaren, men mest för att jag inte känt någon önskan eller något behov av att titta i dem.

Dock tog mina 12 skolkataloger upp en stor del av nostalgilådans utrymme samt för stor del av dess vikt med sina ganska precis 4 kg skolkataloger.

Det var därför en lättnad och frihetskänsla på flera sätt när jag bestämde mig för att klippa ut enbart min egen klass i respektive skolkatalog/årskull och slänga resten. De där andra klasserna (läs killarna ;) ) jag hade stort intresse av då, finns inget intresse av nu.

Till vänster kvarvarande urklippta bilder, till höger högen med skolkataloger.

Visst kan man tycka att det som ligger undangömt i lådor i källaren och inte märks i vardagen inte är så viktigt att rensa bland. Men man ska inte underskatta de positiva känslor det kan innebära att släppa taget om den här typen av saker. Och det kan vara lite som med digitalt överflöd, det är inte alltid det märks i vardagen, men medvetenheten kring att det finns där, kan ändå ligga och gnaga långt bak i det omedvetna. ;)

Kanske släpper jag även taget om bilderna på min egen klass framgent, eller digitaliserar dem. Men tills vidare kändes det lagom att spara i nostalgilådan. Jag har många positiva minnen från skoltiden, men inte några andra foton än dessa som direkt påminner om skoltiden eller om personerna jag upplevde den livsfasen tillsammans med. Kanske är det annorlunda för ungdomar idag som kan ta bilder med mobilen i tid och otid på klasskamrater.

Har du dina skolkataloger kvar?